Sveriges försvarspolitik har genomgått stora förändringar de senaste åren, såsom att återinföra värnplikten och öka antalet personer som kallas till mönstring. Denna studie utforskar fenomenet plikt i sammanhanget av den militära grundutbildningen. För att undersöka detta har fem personer som utfört en militär grundutbildning någon gång under tidsperioden 2018-2024 intervjuats, intervjuerna har sedan analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Som underlag för studien har en del av den tidigare forskning som gjorts på ämnet presenterats, sådan som exempelvis undersökt motivationsfaktorer bakom varför individen tjänstgör i militären. Forskning visar att motivation varierar i hög grad beroende på kontext, samt att försvarsviljan är beroende av flera faktorer. För att analysera resultatet av intervjuerna har studiens teoretiska ramverk tillämpats. Ramverket består av Anthony Giddens teori om staten och våld samt Siniša Malešević förklaringsmodeller för modern krigföring. Med detta teoretiska ramverk analyseras resultatet utifrån ett militärsociologiskt perspektiv vilket kontextualiserar plikten i förhållande till det militära sammanhanget. Resultatet av analysen visar att informanternas känsla av plikt och hur de uppfattar den militära grundutbildningens syfte är förenliga med varandra. Relationen mellan individens motiv och staten är komplex, men det är inom denna relation plikten existerar. Utifrån insikterna om plikt har resultatet följaktligen givit utrymme för en diskussion om fältets relevans för vidare forskning.

Det förekommer att barn distanserar sig från en förälder till följd av den andra förälderns påverkan, vilket orsakar både kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser för barnet. Det råder dock delade åsikter kring om fenomenet existerar eller inte. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur familjerättssekreterare arbetar med konfliktfyllda familjer där föräldrapåverkan misstänks förekomma. Uppsatsens frågeställningar berörde hantering av dessa ärenden, identifiering av tecken, barnets inkludering samt begreppet föräldraalienations tillämpning. För att besvara dessa har åtta semistrukturerade intervjuer genomförts med familjerättssekreterare från södra Sverige. Resultatet visade att familjerättssekreterare har svårt att urskilja vad som handlar om föräldrapåverkan respektive ett berättigat avståndstagande. Professionella möter likaså utmaningar i ärenden där föräldrapåverkan misstänks förekomma och till dessa hör att nå fram till föräldrarna samt vara opartisk. Olika metoder används, exempelvis att göra små överenskommelser och ge hemläxor till föräldrarna, vilket anses underlätta arbetet. Familjerättssekreterare är även uppmärksamma på olika typer av tecken hos både barn och föräldrar, för att kunna upptäcka ett sådant här avståndstagande. Vidare genomsyras arbetet av ett barnperspektiv, där barns rättigheter och föräldrarnas skyldigheter betonas. Med grund i att det framkom att det finns en osäkerhet och brist på kunskap gällande fenomenet, är det av stor vikt att professionella förstår de orsaker som kan ligga till grund för barnets avvisande beteende. Detta för att kunna agera i tid och minimera skadan för familjen. / It occurs that children distance themselves from one parent as a result of the other parent’s influence, which causes both short-term and long-term consequences for the child. However, there are divided opinions about whether the phenomenon exists or not. The aim of this qualitative study was to examine how family law secretaries work with conflicted families where parental influence is suspected to occur. The essay’s questions concerned the handling of these cases, identification of signs, the child’s inclusion and the application of the concept of parental alienation. To answer these, eight semi-structured interviews were conducted with eight family law secretaries from southern Sweden. The results showed that family law secretaries have difficulty distinguishing between parental influence and justified distancing. Professionals also face challenges in cases where parental influence is suspected, and these include reaching out to the parents and being unbiased. Different methods are used, for example making small agreements and giving homework to the parents, which is considered to facilitate the work. Family law secretaries are also aware of different types of signs in both children and parents, in order to detect this kind of distancing. Furthermore, the work is permeated by a children’s perspective, where children’s rights and parents’ obligations are emphasized. Due to the fact that there is an uncertainty and lack of knowledge regarding the phenomenon, it is of great importance that professionals understand the reasons that may underlie the child’s rejecting behavior. This is to be able to act in time and minimize the damage to the family.

