Prior to the millennium shift, references to fundamental rights when interpreting intellectual property law in doctrine were limited. However, the influence of fundamental rights has been on the rise in the past decade, notably in the context of freedom of expression and information and copyright law. In the early parts of 2013, the European Court of Human Rights issued two important judgements, where the possibilities of external limitations on copyright arose. Furthermore, the trend reached its peak in the summer of 2019, as three decisions were delivered by the Court of Justice of the European Union in an effort to define the boundaries between freedom of expression and information and copyright. In essence, the Luxembourg Court takes a liberal approach to the interpretation of copyright law in the light of fundamental rights as guaranteed in the Charter of Fundamental Rights in the European Union but does not consider it possible to limit copyright through external means, beyond the exhaustive list of exceptions and limitations of Article 5 of the Infosoc Directive. This thesis argues that, despite furthering the trend by allowing for a broad interpretation of copyright law when necessary, the three most recent decisions are in contrast with the two judgements from the Strasbourg Court. Thus, Swedish courts must interpret European court practice in a way that, in certain circumstances, goes beyond the codified exceptions and limitations in favour of fundamental rights. Further guidance for the application of these types of external limitations on copyright is, however, necessary, as the two European courts have yet to paint a complete picture of the constitutionalization of copyright law.

This thesis is arguing that Sweden needs to change the legislation for how the constitution can be changed, to maintain democracy and strengthen the constitutionalism in the country. The argument is based on the fact that the Swedish constitution is easy to change, and the time frame for a change is short if there is a political majority in the parliament. Constitutionalism is often connected with the rule of law, division of powers and constitutional courts, but is in this thesis mainly used as an idea of a restriction of the political majority to prevent misuse of the political power, but also as a tool to maintain democracy. The tension between democracy and constitutionalism is also discussed throughout the thesis to conclude if constitutionalism could be used without interfering with sovereignty of the people. A comparative study is done with Hungary, and the political development in the country is used as an example of the effect of a strong political majority without any boundaries. The countries similarities and differences are presented in relation to democracy and different types of legislation regarding constitutional change. A discussion is held on how constitutionalism can be used as a tool to maintain individual rights and democracy, but also if there are any negative consequences with a strong constitutionalism. The thesis is focusing on the regulation of constitutional change, since it is discussed that the way of changing the constitution is the truly important one to maintain a democratic country. But other aspects of constitutionalism are discussed as well. At the end of the thesis there is a suggestion to change the legislation for constitutional change in Sweden. All the suggestions are supposed to extend the time frame before changes can be made and make it more difficult to change the constitution with a strong political majority.

<p>Individens rätt till rättvis rättegång inom skälig tid har sedan 1951 funnits i Europakonventionens mänskliga fri- och rättigheter, EMRK, för att försäkra individen om den grundläggande rätten. Rättsläget ser ut som sådant att Sverige inte alltid lyckas uppfylla konventionens innehåll, då flera mål varje år förenas med oskäligt långa väntetider mellan förundersökning till slutdom.</p><p>Uppsatsens syfte är att utreda hur svenska domstolar beaktar artikel 6.1 EMRK, varför rätten till rättvis rättegång inte har fått grundlagsstatus hittills i Sverige samt i vilken utsträckning de rättigheter i artikel 6.1 EMRK återfinns i svensk rätt. Syftet är även att besvara varför grundlagsreformeringen kan ha en positiv inverkan på rättsläget.</p><p>EMRK inkorporerades i svensk rätt 1995, då uppkom en diskussion om den nya lagens rättsliga status, men det avgjordes snabbt att lagen inte skulle få grundlagskydd. Ett starkt argument bakom beslutet var att det i sådana fall skulle innebära dubbelreglering på ett antal rättigheter som redan stadgades i regeringsformen. Författaren tror att rätten till rättegång inom skälig tid föll bort som en följd av regeringens argument, vilket idag orsakar ett antal konventionsbrott i Sverige. Staten är skyldig att gottgöra för konventionsbrotten enligt artikel 13 EMRK, genom att vidta åtgärder som en följd av brottet. Genom tiden har ett antal åtgärder uppkommit genom praxis, som ett komplement till lag för att gottgöra för de brott som begås på området. Utöver de kompensationsalternativ som diskuteras i uppsatsen finns lagen om förtursförklaring i domstol, där tanken är att mål som har dröjt oskäligt länge ska kunna förtursförklaras av domstol, detta för att gottgöra för förseningen innan det är för sent. Tillämpning av det alternativet skulle då leda till att ingen kompensation behöver utgå, då det i slutändan inte blir tal om ett konventionsbrott.</p><p>Propositionen ”En reformerad grundlag” är planerad att träda ikraft 2011, ifall förslaget röstas igenom för en andra gång. Däri stadgas bland mycket annat rätten till rättvis rättegång inom skälig tid. En reformering är enligt författaren en långsiktig lösning på problemet. Reformeringen kan resultera i minskning av antalet brott, vilket skulle innebära färre skadeståndsanspråk mot staten. Den planerade reformeringen är därmed enligt författaren nödvändig för att värna om medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter, vilket borde vara en självklarhet för en demokratisk rättsstat som Sverige.</p>

