Gängkriminalitet är ett växande problem som påverkar samhället negativt. Att förstå problematiken med gängkriminalitet och hur det ska förebyggas är svårt. Det behöver finnas tydliga vägar för hur problemet ska hanteras. För att uppnå en förståelse om vad som behöver göras och vad som ligger bakom individers deltagande i kriminella gäng behöver före detta gängmedlemmars synpunkter höras. Vår studie vill uppnå en förståelse för den verklighet som existerar för de tidigare inblandade individerna i den kriminella verksamheten. Studien vill även belysa deras syn på makt, manlighet och sökandet efter social status och ekonomiskt välstånd. För att få ett helhetsperspektiv kommer även socialarbetare och polisers syn på ämnet beröras i studien. Tidigare forskning visar att ett medlemskap i ett kriminellt gäng bygger på flera olika anledningar som exempelvis respekt och möjligheter. Tidigare forskning belyser även tillhörigheten som en faktor och maskulinitetens betydelse inom kriminella gäng. Tidigare forskningen belyser även motiven för att lämna ett kriminellt gäng vilket bland annat handlar om att andra behov har prioriterats och att individen tröttnat. Den teoretiska utgångspunkten som denna studie utgått ifrån är, Emile Durkheims begrepp, anomi utifrån hans bok Divison of labor in society (1933) och självmordet (1993) och samt dess vidareutveckling av Robert K Merton On social structure and science (1968) , R.W Connells teori om Maskuliniteter (2008) och Sheff, J. Thomas teori om - Sociala band, skam & stolthet (1990). För att få fram det empiriska materialet har åtta kvalitativa intervjuer genomförts, varav fyra före detta kriminella gängmedlemmar från organisationen KRIS samt tre socialarbetare och en polis. Vi har fått fram resultat som tyder på att en avsaknad av stabila familje- och uppväxtvillkor, samt ett utanförskap, är en påverkningsfaktor på gängmedlemskap. Utifrån resultatet påvisas även att samhällets tillgänglighet och information om hur en individ hoppar av, samt åtgärder för att satsa på skolan och att undvika nyrekrytering av barn och unga är viktiga delar att fokusera på för att minska problematiken. Studien bekräftar även betydelsen av status, makt och pengar på gängmedlemmar. Det påvisas även att det brottsförebyggande arbetet är viktigt och att de bör fokuseras mer på skola, fritidsaktiviteter och föreningar. / Gang crime is a growing problem that negatively affects society. Understanding the problem of gang crime and how to prevent it is difficult. There needs to be clear paths for how the problem should be handled. In order to achieve an understanding of what has to be done and what lies behind individuals' participation in criminal gangs, the voice of former gang members needs to be heard. Our study wants to achieve an understanding of the reality that exists for the previously involved individuals in criminal gangs. The study also wants to shed light on their views on power, masculinity and the search for social status and economic prosperity. In order to get a holistic perspective, social workers and police officers' views on the subject will also be touched upon in the study. Previous research shows that membership in a criminal gang is based on several different reasons, such as respect and opportunities. Previous research also highlights belonging as a factor and the importance of masculinity within criminal gangs. Previous research also sheds light on the motives for leaving a criminal gang, which is, among other things, that other needs have been prioritized and that the individual is tired. The theoretical starting point from which this study is based is Emile Durkheim's concept, anomie based on his book Divison of labor in society (1933) and suicide (1993) and its further development by Robert K Merton On social structure and science (1968), R.W Connell's Theory of Masculinities (2008) and Sheff, J. Thomas Theory of - Social Bonds, Shame & Pride (1990). In order to obtain the empirical material, eight qualitative interviews have been conducted, of which four are former criminal gang members from the organization KRIS as well as three social workers and a police officer. We have obtained results that indicate that a lack of stable family and upbringing conditions, as well as an exclusion, is an influencing factor on gang membership. Based on the results, it is also shown that society's availability and information about how an individual drops out, as well as measures to invest in school and to avoid new recruitment of children and young people are important parts to focus on in order to reduce the problem. The study also confirms the importance of status, power and money on gang members. It is also shown that crime prevention work is important and that they should focus more on school, leisure activities and associations.