I dagens samhälle har den brottslighet som drabbar företagen blivit vardag och de efterföljande konsekvenserna är många. I Landskrona kommun har ungefär hälften av handelsidkarna blivit utsatta för brott och en majoritet är oroliga för att drabbas. Till följd av denna problematik syftar studien till att fördjupa förståelsen gällande Landskronas handelsidkares upplevelser av oro och utsatthet för brott, hur de arbetar mot problematiken idag samt vilka åtgärder de önskar implementeras. Utifrån resultatet har även åtgärdsförslag utarbetats. För att uppnå studiens syfte tillämpades åtta kvalitativa intervjuer med handelsidkare i Landskrona. En tematisk analys av intervjuerna resulterade i sex teman; oro för utsatthet, utsatthet, förändring, tillämpade åtgärder, rättssystemet och önskade åtgärder. Resultatet visade att majoriteten av handelsidkarna inte upplevde en oro att utsättas för brott samt att det skett en positiv utveckling i Landskrona. Alla deltagare vittnade om en utsatthet för brott där stöldbrottslighet drabbade dem främst. Dock polisanmäldes endast vissa brott och det framkom ett missnöje gällande att anmälningar sällan resulterade i något. Från intervjuerna framträdde även en okunskap gällande hur och när polisanmälningar kan och bör genomföras. Handelsidkarnas åtgärder inkluderar bland annat kamerabevakning, väktare, skalskydd, kommunikation, uppmärksamhet mot kunder och larm. Deltagarna önskar främst mer poliser och väktare i stan, fler bevakningskameror och förbättrad kommunikation. För att öka tryggheten och minska brottsutsattheten bland handelsidkare i Landskrona föreslås 1) utbildningsinsatser om polisanmälan och andra lagar och regler som är av relevans för handelsidkare, 2) ökad kommunikation via appen Säkerhetscenter och 3) ökad samverkan mellan kommun, skola, polis och handelsidkare. Förslag på framtida forskning inkluderar bland annat att liknande studier genomförs i andra städer eller med andra deltagare. / Crime affects businesses everyday, and the consequences that follow are numerous. About half of the retailers in Landskrona were victims of crime, with many fearful of victimization. As a result of this problem, the study aims to deepen the understanding of Landskrona’s retailers’ experiences of fear of crime and crime victimization, how they are currently addressing the problem, and what measures they would want to see implemented. Based on the results, three crime prevention strategies have been proposed. The research questions were answered by conducting eight qualitative interviews with retailers in central Landskrona. A thematic analysis of the interviews resulted in six themes: fear of crime, experiences of victimization, development, implemented measures, the legal system, and desired actions. The results indicated that a majority of retailers did not experience a significant fear of being victimized and that the overall development in Landskrona has been positive. All participants had been victims of crime and theft were the most common. However, few crimes were reported to the police and the retailers expressed discontent with the fact that reports rarely result in anything. The result also showed a lack of knowledge regarding how and when a crime should be reported. Crime prevention strategies used by the retailers include surveillance cameras, security guards, exterior protection, communication, attentiveness to customers, and alarms. There was a desire for enhanced police and security guards on patrol, increased camera surveillance, and communication with other retailers. To reduce fear of crime and victimization among retailers in Landskrona, this study proposes 1) educational initiatives regarding reporting crime, 2) improved communication through an app, and 3) increased collaboration between the municipality, schools, police, and retailers. Proposals for future research include among other things that similar studies are conducted in other cities or with other participants.

