Nowadays many people get together in social networks, which is also a place where you seek information about current events. It’s possible to ask questions and communicate in real time which can be useful in case of crisis. Content in social network is generated by users which also could make it a place for spreading of rumors. The purpose of this work was to investigate the use of social networks and its importance and limitations during the different phases of a crisis. The research was a case study where The use of social networks during the wildfires in Pålgård in the summer of 2018 was investigated. Data collection was performed by interviews, documentary research of social networks and background information. The interviewees’ respondents have been appointed through exploratory selection. Four respondents represent different actors who collaborated during the forest fire in Pålgård 2018. One of the respondents administers a Facebook group that was frequently used during the event. The last respondent is a private person who is also the station manager’s siblings. This respondent initially helped the sibling to coordinate volunteer efforts in the abovementioned Facebook group. Social media has a great potential when it comes to reaching out to many in a short time. Regarding the forest fire in Pålgård, Facebook has primarily been used to share information, coordinate efforts, offer help and questions. Even traditional media uses their Facebook channels to share their news. In order to avoid speculation and misunderstanding, which can lead to rumor spread, it is of great importance that there is accurate and reliable information available to the public, and that their questions are answered. This is something social media can be used for. / Sociala medier är idag en mötesplats för många människor, och även en plats där information söks om aktuella händelser. Det är möjligt att ställa frågor och kommunicera i realtid vilket kan vara värdefullt vid en krissituation. Men innehåll i sociala medier är också användargenererat vilket kan göra det till en plats för ryktesspridning. Syftet med föreliggande arbete var att undersöka sociala mediers användning, betydelse och begränsningar för kommunikation och informationsdelning under en kris olika faser. Forskningen har bedrivits i form av en fallstudie där sociala mediers användning vid skogsbranden i Pålgård 2018 belysts. Datainsamling har skett genom intervjuer, dokumentär forskning av sociala medier och bakgrundsinformation. Intervjuernas respondenter har utsetts genom explorativt val. Fyra respondenter representerar olika aktörer som samverkade under skogsbranden i Pålgård 2018. En respondent administrerar en Facebookgrupp som användes flitigt under händelsen. Den sista respondenten är en privatperson som också är stationschefens syskon. Denna respondent hjälpte i början sitt syskon att samordna frivilliginsatser i ovannämnda Facebookgrupp. Sociala medier har en stor potential när det gäller att nå ut till många på kort tid. Beträffande skogsbranden vid Pålgård har framförallt Facebook använts till att dela med sig av information, samordna insatser, erbjuda hjälp samt ställa och besvara frågor. Även traditionell media använder sina Facebookkanaler till att dela sina nyheter. För att undvika spekulationer och missförstånd vilket i förlängningen kan leda till ryktesspridning är det av stor vikt att det finns korrekt och pålitlig information tillgänglig för allmänheten, och att frågor blir besvarade. Detta är något sociala medier med fördel kan användas till.

