Inledning I skolorna sker en ökning av elever med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Följande text kommer att lyfta hur vårdnadshavare till dessa barn upplever att fritidshemmen hanterar behovet av stöttning. Därav finns ett intresse av att systematiskt generera kunskaper om detta. Därtill har vi uppmärksammat brister i stöttningen till dessa elever på fritidshemmen. Det finns en tydlig problembild och oro hos vårdnadshavarna, då det ofta saknas resurser för att säkerställa att deras barns behov tillgodoses. Fritidshemmen ska erbjuda en verksamhet där samtliga elever ska känna sig inkluderade. Syfte Syftet med vår studie är att belysa i vilken omfattning vårdnadshavare till elever med en NPF diagnos anser att deras barn är inkluderade i fritidshemmets verksamhet. Vår studie ämnar även undersöka huruvida eleven får tillräckligt med stöd och stöttning på fritidshemmet, samt att belysa och förstå vårdnadshavarnas syn på barnens välmående. Metod Studien genomfördes med kvantitativ metod via webbenkäter. Webbenkäterna distribuerades i Facebookgrupper för vårdnadshavare till barn med NPF-diagnos. Vi utgick från subjektivt representativt urval, där populationen var vårdnadshavare i de utvalda grupperna. Studien följer de forskningsetiska reglerna Resultat Resultatet visar ett stort missnöje bland vårdnadshavare till barn med en NPF diagnos då många anser att stödinsatserna för deras barn är undermålig. Majoriteten av de barn som har stöd under skoltiden tappar detta stöd när fritids börjar. Detta har en negativ påverkan på eleverna vilket i vissa fall leder till psykisk ohälsa och segregation.

Syftet med den här studien är att undersöka förskollärares uppfattningar av barns delaktighet i förskoleverksamhetens dokumentationsprocess. Vi har valt att göra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod. Materialet har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv med fokus på begreppen artefakter, meningsskapande och mediering. Studiens resultat delas in i tre teman: ·        Förskollärarnas uppfattning av barns delaktighet i förskolans dokumentationsarbete. Vi undersökte hur förskollärarna uppfattade att barnen gjordes delaktiga i förberedelser av dokumentationsarbetet, under insamlande av dokumentationer samt under reflektionsarbetet. ·        Tillgängliga redskap i dokumentationsprocessen. Vi undersökte vilka redskap som förskollärarna erbjöd barnen att använda under dokumentationsprocessen, både när de skulle dokumentera och under reflektioner, samt om dessa redskap var valbara för barnen. ·        Omgivande faktorer som försvårar barns delaktighet. Vi undersökte vilka utmaningar förskollärarna identifierade i arbetet med att göra barn delaktiga i dokumentationsarbetet. De tre utmaningar som tydligast framträdde var tidsbrist, personalbrist samt hur barnets ålder kan påverka möjligheten till deltagande. Resultatet och analysen av materialet synliggjorde förskollärarnas uppfattning att reflektionen var den viktigaste delen i dokumentationsarbetet, och således den del där barnens delaktighet var ett stående inslag. Förskollärarnas berättelser visade att barnen hade tillgång till tekniska redskap när de dokumenterade, exempelvis avdelningens Ipad. Resultatet synliggjorde också de brister som förskollärarna uppfattade fanns i verksamheten och som resulterade i att barnens möjlighet till delaktighet minskade.