Denna uppsats undersöker människors förhållningssätt till klimatförändringar. Syftet är att un­dersöka individers attityder och reflexivitet kring klimatförändringar för att nå en djupare för­ståelse för komplexiteten och mångfalden av människors respons till klimatförändringar. Undersökningen är kvalitativ och baseras på åtta semistrukturerade intervjuer med personer av olika kön, åldrar och utbildningsbakgrund. Genom att använda tematisk analys har centrala teman identifierats och analyserats i intervjumaterialet. Analysen visar att majoriteten av inter­vjupersonerna kän­ner en maktlöshet inför klimatförändringar och använder sig av ett förskjutet tänkande för att hantera hotbilden. Klimatmedvetna val har ofta flera bottnar och kan exempel­vis härledas till ett följande av sociala normer. Samtidigt framträder en grupp som ser möjlig­heter och ut­trycker hopp om framtiden, vilket indikerar att sociala faktorer och utbildningsnivå har bety­delse i hur klimatförändringar uppfattas och hanteras. Slutsatsen är att individens upp­levelse av klimatförändringar influeras av den sociala kontexten och att ett individualiserat sam­hälle kan ömsom förstärka känslor av maktlöshet, ömsom förstärka individens agens. Uppsat­sen bi­drar till en djupare förståelse av de känslor och attityder som klimatförändringar väcker samt hur dessa kan tolkas inom ramen för teorier om individualisering och moderniseringsris­ker. / This thesis investigates people's attitudes towards climate change. The aim is to examine indi­viduals' attitudes and reflexivity concerning climate change to gain a deeper understanding of the complexity and diversity of human responses to climate change. The study is qualitative and is based on eight semi-structured interviews with individuals of different genders, ages, and educational backgrounds. Using thematic analysis, key themes have been identified and ana­lyzed within the interview material. The analysis shows that the majority of interviewees feel powerless in the face of climate change and employ displaced thinking to manage the threat. Climate-conscious choices often have multiple layers and can, for example, be attri­buted to following social norms. Simultaneously, a group emerges that sees opportunities and expresses hope for the future, indicating that social factors and education levels play a role in how climate change is perceived and managed. The conclusion is that an individual's experi­ence of climate change is influenced by the social context and that an individualized society can both reinforce feelings of powerlessness and enhance individual agency. The thesis contri­butes to a deeper understanding of the emotions and attitudes that climate change evokes and how these can be interpreted within the framework of theories on individualization and modernization risks.

ldentity research in relation to ethnicity and migration has tended to focus an younger people whilst identity research in relation to ageing and old(er) age has not focused an migrants. This inadvertent mutual neglect has led to a lack of identity research that examines the identity categories of old(er) age and migrancy together, a lacuna that this dissertation aims to redress. This dissertation departs from a social constructionist understanding of identity as situationally accomplished in the interplay between how one defines oneself (internally) and how others define one (externally). The questions raised by this perspective and addressed in this dissertation are: When (in what situations) and in relation to whom do old(er) age and migrancy (respectively) seem to become meaningful for identification? How do the identity categories of old(er) age and migrancy seem to be negotiated? The empirical material consists of in-depth interviews with 24 older migrants (13 men, 11 women) aged between 55 and 79 who have been living in Sweden for 18 to 61 years. Interviewees come from 12 different countries that vary in perceived cultural distance from Sweden. The findings suggest that identifications with old(er) age and migrancy seem to be dynamic and flexible rather than necessarily permanently meaningful, thus gaining meaning in specific situations and in relation to particular Others. External definitions furthermore do not always seem to match with internal ones. Regardless of how old(er) age and migrancy are constructed, they seem to be negotiable. This dissertation thus contributes to identity research by studying old(er) age and migrancy together and furthermore sheds light onto how the social constructionist lens allows us to see variability where stability otherwise would be presumed. / ldentitetsforskning rörande etnicitet och migration har huvudsakligen fokuserat på yngre medan identitetsforskning kring äldre och åldrande inte har fokuserat på utrikesfödda. Som en konsekvens därav har identitetsforskningen inte studerat hög(re) ålder och invandrarskap tillsammans, en lucka som denna avhandling avser att fylla. Avhandlingen utgår ifrån en socialkonstruktionistisk förståelse av identitet som situationsbunden och formad genom samspelet mellan hur man definierar sig själv (internt) och hur andra definierar en (externt). Frågorna som väcks genom detta perspektiv och som avhandlingen fokuserar på är: När (i vilka situationer) och i förhållande till vem verkar hög(re) ålder respektive invandrarskap bli betydelsefulla för identifikationer? Hur verkar identitetskategorierna hög(re) ålder och invandrarskap förhandlas? Det empiriska materialet består av djupintervjuer med 24 utrikesfödda äldre (13 män, 11 kvinnor) i åldrarna mellan 55 och 79 som har bott i Sverige mellan 18 och 61 år. lntervjupersonerna kommer från 12 olika länder med olika upplevt kulturellt avstånd från Sverige. Resultaten tyder på att identifikationer med hög(re) ålder och invandrarskap är dynamiska och flexibla snarare än nödvändigtvis permanent meningsfulla, och får därmed betydelse i vissa situationer och i förhållande till särskilda andra. Externa definitioner verkar inte alltid stämma överens med interna definitioner. Oavsett hur hög(re) ålder och invandrarskap är konstruerade så framstår de som förhandlingsbara. Avhandlingen bidrar därmed till identitetsforskningen genom att studera hög(re) ålder och invandrarskap tillsammans och belyser dessutom hur det socialkonstruktionistiska perspektivet tillåter oss att se variation och föränderlighet där stabilitet annars förutsätts.

