Bakgrund: E-handeln har ökat betydligt under de senaste åren på grund av den ökade tekniska utvecklingen. Den största utmaningen som e-handlare står inför är behovet av att ha en effektiv strategi för orderuppfyllelse. För att motverka detta problem övergår vissa företag sin orderuppfyllelse till andra aktörer och använder sig då av alternativ som t.ex. dropshipping. Dropshipping är en affärsmodell där orderuppfyllandet sker genom att leverantören levererar ordern direkt till kunden. I denna rapport undersöks därför hur dropshipping kan användas för att optimera sitt kassaflöde och orderuppfyllelse. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska företag skulle kunna optimera sitt kassaflöde och orderuppfyllelse med hjälp av dropshipping.Studien har dessutom undersökt vilka möjligheter och hinder som är förknippade med användningen av dropshipping i en e-handelsmodell. Genom att studera dropshipping i en svensk kontext med avseende på kassaflöde och orderuppfyllelse, kan vi få en förståelse för vilken roll dropshipping spelar jämfört med andra traditionella logistiska orderuppfyllesemetoder inom den svenska e-handeln. Metod: I denna studie har en kvalitativ forskningsmetod använts för att få insikter om dropshipping kan optimera e-handlares kassaflöde och orderuppfyllelse. Forskningsstrategin tog form av en flerfallsstudie där sex olika e-handelsföretag medverkade. Slutsats: Dropshipping har visat sig ha stor betydelse för optimering av orderuppfyllelse. Denna metod påverkar försörjningskedjan genom att ansvaret för orderuppfyllesen överlåts till tredjepartsleverantörer. Genom att utnyttja befintlig infrastruktur och teknik förbättrar dropshipping optimeringen av kassaflödet i slutändan, eftersom antalet aktörer förblir opåverkat och lagerkostnader elimineras.

Library management systems (LMS) are a big part of the workday for most librarians. Everything from acquisitions, managing e-resources and circulation work is done through these kinds of systems. Umeå university library implemented a new LMS called Alma back in 2018. They moved from a local system to a more complex and advanced cloud-based system. This study has examined how the system has been received through the lens of the Unified theory of acceptance and use of technology (UTAUT). A survey containing 23 Likert items were answered by librarians at Umeå university’s libraries. The items were grouped under four overhead categories collected from UTAUT: performance expectancy, effort expectancy, social influence and facilitating conditions. Afterwards an analysis was made that examined whether age, gender, experience with the system and most used task in Alma had any influence over certain categories. The study shows that age and gender did not influence performance expectancy, but the most common task did with circulation work as an outlier with more negative scoring. Gender did not influence effort expectancy either, but age did where younger people tended to score lower and the age group 42–49 handing out higher scores. The most used task also influenced this factor but experience with the system did not influence the factor in a major way. Facilitating conditions was influenced by age where the age group in the middle once again scored much higher than the youngest group. Experience with Alma also influenced this factor in the sense that less experienced workers scored lower. Most used task in Alma followed the same pattern as the other factors with circulation tasks scoring lower and administration tasks scoring higher. Social influence did not pass the Cronbach’s alpha that was set at 0.7 and showed overall internal low correlation, therefore it was not included in the analysis.