Syftet med min studie har varit att undersöka om det är möjligt att upptäcka faktorer kopplade till samhällets genusnormer inom ett läsprojekt i år 7-9 vid en norrbottnisk högstadieskola. Projektet initierades då lärarna i svenska vid skolan upplevde ett växande motstånd till romanläsning bland eleverna. Läsprojektet gick ut på att manliga läsförebilder från elevers kontext deltog i läsning och bearbetning av romaner inom ramen för skolans svenskundervisning. Avsikten var att genom det manliga deltagandet på sikt öka elevernas motivation till läsning av romaner, då skolans lärare hade läst forskning som stödde denna tes. Jag har i genomförandet av min studie valt att luta mig emot den genusteori som lyfter det genusdualistiska perspektivet, där en tydlig uppdelning av vad som anses vara manligt och kvinnligt förkommer. Som ett ytterligare ramverk till genusteorin har sociokulturell teori tillsammans med ramfaktorteori lyfts in för att på så vis stötta i tolkningen av mitt resultat. Totalt genomfördes nio intervjuer, där tre lärare, tre manliga läsförebilder samt tre elever som deltagit i läsprojektet intervjuades. Min strävan var att synliggöra tankar, strategier och handlingar från hela arbetsprocessen, där informanterna hjälpte till att skapa den helhetsbild som jag eftersträvade kopplad till mitt syfte. Resultatet av de intervjuer som genomfördes visade en tydlig bild av genusdualistiska samhällsnormer och hur dessa kan influera, både tankar och handlingar, hos människor. Min förhoppning är att studiens resultat ska kunna bli en hjälp för pedagoger i deras arbete med att nå den kämpande romanläsaren, men att kunskapen i förlängningen även kan användas som en del i skolans jämställdhetsarbete.

Inledning Kooperativt lärande är en undervisningsmetod där eleverna lär i samspel med varandra och som har sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin. Den samhällsorienterande undervisningen gynnas av att ha en välstrukturerad undervisning, där det finns ett stödjande klimat, vilket är grunden i kooperativt lärande. Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att bidra med kunskap kring lärares upplevelser av att använda kooperativt lärande i de samhällsorienterande ämnena i årskurs F-3 genom att intervjua åtta verksammalärare. Detta gjorde vi genom att undersöka hur lärarna använder sig av kooperativt lärande i sina klassrum samt undersökte vilka fördelar och utmaningar lärare upplever med kooperativt lärande. Metod För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta verksamma lärare i årskurserna F-3. Den insamlade empirin tog sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och analyserades utifrån en fenomenografisk analysmetod. Resultat Resultatet som framkom i vår studie visar på att lärarna undervisar med kooperativt lärande med hjälp av olika strukturer. Genom dessa strukturer tränas både elevernas ämneskunskaper samt deras sociala förmågor tillsammans på ett naturligt sätt. Eleverna blir mer aktiva och delaktiga i sin undervisning och läraren kan lägga tiden där den verkligen behövs, då eleverna är varandras lärresurser. Det som lärarna upplever som utmaningar verkar vara att få de tystlåtna eleverna att våga komma till tals, att få elever att ta eget ansvar för sitt lärande samt att ljudnivån stundtals kan bli för hög. Vår slutsats är att fördelarna med kooperativt lärande väger tyngre än utmaningarna.

Styrdokumenten inom förskolan har under åren förändrats till att barnen idag ska vara delaktiga i sin pedagogiska lärmiljö vilket i sin tur ställer krav på verksamma förskolepedagoger inom förskolan. Syftet med studien är att synliggöra hur personal inom förskolan använder sin ledarroll till hur de gör barn delaktiga i utformningen av förskolans fysiska lärmiljö för att uppnå de riktlinjer som finns i dagens läroplan. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjufrågor som val av metod. Därefter gjordes en kvalitativ analys av informanternas svar som spelade in med ljudinspelning och som sedan kategoriserades och tematiserades utifrån fenomenografi, den sociokulturella teorin samt studiens frågeställningar och syfte. Resultatet visade att observationer var den främsta metoden som samtliga informanter använde sig av för att göra barn delaktiga i utformningen av förskolans lärmiljöer men att majoriteten av informanterna själva ansåg sig vilja inkludera barnen mer fysiskt i förändringen av den fysiska lärmiljön. Resultatet visade också skillnader mellan hur de utbildade förskollärarna och de outbildade pedagogerna såg på hur man arbetade med barns delaktighet då att vara en närvarande pedagog var mer av en självklarhet för de outbildade än för de utbildade förskollärarna. Utifrån resultatet så kan man se att det saknas en teoretiskt grund i arbetet så som mallar för kontinuerliga observationer och reflektioner samt teoretiskt kunskap på hur man praktiskt kan gå tillväga för att göra barnen fysiskt delaktiga i utformandet av den fysiska lärmiljön för att vidareutveckla lärmiljön och för att utmana barnens proximala utvecklingszon.