In 2018, forest fires occurred in Sweden, which put high pressure on rescue services and society. Several parts of the country were subject to a fire ban. The purpose of the document study is to investigate whether forest fires could become a continuous danger for municipalities and their inhabitants in the future. The study also strives to investigate measures to combat forest fires and whether these measures are adequate. In order to work in the right direction and not lose course, three questions were asked, "What patterns do we see overtime regarding forest fires?", "What measures have been taken to combat forest fires?" and "Are measures against forest fires sufficient?". These issues helped to select research evidence and the right empirical material.With critical realism as a scientific approach, the problems with forest fires were highlighted and research work started. By applying applied geography / forest geography, its causes and risks could be studied. With the mapping / mapping, the potential forest fire risk could be mapped in the future. Following a survey of potential forest fire risk in the future, it turned out that Skåne risks being most affected by forest fires due to changing climate in the region. This made the study limited to Skåne. The County Administrative Board of Skåne's risk and vulnerability analysis for 2014 and the Land use plan for Östra Göinge became the documents that were analyzed in this document study. By analyzing the risk and vulnerability analysis, it explains what risks are considered to be a potential danger, how the danger is mitigated and how resources and measures are prioritized. In the overview plan we can see if the forest fire risk was taken into account and if so how. This study shows that the risk of forest fires will increase in the future due to. changing weather conditions. It also shows that risk and vulnerability analysis do not take into account the change, the increased risk and lack a long-term perspective on risk and vulnerability. The study also shows that information on what are forest fire influencing factors such as weather, vegetation and topography are not taken into account. Land use plans need to pay more attention to forest fire risk and report measures to combat it. Keywords: Forest fire, Risk, Fire risk, Physical planning, Risk analysis / 2018 förekom skogsbränder i Sverige vilket satte hög press på räddningstjänst och samhället. Flera delar av landet rådde eldningsförbud. Syftet med dokumentstudien är att undersöka om skogsbränderna kan komma att bli en kontinuerlig fara för kommuner och dess invånare i framtiden. Studien strävar även efter att undersöka åtgärder för bekämpning av skogsbränder samt om dessa åtgärder är tillräckliga. För att arbeta mot rätt riktning och inte tappa kurs sattes tre frågeställningar, ”Vilka mönster ser vi övertid gällande skogsbränder?”, ”Vilka åtgärder har vidtagits för att bekämpa skogsbränder?” och ”Är åtgärder mot skogsbränder tillräckliga?”. Dessa frågeställningar hjälpte till med att välja forskningsunderlag och rätt empiriskt material. Med kritisk realism som vetenskapligt angreppssätt uppmärksammades problematiken med skogsbränder och forskningsarbetet påbörjades. Genom att tillämpa applied geography/tillämpad geography kunde skogsbränder, dess orsaker och risker studeras. Med mapping/kartläggning kunde den potentiella skogsbrandsrisken i framtiden kartläggas. Efter kartläggning av potentiell skogsbrandsrisk i framtiden visade det sig att Skåne riskerar att drabbas mest av skogsbränder pga. förändrat klimat i regionen. Detta gjorde att studien avgränsades till Skåne. Länsstyrelsen Skånes risk- och sårbarhetsanalys för 2014 och Översiktsplan för Östra Göinge blev dokumenten som analyserades i denna dokumentstudie. Genom att analysera risk- och sårbarhetsanalysen, förklaras vilka risker som bedöms vara en potentiell fara, hur faran motarbetas samt hur resurser och åtgärder prioriteras. I översiktsplanen kan vi se om skogsbrandsrisken beaktats och i så fall hur. Denna studie påvisar att risken för skogsbränder kommer att öka i framtiden pga. förändrade väderförhållanden. Den visar även att risk- och sårbarhetsanalys inte beaktar förändringen, den ökade risken samt saknar ett långsiktigt perspektiv på risk och sårbarhet. Studien visar även att information om vad som är skogsbrandspåverkande faktorer som väder, vegetation och topografi inte beaktas. Översiktsplaner behöver uppmärksamma skogsbrandsrisken mer och redovisa åtgärder för att bekämpa den. Nyckelord: Skogsbrand, Risk, Brandrisk, Fysisk planering, Riskanalys