Background: Policy initiatives to promote sustainable travel through the use of Internet based public information systems have increased during the last decade. Stockholm, in being one of the first cities in Europe to implement an Internet based service for facilitating sustainable travel is believed to be a good candidate for an analysis of key issues for developing sustainable travel planning services to the public. Aim: This thesis investigates the past development of two Stockholm based public information systems and their services in order to draw lessons on how to better provide for a public information service geared towards facilitating  environmentally sustainable travel planning through information and communications technology. The overall goal of the thesis is to contribute to an understanding on how to better design and manage current and future attempts at facilitating sustainable travel planning services based on historical case studies. Approach: The thesis draws ideas from the concept of organizational responsiveness – an organization’s ability to listen, understand and respond to demands put to it by its internal and external stakeholders – in order to depict how well or not the two public information systems and their owners have adapted to established norms and values of their surroundings. Results: Overall, the findings from the historical case studies suggest that organizations attempting to provide sustainable travel planning to the public need to design and manage their systems in such a way that it responds to shifting demands on how to provide for information. Implementing and embedding new technologies involves complex processes of change both at the micro level – for users and practitioners of the service – and at the meso level for the involved public service organizations themselves. This condition requires a contextualist framework to analyze and understand organizational, contextual and cultural issues involved in the adoption of new technologies and procedures. Conclusions: The thesis concludes with a discussion on how the findings from the historical case studies may provide lessons for both current and future attempts at providing public information systems geared towards facilitating environmentally sustainable travel planning to the public. Historical examples and issues concerning collective intelligence and peer to peer based forms of designing, producing and supervising public information services identified throughout the study are looked upon and discussed in terms of their possible role in increasing the potential for public information services to facilitate sustainable urban transport. / <p>QC 20140319</p> / TRACS, Travel Planner for Sustainable Cities

This master thesis explores the shifting paradigm in conservation, moving away from the myth behind the preservationist approach that separates humans from nature towards a more inclusive conservationist approach. The study focuses on the role of Indigenous Peoples in this evolving paradigm and examines factors that influence their ability to participate in and influence conservation debates and policies. The research draws on qualitative exploratory methods, including interviews with Indigenous Peoples and experts in the conservation field. Thirteen factors emerged from the thematic analysis, namely: legal recognition, law enforcement, political representation, awareness, external support, community building, capacity-building, connection across Indigenous communities, economic inclusion, public attention, protests, advocacy, and intimidation. The findings emphasize the need for a systemic and inclusive approach to conservation policymaking that incorporates cultural diversity and respects the rights, perspectives and agency of Indigenous Peoples. Ultimately, the conservationist approach, and particularly the effective inclusion of cultural diversity in conservation debates and policies, can enhance society's capacity to protect and sustain natural resources and biodiversity for current and future generations, aiding our sustainability journey in its ecological and social sides.