This case study is conducted through ten weeks of field studies in South-Eastern Uganda. Both authors have received funding from Minor Field Study scholarships. These scholarships were provided by Sida, Sweden's government agency for development cooperation. This entails that the authors are contract bound to comply with the terms and regulations established by Sida and Jönköping University as well as write and submit a report to the Swedish Council of Higher Education upon return to Sweden.  Without the substantial contributions from the local community in Kamuzinda and neighbouring villages, this thesis would not have been completed. First and foremost, profound gratitude is expressed to the many people who contributed to making this study a reality, be it big or small. This includes our supervisor Åsa Westermark, who has been of great help and guidance throughout the entire research process. Secondly, we want to thank Uganda Child Care Sweden for a productive collaboration, with special recognition to Ponsiano Nyombi and Rebecca Nanyanzi for their welcoming hearts and support throughout our entire stay in Uganda. Lastly, we are forever grateful to the people who brought us into their homes and were willing to share their life stories with us. It is your participation and kindness that made this thesis possible.

Syftet med denna studie var att undersöka rekryterares tankar om att tillämpa artificiell intelligens i en rekryteringsprocess, samt vilka möjligheter och utmaningar rekryterare ser med att använda AI som del av rekryteringsprocesser. För att uppnå studiens syfte har kvalitativmetod tillämpats. Studiens datainsamling, som analyserats med hjälp av tematisk analys, grundar sig i djupintervjuer som genomförts med fem enskilda rekryterare i olika organisationer. Informanterna har bidragit med många spännande tankar till studiens område vilket möjliggjort att denna studie har kunnat genomföras. Studiens resultat visar att kunskap inom området AI och rekrytering i dagsläget är tunn och att det finns mycket kvar att lära inom området. Det råder inga tvivel om att det finns många möjligheter och utmaningar som organisationer står inför vad gäller framtidens rekrytering, och vi har minst sagt en spännande tid framför oss med AI som del av rekryteringsprocesser. Vi hoppas att vi med detta arbete kan bidra med kunskap och en djupare förståelse för AI inom rekryteringsprocesser, som är den framtid vi är på väg mot.

Under år 2020 infördes restriktioner i Sverige då Covid-19 pandemin spreds över världen, distansarbete var en åtgärd som infördes för att minska smittspridningen. Detta medförde en stor omställning för många arbetstagare då de började att utföra sitt arbete på distans från hemmet. Studien ämnar skapa fördjupad förståelse för upplevelser av socialt samspel mellan kollegor under distansarbete till följd av covid-19. Studien avser också att undersöka hur kontorsarbetare beskriver samarbete och sociala relationer vid ensamarbete på distans samt att undersöka vilka utmaningar och möjligheter som kan identifieras i relation till begreppet emotionell energi då arbetet sker på distans. För att uppfylla studiens syfte har en kvalitativ studie med sju semistrukturerade intervjuer genomförts. Det insamlade materialet har sedan analyserats med hjälp av tematisk analys där mönster och repetitioner eftersökts. Genom en abduktiv ansats har sedan ett växelspel mellan empiri och teori ägt rum under hela studiens gång, där det teoretiska ramverket bestående av Randall Collins (2004) interaktionsritualer och Erving Goffmans (2009) dramaturgiska perspektiv tillämpats för att få fördjupad förståelse för resultatet. Resultatet av studien påvisar att upplevelsen av distansarbete är individuell där kontorsarbetarna både upplever positiva