Climate change is warming the North and exposing its immense carbon stores not only to wildfire disturbances, but overwintering, or zombie, fire. These remnants of summer fires can spend months smouldering under the surface, hidden under the protection of layers of snow, burning through immense amounts of carbon, which is then released into the atmosphere, further exacerbating climate change. In order to prevent these potential megafires, areas that are prone to their occurrence need to be identified so that detection and management protocols can be put into place. Using a GIS approach, this paper attempts to identify any areas in the northern circumpolar country of Sweden that are currently susceptible to zombie fire and any that might be susceptible in 2050 using a RCP8.5 scenario projection. Based on spatial and climatic variables, the results found 88 km2 of land that is currently susceptible, 20.19 km2 of which is most prone due to mild winter and spring conditions. In the 2050 projection, most regions were found to have a decrease in susceptibility due to warmer winters reducing snow coverage. However, three counties in the north were found to have an increased susceptibility due to the earlier arrival of spring. Climate projections still contain uncertainties and how the annual precipitation of Sweden will be affected by climate change varies greatly between models, which naturally effects the likelihood of future wildfires, and ensuing zombie fires. There is a need for more research surrounding zombie fires, particularly with regards to snow depth and coverage and how this affects the mechanisms of smouldering combustion and smouldering to flaming transition. This paper is an example of how regions can be assessed for hazardous events if they have some spatial and temporal predictability. / Klimatförändringarna värmer upp Norden och utsätter dess enorma kolsänkor inte bara för skogsbrandstörningar utan också för övervintrande (eller zombie-) bränder. Dessa gamla sommarbränder kan spendera månader under ytan, gömda under skydd av snötäcke, brännande enorma mängder kol, som sedan släpps ut i atmosfären, vilket ytterligare förvärrar klimatförändringarna. För att förhindra dessa potentiella megaeldar (eng. megafires) måste områden med benägenhet för dess inträffande identifieras så att detektions- och hanteringsprotokoll kan införas. Med hjälp av ett GIS-tillvägagångssätt försöker denna uppsats att identifiera alla områden i Sverige som för närvarande är i riskzonen för zombiebränder och alla områden som kan vara i riskzonen 2050 med hjälp av en RCP8.5-scenarioprojektion. Baserat på rumsliga och klimatvariabler fann resultaten att 88 km2 mark för närvarandet är i riskzonen, varav 20,19 km2 är mest benägen på grund av milda vinter- och vårväder. I 2050-projiceringen visade sig de flesta regioner ha en minskad risk på grund av varmare vintrar som minskade snötäckningen. Men tre län i norr hade en ökad risk på grund av vårens tidigare ankomst. Klimatprognoser innehåller fortfarande osäkerheter och hur den årliga nederbörden i Sverige kommer att påverkas av klimatförändringen varierar kraftigt mellan olika modeller, vilket naturligtvis påverkar sannolikheten för framtida skogsbränder och således zombiebränder. Det finns ett behov av mer forskning kring zombiebränder, särskilt med avseende på snödjup och täckning och hur detta påverkar mekanismerna för pyrande förbränning och pyrande-till-flammande-övergång. Denna uppsats är ett exempel på hur regioner kan utvärderas för faror om de har viss rumslig och tidsmässig förutsägbarhet.

Sverige är, och har varit, relativt skonat ifrån personskador förknippat med skogsbränder och sett ur ett internationellt perspektiv är det få skogsbränder som har tvingat människor att lämna sina hem. Med ett varmare klimat och en förtätning av tätorter kan frekvensen av händelser som kräver evakuering som riskhanteringsmetod komma att öka i olika delar av landet. Litteratur som berör ämnet ur ett svenskt perspektiv är ytterst begränsat och det finns ett behov att undersöka hur evakuering vid skogsbränder hanteras, eller inte hanteras i Sverige. Syftet med studien är således att studera Sveriges skogsbrandshantering när det kommer till evakuering. Detta inkluderar den akuta hanteringen vid skogsbränder samt det långsiktiga arbetet med förberedelser inför en evakuering. Målsättningen är att jämföra den svenska hanteringen med internationell forskning och se vilka potentiella förbättringar som skulle kunna implementeras i Sverige. Studien genomförs med kvalitativ studiedesign och data inhämtas med semistrukturerade intervjuer samt med en kompletterade litteraturöversikt. Det insamlande datamaterialet behandlas med en kvalitativ innehållsanalys.  