Studien handlar om hur könsnormer påverkar förskollärares interaktion med barn och vilka möjligheter ges till barn med olika kön för att kunna utveckla sina språkliga kunskaper. Ett annat syfte med studien är att få kunskap om hur förskollärares förhållningssätt kan bidra till jämställdhet. Tre frågeställningar har valts:  • Hur interagerar förskollärare med barn av olika kön?  • Får förskollärares interaktion med barn av olika kön några språkliga konsekvenser? • På vilket sätt bidrar förskollärares förhållningssätt till jämställdhet i förskolan? För att uppnå syftet med studien och besvara frågeställningar valdes kvalitativ metod, i form av observation. Sociokulturellt perspektiv samt feministiskt poststrukturellt perspektiv var utgångspunkt i studien. Resultatet visar att förskollärare ställer olika krav på pojkar och flickor och därmed interagerar med dem på olika sätt. Pojkar får generellt mer hjälp av förskollärare innan de ber om det medan flickor åkallar förskollärares uppmärksamhet när de stöttar på ett problem. Detta förhållningsätt begränsar och främjar pojkars respektive flickors möjlighet till språkanvändning. Förskollärare stimulerar mer flickor till berättande medan de i första hand uppmuntrar pojkar till att stå i centrum. Dock går det inte att dra generaliserande slutsatsen att förskollärarens olika sätt att interagera med barn är beroende av barnens kön och utesluter andra implicita anledningar, bland annat barnens mognad. Könsneutralt eller kompensatoriskt arbetssätt kan användas i jämställdhetsarbete. Detta kan återspegla sig vid val av ord och rekvisita i undervisningar och i bemötande av barn. I studiens resultat framkommer att användning av könsneutralt ord för att beskriva och kommentera barns utseende och kläder såväl som för att döpa figurer i samling främjar jämställdhet. Dessutom bidrar kompensatorisk metod till att pojkar och flickor får inträda i biroll respektive huvudperson. En annan aspekt i resultatet handlar om organisation av rutiner och aktiviteter. Utifrån studiens resultat framgår att i undervisningssituationer som är välplanerade, genomtänkta och målstyrda i rimlig grad överskrider förskollärare stereotypa könsnormer medan i stressande situationer, bland annat tambursituationer eller samling som utförs i hela barngruppen, upprätthålls och förstärks traditionella könsnormer.

Studiens syfte var att söka förstå och visa på praktiska exempel på hur ett inkluderande arbete kan se ut i en engelsk grundskola (Secondary School). Frågeställningarna i undersökningen sökte belysa definitionen av begreppet inkludering, konkreta arbetsmetoder bland pedagoger, specialpedagogisk personal och skolledning för att skapa inkludering samt utmärkande möjligheter och hinder i detta arbete.Studiens förankrades med utgångspunkt i Vygotskys sociokulturella teori där de specialpedagogiska perspektiven utgjordes av det kategoriska, det relationella och i viss mån det organisatoriska. Aktuell teori och perspektiv hjälpte till att strukturera upp insamlad empiri. Insamlingen skedde med hjälp av observationer, samtal och kvalitativa intervjuer under fyra dagar hösten 2013. Studien var en fallstudie i en engelsk skola i London med cirka 1200 elever i åldrarna 10-19 år, ett hundratal lärare och ett tjugotal lärarassistenter. Skolan var uppdelad på tre adresser inom en central del av staden och aktuell studie utfördes på adressen där eleverna var mellan 10-14 år.Resultatet visade att det fanns en gemensam uppfattning på skolan hur inkludering i teorin definierades, men att det praktiska arbetssättet skilde intressenterna åt. Definitionen innebar att alla elever oavsett kapacitet var välkomna och att de för att få det stöd och den hjälp de ansågs vara i behov av, behövde kategoriseras. Genomgående fokuserade skolan och dess personal på elevens individuella prestation, både uppförandemässigt och resultatmässigt. Åtgärder utgjordes av belöningar och bestraffningar, nivågrupperingar och lärarassistenter. Dessa tre åtgärder bildade teman i resultatet tillsammans med ett fjärde, engelska som andraspråk.De specialpedagogiska implikationerna visar att det kategoriska arbetssättet i fallstudien försvårade ett inkluderande förhållningssätt eftersom eleverna grupperades utifrån uppförande och prestation och därmed inte kunde garanteras ett fullt deltagande. Grupperingarna försvårade utvecklingen av nya undervisningsmetoder på grund av ett minskat behov av differentiering där läraren alltså inte behövde anpassa undervisningen i någon större utsträckning. De specialpedagogiska åtgärderna var ett resultat av en rigid organisation där politiska intentioner om ökad måluppfyllnad och skolans oro för utanförskap och marginalisering satte ramarna för verksamheten. Avsaknad av dialog mellan elever och lärare, lärare och lärare, och lärare och skolledning hindrade ytterligare inkluderingen såsom den förstås utifrån tidigare forskning.