<p>På några år har användningen av IP-telefoni inom svenska företag tredubblats och vi börjar nu se ett attitydskifte gentemot en teknik som länge dragits med dåligt rykte på grund av kvalitetsbrister.</p><p>IP-telefoni är ett resultat av att data- och telefonikommunikation vävs samman och att kapaciteten i nätverken ökar. Detta medför att man genom att införa IP-telefoni kan genomföra kostnadsbesparingar och effektivisering. Men tekniken erbjuder även ökad funktionalitet och därmed även mervärde för organisationer som använder IP-telefoni. Inser organisationer detta och utnyttjar man fördelarna med tekniken för att skapa acceptans inom organisationen?</p><p>Syftet är att undersöka vilka faktorer som motiverar en övergång från kretskopplad telefoni till IP-telefoni, och hur man inom en organisation skapar acceptans för den nya tekniken.</p><p>Syftet har uppfyllts genom en kvalitativ studie som byggt på semi-standardiserade intervjuer. Studien genomfördes hos fyra svenska organisationer som implementerat en ”ren” IP-telefonilösning med IP-växel och hårdvarutelefoner.</p><p>Resultatet av studien visar att det är vanligt att utnyttja en större händelse som startskott för implementationen. Detta kan röra sig om en flytt eller en renovering av organisationens lokaler. De främsta orsakerna till att man väljer IP-telefoni har visat sig vara kostnadsbesparingar, effektivisering av nätverksinfrastrukturen samt att man ser tekniken som en investering för framtiden. Det har visat sig att de företag som genomfört en grundlig studie av IP-telefoni som teknik, inledningsvis har identifierat fler fördelar med tekniken.</p><p>Vidare har studien även visat att organisationer upplever ett initialt motstånd till förändringen från anställda och att detta motstånd ofta uppkommer i anknytning till tekniska problem som uppstår i samband med implementationen.</p><p>Det är mycket ovanligt att organisationer har en speciell fas för att skapa acceptans för förändringen, vilket troligtvis beror på att man ser användandet som liknande med traditionell PSTN-telefoni och att resurser istället läggs på att lösa tekniska problem.</p> / <p>Over the last few years there has been a threefold increase in the use of IP telephony within Swedish companies. We are now beginning to see a change in attitude towards a technology that thanks to poor Quality of Service has been struggling with a bad reputation. IP telephony is a result of computer and telephone networks being con-verged, and by doing this, costs can be saved and efficiency boosted. But the technology does also offer increased functionality and thereby added value to the organisations using it. But do organisations realize this, and do they exploit the benefits of the technology in order to create acceptance for it within the organisation?</p><p>The purpose is to examine what the motivating factors are for a transition from PSTN telephony to IP telephony, and also to study how acceptance for the new technology is created within the organisation.</p><p>The purpose has been fulfilled by conducting a qualitative study based on semi-standardized interviews. The study has been conducted at four Swedish organisations that have implemented a "pure" IP telephony solution including IP gateways and IP telephones.</p><p>The result of the study shows that it is common to use a "big event" as a starting block for the implementation. This could be a relocation or the restoration of an office building. The main reason for choosing IP telephony is the fact that convergence cuts costs, boosts efficiency, and that organisations see IP telephony as an investment for the future. We have noticed that organisations that conduct a thorough study of IP telephony have identified more functional advantages with the technology.</p><p>Furthermore, the study has shown that organisations experience initial resistance from users, and that this resistance often arises in connection to technical problems that transpire during the implementation.</p><p>It is rare for organisations to have special phase for creation of acceptance, which most likely is due to the fact that organisations see the use of IP telephony as similar to the use of traditional PSTN telephony, and that resources instead are being placed on solving technical problems</p>

På några år har användningen av IP-telefoni inom svenska företag tredubblats och vi börjar nu se ett attitydskifte gentemot en teknik som länge dragits med dåligt rykte på grund av kvalitetsbrister. IP-telefoni är ett resultat av att data- och telefonikommunikation vävs samman och att kapaciteten i nätverken ökar. Detta medför att man genom att införa IP-telefoni kan genomföra kostnadsbesparingar och effektivisering. Men tekniken erbjuder även ökad funktionalitet och därmed även mervärde för organisationer som använder IP-telefoni. Inser organisationer detta och utnyttjar man fördelarna med tekniken för att skapa acceptans inom organisationen? Syftet är att undersöka vilka faktorer som motiverar en övergång från kretskopplad telefoni till IP-telefoni, och hur man inom en organisation skapar acceptans för den nya tekniken. Syftet har uppfyllts genom en kvalitativ studie som byggt på semi-standardiserade intervjuer. Studien genomfördes hos fyra