Bakgrund. Innan dess att svensk psykiatri genomgick övergripande förändringar genomsyrades mentalhälsovården av olika psykologiska teorier vilka sedermera kom till att utgöra väsentliga beståndsdelar inom den “vårdkulturella revolutionens” fundament. Detta utmynnade därefter i svensk socialpsykiatris tillblivelse varigenom dessa försöksverksamheters väl fungerande praxis och kunskaper till synes har glömts bort genom åren. Metod. När, varför och hur har det gått från att vårdgivare/klient-relationen tidigare har betraktats vara “god” till att i dessa dagar te sig “avhumaniserad”? Hur var denna relation förr, hur är den i dag och hur kan den förslagsvis göras bättre framöver? För att kunna besvara detta tas en närmare blick, genom manifest kvalitativ innehållsanalys med konventionell (induktiv) ansats, på svensk hälso- och sjukvård emellan åren 1960–1980 såväl som en om än konkretiserad djupdykning ned i 1970-talets “nya psykiatri” och socialpsykiatriska försöksverksamheter. Resultat. Vägarna till utformandet av en vårdvärnande relation emellan vårdgivare och klient återfinns inom vårdgivarens bemötande och tillvägagångsätt gentemot klienten. Vad som fordras är en tillitsfull atmosfär och att bådadera parterna upprätthåller kontinuerlig kontakt (Gustafsson, 2010) vari tid bistår med goda förutsättningar i utformningen av funktionella tillika utvecklande allianser (Topor &amp; Denhov, 2012). För att brukarinflytande skall fungera under förebyggande arbete, i led om att i största möjliga mån ta uti klienters problematik, krävs ett krispsykoterapeutiskt förhållningssätt och vetskap om psykisk kris genom vilka genuin närvaro uppnås (Cullberg, 1974). Forskning visar även tydligt att vad som behövs vid vårdbemötande är genuin närvaro, medmänsklig förståelse och rak kommunikation: att inte bara se människan, utan även att förstå vad just denna kris innebär för just denna individ såväl som att klientens beteende sett till sin helhet och vad som inte uttrycks säger så mycket mer än vad ord kan någonsin beskriva. Slutsats. Empirin antyder att aktuell forskning anmärker vad som fungerar bra och mindre bra, om inte alls, i relation till vårdbemötande är för all del bra. Men vad om nordisk socialpsykiatris pionjärer såsom Berggren, Cullberg och Haugsgjerd? Aktuell forskning refererar inte till någondera och deras arv tycks vara bortglömt. Så vad om all den kunskap och insikt som förvärvades och införlivades vid tidigare försöksverksamheter såsom Cullbergs kristeori och krispsykoterapi? Aktuell forskning refererar heller inte till någotdera och alltsammans tycks ha gått i stöpet. Vad som däremot framgår är att deras visioner tillämpades med mycket goda resultat vid bland annat Nackaprojektet tillika att sagda teori och psykoterapi tycks ha runnit ut i sanden efter verksamhetens nedläggning. Psykologin och psykiatrin, till syvende och sist, rör sig i ett gränsland emellan vetenskap och humaniora däri de, i samvaro med etisk kodex om att all behandling skall vila på “vetenskap och beprövad erfarenhet”, samexisterar i led om att med fumliga försök fånga livets komplexiteter. Men vart någonstans bör gränsdragningen gå emellan “vetenskaplig professionalitet” och “personlig inlevelse” när man möter någon med psykisk ohälsa, en medmänniska i psykisk kris? / Background. Prior to the undertaking of radical changes in Swedish psychiatry, various psychological theories permeated mental healthcare that would subsequently become essential components at the very heart of the “care-cultural revolution.” This subsequently resulted in the creation of Swedish social psychiatry through which trial establishments’ well-functioning praxis and knowledge have, so it seems, been forgotten over the years. Method. How, when and why has it gone from the fact that the caregiver/client-relationship has previously been considered as “good” to in these days feel as though it has become “dehumanized”? How was this relationship in the past, how is it as of today, and how can it be made better for the future? In order to answer this, a closer look, through manifest qualitative content analysis with conventional (inductive) approach, is taken on Swedish health care throughout the 1960s–1980s as well as an elaborate deep dive down into the “new psychiatry” of the 1970s and social psychiatric trial establishments. Result. The paths to the formation of a care-ensuring relationship between caregiver and client are found within caregivers’ attitude and approach towards their clients. What is required is a trusting atmosphere and that both parties maintain continuous contact (Gustafsson, 2010) wherein time provides good conditions in the formation of functional and developing alliances (Topor &amp; Denhov, 2012). In order for user influence