Syftet med denna studie är att undersöka vilka genusrelaterade diskurser som kommer till uttryck i mötet mellan pedagoger och barn på förskolan. Det görs genom att studera (icke-)kategorisering av genus och retoriska strategier i pedagogers tal under planerade aktiviteter. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten är socialkonstruktionism med diskurspsykologi som metodologi. Produktionen av empiri har föregåtts av icke-deltagande observation med observationsschema som dokumentationsmetod. Studiens resultat visar att det sker både en kategorisering och en icke-kategorisering av genus samt att pedagoger använder sig av särskilda ord i sina uttalanden och tystnad för att göra detta.

Syftet med studien är att undersöka hur verksamma pedagoger inom förskolans kontext talar om könsnormer i bilderboken. Syftet konkretiserades i följande frågeställningar: Hur framställs bilderbokens värde för samtal om könsnormer? och hur konstruerar pedagogerna kön i sina berättelser om hur de läser bilderböcker tillsammans med barnen? Arbetet utgår från socialkonstruktionism och queerteori, begreppen genus, kön och könsnormer är också centrala. För att analysera studiens empiri används diskurspsykologisk metodologi och analysverktygen: tolkningsrepertoar, retorik och funktion. För att besvara syftets frågeställningar används semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt deltog fem kvinnliga pedagoger, en barnskötare och fyra förskollärare. Pedagogerna är verksamma på samma förskola, uppdelade på två avdelningar. Studiens resultat visar att det finns olikheter i hur pedagogerna konstruerar bilderbokens värde. I analysen av pedagogernas språk framgår bland annat att bilderboken kan betraktas som en belastning, ett tvång men även som ett värdefullt medel för att samtala med barn om könsnormer. I resultatet går det också att urskilja att pedagogerna använder bilderboken för att samtala med barn om könsnormer. Pedagogerna använder samma tillvägagångssätt i hur de talar med barnen om könsnormer då de byter ut karaktärernas roller. Trots att resultatet visar på ett gemensamt arbetssätt hos pedagogerna konstruerar de kön på olika vis.

Denna uppsats undersöker framställningen av äldre kvinnors sexualitet i populärmedicinsk litteratur i relation till begärets modernisering kring sekelskiftet 1900. Kring sekelskiftet 1900 separerades könsdriften från fortplantning och denna separation har beskrivits som begärets modernisering i relation till den undersöks hur äldre kvinnors sexualitet framställs, vilka normer kring deras sexualitet som framkommer, vilken bild av den äldre kvinnan konstrueras, och hur den konstrueras. För att lyfta fram, normer, vilken bild som konstruerades och hur den konstruerades anläggs en queerteoretisk utgångspunkt. Bilden som den medicinska litteraturen skapar av den äldre kvinnan är generellt att hon är asexuell, denna bild konstrueras genom att äldre kvinnors sexualitet antingen kopplas till ungdom, sjukdom, abnormitet eller genom att författarna förlöjligar eller skapar kriterier för sexualiteten eller genom att det normativa framställs som det självklara. Kvinnans sexualitet associeras inte med ålderdom. Begärens modernisering tycks inte påverka författarnas uppfattning av äldre kvinnors sexualitet. Äldre kvinnors sexualitet förknippas av både författare som separerar könsdriften från fortplantning och av författare som inte gör det, till reproduktion. Kvinnans könsdrift blev aldrig helt oberoende av fortplantningsfunktionen.

Denna studie handlar om de handledningsböcker som hade det ämnade syftet att användas som handledningsmaterial för lärare i sexualundervisning under 1943 fram till 1967. Studien har använt sig av Wintzells handledningsbok under 1943, men också skolöverstyrelsens handledningsböcker under 1945 och 1967 som sin analytiska referens. Syftet med studien är att analysera dessa handledningsböcker och sätta ord på det som avviker från den heterosexuella hegemonin. För att förstå hur handledningsböckernas formulering av den sexuella könsdriften samt samliv dels kan politisera, marginalisera och kriminalisera den avvikande och den abnorma kroppen, har studien därför använt sig av en queerteoretisk utgångspunkt. Detta för att kunna beskriva hur den heteronormativa hegemonin både producerar och reproducerar sexuella modaliteter i olika tid och rum i historien. Studien har även använt sig av en diskursanalys tolkat utifrån Norman Fairclough. Detta för att kunna sortera och begreppsligöra det som artikuleras i materialet som analyseras. Studien upptäckte bland annat att det finns olika sanningsanspråk som gör sig synliga genom hur handledningsböckerna artikulerats, nämligen: den biologiska och mediciniska diskursens modalitet, den borgliga diskursens modalitet, den juridiska diskursens modalitet och den psykologiska diskursens modalitet. Detta blev centralt för studien, bland annat för att kunna förstå hur språkets sociala process och hur den också var påtaglig för förändring. Slutligen kom studien fram till flera intressanta aspekter, dels hur kropp och psyke blir subjekt för politisering och marginalisering, dels hur preventivmedel tolereras inom den borgliga och heterosexuella diskursen om sexuellt samliv. Framför allt hur den borgliga idealen är i ständig kamp för att upprätthålla och vidmakthålla den sexuella diskursen.