och negativa effekter av distansarbete. När det gäller positiva upplevelser framkommer upplevelser av högre effektivitet då arbetstagarna blir mindre störda när de arbetar från hemmet. De negativa effekterna av distansarbete som framkommit berör främst det sociala samspelet då kontorsarbetarna inte träffar sina kollegor dagligen på arbetsplatsen, vilket haft en negativ inverkan på samarbete och sociala relationer mellan kollegor. Då distansarbetet skett under lång tid beskrivs en inverka över arbetsglädjen, kreativiteten och välmående hos arbetstagarna. Kontorsarbetarna påtalar en saknad av att inte träffa sina kollegor där de naturliga mötena i arbetets lokaler framhålls som viktiga. Vidare framkommer videofunktionens relevans för det sociala samspelet då det framhålls att funktionen stärker digitala interaktioner. Vidare anses att svårigheter kan uppstå om arbetstagarna inte ser varandra vid möten då kroppsspråket är viktigt för ett gott samarbete och socialt samspel. Distansarbete har också medfört en upplevd ensamhet då de fysiska mötena uteblivit och kontorsarbetarna behöver utföra sitt arbete på distans från hemmet. Trots detta beskriver kontorsarbetarna att arbeta på distans är något som de ställer sig positiva till att fortsätta med några dagar i vecka. / In 2020, restrictions were introduced in Sweden when the Covid-19pandemic spread across the world, teleworking was a measure that was introduced to reduce the spread of infection.  This brought about a major shift for many workers as they began to perform their work remotely from home. The purpose of the study is to create a deeper understanding of experiences of social interaction between colleagues during remote work as a result of COVID-19.  In order to fulfill the purpose of the study, a qualitative study with seven semi-structured interviews has been conducted. The collected material has then been analyzed using thematic analysis where patterns and repetitions have been sought. Through an abductive approach, an interaction between empirical and theory has then taken place throughout the course of the study, where the theoretical framework consisting of Randall Collins (2004) interaction rituals and Erving Goffman's (2009) dramaturgical perspectives has been applied to gain a deeper understanding of the result. The results of the study show that the experience of telework is individual where office workers experience both positive and negative effects of telework. When it comes to positive experiences, experiences of higher efficiency emerge as employees become less disturbed when they work from home. The negative effects of telework that have emerged mainly concern the social interaction as office workers do not meet their colleagues daily in the workplace, which has had a negative impact on cooperation and social relations between colleagues. When teleworking has taken place for a long time, it is described that there is an impact on the job satisfaction, creativity and well-being of employees. The office workers point out a lack of not meeting their colleagues where the natural meetings in the premises of the work are highlighted as important. Furthermore, the relevance of the video function to social interaction emerges when it is emphasized that the function strengthens digital interactions. Furthermore, it is considered that difficulties can arise if the employees do not see each other at meetings as body language is important for good cooperation and social interaction. Teleworking has also led to a perceived loneliness as physical meetings have not been available, and workers need to perform their work remotely from home. Despite this, office workers describe that working remotely is something they are in favor of continuing with a few days a week.