Resultatet av kartläggningen och analysen tyder på att kunskapen och förmågan att genomföra en evakuering vid skogsbrand är bristfällig. Resultatet indikerar att det finns behov för att vidta åtgärder, framför allt förebyggande åtgärder, för att reducera de osäkerheter som idag existerar vid en evakuering.  Det argumenteras för att det förebyggande arbetet bör utgå från en risk- och sårbarhetsanalys, där risker och sårbarheter identifieras och bedöms utifrån de lokala förutsättningarna. Risk- och sårbarhetsanalysen bör resultera en handlingsplan med åtgärdsförslag i förhållande till styrdokument, resursbehov samt bör identifiera kunskapsluckor och behov av utbildning och övning för alla inblandande i processen. / Sweden is, and has been, relatively spared from injuries associated with wildfires, as seen in global perspective, and wildfires that have required evacuation as a risk management strategy are relatively few. As a result of global warming and a densification of urban areas, the frequency of incidents that could require evacuation as a risk management method may increase in different parts of the country. Literature on the subject is limited from a Swedish perspective and there is a need to examine how evacuation in the event of wildfires is managed in Sweden. The aim of the study is to examine Sweden's wildfire management when it comes to evacuation. This includes the more urgent handling of wildfires as well as the long-term preventive work with evacuation mitigation. The aim is to compare risk management from a Swedish perspective with international research and identify potential improvements that could be implemented in Sweden. The chosen method is semi-structured interviews with a supplemented literature review. The collected data material is treated with a qualitative content analysis. The result of the analysis indicates that the knowledge and ability to carry out an evacuation in the event of a wildfire is inadequate. The results indicate that there is a need to take preventive measures to reduce the uncertainties that are currently associated with an evacuation from wildfire. Preventive measures should be based on a risk and vulnerability analysis, where risks and vulnerabilities are identified, and probability and consequence are assessed based on the local conditions. The risk and vulnerability analysis should result in a management plan with proposed measures, related to policies, resources, and identify gaps in knowledge and the need for education and training for everyone involved in the process.

Naturvårdsbränning är en åtgärd som avser att återskapa effekterna avnaturliga skogsbränder genom att påverka det ekologiska systemet. Trotsfördelarna föreligger risker, såsom oönskad eskalering och spridning av eld,rök och glöd, vilket kan negativt påverka mark, människor och samhällen.Studiens syfte var att undersöka hur ansvariga inom Länsstyrelsen hanterarrisker genom identifiering av kritiska incidenter utifrån Critical IncidentTechnique (CIT) baserad på intervjuer, samt att bidra till att öka den allmännakunskapen kring åtgärden.Resultatet visade att naturvårdsbränningsansvariga tar stor hänsyn till riskeroch arbetar kontinuerligt för att minimera dem. Dock identifierades treförbättringsområden inom riskhanteringsarbetet: säkerhet under bränningar,kommunikation under bränningar och kommunikation med samhället.Förbättringar inom dessa områden kan minimera risker under bränningar,minska oron i samhället och antalet falsklarm samt öka tryggheten igenomförandet för allmänheten och naturvårdsbränningspersonal vidnaturvårdsbränningar. / Hållbart sambruk av räddningsaktörer i svensk landsbygd

Ett förändrat klimat ökar risken för fler frekventa skogsbränder, skogsbränder som spås vara mer intensiva än tidigare sett. Det här ger ett behov av att ha en fungerande katastrofhantering när en skogsbrand sker. Krav ställs även på ledande aktörer att besitta den kunskap och erfarenhet som krävs för att kunna hantera en omfattande skogsbrand. Det ställer även krav på att identifiera och bemöta de olika behov som kan uppstå vid en katastrof, samt ge samtliga drabbade samma möjligheter och en jämlik resursfördelning.   