Ett av skolans uppdrag är att undervisningen ska bidra till att elever utvecklar sin identitet. Inom svenskämnet lyfts skönlitteraturen fram som en möjlig utgångspunkt för lärare i detta arbete. Tidigare forskning har dock visat att lärare upplever denna del av sitt arbete som svårt. Syftet med denna studie är därför att öka kunskapen om hur ett urval av svensklärare ser på identitetsutveckling, och hur de arbetar med skönlitteratur på ett identitetsutvecklande sätt i årskurs 4–6. Syftet uppnås genom tre frågeställningar. Hur definierar lärarna begreppet identitetsutveckling? Hur beskriver lärarna att de arbetar med skönlitteratur och samtal kopplat till identitetsutveckling? Vilka svårigheter och möjligheter beskriver lärarna att det finns i arbetet med elevers identitetsutveckling? Studien är kvalitativt inriktad, och baseras på semistrukturerade intervjuer med fem lärare. Resultaten, som har tolkats utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, visar bland annat att lärarna såg identitetsutveckling som nära sammankopplat med skolans värdegrundsuppdrag, och att diskussionen kring skönlitteratur är central för identitetsutvecklingen. / Students developing their identity is one of the school's missions. In the Swedish subject, fiction is highlighted as a possible starting point for teachers regarding this work. However, previous research has shown that teachers find this part of their work difficult. The purpose of this study is therefore to increase knowledge about how a selection of Swedish teachers view identity development, and how they work with fiction as a means of identity development in grades 4-6. The purpose is achieved through three questions. How do teachers define the concept of identity development? How do the teachers describe that they work with fiction and conversations linked to identity development? What difficulties and opportunities do the teachers describe in the work with students' identity development? The study is based on semi-structured interviews with five teachers. The results, which have been interpreted from a social constructivist perspective, show that the teachers saw identity development as closely linked to the school's values, and that discussion about fiction is central to identity development.

The overall purpose of this licentiate thesis is to shed light on how reading is constructed in different year 1 school subjects. The focus of the study is reading and how teachers create conditions for students to understand text via text conversations and via textbook texts used in Mathematics, Swedish and Technology. The study aims to shed light on reading from a disciplinary literacy perspective.  The study is conducted in two sub-studies. In the first sub-study three lessons in year 1 are analyzed in terms of how reading is constructed via the following research questions: 1) How are the students invited into the text and text conversations through the teacher’s questions? 2) What everyday language, school language and subject-specific words and concepts do the students encounter in the text conversations? The second sub-study analyzes text sections from ten textbook texts with associated written questions: 1) What ways of using texts are encouraged by the questions in the text-book texts? 2) What everyday language, school language and subject-specific words and concepts can be identified in the textbook texts? The analyzes are based on an adapted text mobility model (Folkeryd et al., 2006; Liberg et al., 2010; Liberg et al., 2012), adaptations of PIRLS processes of comprehension (PIRLS 2016; Mullis & Martin, 2017) and adaptations of Lindberg’s (2007) categorization of words and concepts in everyday, school language and subject-specific vocabulary.  The results show that the teachers create conditions for text comprehension by initiating text conversations in whole groups and in pairs where information in texts is identified, words and concepts are defined, the texts are interpreted and more information is added to the texts. Based on the textbook texts, conditions for reading are created via the texts’ everyday language use and when subject-specific words and concepts occur, via the teacher’s alternating use of everyday and subject-specific words and concepts and through repetitions of the subject-specific ones. The teachers and the textbooks create different conditions for text comprehension in different subjects. In Mathematics the text is read carefully and repeatedly to identify information before calculation and finding the correct solution. In Swedish the text is read to be interpreted. In Technology the purpose of reading is to convey facts and innovative technology.

