I denna uppsats undersöks syntaktiska drag som på olika sätt bidrar till komplexitet i texter skrivna av vuxna inlärare av svenska som andraspråk. Dessa drag benämns som komplexitetsdrag och inkluderar nominala bisatser, adverbiella bisatser, relativa bisatser, adjektivattribut, prepositionsattribut och infinitivattribut. Först undersöks vilka komplexitetsdrag som utgör indikatorer på utveckling på olika nivåer hos andraspråksinlärare genom att texter från tre grupper i inlärarkorpusen SweLL (Volodina m.fl., 2019) benämnda som nybörjarnivå, fortsättningsnivå och avancerad nivå analyseras utifrån frekvensen av de olika komplexitetsdragen. En jämförelse av de genomsnittliga relativa frekvenserna i respektive grupp visar att nominala och adverbiella bisatser används i mindre utsträckning på avancerad nivå än på lägre nivåer medan attributiva relativa bisatser, adjektivattribut, prepositionsattribut och infinitivattribut används mer frekvent på högre nivåer. En negativ korrelation mellan å ena sidan nominala/adverbiella bisatser och å andra sidan attribut i nominalfrasen observeras också. En kvalitativ undersökning av ett antal textutdrag från materialet indikerar även skillnader mellan grupperna när det gäller användandet av mer eller mindre frekventa verb i konstruktioner med nominala bisatser som komplement, abstraktionsgrad i prepositionsattributen och grad av inbäddning i nominalfrasen. Resultaten ger visst stöd för att Biber m.fl:s (2011, s. 30–31) hypotes att utvecklingen av komplexitetsdrag i engelska sker enligt en förutsägbar ordning i fem steg är giltig även i svenska.

Denna studie syftade till att undersöka relationen mellan andraspråksinlärares typ av motivation (instrumentell eller integrativ) och deras språkfärdigheter i svenskans fonologi och syntax. Genom en enkätundersökning och ett experiment i freeware-programmet ”PsychoPy” undersöktes deltagarnas motivationsnivåer samt deras förmåga att identifiera korrekta och inkorrekta språkavvikelser. Resultatet visade att deltagare med hög instrumentell motivation tenderade att vara mer kritiska till uttalet och hade en tendens att felaktigt bedöma korrekta uttal som inkorrekta, samtidigt som de var bättre på att identifiera faktiskt inkorrekta uttal. Deltagare med högre integrativ motivation visade en signifikant negativ relation med hur väl de identifierar korrekt uttalade vokaler som korrekta. Motivationen visade dock ingen signifikant påverkan på förmågan att identifiera språkliga avvikelser i placeringen av negationer i huvudsatser och bisatser. Dessa resultat ifrågasatte tidigare antaganden om kopplingen mellan motivation och språkinlärning och understryker behovet av ytterligare forskning inom motivationsstudier, särskilt med invandrare som deltagare.