Syftet med denna uppsats är att undersöka hur resursfördelningen såg ut mellan personal, samt undersöka hur exponerade boende samt skogsägare informerats och omhändertagits under skogsbranden. Den metod som använts för denna studie är en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats, där två rapporter om skogsbranden analyserades. Resultatet visade att det fanns en snedvriden resursfördelning mellan brandmännen och administrativ personal, där brandmännen tilldelades flest resurser. Resultatet visade även att skogsägarna omhändertogs väl och fick särskilda informationsplatser, samtidigt som exponerade boende utsattes för onödiga risker vid evakueringarna som skedde. Boende som inte talade svenska fick i vissa områden tillgång till information och stöd men var bristfälligt i andra områden. / A changing climate increases the risk of more frequent forest fires, forest fires that are predicted to be more intense than previously seen. This creates a need to have a functioning disaster management system when a forest fire occurs. Demands are also placed on leading actors to possess the knowledge and experience required to be able to handle an extensive forest fire. It also requires identifying and responding to the various needs that may arise in the event of a disaster, as well as giving all those affected the same opportunities and an equal distribution of resources.   The purpose of this essay is to investigate how the distribution of resources looked between personnel, as well as investigate how exposed residents and forest owners were informed and taken care of during the forest fire. The method used for this study is a qualitative content analysis with an inductive approach, where two reports about the forest fire were analyzed. The result showed that there was a skewed distribution of resources between the firefighters and administrative staff, where the firefighters were allocated the most resources. The result also showed that the forest owners were well taken care of and given special information points, while exposed residents were exposed to unnecessary risks during the evacuations that took place. Residents who did not speak Swedish had access to information and support in some areas but were inadequate in other areas.

Results are presented from the 2021 test run of active fire detection using the Visual Infrared Imaging Radiometer Suite (VIIRS) instrument, that is currently onboard the polar satellites Suomi-NPP and NOAA-20. The test is performed by the Swedish Civil Contingencies Agency and the Swedish Meteorological and Hydrological Institute, in cooperation with local fire departments in Sweden. The aim of this report was to study the impact of clouds on the ability of active fire detection, as well as to identify objects that potentially can cause commission errors in the VIIRS 375 m active fire algorithm (false positive notifications). Also, the study aimed to investigate what may cause omission errors in the algorithm, and to show to what extent the detections can be used to represent the true time development of the wildfire front and burned area. Using a cloudmask and a cloudtype classification product from Nowcasting Satellite Application Facilities (NWC SAF), the impact of clouds was anlalyzed by comparing the cloud data with the obtained fire notifications from the satellites. Active fires and newly burned areas were also studied using Sentinel-2 imagery, specifically the False Color Urban and the Short Wave Infrared (SWIR) RGB composites, as well as images from the 842 nm band, making use of the relatively high spatial resolution as well as the spectral signatures of fire and newly burned vegetation. Detection of active fires occurred in both cloud free and completely cloud covered conditions. How-ever, roughly 70% of the detected vegetation fire pixels were obtained in conditions with 20% clouds or less. / I rapporten presenteras resultat från 2021 års test av satellitdetektering av skogs- och vegetationsbränder, ett test som genomförs av MSB och SMHI i samverkan med kommunala räddningstjänster. De två satelliter som ingår i testet (Suomi-NPP och NOAA-20) går i polära omloppsbanor och är utrustade med instrumentet Visible Infrared Imaging Radiometer Suite (VIIRS). Detta projekt syftade till att undersöka hur molnighet påverkar möjligheten till detektion med satellit, vilka objekt som potentiellt kan ge upphov till falska detektioner samt vad som kan orsaka uteblivna satellitdetektioner. Ytterligare ett mål med rapporten var att genom fallstudier av större bränder undersöka i vilken utsträckning satellitdetektionerna kan användas för att representera brandfrontens utveckling med tiden och brandens faktiska utbredning. Vid studierna av molnighet analyserades en molnmask och en molnklassificeringsprodukt från Nowcasting Satellite Application Facilities (NWC SAF). I utvärderingen användes även data från Sentinel-2 för att studera pågående bränder och avbränd yta, som syns tydligt i RGB-kompositerna False Color Urban och Short Wave Infrared (SWIR) och i 842 nm-bandet, tack vare den relativt höga bildupplösningen och den nyligen avbrända ytans spektralsignatur. Brand detekterades i både molnfria och helt molntäckta förhållanden. Drygt 70 % av detektionerna vid vegetationsbrand kom emellertid i förhållanden med 20 % moln eller mindre.