Jag har gjort en fallstudie på den matematiska språkstatusen i en gymnasieklass i Sverige. Eleverna som deltagit har fått värdera språkliga variabler av matematikämnet samt fått fyra matematikuppgifter att lösa. De har blivit ombedda att beskriva sina tankar skriftligen för att det ska framgå vilken terminologi de använder. Resultatet visar tydligt att elevernas matematiska språk är bristfälligt och att de som klarar att lösa uppgifterna bäst också använder den mest korrekta matematiska terminologin, dock utan att själva inse vikten av detta samband.Teorier inom lingvistiken och psykologin som visar på vikten av att behärska språket för att kunna utveckla tanken har en framträdande roll i arbetet, liksom Skolverkets arbete med att hitta förklaringar till svenska elevers allt sämre prestationer i TIMSS och andra internationella jämförelser av elevers matematikkunskaper. / I have made a case study on the mathematical language status in an upper secondary school in Sweden. The participating pupils were asked to value some language-variables in mathematics and were given four assignments to solve. They were asked to describe their thoughts in writing in order for me to be able to determine what terminology they are using. The result shows that the pupils' mathematical language is insufficient and the prime ones in solving the assignments also are the ones using a more correct mathematical terminology, although not realising this fact themselves. Theories from linguistics and psychology that show the importance of developing the mind has a central role in this project, along with the works of the National Swedish Agency for Education to find explanations for Swedish pupils' ever decreasing figures in TIMSS and other international comparisons on students' mathematical proficiency.

Elever möts dagligen av olika texttyper såsom bilder, hemsidor, reklam, texter på tavlan och från olika medier. Det är därför viktigt att som lärare bidra med verktyg i form av textsamtal för att elever ska kunna förstå och kritiskt granska alla typer av texter. Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på om och i så fall hur textsamtal används i de deltagande klasserna i årkurs 4. Det är även av intresse att undersöka hur lärarna och eleverna förhåller sig till dessa samtal. I teoridelen behandlar vi vikten av att samtala om texter samt presenterar och förklarar begreppen text, textsamtal och critical literacy. Vygotskijs sociokulturella teori och konceptet Zone of Proximal Development förklaras. Avslutningsvis bearbetas de svårigheter och dilemma som kan dyka upp vid arbetet med textsamtal. För att få svar på våra forskningsfrågor har vi har valt att samla in data med hjälp av att kombinera enkäter och intervjuer som har kvalitativa och kvantitativa inslag. Två lärare intervjuades och deras 44 elever svarade på en enkät. Resultatet av den empiriska undersökningen utgjorde inte en grund för att generalisera lärares samt elevers uppfattningar om textsamtal. Däremot synliggjorde resultatet två enskilda lärares och deras elevers uppfattningar om och hur textsamtal används. Resultatet behandlade även de deltagande lärarnas och elevernas förhållningssätt till textsamtal. Resultatet visade att textsamtal förekommer i de deltagande klasserna. Eleverna uppfattade främst att de samtalar om texter, böcker och bilder. Bearbetningen av de olika texttyperna skedde oftast i helklass och minst i grupp. Detta var en intressant kontrast då elevernas preferenser tydligt visade att de föredrar att arbeta i grupp. Både lärarna och eleverna hade överlag ett positivt förhållningssätt gentemot textsamtal.