svenska organisationer som implementerat en ”ren” IP-telefonilösning med IP-växel och hårdvarutelefoner. Resultatet av studien visar att det är vanligt att utnyttja en större händelse som startskott för implementationen. Detta kan röra sig om en flytt eller en renovering av organisationens lokaler. De främsta orsakerna till att man väljer IP-telefoni har visat sig vara kostnadsbesparingar, effektivisering av nätverksinfrastrukturen samt att man ser tekniken som en investering för framtiden. Det har visat sig att de företag som genomfört en grundlig studie av IP-telefoni som teknik, inledningsvis har identifierat fler fördelar med tekniken. Vidare har studien även visat att organisationer upplever ett initialt motstånd till förändringen från anställda och att detta motstånd ofta uppkommer i anknytning till tekniska problem som uppstår i samband med implementationen. Det är mycket ovanligt att organisationer har en speciell fas för att skapa acceptans för förändringen, vilket troligtvis beror på att man ser användandet som liknande med traditionell PSTN-telefoni och att resurser istället läggs på att lösa tekniska problem. / Over the last few years there has been a threefold increase in the use of IP telephony within Swedish companies. We are now beginning to see a change in attitude towards a technology that thanks to poor Quality of Service has been struggling with a bad reputation. IP telephony is a result of computer and telephone networks being con-verged, and by doing this, costs can be saved and efficiency boosted. But the technology does also offer increased functionality and thereby added value to the organisations using it. But do organisations realize this, and do they exploit the benefits of the technology in order to create acceptance for it within the organisation? The purpose is to examine what the motivating factors are for a transition from PSTN telephony to IP telephony, and also to study how acceptance for the new technology is created within the organisation. The purpose has been fulfilled by conducting a qualitative study based on semi-standardized interviews. The study has been conducted at four Swedish organisations that have implemented a "pure" IP telephony solution including IP gateways and IP telephones. The result of the study shows that it is common to use a "big event" as a starting block for the implementation. This could be a relocation or the restoration of an office building. The main reason for choosing IP telephony is the fact that convergence cuts costs, boosts efficiency, and that organisations see IP telephony as an investment for the future. We have noticed that organisations that conduct a thorough study of IP telephony have identified more functional advantages with the technology. Furthermore, the study has shown that organisations experience initial resistance from users, and that this resistance often arises in connection to technical problems that transpire during the implementation. It is rare for organisations to have special phase for creation of acceptance, which most likely is due to the fact that organisations see the use of IP telephony as similar to the use of traditional PSTN telephony, and that resources instead are being placed on solving technical problems

The survey has been conducted about how older adults use digital services on the Internet, what their thoughts are about them and the problems that can arise during use. The purpose of the survey is to treat the qualitative data to see what factors affect older adults to use various digital services to operate in society. This purpose has arisen from the problem which older adults are the smallest but fastest growing user group to take advantage of digital opportunities, today's society more or less requires that you have some sort of digital knowledge to be able to benefit from its services. Based on the objective, we have formulated our research question "Older adults are the fastest growing group of digital users, but in total still the lowest represented user group. What contributes to the rapid rise and what can we learn from the users of today on how to develop digital services for this age group in the future?" We chose to write about this project because we think that the subject is relevant and interesting to explore. Since one can see the obvious problems regarding this in everyday life, we chose to more deeply explore the area to give us a broader view. We have used qualitative methods like observations and semistructured interviews, these have been applied from prior knowledge of how to perform these methods to enable a good data collection. We have also created our own modified model based on the Technology Acceptance Model (TAM) and the Unified Theory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT) used to measure technology acceptance. The modified model is applied to the information we developed from them qualitative methods. The results from four informants indicate that there are critical factors that influence the use of digital services such as experience and needs, but these factors are individual and varies from person to person resulting in that there is not a single answer to the question but must be answered for each individual service.