Syftet med denna studie är att synliggöra ur ett lärarperspektiv hur man använder sig av betygskriterierna i bedömningen av den muntliga produktionen i franska som modernt språk och dessutom att undersöka vilka muntliga uppgifter och strategier som tillämpas för att uppnå en likvärdig summativ bedömning. En kvalitativ metod genomfördes och materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. I studien intervjuades nio lärare i franska som arbetar på högstadiet. Resultatet visade att lärare använder betygskriterierna som en vägledning för att skapa kvalitativa uppgifter och prov för muntlig förmåga. Erfarenhet och diskussion med kollegorna i moderna språk underlättar förståelsen av värdeorden. Lärarna använder sig gärna av relevanta uppgifter och prov som tillåter eleverna att använda alla sina språkkunskaper och språkstrategier. Några lärare ifrågasätter validiteten av några muntliga uppgifter som till exempel muntliga presentationer eller videoinspelningar. Dessa kan ibland producera onaturligt tal på målspråket och kan därför vara svåra att bedöma. Undersökningen pekar på att användningen av både formativ och summativ bedömning bidrar till att uppnå en mer rättvis bedömning av elevens prestation. Dessutom blir eleverna mer engagerade när muntliga bedömningskriterier anpassas efter elevernas ålder, grupp eller individuella behov. För att sträva mot likvärdighet främjar lärare vikten av sambedömning inom sitt egna ämne men också med andra lärare i moderna språk.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om dans på fritiden korrelerade med andraspråkselevers uttal av svenska ordaccenter. För att besvara frågeställningen valdes en kvantitativ studie i form av enkätundersökning och språkfärdighetstest. Undersökningen utfördes på 49 informanter med svenska som andraspråk och information kring dansvanor, och även vanor gällande annan form av idrott, samt ett flertal andra faktorer som var kända för att påverka andraspråksinlärning samlades in. Språkfärdighetstestet bestod av tio meningar som sammanlagt innehöll fem målordpar, där vardera ordpar innehöll ett ord med grav eller akut accent. Den auditiva analysen bedömde om informanterna åstadkom någon separering i det tonala uttalet mellan orden i ordparen. Resultatet visade en signifikant relation mellan den beroende variabeln och predikatorn ”tid i Sverige”. Den deskriptiva statistiken antydde att de informanter som utförde idrott på fritiden fick bättre resultat på språkfärdighetstestet än de informanter som dansade på fritiden. Korrelationsstudien visade på en starkare korrelation mellan språkfärdigheten och intensiteten i dans och idrott än i endast idrott. Interbedömarreliabilitetstestet visade på låg reliabilitet i annoteringen, vilket innebar osäkra slutsatser. Detta ledde däremot till förslag för framtida forskning.

Dagens undervisning i tyskaToday’s teaching in GermanArbetet syftar till att lägga fram en bild om hur dagens undervisning i tyska brukar ske på ett antal grund- och gymnasieskolor. Med hjälp av den aktuella forskningen i litteraturen samt några intervjuer med lärare i tyska ska bilden huvudsakligen belysa lärarens arbetssätt och strävande att ge en meningsfull språkundervisning för alla elever. Dessutom ska bilden belysa det som anses vara svårast med tyskan hos elever samt vilket stöd som brukar ges till elever i behov av särskilt stör för att de ska kunna utveckla sitt språk.En annan fråga som ska belysas är språkinlärning hos elever med annat modersmål än svenska1 när det gäller tyska. Alla dessa aspekter ska tas upp och jämföras med den existerande forskningen i dem relevanta litteraturen.Efter en litteraturgenomgång som har presenterat aktuell forskning kring ämnet för arbetet, har genomförts sex intervjuer med lärare i tyska som undervisar på både grund- och gymnasieskolor. Intervjuerna avses för att presentera en del av den aktuella bilden av dagens undervisning i ämnet tyska.Ur analysen av lärarnas intervjuer framgår att den aktuella forskningen motsvarar lärarnas uppfattningar ganska väl och att alla språklärare verkar använda sig av den didaktiken som modern forskning förespråkar. Lärarna hävdar att en varierad undervisning som utgår från läroplanen är viktigast för elevers språkutveckling. Viktigt också är att tala målspråket2 så ofta som möjligt på lektionen. Vidare upplever lärarna att grammatikundervisning och att tala språket anses vara svårast hos elever. När det gäller elever i behov av särskilt stöd försöker lärarna att stödja dem genom motivation och uppmuntran i form av individuella samtal men också genom att finna alternativa vägar till insikter samt att finna nya arbetssätt som stärker elevers självförtroende. Slutligen ser lärarna tvåspråkighet hos elever3 som en fördel eftersom sådana elever får en högre medvetenhet om språklig form och funktion i allmänhet och dessutom kan detta leda till väldigt intressanta diskussioner under lektionerna.I min diskussion har jag lyft fram Dysthes teori om elevers engagemang som en viktig framgångsfaktor för undervisning.Nyckelord: Elever i behov av särskilt stöd, moderna språk, målspråk, språkfärdigheter, språkinlärning, språkundervisning, tvåspråkighet, variation.