to function during preventive work, in line with addressing clients’ problems as much as possible, a crisis psychotherapeutic approach and knowledge of mental crisis is required through which genuine presence is achi-eved (Cullberg, 1974). Research also clearly shows that what is needed during care meetings is genuine presence, compassionate understanding, and straightforward communication: not only to see the person, but also to understand what this particular crisis means for this particular individual as well as that his or her behavior in itself and what is not being expressed says so much more than words can ever describe. Conclusion. Empirical data suggests that current research remarks on what works well and less well, if not at all, in relation to care treatment is certainly good. But what about the pioneers of Nordic social psychiatry like Berggren, Cullberg, and Haugsgjerd? Current research refers to neither and their legacies seem to have been forgotten. So, what about all the know-ledge and insight that was acquired and incorporated in previous experimental activities such as Cullberg's crisis theory and crisis psychotherapy? Current research refers, likewise, to neither and everything seems to have gone down the drain. What is clear, however, is that their visions were applied with very good results in, amongst other things, the Nacka Project as well as that said theory and psychotherapy seem to have faded away following the trial establishment’s closure. Psychology and psychiatry, ultimately, move in a borderland between science and the humanities wherein they, in conjunction with the code of ethics that all treatment is to be based on “science and proven experience,” coexist in line with fumble attempts to capture life’s complexities. But where exactly should the line be drawn between “scientific professionalism” and “personal insight” when meeting someone with mental ill-health, a fellow human being in a mental crisis?

Syftet med denna avhandling är att utforska barns perspektiv på respons i samband med att de upplever våld i nära relation. Särskild betoning ligger på barnens egna, deras syskons, mor- och farföräldrars och andra vuxnas handlingar och reaktioner. På så sätt är målet att undersöka det relationella sammanhangets betydelse för våldsutsatta barn. Avhandlingens teoretiska ansats utgörs av barndomssociologi, sociologin om detpersonliga livet och positioneringsteori. Avhandlingen består av fyra delarbeten. Artikel I analyserar hur barns röst används i kvalitativ forskning om barn som upplever våld. De följande empiriska artiklarna, som bygger på analyser av kvalitativa intervjuer med 20 barn (11–19 år), undersöker barns erfarenhet av respons i samband med våld. Barnens berättelser visar att det ofta finns personer som känner till våldet och undersöker hur barnen själva, deras syskon (artikel II), mor- och farföräldrar (artikelIV) samt andra vuxna (artikel III) positionernas i barnens berättelser. Resultaten visar att barn upplever och responderar på våld på en rad olika sätt. Även personer i det relationella sammanhanget reagerar olika gentemot det utsatta barnet, vilket kan förstås utifrån att relationer omges av olika förväntningar och att respons är ett interaktionellt fenomen – individer i barnens närhet anpassar sin respons efter hur barnen responderar.Omgivningens respons beskrivs av barnen som hjälpsamma eller ohjälpsamma beroende på hur lyhörd, tillgänglig och nära individen upplevs. Avhandlingen visar vidare på att barnen har ett begränsat handlingsutrymme och endast ett fåtal positioner finns tillgängliga när de upplever våld. De primära positioner de våldsutsatta barnen erbjuds är de som ”sårbart offer”, ”sårbar men kompetent aktör” samt ”vuxenlik och omsorgsgivande aktör”. En nyckelfaktor för att barnen ska få hjälpsam respons är att de positioneras som både sårbara offer och som kompetenta aktörer. / The aim with this thesis is to explore children’s perspectives on responses when experiencing intimate partner violence (IPV). Special focus is on the children’s own responses, as well as the actions and reactions of their siblings, grandparents and other adults in their proximity. Through this, the objective is to explore the significance of the relational setting for children exposed to IPV. This thesis is inspired by the sociology of childhood and the sociology of personal life. It has also employed positioning theory. The thesis consists of four papers. In article I, the use of children’s voices in qualitative research with children exposed to IPV is discussed. The following empirical papers, who are based on analyses of interviews with 20 children (11–19 years of age), explore children’s experiences of responses when exposed to violence. The