97 procent av alla misstänkta sexualbrottsförövare är män. Trots detta misslyckas många samtyckeskampanjer med att skapa design som tilltalar män. Denna uppsats syftar till att undersöka hur visuell retorik och specifikt normkritisk design kan tilltala män och därmed främja sexuellt samtycke i praktiken. Uppsatsens frågeställning är: Hur används visuell retorik och speciellt normkritiska designlösningar i kampanjfilmen Let's talk about consent baby för att nå män? Genom en visuell analys med stöd från teori om visuell retorik, genusvetenskap och marknadsföringsteori kommer uppsatsen fram till att kampanjfilmen har vissa bra normkritiska designlösningar. Stundtals är dessa aningen utmanande för att fungera som visuell retorik för att nå normativa män. Rosa används för att symbolisera normkritik men fungerar retoriskt snarare för att stärka kvinnor och icke-binära än att tilltala män. Filmen visualiserar en maskulinitet som utmanar dagens maskulinitetsnorm och stärker individer som faller utanför den. Retoriskt behöver Fatta! stärka sitt etos hos män för att deras andra retoriska verktyg ska fungera. Slutligen använder filmen linjeillustrationer som å ena sidan kan tolkas som inkluderande och normkritiskt, å andra sidan som en reproduktion av vithetsnormen.Languageswe (iso)Subjectgenusgrafisk design​ / 97 percent of all suspected sexual offenders are men. However, many campaigns regarding sexual consent fail to create design that appeal to men. This thesis aims to study how visual rhetoric and especially norm critical design will reach men and therefore promote sexual consent in practice. The thesis studies the question: How is visual rhetoric used and specifically norm critical design solutions in the campaign film Let´s talk about consent baby to appeal men? This is concluded through a visual analysis with support from theory. The thesis concludes that the campaign has some great norm critical design solutions. The solutions are sometimes a little bit too challenging to work as visual rhetoric to reach normative men. Pink is used to symbolize norm criticism but works more as empowering for women and non-binary than to appeal to men. The film visualizes a masculinity that challenges the masculinity norm and empowers individuals that are not part of it. Rhetorically, the ethos needs to be strengthened for the other rhetorical tools to work. Finally, the film uses line illustrations that on one hand can be interpreted as inclusive but on the other hand can be seen as a reproduction of the white norm.​

No description available.

Läsförståelse är ett komplext begrepp som innefattar flera olika processer. Det är av stor vikt att elever utvecklar en god läsförståelse för att nå framgång i skolan, men även för att fungera i dagens samhälle. Lärare har en betydande roll, eftersom de val lärare gör i sin undervisning är avgörande för hur elevers läsförståelse utvecklas. Studien syftar till att öka kunskapen om lärares läsförståelseutvecklande arbete i praktiken. Syftet har uppfyllts genom att följande frågeställningar har besvarats: Hur beskriver lärare att de arbetar för att främja elevers läsförståelse? Vad anser lärare vara viktigt i undervisningen för att bidra till elevers utveckling av läsförståelse? Studien utgår från den sociokulturella teorin där det sociala samspelet anses ha en betydande roll för lärande och utveckling. Materialet till studien har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fem verksamma lärare i årskurs 3. Materialet analyserades utifrån en tematisk analys. Resultatet visar att det finns både likheter och skillnader i lärarnas beskrivning av läsförståelseundervisningen. Lärarna upplever svårigheter i valet av litteratur till eleverna, och understryker att texterna behöver vara intressanta för dem. Resultatet visar även att lärarna i studien anser att det är av stor vikt att eleverna får mycket tid till läsning i skolan. Det framhålls även att eleverna behöver få samtala mycket om de texter de läser och att de på så sätt kan lära av varandra. Lärarna i studien framhåller tyst läsning som positivt trots att flera av dem uppmärksammat en problematik kopplat till dessa tillfällen. Elever som skulle behöva stöttning i sin läsning lämnas ofta ensamma i den. / Reading comprehension is a complex concept that includes several different processes. It is important that students develop a good reading comprehension to achieve success in school, but also to function in today's society. Teachers play a significant role, since the choices teachers make in their teaching are decisive for how students' reading comprehension will develop. The study aims to increase the knowledge about teachers' reading comprehension development work in practice. The purpose has been answered by the questions: How do teachers describe that they work to promote students' reading comprehension? What do teachers consider important in teaching to contribute to students' development of reading comprehension? The study is based on the sociocultural theory whereat social interaction is considered to have a significant role for learning and development. The material for the study has been collected using semi-structured interviews with five active teachers in grade 3. The material was analysed based on a thematic analysis. The results show that there are both similarities and differences in the teachers' description of reading comprehension teaching. The teachers experience difficulties in choosing literature for the students and emphasize that the texts need to be interesting for them. The results also show that the teachers in the study believe that it is of great importance that the students get a lot of time for reading at school. It is also emphasized that the students should have lots of opportunities to talk about the texts they are reading, to be able to learn from each other. The teachers in the study highlight silent reading as positive, even though several of them drew attention to a problem linked to these occasions. Students who would need support in their reading are often left alone in the activity.