Studiens syfte var att öka förståelsen för hur kvinnor och män i åldrarna 20-25 upplever och påverkas av sociala medier, med aspekter som makt, integration och genus. Således utgår studien ifrån frågeställningen, Hur upplever unga vuxna sociala medier och hur påverkas dem? som berör upplevelsen av hur sociala medier kan påverkar individen. Studiens empiri har formats genom semistrukturerade intervjuer, vidare bygger studien på ett Hermeneutiskt förhållningssätt där intervjuerna väglett de teorier som lyfts upp. Empirin har därefter analyserats med hjälp av teorierna, Makt, Interaktion och Genus. Resultatet visar att upplevelserna, samt påverkan av sociala medier är både positiva och negativa i förhållande till individens egna uppfattningar. Upplevelserna är i stora drag entydiga även om viss variation beroende av individuella faktorer påträffas. Det tyngre betonade resultatet i undersökning var upplevelsen av kränkningar och nätmobbning på sociala medier. Parallellt har respondenterna indikerat på att den sociala sammanhållningen har en ökad effektivitet, då sociala medier har bidragit och underlättat för att socialisera samt hålla kontakten med andra individer.    Nyckelord: Genus, Interaktion, Makt, Sociala medier, Uppfattningar, Upplevelser / The purpose of the study is to increase our understanding of how girls and boys in age 20-25 experience and are affected by social media with  aspects of power, integration and gender. The study is based on the question, How are young adults' perceptions and experiences affected by social media? which affects the experience of how social media can affect the person. The empirical study has been shaped through semi-structured interviews, furthermore the study is based on a Hermeneutic approach where the interviews have guided the theory that is highlighted. The empirics have then been analyzed using the theories: Power, Interaction and Gender. The results show that the experiences, as well as the influence of social media, are both positive and negative in relation to the individual's own perceptions. The experiences are largely unambiguous, even if some variation depending on individual factors is encountered. The heavier emphasized result in the survey was the experience of violations and cyberbullying on social media. In parallel, the respondents have indicated that social cohesion has increased efficiency, as social media has contributed and facilitated socializing and keeping in touch with other individuals.   Keywords:  Experiences, Gender, Interaction, Perceptions, Power, Social media

Background. Satisfaction with democracy and generalized trust has shown to be able to link to the cultural marginalization within a society. Research concerning the correlation satisfaction with democracy and generalized trust shows that there is a significant positive correlation between the variables. Material and method. The national representative SOM-enquiry from 2020 was used to study the relationship between satisfaction with democracy and generalized trust. In total, 22 500 individuals between the ages of 16 and 85 was selected (simple random sampling). A total of 11 127 respondents reported on every question in the total enquiry (including the control variables). The part that this study is based on included a probability sample of 3 750 people. The number of respondents in which this study is based on, was 1 863 respondents, which adds up to a response rate of 51 percent of the population surveyed. Multiple regression analysis with 5000 bootstrap iterations was used to study the correlation and control for the background variables. Results. A medium strong positive correlation was detected between satisfaction with democracy and generalized trust even after the result was controlled for gender, education and income. However, the association did not persist when controlling for the variables age and ethnicity. Level of education is a significant player for the level of satisfaction with the way democracy works in Sweden and the degree of generalized trust, the higher the level of education, the higher the satisfaction with democracy in Sweden and the degree of generalized trust. Conclusion. By investing in education, the interplay between satisfaction with democracy and generalized trust should influence cultural/social marginalization.