My intention with this paper is to see if I can do a literature analysis by combining a queer perspective analysis with a classic literary-scientific analysis to get a wider perspective on three Swedish picture books. The picture books has a non-heteronomous family constellation since the main characters of the books are a  pair of homosexual giraffes. The three books are written by the same author and illustrated by the same illustrator. The authors name is Anette Skålberg and the illustrators name is Katarina Dahlquist. The name of the books are Jösta och Johan (2010), Junior börjar förskolan (2010) and Junior vill ha syskon! (2011). The books are published by Sagolikt förlag. One of my main purposes is to analyze the relation between the text and the pictures to see if they are symmetric or if they complete each other. The result shows that almost all of the pictures are symmetrical to the text which means they don't add anything to the story more than the esthetic aspect. I also read the books with a queer perspective and the results shows that the books are inviting to analyze from that perspective since the main characters are gay. I also discovered that the books are more interesting from a gender perspective than I thought since the gender of some of the characters is not explicit.

Titel:Folkbibliotekens läsecirklar för ungdomar: HBTQ-representation i litteraturvalet.Författare:Elin NordqvistInstitution:Sociologiska institutionen Handledare: Jonas LindahlFärdigställd:2020Sammanfattning:Syftet med uppsatsen var att undersöka i vilken grad som litteratur med centralt HBTQ-innehåll inkluderas i den litteratur som läses i läsecirklar för ungdomar.Totalt ingick 13 stycken bibliotek från 8 av Sveriges län i studien. Vidare syftade uppsatsen på att utröna huruvida  det  fanns någon  relationmellan  den  grupp  som  valde titlarna  och förekomsten  avHBTQ-litteratur.Det  förs  även  en diskussion  angåendeeventuella för-och  nackdelarsom  finnsberoende på vilkasom väljerlitteraturen som ingår i läsecirklarna. Slutligen    undersöktes    även vilka    HBTQ-personer    som representerades i litteraturen.Undersökningen    utfördes    genom    att    litteraturlistor    från läsecirklar för ungdomar under perioden 2018-2019 analyserades med  hjälp  av  LIBRIS  ämnesord  och  bokbloggar,  förlagens-och/eller författarnas hemsidor och Goodreads användarbaserade digitala bokhylla för att söka utröna huruvida titlarna innehöll ett centralt HBTQ-tema.Av  totalt  146  titlar  var  det  17 stycken(11,64  %)som  innehöll HBTQ-relaterade  ämnen,  och  dessa  var  ojämnt  fördelade  på  9 stycken  bibliotek.  Av  dessa  var  det  majoriteten  som  skildrade olika  former  av  homosexualitet.Flest  andel  titlar  med  HBTQ-innehåll  fanns  när  deltagarna  själva  valde  (13,33  %),  och  minst HBTQ-inkluderade var det när bibliotekarierna på egen hand stod för litteraturvalet (7,14 %).

This thesis explores a Qing dynasty collection of stories about ghosts and other strange events written by Yuan Mei (1716–1798). The thesis focuses on a number of stories about possession of living persons by spirits, which are studied with the help of Sara Ahmed’s queer phenomenology. By studying stories in which the living and the dead and men and women’s identities overlap while they are possessed, we gain greater understanding about hierarchical relations during Qing dynasty, and how these stories both support and question these. / Uppsatsen studerar en samling av berättelser om spöken och andra ovanliga händelser skriven av Yuan Mei (1716–1798) under Qingdynastin i Kina. Uppsatsen fokuserar på ett antal berättelser där andar tagit en människa i besittning, som studeras med hjälp av Sara Ahmeds queer fenomenologi. Genom att studera berättelser om de levande och döda samt män och kvinnor vars identiteter överlappar vid besittningar, får vi bättre förståelse över hierarkiska relationer under Qingdynastin och hur berättelserna både stödjer och ifrågasätter dessa.