Studien syftar till att granska och belysa medarbetarsamtalets intentioner, praktiker och konsekvenser i svenska offentliga organisationer. Medarbetarsamtalet granskas utifrån hur det framställs i organisationernas dokumentation på olika nivåer i offentlig förvaltning. Då medarbetarsamtalet har kommit att tas alltmer för givet som ett inslag i det svenska arbetslivet, har vi eftersträvat en kritisk blick på fenomenet. Studiens fyra frågeställningar utgörs av: Vilken är den institutionaliserade formen för medarbetarsamtal utifrån dokumenten? Hur motiveras medarbetarsamtal i dokumenten? Vilka önskvärda ideal och vilken normering av synen på medarbetaren framkommer i medarbetarsamtalet? På vilket sätt kommer styrning och ledarskap till uttryck i samband med medarbetarsamtalet? Vid en översikt av litteraturen på området finns det studier som fokuserar på hur medarbetarsamtalet bäst utformas och gör som mest nytta. Det verkar här finnas ett antagande om att medarbetarsamtalet fyller olika viktiga syften för organisationen, chefen eller medarbetaren - bara det genomförs på rätt sätt. Det finns mindre beskrivet om andra outtalade syften med medarbetarsamtal och få studier som ifrågasätter om medarbetarsamtal, oavsett upplägg, är motiverade och efterfrågade i dess nuvarande institutionaliserade form. Studien finner flera likheter mellan organisationerna för medarbetarsamtalets upplägg, vilket tyder på en institutionaliserad form. Dessa likheter kan förklaras utifrån olika typer av isomorfism. Organisationerna anger olika syften med medarbetarsamtalen i sina interna dokument. Dessa uttalade syften kan vara särkopplade från ett underliggande syfte med samtalen som handlar om att uppnå legitimitet. Det finns motsägelser mellan de egenskaper som efterfrågas hos medarbetarna och strukturen för medarbetarsamtalen. Mallarna för medarbetarsamtalen kan användas för att avstyra medarbetare från att reflektera alltför djupt om sådant som ligger bortom de egna arbetsuppgifterna, vilket är kännetecknande för funktionell dumhet. / The focus of this study is the performance appraisal interview in the Swedish public sector. Using document analysis the study examines various policies related to performance appraisal from six different organisations. The aim is to describe the current institutionalised form of the appraisal interview and how this practice is justified according to the policies. Neo-institutional theory and the concept of functional stupidity is applied to analyse how the ideal employee is represented and the expressions of management in the documents. The results of the analysis show how isomorphism can be used to explain the similarities between the six organisations. The study also points to a potential decoupling of the expressed purpose of the interview and the unspoken intent of increased legitimacy. There are also discrepancies between the content of the policies and the practice of the interview. The templates for the appraisal interview can facilitate functional stupidity by using them to prevent employees from being too reflective.