This thesis focuses on oral proficiency in French by learners of French at a Swedish high school. The purpose of this work was to try to find out to what extent and in what situations the learners speak in the target language at the time of the teaching. The study was conducted through both a qualitative and a quantitative study. The qualitative study was carried out by observing oral interaction between teacher and students. The quantitative study was conducted through various questions that the students had to answer in a questionnaire. The results from the observation show that the students speak in the target language (French) when the teacher predominantly uses French at the time of teaching. The results also show that when the teacher interacts and puts questions to the students in the target language, the students also respond to the target language. Another thing that the result shows is that the teacher comes with constant encouragement to the students, which motivates the students to talk in the target language. / Detta examensarbete fokuserar på muntlig språkfärdighet i franska hos elever som läser franska vid en svensk högstadieskola. Syftet med det här arbetet var att försöka ta reda i vilken utsträckning och i vilka situationer eleverna pratar på målspråket vid undervisningstillfället. Undersökningen genomfördes genom både en kvalitativ och en kvantitativ studie. Den kvalitativa studien genomfördes genom att observera hur den muntliga interaktionen mellan lärare-elever såg ut. Den kvantitativa studien genomfördes genom olika frågor som eleverna fick svara på i en enkät. Resultatet utifrån den observation som gjordes i samband med denna undersökning visar att eleverna pratar på målspråket (franska) när läraren övervägande använder sig av franska vid undervisningstillfället. I resultatet framgår också att när läraren interagerar och ställer frågor till eleverna på målspråket, så svarar också eleverna på målspråket. Ytterligare en sak som resultatet visar på är att läraren kommer med ständig uppmuntran till eleverna, vilket motiverar eleverna att prata på målspråket.

Ett ovanförperspektiv avseende kartläggningen av nyanlända elevers behov präglar det svenska samhället och skolsystem. Detta leder således till en indelning av elever i språkintroducerande förberedelseklasser som separeras från elever från ordinarie klasser vilket försvårar integrering. Syftet med denna studie är att fånga aktörens perspektiv genom en så kallad narrativ identitetsanalys som ämnar att undersöka hur 7 elever som läser Språkintroduktion på en gymnasieskola i Stockholm presenterar sina identiteter i deras berättelser om sin skolsituation. Detta har genomförts med hjälp av livshistorieintervjuer om elevernas erfarenheter och tolkningar av händelser på skolan. Berättelser rörande bytet av skolsystem, möte med klassen samt framtidsförhoppningar har presenterats på olika sätt av eleverna. De mest framträdande berättelserna utgörs av ontologiska berättelser som bygger på individens subjektiva upplevelser och självbild, offentliga berättelser om integration samt konceptuella berättelser om rasism. Eleverna skildrar en likställd bild av lärarnas och elevernas roller på skolan, en samhörighet med sina klasskamrater, kamp om erkännande från de andra eleverna och makthavarna på skolan, samt ett lyckligt avslut i sina berättelser om framtiden vilka beror på deras uppfattningar av sig själva. Det lyckliga slutet skildrar således en ovisshet om framtiden där en osäkerhet avseende den genomgående kampen om erkännande framgår. / An overarching perspective regarding the mapping of newly arrived pupils's needs characterizes the Swedish society and school system. This leads to a breakdown of pupils in so-called “Language Introductory Preparation Classes” which separates newly arrived pupils from pupils in ordinary classes and complicates integration. The purpose of this study is to capture the pupils`s perspective through a so-called narrative identity analysis aimed to investigate how 7 pupils from a Language Introduction- class at a high school in Stockholm, Sweden present their identities through their stories about their school situation. This has been implemented using interviews about the pupils' experiences and interpretations of events that has taken place at their school and class. Stories regarding the change of school system, the meeting with the class and future hopes have been presented in different ways by the students. The most prominent stories consist of ontological narratives based on the individual's subjective experiences and self-image, public stories about integration, and conceptual stories about racism. The students portray a similar picture of the roles of teachers and students at the school, a community with their fellow classmates, a struggle for recognition from the other students and the rulers of the school, as well as a hope for a happy ending and a resolution of the fight for recognition. The happy end also depicts an uncertainty about the future where an uncertainty regarding the ongoing struggle for recognition appears.

