Syftet med denna studie är att studera pedagogers syn och åsikter kring mobbning på skolgården och hur de vill arbeta för att motverka detta; genom till exempel övervakning eller rastverksamhet. Vi ville även undersöka om pedagoger upplevde att det fanns en skillnad mellan flickor och pojkars mobbning, och om detta påverkade deras arbete på rasten. Vi har i studien använt oss av ett sociokonstruktionistiskt perspektiv. Vi valde att genomföra intervjuer på fyra skolor med totalt fjorton personer. Intervjuerna analyserades sedan för att identifiera teman som reflekterade pedagogernas tankar. Resultaten visade att många pedagoger är positiva till rastverksamhet men har främst andra idéer på hur mobbning skall bekämpas på skolgården. Många pedagoger såg skillnader mellan flickor och pojkars mobbning, vilket stämde väl överens med tidigare forskning. För att motverka skillnader ville pedagogerna gärna blanda flickor och pojkar mer i lek. När det kom till pedagogers roll på skolgården visade det sig att många pedagoger ogillade titeln rastvakt, samtidigt som de sa emot sig kring denna roll då de efterlyste mer övervakning på skolgården.

Der Vortrag behandelt die praktische Umsetzung einer Rast in Rast Kurvenscheibensynthese (Übertragungsfunktion: modifizierte Sinoide) bis zum Ableiten einer ersten Grundform der Kurvenscheibe. Aufgezeigt werden dabei die notwendigen Schritte zur Parametrisierung der Eingabedaten wie Kurvenscheiben- und Übertragungswinkel sowie das spätere Ausleiten einer Spurkurve (Bewegungsaufzeichnung des Kontaktpunktes Kurvenscheibe/Koppel) in das Modell der Kurvenscheibe. Die folgenden notwendigen Optimierungsschritte zur Reduzierung des Krafteingriffswinkels, des Normalkraftverlaufs und der Kurvenscheiben - Mittelpunktslage werden theoretisch behandelt. Das Umsetzen der Optimierung könnte mit Hilfe des Behavioral Modeling Extension - Moduls aus Creo Elements/Pro erfolgen.

Arbetet inleds med en redogörelse för läroplanen och vetenskapliga artiklar och litteratur redovisas. Syftet med examensarbetet är att undersöka lärarnas planering av rasten med hänsyn till elevernas förväntningar. Detta examensarbete utgår från Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Undersökningsfrågorna belyser rastens påverkan på elever och lärare samt rastens syfte. Idag finns det inga riktlinjer i läroplanen hur rasten ska organiseras, vilket problematiserar ett gemensamt arbetssätt med rasten. För att kunna besvara undersökningsfrågorna och syftet med detta arbete används så kallad flermetod med både kvalitativa och kvantitativa metoder. Intervjufrågorna är utformade för lärarna i fritidshemmet och enkätundersökningen är utformad till eleverna i årskurs F-3. Resultatet visar att rasten finns till för eleverna ska få ett avbrott/paus från skoldagen. Hur eleverna tar paus skiljer sig åt. Lek, fysisk aktivitet och vila dominerar skolgården. Det finns ett nystartat projekt på en skola där rastverksamheten drivs i syfte att skapa en mer inkluderande miljö och uppmärksamma de elever som står utanför någon slags tillhörighet. Rastverksamhet i detta projekt kan påverka eleverna och lärarna genom skapande av färre konflikter och ökad trygghet på skolgården under rasten. Slutsatsen är att arbetet med rastverksamhet tar hänsyn till det mänskliga lärandet som sker i samspel med varandra, något som elever och lärare gör under rasten på skolgården.

Utvecklingsarbetet syftar till att alla elever på skolan ska erbjudas meningsfulla aktiviteter under några lunchraster i veckan. Eleverna ges ytterligare tillfälle till fysisk aktivitet, vilket sker under dessa aktiviteter. Nya kamratrelationer främjas i både de vana och ovana aktiviteterna, eleverna får möjlighet att knyta nya kontakter med elever från andra klasser än sin egen. Elevernas inflytande och delaktighet finns med i de olika planerade rastaktiviteterna, då de fått komma med olika förslag som gjorts om eller tagits rakt av.