Martina Törn (2015) Fysisk aktivitet, ett verktyg inom specialpedagogik. (Physical Activities, an Instrument within Special Needs Education.) Malmö Högskola. Lärande och samhälle.Skolutveckling och ledarskap. Specialpedagogexamen.Sammanfattning/abstraktSyftet med min undersökning är att undersöka specialpedagogers, verksamma i förskola och grundskola, uppfattningar kring fysisk aktivitets betydelse för elevers inlärning. Jag vill även undersöka vilka möjligheter eleverna ges till fysisk aktivitet i undervisningen inom ramen för hela skoldagen, bortsett från idrottslektioner.Jag har utgått ifrån frågeställningarna: På vilket sätt uppfattar specialpedagoger att fysisk aktivitet påverkar elevers utvecklings- och inlärningsförmåga? På vilket sätt anser specialpedagoger att de arbetar medvetet med fysisk aktivitet med elever? Vilket ansvar och vilken roll anser specialpedagogerna att de har för fysisk aktivitet i skolan? Hur ser elevers möjligheter ut till fysisk aktivitet i undervisning utanför idrottslektionerna?MetodFör att få svar på mina frågeställningar har jag använt mig av en kvalitativ ansats där jag intervjuat sex specialpedagoger. Undersökningen har ett hermeneutiskt förhållningssätt, där jag pendlar mellan teori och empiri. Jag har med hjälp av litteraturstudier och tidigare forskning kunnat förtydliga specialpedagogernas svar samt koppla dem till teorier som sociokulturell teori, KASAM och Learning by Doing.Resultat Sammanfattningsvis visar resultatet att samtliga respondenter trodde sig veta att fysisk aktivitet bland annat förbättrar elevers koncentrationsförmåga. Trots detta arbetar majoriteten av dem inte aktivt med fysisk aktivitet med de barn som visar på koncentrationssvårigheter. Alla respondenter skulle gärna se en ökning av fysisk aktivitet i undervisingen dock ställde de sig frågan, vem ska hållas ansvarig och vem ska utföra det?Specialpedagogiska implikationer För att få en utökad och medveten fysisk aktivitet i förskolan och skolan kan rörelse behöva en tydligare plats i läroplanen. Detta för att skapa en bredd på fysisk aktivitet i alla ämnen och inte enbart i ämnet idrott och hälsa. Även rektorer kan behöva öka sin kunskap kring fysisk aktivitet för att kunna skapa en god helhetssyn på skolan så att alla kan arbeta efter samma mål. Av min undersökning kan jag tolka att flertalet av specialpedagoger jag intervjuat inte arbetar medvetet med fysisk aktivitet som metod då de saknar kunskap kring detta. Som blivande specialpedagog med ambitionen att införa fysisk aktivitet på en skola krävs ett gott samarbete med rektor. För att påbörja detta arbete kan skolutveckling vara en huvuduppgift för en specialpedagog. Berg och Scherp (2003) skriver att skolutvecklig syftar till bättre resultat och utveckling för både eleverna och lärarna. Skolutveckling ligger på den enskilda läraren och skolan, men det är även deras chans till att ta makten över sitt eget vardagsarbete. Allt arbete som görs i syfte i att utveckla skolan skall dessutom alltid ha eleverna i fokus. Ett andra led i arbetet med att implementera fysisk aktivitet i undervisningen kan vara att samverka med idrottslärare och skolsköterska för att öka kunskapen kring vad som sker i hjärnan och kroppen när man utövar fysisk aktivitet samt hälsa och kost. Handledning av pedagoger och kompetensutveckling kan också ligga till grund för att skapa kunskap, medvetenhet och samsyn kring arbetet med fysisk aktivitet. Nyckelord: Fysisk aktivitet, Inlärning, KASAM, Learning by Doing, Specialpedagog, Sociokulturell teori