Denna uppsats söker att undersöka svenska m-handelkonsumenters syn på m-handel, elektronisk handel på mobilen, i ett förtroendeperspektiv. Då 77% av Sveriges befolkning idag äger en smartmobil, är smartmobilanvändningen mer utbredd än tidigare (Svenskarna och internet, 2015). Men trots smartmobilernas tillväxt har inte m-handel följts upp i samma takt och många föredrar fortfarande ehandel. För att ta reda på vad som kännetecknar svenska konsumenters tankar kring m-handel när det gäller förtroende och få en inblick till vad som skapar förtroende för m-handel har denna undersökning skapats. För att besvara dessa frågor har en nätbaserad enkätundersökning genomförts med TAMmodellen som underlag för att avgöra vilka de mer bestämmande faktorerna är när det gäller acceptansen av m-handel. Baserat på denna empiri som samlats in från enkätundersökningen har sedan ett flertal fokusgruppsintervjuer genomförts med MoTEC-modellen som grund för att få fram konsumenternas inställning till m-handel i ett förtroendeperspektiv samt avgöra vilka faktorer enligt konsumenterna skapar förtroende. Resultatet av undersökningen visar att konsumenter i överlag har en positiv syn till förtroendet för mhandel, men att många använder sig av e-handel på datorn då vana skapar ökad trygghet. Säkra betalmetoder är centrala för upplevt förtroende och var det konsumenter tittade på först för att värdera upplevd säkerhet. Andra faktorer som skapar förtroende är goda gränssnittsegenskaper med tydlig och överblickbar layout, med en högre feltolerans. Samt välformulerat informationsinnehåll i kombination med gott rykte. / This paper aims to examine swedish consumers’ views on m-commerce, mobile commerce, while taking a focus on the trust perspective of these views. The expansion of smartphones have reached a higher level than before and today 77 percent of Sweden’s population owns a smartphone (Svenskarna och internet, 2015). However, the growth of smartphones can not be applied to m-commerce as the growth of m-commerce has not reached the same level, as many still prefers e-commerce over m-commerce. This study has therefore been conducted to get an understanding of what characterises consumers’ thoughts about the trust aspects of m-commerce and to get an overview of which factors are creating perceived trust. To answer these questions an online survey was created with the TAM model as an underlying source to determine which the more defining factors are when it comes to consumers’ acceptance of m-commerce. Based on the material gathered from the survey has a number of focus group interviews been carried out with the MoTEC model applied, to get more detailed information about consumers’ views on m-commerce from a trust perspective and determine which variables increase trust. The results indicate that consumers mainly have a positive view on the trust aspects of m-commerce, yet many still prefer e-commerce, arguing that habit has a big role for added perceived trust. Secure payment methods are central for perceived trust and was the first thing that consumers looked upon to estimate the level of security. Other central factors were good interface features including a simple and reviewable layout with a higher error tolerance, in combination with well-formulated informational content and a good reputation.

A large number of studies have been carried out in recent years to investigate the success factors in elearning. Based on the large number of studies, an opportunity to conduct a literature review to compile the information was identified. The chosen method for the study is a literature review based on 22 scientific articles. Based on the identified literature, two theories have been central, the Technology Acceptance Model and the Unified Theory of User Acceptance and Use of Technology. The literature is not completely unanimous on the success factors that are most critical for getting students to use elearning. Overall, two success factors from each model were identified: Perceived Usefulness and Perceived Ease of Use from TAM and Performance Expectancy and Effort Expectancy from UTAUT. The articles indicate that the success factors look different depending on how different generations view and use modern technology, as well as cultural differences. / Ett stort antal studier har gjorts de senaste åren för att undersöka framgångsfaktorer inom e-lärande. Utifrån de stora antalet studier sågs en möjlighet att genomföra en litteraturstudie för att sammanställa informationen. Detta arbete är en litteraturstudie som bygger på 22 vetenskapliga artiklar. Utifrån den identifierade litteraturen har två teorier varit centrala, Technology Acceptance Model och Unified Theory of User Acceptance and Use of Technology. Litteraturen är inte helt enig om vilka framgångsfaktorer som är mest kritiska för att få studenter att använda e-lärande. Överlag identifierades två framgångsfaktorer från varje teori: Perceived Usefulness och Perceived Ease of Use från TAM och Performance Expectancy samt Effort Expectancy från UTAUT. Utifrån artiklarna tyder det på att framgångsfaktorerna ser olika ut beroende på generationsskillnader i syn på modern teknik och modern teknikanvändande, samt kulturella skillnader