Vårt utvecklingsarbete syftar till att öka kunskap och förståelse gällande hur en organiserad rastverksamhet kan minska kränkande behandling och konflikter. Rasten utgör 20 % av elevers skoldag. Det är ett outnyttjad arena för pedagogiska möten med barnen. Vi har därför startat upp rastverksamhet som involverar hela skolan från årskurs 1-3. Skolan som utvecklingsarbetet utförs på visar en enkätstudie på barnen att det finns riks för utanförskap. Vårt utvecklingsarbete har funnit att vuxna spelar stor roll för att barn ska känna trygghet på rasten. Genom intervjuer med pedagoger visar rastverksamheten tre huvudresultat som är att barn ser och vill prova nya aktiviter, det leder till att de får nya idéer att leka själva. Resultatet visar även att humöret påverkas positivt bland elever och personal. Det tredje och sista resultatet visar att barn blandar sig med varandra, det sociala klimatet gynnas.

No description available.

Syftet med studien har varit att undersöka vilken betydelse rast har ur ett pedagogiskt perspektiv. Rast upptar en betydande del av elevernas skoltid men dess syfte är inte alltid klargjort. Tidigare forskning visar stora fördelar med rast, dels för att rasten är ett nödvändigt avbrott i en lektion och dels för att rasten i sig är ett lärtillfälle. Genom att använda fokusgrupper har jag tagit del av totalt 16 elevers och pedagogers uppfattningar om rasten. Resultatet visar att rasten är komplex, där vuxna både behöver vara närvarande och kunna ge eleverna distans. Skolgårdsmiljön framträder som viktig för att eleverna ska trivas och för att bidra till rörelse och aktiviteter. Sammantaget framstår rasten som grundläggande för elevens lärande. / <p>Godkännande datum:2018-06-10</p>

Examensarbetets syfte är att se om rastaktiviteter kan främja den allmänna hälsan hos eleverna, vilket bland annat berör den fysiska hälsan där vi upplever att ett möjligt problem eller en riskfaktor finns. Ett av problemen är hur det digitaliserade samhället växer fram allt mer och skapar mindre fysisk aktivitet. Studien genomfördes av en kvalitativ undersökning där vi genomförde sex digitala semistrukturerade intervjuer med utbildad personal på fyra olika skolor. Analysen av empirin gjordes genom det salutogena- och patogena synsättet på hälsa. Resultatet och slutsatsen av de semistrukturerade intervjuerna visar att den sociala hälsan hade en större inverkan vid rastaktiviteter men att den fysiska- och psykiska hälsan främjar elevernas hälsa genom att rastaktiviteter erbjuds, där eleverna kan välja att delta eller inte.

Syftet med vår studie är att undersöka hur grundlärare och fritidslärare förhåller sig till raster, rasternas organisering samt ostrukturerade eller strukturerade aktiviteter under rasten. För att nå fram till detta så ställer vi oss frågorna, hur är rasterna organiserade? hur resonerar grundlärare samt fritidslärare gällande yrkesroller på rasten? samt vilka är rasternas och rastaktiviteternas bidrag ur intervjupersonernas perspektiv?De teoretiska perspektiven som ligger till grund för vår studie är positioneringsteorin och ramfaktorteorin, detta hjälper oss att se hur lärare positioneras samt vilka faktorer som påverkar hur rasterna organiseras. En kvalitativ metod har använts för att samla in material och detta genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet av studien är att fritidslärare generellt befinner sig i en likvärdig position eller (i) en underordnad position. Grundlärarna hamnar i en överordnad position eller en underordnad position. De olika lärarna anser att eleverna först kan befinna sig i en underordnad position och med hjälp av rastaktivteter hamna i en likvärdig position. Studien visar även på att ramfaktorer kan begränsa eller möjliggöra för elevernas välbefinnande innan, under eller efter rasten.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur pedagoger uppfattar hur de motiverar elever till fysisk aktivitet. Studien är en kvalitativ studie genom semistrukturerade intervjuer där fem pedagoger intervjuats. I resultatet framkommer det hur de olika pedagogerna uppfattar hur de arbetar med att motivera sina elever till fysisk aktivitet, och att det kan se olika ut. De intervjuade pedagogerna beskriver hur man kan som pedagog motivera sina elever till fysisk aktivitet genom organiserad rastverksamhet som har fokus på fysisk aktivitet. Enligt de uppfattningar som framkommit under intervjuerna så menar intervjupersonerna att man kan som pedagog även motivera eleverna till fysisk aktivitet genom ett motiverande förhållningsätt som en engagerad och närvarande pedagog. / <p>2020-06-08</p>