Skogsbränder utgör ett stort problem både lokalt, regionalt och globalt. De förstör stora värden, frigör stora mängder kol ut i atmosfären och är mycket resurskrävande att bekämpa. Under markytan kan glödbränder fortsätta långt efter att flambranden ovan mark är släckt. Glödbränder brinner mycket långsammare än de öppna flambränderna, men är istället svårare att upptäcka och ställer andra krav vid bekämpning. En typ av glödbrand som kan påträffas i skogsbränder är torvbränder. Det är glödbränder som uppstår i torvmarker som utsatts för torka. Branden äter sig sakta igenom torven och kan gå djupt ner i marken. Svårigheter med att lokalisera bränderna och att få ner tillräckligt med vatten i de djupare torvlagerna gör dem svåra att släcka. Idag används ofta dimspikar, även kallade jordspett, för att släcka bränder som gått ner under markytan. På vissa ställen har även skärsläckaren börjat användas. Detta arbete syftar till att ge en bättre förståelse för de två verktygens funktion och effektivitet vid släckarbete av torvbränder. För att göra det har två tester genomförts på Luleå räddningstjänsts övningsfält, ett för dimspik och ett för skärsläckare. En försöksuppställning byggdes upp med en invändig tvärsnittsarea på 80×80 cm och en höjd på 1,1 m. Den fylldes sedan med torv som packades lätt tills torvlagret var 1 m tjockt. Det som undersöktes var verktygens penetreringstid för vattnet att nå 1 m ner i torven samt hur stor spridning vattnet fick över tvärsnittsarean på djupet 1 m. Båda verktygen hade liknande flöden (56 l/min för skärsläckaren och 58 l/min för dimspiken) så de uppmätta skillnaderna i resultat berodde på hur vattnet transporterades, inte på mängden vatten. Skärsläckaren slog igenom på cirka 1 sekund och bildade ett utgångshål på cirka 1 dm2, där det var blött ytterliga någon centimeter runtomkring för en total våt area på cirka 2 dm2. Testet avslutades efter 30 sekunder då ingen förändring kunde ses i storleken på utgångshålet och den våta arean från efter de första få sekunderna. Vattnet sprutade rakt igenom torven. Dimspiken vätte igenom efter 26 sekunder och den våta arean växte kontinuerligt. Inget utgångshål bildades i detta fall. När dimspiken stängdes av efter 1 minut och 45 sekunder, så hade cirka 32 dm2 blivit blött; vilket motsvarar ungefär halva tvärsnittarean hos försöksuppställningen. Spridning fortsatte efter att dimspiken slagits av och nästan hela tvärsnittsarean var blöt efter ytterligare några minuter. Skärsläckaren hade en mycket snabb penetreringstid, men sprutade istället mycket vatten rakt igenom torven, vilket medförde att stora mängder vatten passerade genom torven utan att väta en stor yta eller volym. Dimspiken hade en mycket längre penetreringstid, i gengäld så sköts inte vattnet rakt igenom torven utan spred ut sig och vätte en större yta. Båda verktygen har sina för- och nackdelar. Vilket verktyg som är bäst är väldigt situationsberoende. Skärsläckaren har bland annat snabbare penetreringstid och möjliggör fler snabba ingrepp, medan dimspiken täcker en större area per angreppspunkt och är lättare och säkrare att hantera. / Wildfires are a major problem both locally, regionally and globally. They destroy large values, emit large quantities of carbon into the atmosphere and are very resource intensive to fight. Smoldering fires can continue under the ground surface long after the flaming fire above ground is put out. Smoldering fires burn much slower than the flaming fires, but in turn they are harder to discover and require different means to fight. Peat fire is one type of smoldering fire that can be found in wildfires. It is a smoldering fire that occur in peatlands exposed to drought. The fire slowly eats its way through the peat and can go deep into the ground. Difficulty locating them and getting enough water into the deeper peat layers makes them difficult to extinguish. Today, fognails are often used to extinguish smoldering fires in the ground. The cutting extinguisher is another tool that has been used to fight smoldering fires in the ground in some cases. This