In a society where everything must be within the vicinity and accessible, people face challenges like climate, segregation and inequality. All people have the right to services such as education, care, work and housing without being prevented by unsustainable urban planning. Sustainable urban planning can define several things, but something all definitions have in common is that they use strategic plans. One such well spoken about is the "15 minute city" which was introduced in 2016 by the urbanist and professor Carlos Moreno. The concept is about an accessible city, in terms of services, education, care, work and more, for residents within a 15 minute walk or bike ride. Attempts to apply the 15 minute city can be seen in several cities around the world and partially in Stockholm, Sweden. An example is in Södertälje, a suburb in Stockholm county, which is characterized by the car centric city. The swedish policy “ Trafik för en attraktiv stad” (TRAST) helps sektion with urban planning and sustainability with focus on traffic. Because of these guidelines and Södertäljes oversight plan over their whole urban area it would be of interest to investigate how well the 15 minute city can be applied in Södertälje and its relation to the district of Ronna. The purpose of this study is to examine the potential Södertälje has in becoming a 15 minute city, in regards to the swedish policy document TRAST. In addition, studying whether the strategic plan can complement Södertälje's oversight plan of the entire city. The method that was applied consisted of literature study and case study where literature was gathered, for example, via search engines like Web of Science and Diva Portal. The case study consisted of two site visits, one earlier and one later in the day. The result and the analysis indicate that several aspects in Södertäljes oversight planning of their area and TRAST match that of the 15 minute city. Introducing this type of planning in the city requires, for example, that several barriers or the carsdomination in the urban area be remedied or reduced, which can provide opportunities for pedestrians and cyclists. The conclusions drawn from the results are that the introduction of the 15-minute city concept in the urban area, Södertälje, is possible. At last at recommendation to continuation of the study is a case study would consist of a city that has recently applied the 15 minute city and compare the effects of this more concretely. / I ett samhälle där allting ska vara nära och tillgängligt möts människor av utmaningar om klimatet, segregation och ojämlikhet. Alla människor har rätten till funktioner som utbildning, vård, arbete och boende utan att förhindras av en dålig samhällsplanering. Hållbar samhällsplanering kan innebära flera saker men något alla definitioner har gemensamt är att de tillämpar planstrategier. En sådan är “15 minutersstaden” som introducerades år 2016 av urbanisten och professorn Carlos Moreno. Idén handlar om en tillgänglig stad, vad gäller just funktionerna, utbildning, vård, arbete och mer, för invånarna inom en kvarts promenad eller cykeltur. Försök att tillämpa 15 minutersstaden finns i flera städer runtom i världen och i Sverige kan man hitta det delvis i Stockholm. Ett exempel är i Södertälje tätort, i Stockholms län, som präglas av bilsamhället. Policyn “Trafik för en attraktiv stad” (TRAST), hjälper sektorer inom samhällsplaneringen att samarbeta för ett hållbart planerande med fokus på trafiken. med hjälp av dess riktlinjer och översiktsplanen i Södertälje skulle vara av intresse att undersöka hur väl 15 minutersstaden går att applicera, och detta i förhållande till en av dess stadsdelar Ronna.  Syftet med detta arbete är att undersöka potentialen Södertälje har i att bli en 15 minutersstad med hänsyn till policyn TRAST. Dessutom studerades likheter och skillnader mellan Södertäljes översiktsplan och 15 minutersstaden vad gäller planeringen. Metoden som tillämpades var kvalitativ och bestod av en litteraturstudie och en fallstudie. Fallstudien omfattade två platsbesök i stadsdelen Ronna, en tidigare och en senare på dygnet.  Resultatet och analysen tyder på att flera aspekter i översiktsplanen och TRAST:en stämmer överens med 15 minutersstaden. Det går dessutom att införa denna planeringstyp i Södertälje men kräver dock till exempel att flera barriärer åtgärdas, såväl bildominansen i tätorten. Detta för att ge möjlighet åt gående och cyklister att röra sig i staden. Slutsatserna som dras utifrån resultaten är att införandet av konceptet 15 minutersstaden i tätorten Södertälje är möjlig. Som en sista slutsats i arbetet finns framtid forskning vilket berör att studera en stad som nyligen applicerat 15 minutersstaden och jämföra effekterna av detta mer konkret.