Syftet med denna studie är att jämföra hur genus och sexualitet skildras i Jessica Schiefauers roman Pojkarna (2011) och dess filmatisering från 2016. Studien ämnar även att utröna hur skillnader i fråga om hur medierna skildrar genus och sexualitet påverkar deras didaktiska potential i svenskundervisningen på gymnasiet. Både romanen och filmen analyseras med ett queerteoretiskt perspektiv. I analysen tillämpas Yvonne Hirdmans genuskontrakt (1997,2001) för att analysera hur medierna förhåller sig till det normativa system i vilket mannen utgör normen. För att analysera hur karaktärerna förhåller sig till socialt konstruerade föreställningar om genus tillämpas Maria Nikolajevas (2017) schema över stereotypiskt kvinnliga och manliga egenskaper. Konstruktioner av genus och sexualitet analyseras med Judith Butlers (2007, 1993) teorier om genus performativitet och den heterosexuella matrisen. I syfte att utröna filmens didaktiska potential i förhållande till romanen används Martha Nussbaums (1997) teorier om världsmedborgare och narrativ fantasi. Analysen visade att det både finns skillnader och likheter i fråga om hur genus och sexualitet konstrueras i de två medierna. Skönlitteraturens förmåga att skildra karaktärernas inre liv gör att romanen i större utsträckning kan skildra hur enskilda karaktärer påverkas av genusföreställningar. Filmen ger dock en komplexare förståelse för hur vissa av karaktärerna förhåller sig till genusstereotyper och den heterosexuella matrisen. Den didaktiska analysen visade att både romanen och filmen kan användas i syfte att utveckla elevernas narrativa fantasi, även om det finns mindre skillnader som bör beaktas i didaktiska sammanhang.

Förskolan skall vara en trygg verksamhet där barns utveckling skall främjas. Arbetet styrs bland annatgenom förskolans läroplan Lpfö-18 (Skolverket, 2018) som tydliggör att förskolans utbildning skaförmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna. I arbetet med detta är förskolan skyldig att årligen dokumentera hur arbetet mot kränkande behandling och diskriminering skall genomföras. Lpfö-18 och förskolornas dokumentation skapar således en formell ram som arbetet på förskolan måste förhålla sig till. Samtidigt tyder forskningen på att förskolans arbete med jämställdhet och genuspedagogik utgår från en tanke om att flickor och pojkar är och gör olika (Bodén, 2009: Brunila &amp; Edström, 2013, 2016: Edström, 2014: Eidevald,2009: Älemalm-Hagsér 2010). Syftet med detta arbete var därför att analysera vilka formella ramar som förskolans läroplan samt 20 förskolors lika behandlingsplaner skapar och ger uttryck för om barns kön, könsidentitet och könsuttryck. Arbetet har sin utgångspunkt i Butlers queerteori. Analysarbetet gjordes med hjälp av en kritisk diskursanalys med fokus på lexikala aspekter. Resultatet visade att Lpfö-18 och förskolornas dokumentation uttrycker en två könsnorm samtidigt som de därmed utesluter exempelvis icke binära individer. Samtidigt uttrycks också en individnorm där förskolan skall se till varje barns individuella behov och trygghetskänsla. Dock influeras även denna norm av tvåkönsnormen. / <p>Betyg i Ladok 201221.</p>

A well rounded representation of identities in media has proven essential for the development of peoples identities in general but certainly in the case of young LGBTQ-adults since the media often act as their first source of information and identification. The popular culture found in media today is said to strive for universal appeal and plays an important role for the identities in subordinate groups, as the LGBTQ-community. Earlier studies of the representation of LGBTQ-people in the media has discovered not only a lack of representation but also a miseducated one, revolving around one dimensional stereotypes leading to discrimination, heterosexism, homo- and transphobia. The proven results could be deemed as alarming in general but especially with the undertaking of The Sustainable Development Goal of Reduced Inequalities in mind.With the recognition of the troublesome results of previous investigations of the representation of LGBTQ-identities aswell as the comprehended importance of well rounded LGBTQ-representation, this study aims to conduct a study of the prevailing representation of LGBTQ-characters in one of the most expanded platforms for streaming services online, Netflix. With the assistance of a qualitative content analysis and the perspectives of queer theory and representation theory this study examines four LGBTQ-characters in four seperate series for teenagers on Netflix.The results presented in the completed study show that tendencies according to the earlier critics still remain, but also register potential cases of more modern and well formed LGBTQ-representations. This implies that in a considerable number of instances a representation of the different LGBTQ-identities is defined by restricted stereotypes which leaves them with a restricted character development focused on their LGBTQ-identity. There are also signs of underrepresentation as well as the making invisible of LGBTQ-subgroups and overall upkeep of the heteronorm. In few cases characters can be registered to break free from the former established representations and evolve beyond them, offering a broader complexity and over all more well rounded representation of LGBTQ-identities.