The purpose of this integrated review of literature was to explore the relationship between and among females in abusive relationships, self-esteem, and positive self-talk. Various models are discussed that provide possible explanations in the understanding of the complex social and psychological nature of cyclic abuse. These models are: learned helplessness, psychological entrapment, self-verification theory, and feminist theory. It is suggested that positive self-talk statements used by the female survivor as a basis for cognitive restructuring can act as a self-esteem building technique, thus promoting healthier cognitions over time. Furthermore, it is argued that self-esteem enhancement can assist females in developing strengths necessary to abandon abusive relationships. In summary, a review of the literature suggests that self-esteem is an important construct in understanding how individuals evaluate and ultimately determine their own sense of competency, self-worth, and success.

Late night talk shows have been an integral part of U.S. television since the 1950s, and the genre continues to thrive today in an ever changing media landscape. In my dissertation, I argue that the contemporary programs of Late Night with Seth Meyers, The Late Show with Stephen Colbert, and Jimmy Kimmel Live! make up a category of late night talk shows that I term as satirical network late night. From a visual standpoint, these programs look almost identical to past programs like The Tonight Show Starring Johnny Carson or the Late Show with David Letterman with their sets, house bands, monologues, sketches, desk pieces, and guest appearances. However, these satirical network late night programs produce political content that differs vastly from their predecessors. I assert that these programs are steeped in brazen partisanship, amplify the news media, and function as a sensationalized form of infotainment. This is not the big-tent and “least objectionable programming” offered on past network programs like Carson’s Tonight Show. Additionally, this is not what was offered on cable parody news programs such as The Daily Show with Jon Stewart that presented a veiled partisanship, served as a watchdog over the media and political spheres, and lambasted the entertainment-laden modes of modern news reporting and punditry. In less than a decade, satirical network late night has disrupted genre conventions that existed on network television for over sixty years. This research breaks down what makes these new satirical network late night programs’ political content distinct and helps to decipher why these changes took place in mid-2010s.

No description available.

Målet med denna studie är att ge insikt i hur barn kommunicerar genom sina teckningar och vilken nytta pedagoger kan få av bildsamtal med barn om deras teckningar för att verkligen förstå vad det är barnet vill kommunicera. Undersökningen gjordes i form av en kvalitativ webbenkät med kvantitativa inslag som skickats ut till ett urval av pedagoger. Då det handlar om hur pedagoger tolkar och förstår barns teckningar så har en semiotisk ansats använts till analysen av det data som kommit in av enkäten i form av bildanalyser och reflektioner. Vidare tas det även upp hur viktigt det är att pedagoger förbereder och tänker igenom de frågor de ställer till barn för att inte påverka deras berättande och avsikter med sina teckningar. Felformulerade frågor och gissningar från pedagoger kan hämma barns lust att fortsätta sitt estetiska skapande. Studien visar att respondenterna tolkar både färgers känslomässiga innebörd och bilders budskap och motiv olika. Vidare visar studien att barnens intention med teckningarna kom till korta i de bildanalyser som gjordes innan respondenterna fick ta del av barnens berättelser runt sina teckningar. Det är av vikt att ge barns teckningar och bildspråkliga utveckling lika stort utrymme som övrig språkligutveckling i förskolan. / The aim of this study is to provide insight into how children communicate through their drawings and what benefit preschool teachers can get from picture-talks with children about their drawings to really understand what it is the child wants to communicate. The survey was conducted in the form of a qualitative online survey with quantitative elements that were sent out to a selection of educators. When it comes to how educators interpret and understand children's drawings, a semiotic approach has been used to analyze the data received from the survey in the form of image analyzes and reflections. Furthermore, it is also discussed how important it is for educators to prepare and think through the questions they ask children in order not to influence their narrative and intentions with their drawings. Misformulated questions and guesses from educators can inhibit children's desire to continue their aesthetic creation. The study shows that the respondents interpret both the emotional meaning of colors and the messages and motifs of images differently. Furthermore, the study shows that the children's intention with the drawings fell short in the image analyzes that were made before the respondents were allowed to take part in the children's stories about their drawings. It is important to give children's drawings and pictorial development as much space as other linguistic development in preschool.