This study is both quantitative and qualitative in nature. In order to support or discard the hypothesis that high-functioning, autistic upper secondary school students speak more freely in English than in their native language Swedish, an experiment with a narrative format was conducted with students both within and without Autism Spectrum Disorder (ASD). Measurements of lexical density, hesitations and long pauses in the narrative were applied to assess the quality of produced speech. A questionnaire survey for teachers of this age category of students was also carried out. The analyses of the results are primarily quantitative, but a portion of the questionnaire is also thematically analysed. The study shows that there is initial support for the hypothesis. / Denna studie är båda kvantitativ och kvalitativ i sin natur. För att stödja eller förkasta hypotesen att högfungerande, autistiska gymnasieelever talar engelska mer obehindrat än deras modersmål svenska, genomfördes ett experiment med ett berättande format med studenter både inom och utanför Autismspektrumtillstånd (AST). Mått på lexikalisk täthet, tvekan och långa pauser i berättandet användes för att utvärdera kvalitén av producerat tal. En enkätundersökning för lärare av denna ålderskategori av elever genomfördes också. Analyserna av resultaten är primärt kvantitativa, men en del av enkäten är också tematiskt analyserad. Studien visar att det föreligger ett initialt stöd för hypotesen.

The aim of this comparative study is to investigate language proficiency in English among Swedes and the Finnish-speaking population living in Sweden, henceforth referred to as Sweden Finns. The main issue is to discover to what extent Sweden Finns show similarity and how they differ from Swedes regarding their proficiency in English, concerning grammar and vocabulary. Through a proficiency test, this essay intends to compare and discover any possible tendencies among male and female monolingual and bilingual participants.      Gender issues are rather unexplored in research on bilingualism. Sex, or gender, as a variable has received a limited amount of attention compared with other factors of individual variation, such as age or language learning strategies in the field of SLA.      The results of the statistical analysis of the data indicate that results are varied, and therefore confirm previous results. Sweden Finns score higher as a group on the test than Swedes, but male Swedish participants gave the most correct answers on all questions, followed by female Sweden Finns, then male Sweden Finns and ultimately female Swedes. Interesting, but not statistically significant, findings suggest that the students participating in this study have a good vocabulary size and are acquainted with high-frequency words and pronouns. Most errors were found in the parts concerning irregular verbs and synonyms. Multiple-choice questions received a higher frequency of right answers than open questions.      As the results are varied since this type of study has not been carried out before, it shows that there is a need for nuanced quantitative research in this field of study.

I denna kvalitativa studie intervjuades sju verksamma ämneslärare i svenska som andraspråk på gymnasiet, för att undersöka deras attityder till grammatik och hur de utformar grammatikundervisningen. Tidigare forskning visar att grammatikundervisningen och dess utformning variera beroende på lärarnas attityder till ämnet, vilket även stämmer överens med resultaten i vår studie. Ytterligare en aspekt som undersöktes var huruvida tolkningen av de grammatiska inslagen i styrdokumenten påverkar grammatikundervisningens utformning. Syftet med studien var att undersöka om lärarnas attityder påverkar deras arbete med grammatiska andraspråksdrag och om tolkningen av styrdokumenten ligger till grund för detta. Resultaten visade att majoriteten av de intervjuade lärarna eftersträvar en kommunikativ kompetens, men för att nå denna tillämpar de olika didaktiska metoder. Samtliga lärare uppger typiska och vanligt förekommande grammatiska andraspråksdrag i deras klassrum, och arbetar med dem både explicit och implicit i undervisningen. Majoriteten av lärarna arbetar explicit med grammatik i svenska som andraspråksundervisningen, för att eleverna ska nå en implicit grammatikkunskap. Explicita grammatikkunskaper möjliggjorde, enligt några lärare, arbete med feedback. Detta arbetssätt är dock inte en självklarhet, och således varierar undervisningens innehåll och utformning beroende på elevgrupp, men även hur enskilda lärare tolkar styrdokumentet. Vidare visar resultaten även att de lärare som arbetar med nyanlända tolkar de grammatiska inslagen i styrdokumenten annorlunda, och i kontrast till de resterande deltagarna, behöver de anpassa undervisningen till en språkmässigt heterogen grupp, vilken kursplanen inte alltid är anpassad efter. Avslutningsvis visar studiens resultat att lärarna grundar sina positiva attityder till grammatiken utifrån egna erfarenheter och värderingar, men vilket utrymme grammatiken får i undervisningen avgörs av styrdokumentets utformning för ämnet svenska som andraspråk och hur grammatikämnet tolkas i kursplanen.