Individens rätt till rättvis rättegång inom skälig tid har sedan 1951 funnits i Europakonventionens mänskliga fri- och rättigheter, EMRK, för att försäkra individen om den grundläggande rätten. Rättsläget ser ut som sådant att Sverige inte alltid lyckas uppfylla konventionens innehåll, då flera mål varje år förenas med oskäligt långa väntetider mellan förundersökning till slutdom. Uppsatsens syfte är att utreda hur svenska domstolar beaktar artikel 6.1 EMRK, varför rätten till rättvis rättegång inte har fått grundlagsstatus hittills i Sverige samt i vilken utsträckning de rättigheter i artikel 6.1 EMRK återfinns i svensk rätt. Syftet är även att besvara varför grundlagsreformeringen kan ha en positiv inverkan på rättsläget. EMRK inkorporerades i svensk rätt 1995, då uppkom en diskussion om den nya lagens rättsliga status, men det avgjordes snabbt att lagen inte skulle få grundlagskydd. Ett starkt argument bakom beslutet var att det i sådana fall skulle innebära dubbelreglering på ett antal rättigheter som redan stadgades i regeringsformen. Författaren tror att rätten till rättegång inom skälig tid föll bort som en följd av regeringens argument, vilket idag orsakar ett antal konventionsbrott i Sverige. Staten är skyldig att gottgöra för konventionsbrotten enligt artikel 13 EMRK, genom att vidta åtgärder som en följd av brottet. Genom tiden har ett antal åtgärder uppkommit genom praxis, som ett komplement till lag för att gottgöra för de brott som begås på området. Utöver de kompensationsalternativ som diskuteras i uppsatsen finns lagen om förtursförklaring i domstol, där tanken är att mål som har dröjt oskäligt länge ska kunna förtursförklaras av domstol, detta för att gottgöra för förseningen innan det är för sent. Tillämpning av det alternativet skulle då leda till att ingen kompensation behöver utgå, då det i slutändan inte blir tal om ett konventionsbrott. Propositionen ”En reformerad grundlag” är planerad att träda ikraft 2011, ifall förslaget röstas igenom för en andra gång. Däri stadgas bland mycket annat rätten till rättvis rättegång inom skälig tid. En reformering är enligt författaren en långsiktig lösning på problemet. Reformeringen kan resultera i minskning av antalet brott, vilket skulle innebära färre skadeståndsanspråk mot staten. Den planerade reformeringen är därmed enligt författaren nödvändig för att värna om medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter, vilket borde vara en självklarhet för en demokratisk rättsstat som Sverige.

Public liability regarding violations of the European Convention on HumanRights (ECHR) in Sweden is a given fact; member states, including Sweden, responsiblefor such violations are liable to compensate the individuals whoserights have been violated. Since 2014, a right to compensation for certain stateviolations of the second chapter – the human rights chapter – in the Instrumentof Government (1974:152), one of Sweden’s constitutional laws, has been establishedin case law. In 2020, a Swedish Government Official Report was published,which examined whether a basis for compensation should be establishedin the Tort Liability Act (1972:207) for violations in general of the second chapterof the Instrument of Government. The parliamentary committee investigatingthe matter concluded that such a basis should be established as it wouldstrengthen legal certainty and increase the state’s accountability for violations ofhuman rights stated within the constitution. However, as the inquiry was limitedto the second chapter of the Instrument of Government, the question of thestate’s liability concerning violations of other chapters in the Instrument of Governmentremains unanswered.This thesis examines the state’s liability in violations of certain articles in thefirst chapter of the Instrument of Government from a public law perspective,using a legal doctrinal method. Accountability in this thesis is not limited to tortsand therefore include other ways to attain non-pecuniary reparation, as torts isthe last resort for individuals in terms of effective remedies. To examine suchaccountability, the thesis firstly surveys the evolution of public liability in violationsof the second chapter of the Instrument of Government, which is basedon obligations following the ECHR. Secondly, application of Articles 1, 2 and 9in the first chapter of the Instrument of Government is accounted for. Thirdly,the relation between principles and rights within the first chapter of the Instrumentof Government and the ECHR is examined.The findings within the three parts are thereafter brought together to determinehow public liability in violations of the first chapter of the Instrument ofGovernment works, concluding that accountability relating to that of the secondchapter of the Instrument of Government might be enforceable although thelack of case law and practice in general makes the prospect too uncertain for legalrepresentatives to strive for. Hence, leading to the final conclusion that the matterneeds to be inquired upon to a more extensive level – preferably in the formof a dissertation or as a Swedish Government Official Report.