children’s stories suggest that there often are people who know about the violence and the articles analyse how children position themselves in their stories, but also how they are positioned by their siblings (article II), their grandparents (article IV) and other adults (article III). Children exposed to IPV may experience the violence differently and respond to the abuse in a variety of ways. Similarly, individuals in the children’s relational setting may respond to the abused children differently, which can be understood on the basis that relationships are surrounded by different expectations and that responses are interactional phenomenon – individuals close to the children partly adapt their response to how the children react to the abuse. Children describe responses from individuals in their relational setting as either helpful or unhelpful, depending on how responsive, accessible and intimate the individual is perceived. The thesis also suggests that the children have a limited room for maneuverer and only a few positions available for them in the aftermath of violence. The primary attainable positions to the children experiencing IPV are the ones as ‘vulnerable victim’, ‘vulnerable but competent actor’, and ‘adult-like and caregiving actor’. A key factor for children to receive helpful responses is being positioned as vulnerable victims and as competent actors simultaneously.

Studiens syfte är att undersöka hur olika yrkeskategorier inom vuxenutbildningens utbildning i svenska för invandrare (sfi) verkar tillsammans inom ramarna för verksamheten. Genom individuella intervjuer framkommer möjligheter och svårigheter. Empiri har bearbetats genom tematisk analys. Den teoretiska utgångspunkten för studien är en modell om samarbete, samordning och samverkan genom olika grader av vertikal respektive horisontal integrering av styrningsmekanismer och frivilliga initiativ. Resultatet visar att det förekommer en mängd olika tillfälliga samarbeten. De intervjuade ger exempel på yrkeskategorier som möts i det vardagliga arbetet. Dessutom sker arbete mellan olika yrkeskategorier i en mer samordnad form genom team. Vidare synliggörs respondenternas upplevelser av värdet av att samarbeta, exempelvis stärkta relationer och en bättre arbetsmiljö. Ett annat värde som lyfts fram är den ökade möjligheten för personal att identifiera behov av stöd hos eleverna, som leder till bättre anpassningar av undervisningen. Resultatet visar också hur verksamheten samordnas genom team, samt potential för samverkan. Samverkan mellan yrkeskategorier uppnås inte fullt ut idag inom sfi. Slutsatserna visar att det finns en samsyn hos chefer och övriga yrkeskategorier gällande vilka mekanismer som försvårar respektive möjliggör samverkan. Rutiner för samverkan saknas. Det medarbetarna också efterfrågar är någon som leder arbetet och beslutar att man ska samarbeta och hur det ska gå till. Det vill säga någon som bär ansvaret för att planera, genomföra och följa upp samverkan. / The aim of this study is to investigate how different occupational categories within adult education in Swedish for immigrants (SFI) interact within the framework of their common business. As a method for carrying out the study, I have used qualitative interviews. The data material presents opportunities and difficulties that appear around working together. The empirical material has been processed through thematic analysis. The theoretical starting point for the study is a model of different degrees of vertical and horizontal integration for understanding collaboration. The result shows that there are a variety of temporary collaborations. Through interviews the study give examples of professional categories that meet in everyday work. In addition, work takes place between different professional categories in a more coordinated form through teams. Furthermore, the respondents' experiences of the value of collaborating, such as strengthened relationships and a better working environment, are made visible. Another highlight that is mentioned is the increased possibility for staff to identify the need for support from the students, which leads to better adaptations of teaching. The result also shows how the business is coordinated through teams, and the potential for collaboration. Cooperation between professional categories is not fully achieved today within sfi. The conclusions show that there is a consensus among managers and other occupational categories considering which mechanisms make it difficult or possible to cooperate. There are no routines for collaboration today. What employees also demand is someone who leads the work, makes decisions and bears the responsibility of planning, implementing and following up the collaboration.