The purpose of this study was to analyze deconversion and its narrative in Tara Westover’s autobiography Educated. The study aimed to answer three key questions: What does Westover’s path to deconversion look like in Educated? How can Westover’s deconversion be interpreted from the perspective of Helen Rose Fuchs Ebaugh’s (1988) model for exit processes? What type of deconversion story does Educated reflect in light of Heinz Strieb et al. (2009) theory about deconversion stories? The material has been analyzed through qualitative content analysis and qualitative narrative analysis. The findings point to a long and uneven deconversion for Westover. The result suggests that her deconversion started when she left for college and continued until she broke off from her parents and their convictions. Results also show that Westover’s deconversion does not follow the narrative of Ebaughs model for exit processes even though she goes through all the phases of the theory. The narrative in Westover’s story is the most comparable to Streib et al.’s deconversion stories Pursuit of autonomy and Debarred from paradise, as their characteristics are very similar to those in Westover’s description of her deconversion. / Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka hur dekonversion och en dekonversionsberättelse kan se ut med hjälp av Tara Westovers självbiografi Allt jag fått lära mig. Genom boken har studien undersökt tre frågeställningar: Hur ser Westovers väg till dekonversion ut i boken Allt jag fått lära mig? Hur kan Westovers dekonversion förstås utifrån Helen Rose Fuchs Ebaughs (1988) modell för exitprocesser? Vilken typ av dekonversionsberättelse finns i Allt jag får lära mig utifrån Heinz Streib et al:s (2009) teori om dekonversionsberättelser? Med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och kvalitativ narrativanalys har materialet bearbetats. Dessa valdes eftersom innehållsanalys passar väl till att analysera fenomen i texter och narrativanalys passar för att urskilja en berättelse, i detta fall en dekonversionsberättelse. Därefter analyserades materialet med hjälp av två teoretiska perspektiv, dels Ebaughs (1988) teori om exitprocesser, dels Streib et al:s (2009) teori om dekonversionsberättelser. Resultatet visade att Westovers dekonversion är lång och svår, och börjar när hon flyttar för att studera vid college och pågår fram till att hon bryter kontakten med föräldrarna och deras övertygelser. Resultatet visade också att Westovers dekonversionsprocess inte följer en tydlig kronologi men att hon trots det går igenom de faser som Ebaugh presenterar. Strävan efter autonomi och utesluten ur paradiset är de berättelsetyperna som är mest lik Westovers berättelse, eftersom deras kännetecken går att hitta i Westovers dekonversion. Genom uppsatsen hoppas jag kunna vara med och fylla den lucka som finns i forskningsfältet om självbiografiska böcker med teman som religiositet eller dekonversion.

This study examines the impact welfare regimes might have on the individual’s social network – more specifically, the study investigates the individuals' number of social contacts and the diversity in their social networks. Are there differences in the individual's social network between the different welfare regimes? Does this correlate with the social safety nets provided by the different regimes? The study also aims to compare the strength of this correlation with other variables such as gender, age, educational level, partnership, and employment. This study is based on research theories of social capital, social contacts, and social welfare regimes. The study is quantitative in its nature and uses secondary data from the International Social Survey Program (ISSP) 2017. The method used are two different binary multiple logistic regression models. The first regression model examines the number of social contacts and the second one network diversity. The results indicate that there is a correlation between the number of social contacts, network diversity and welfare regimes. According to this study the stronger the social safety net is, the less diversified the individual’s social network is - and the lower the number of social contacts. This is particularly evident among older individuals in the population. Furthermore, this study suggests that partnership, education,and employment are influential variables for network diversity and the number of social contacts. The study contributes to an understanding on how the social security of welfare regimes tends to reduce individuals' need of creating and maintaining their own social networks. This area, separate from social capital, can contribute to better understanding on how, for example, social isolation can emerge from a macro perspective. However, we recommend further research in this area to provide deeper insight on the effects that may arise.

This study explores the functions and effects of virtual communities on Instagram and YouTube and discusses the communication process between Swedish female social media influencers and their followers. With a qualitative research design, where I analysed both the textual and visual posts on Instagram and YouTube, I found that the virtual communities can function as a place where people find like-minded people and where they can affirm their own self imagine and experiences, specifically in relation to questions regarding LGBTQIA+ and body positivity. The study operationalises Horton and Wohl’s (1956) concept of Parasocial Relationships which describes the phenomena where people form intimate and close relationships with media people they watch on television. By analysing my material through theoretical frameworks from Goffman (2020; 1979), West and Zimmerman (1987) and Deutsch (2007), I also found that Instagram and YouTube functions as places where norms of femininity and love are constructed, deconstructed, and reproduced. The study concludes that social media (platforms), specifically the virtual communities established and maintained by (social media) influencers, play a vital role in how users understand themselves and other people. Social media can in such a way operate as an institution that helps to both deconstruct and reproduce normative ideals about femininity and sexuality depending on how influencers do gender and portray themselves on their social media profiles.