bachelor thesis aims to provide a better understanding of the function and efficiency of the two tools in extinguishing peat fires. To do this, two tests have been carried out on the fire department’s training field in Luleå, one with a fognail and one with a cutting extinguisher. A test stand was constructed with an internal cross-sectional area of ​​80×80 cm and a height of 1.1 m. It was then filled with peat which was lightly packed until the peat layer was 1 m thick. What was investigated was the tools’ penetration time for the water to reach 1 m down into the peat and the size of the water spread over the cross-sectional area at the depth of 1 m. Both tools had similar flows (56 l/min for the cutter extinguisher and 58 l/min for the fognail) so the differences arose in how that water was used, not the amount of water. The cutting extinguisher broke through in about 1 second and formed an exit hole of about 1 dm2 with additional wetness of a few centimeters around for a total wet area of ​​about 2 dm2. The test was terminated after 30 seconds when no change could be seen in the size of the output hole or the wet area from after the first few seconds. The water sprayed right through the peat. The water from the fognail got through after 26 seconds and the wet area grew continuously. No exit hole was formed in this case. When the fognail was turned off after 1 minute and 45 seconds, about 32 dm2 had become wet, which corresponds to about half the cross-sectional area of the test stand. However, spreading continued despite the fognail being turned off and almost the entire cross-sectional area was wet after a few more minutes. The cutting extinguisher had a very fast penetration time, but as a result it sprayed a lot of water right through the peat without wetting a large area or volume. The fognail had a much longer penetration time, but in return, the water was not shot straight through the peat, but spread out and wet a larger surface. Both tools have their advantages and disadvantages. Which tool is the best depends a lot on the situation. The cutting extinguisher has, among other things, a faster penetration time and allows for more rapid interventions, while the fog nail covers a larger area per attack point and is easier and safer to handle.

This qualitative study examines how emergency people are framed in Swedish evening-, and local newspapers during the forest fire in Västmanland, Sweden 2014. The study also includes if there is any difference between the framing due to the location of the newspaper. The study is based on qualitative text analysis. The theoretical basis is representation, framing theory, media image, media logic and a few conceptions from crisis communication theory. An overall result is that critique of emergency people never are answered. An other is that critique often is directed to people who haven’t been able to affect the critique situations.

In this study, the immediate and short term (three months) effects of conservation burning have been investigated in coniferous forests in southeastern Sweden. Five tree species were investigated Picea abies (Norway spruce), Pinus sylvestris (Scots pine), Populus tremula (aspen), Betula pendula (silver birch) and Betula pubescens (downy birch), as well as ground vegetation of mosses, dwarf shrubs and ground lichens. Burning increased the proportion of live deciduous tree shoots from 51 % to 81 % and the live tree shoot size distribution of four tree species was significantly changed by fire. Fire affected the tree species differently. Three months after burning deciduous tree species exhibited strong sprouting, while P. sylvestris had established many seedlings, significantly increasing its share of the tree stand. P. abies lacked any visible positive response to burning and its number of live shoots decreased by 83 %. Mineral soil was exposed on only the moss vegetation and covered just 4 % of the studied plot area. The initial vegetation response to fire was negative, but significant dwarf shrub recovery was detected three months after burning.