Detta arbete visar en möjlig väg för skapandet av en utökad norm/lagprövning genom att öka lagrådets befogenheter samt självständighet, där den lagstiftande församlingen samt den dömande och uttolkande myndigheten får en tydligare gräns än tidigare, där lagprövning står i fokus. Detta görs utifrån svensk rättstradition, där tidigare lagar omarbetats samt omplacerats utifrån traditionell rättsutredning. Lagrådet har givits en egen personalbudget vilket tidigare låg under Högsta domstolen samt ett eget kapitel i Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform - RF. Lagrådets befogenheter och sammansättning har utökats samt deras tillsättning har överförts från politisk tillsättning till domarnämnden vilket omfattas av flera grupper från samhället, inte bara av politiker. Dessa sammanlagda åtgärder ger ett ökat tryck på parter att göra rätt från början i ett lagarbete, men det ger också möjlighet till att i efterhand granska och omarbeta fel som visat sig på vägen i ett konkret arbete. Detta systematiska sätt att arbeta ger en ökad öppenhet samt rättssäkerhet kring lagskapande och granskande arbete på ett ekonomiskt fördelaktigt sätt. / This work shows a possible path for the inception of an expanded norm / law review by increasing the powers for Council of law and its independence, where the legislative government and the judging law reviewing parts will have a clearer boundary than before, where legal reviewing is in focus. This is done on the basis of Swedish legal tradition, where previous laws have been revised and repositioned based on traditional legal reviewing method. The law council has been given its own staff budget, which was previously under the Supreme Court, and it has been given a separate chapter in The (1974:152) Instrument of government- RF. The council's powers and composition have been expanding and their appointment has been transferred from political appointment to the judicial committee, which is covered by several groups from society, not just by politicians. These aggregated measures give a total increase in pressure on parties to do right from the start, but also give the opportunity to retrospectively review and rework errors that have proven themselves in court’s rulings. This systematic way of working provides increased transparency and legal certainty of reviewing and creating of new law in a positive economic way.

There has, for the past few decades, been an increasing tendency from states to hold social media and other information intermediaries liable for the illicit or undesirable speech of their users. Much less debated, however, has been the question of intermediary responsibility for the freedom of speech and information of internet users. In the EU, as well as the US, there are no clear legal safeguards for protecting freedom of speech on privately owned networking platforms – albeit the exponential growth of these platforms as spheres for public expression and discourse. This thesis argues that the content moderation practices and policies of some of the largest social media platforms, in several respects, correspond poorly to Swedish and European freedom of speech standards, as established in human rights law. Considering the rationale behind speech rights, as well as the increasing significance of social media for public discourse, the thesis suggests alternative legal measures to establish corporate responsibility and ensuring online freedom of speech.

No description available.

The purpose of this study is based on a implementation theoretical perspective, to understand, want, and be able to study the conditions for social studies and science teachers at the upper secondary school level to implement the content of The Instrument of Government on freedom of speech, freedom of opinion and discrimination. The study is based on the political scientist Lennart Lundqvist’s implementation theory of understanding, will and ability. To fulfill this purpose, we have conducted eight semi-structured interviews, which consists of four social studies teachers and four science teachers. Based on the material we received through the eight interviews, we can conclude that not all teachers that participated in this study understand the content on freedom of speech, freedom of opinion and discrimination. All teachers described through their self- image a will to implement the content of The Instrument of Government on freedom of speech, freedom of opinion and discrimination when they handle value conflicts. Even though many teachers haven’t experienced discrimination in value conflicts it is still important to work with it. The teachers had the knowledge in common as the main factor which enabled them to implement.

No description available.