This project was initiated due to the need for new manners of taking care of elderly. The purpose was to determine the perception of eHealth within home care. The goal was to analyze the perception of eHealth in order to find factors which may affect the implementation of eHealth services. To distinguish the perception, surveys with health personnel within home care and the general public as well as and interviews with municipalities were performed. An extension of the Technology Acceptance Model was used in order to locate the perception to seven different categories related to eHealth. The results from the surveys were statistically analysed, and a factor analysis was executed on the surveys, in order to find groups with similar perception on eHealth. The surveys showed that the general perception of the usability and ease of use of eHealth is positive, even though one view was that the society needs to invest more money within the area. The factor analysis resulted in six different groups of perceptions for the personnel and three groups for the general public. The interviews demonstrated that a clear and common definition of eHealth is missing. Despite that, a positive perception of eHealth within the municipalities existed. A conclusion made was that with clear guidelines of how to work eHealth, a wider and faster implementation will be easier to accomplish. / Syftet med detta projekt var att undersöka inställningen till eHälsa inom äldrevården. Projektet initierades på grund av att det fanns ett behov av nya tillvägagångssätt för att ta hand om äldre människor. Målet var att analysera inställningen till eHälsa, och om möjligt, finna faktorer som kan påverka implementeringen av eHälsotjänster. För att lokalisera inställningen gjordes enkätundersökningar med personal inom hemtjänsten samt med allmänheten. Även intervjuer med kommuner utfördes. En påbyggnad av Technology Acceptance Model användes för att lokalisera upp- fattningen kring sju kategorier relaterade till eHälsa. Enkätundersökningarnas resultat analyserades statistiskt, samt så utfördes en faktoranalys för att hitta grupper som hade liknande uppfattning gällande eHälsa. Analyserna visade att den allmänna uppfattningen gällande nyttan med, och användarvänligheten av eHälsa är positiv. Majoriteten anser att samhället behöver investera mer pengar i området. Faktoranalysen resulterade i sex olika grupper av inställningar inom personalen samt tre grupper för allmänheten. Intervjuer med kommuner påvisade att en klar och tydlig definition av eHälsa saknas. Trots det, har de i stort en positiv inställning till eHälsa och dess utveckling. En slutsats är att tydligare riktlinjer rörande arbete med eHälsa skulle kunna möjliggöra en smidigare implementering.

Genom att använda välutformade digitala lärspel med tydligt syfte kanelevers inlärning förbättras och deras positiva attityder gentemotmatematikämnet främjas. För att framgångsrikt införa digitala lärspel imatematikundervisningen är det avgörande att lärare visar acceptans förtekniken. Det krävs emellertid att lärare är villiga att integrera tekniken i sinundervisning och ser värdet i dess användning för att kunna implementeradigitala lärspel i matematikundervisningen. Syftet med denna studie är att tareda på och synliggöra vad för förutsättningar matematiklärare i årskurs 4–6upplever sig behöva för att implementera digitala lärspel imatematikundervisningen. Empirin till studien samlades in genomsemistrukturerade intervjuer med tolv verksamma matematiklärare från femkommunala skolor, fördelat på fyra kommuner. Det teoretiska ramverk somanvänds i studien är Technology Acceptance Model (TAM). Förbearbetningen av empiri används en tematisk analys, som genererar femteman: (1) Erfarenhet och intresse, (2) Kollegial stöttning, (3)Kompetensutveckling, (4) Skolledningens ansvar och (5) Tid. Dessa temananalyserades med en induktiv ansats baserad på TAM. Studien visar attkollegial stöttning, kompetensutveckling, erfarenhet, ansvarstagande avskolledning och tid är aspekter som lärare upplever sig behöva för attunderlätta implementering av digitala lärspel i matematikundervisningen. / By using well-designed digital learning games with a clear purpose,students' learning can be improved, and their positive attitudes towards thesubject of mathematics can be promoted. To successfully introduce digitallearning games in mathematics education, it is crucial for teachers todemonstrate acceptance of the technology. However, it requires teachers tobe willing to integrate the technology into their teaching and recognize itsvalue in order to implement digital learning games in mathematicseducation. The purpose of this study is to identify and highlight whatconditions do mathematics teachers in grades 4-6 perceive they need inorder to implement digital educational games in mathematics instruction.The empirical data for the study was collected through semi-structuredinterviews with twelve practicing mathematics teachers from five publicschools, distributed across four municipalities. The theoretical frameworkused in the study is the Technology Acceptance Model (TAM). A thematicanalysis was employed for processing the empirical data, which generatedfive themes: (1) Experience and interest, (2) Collegial support, (3)Professional development, (4) School leadership responsibility, and (5)Time. These themes were analyzed using an inductive approach based onTAM. The study reveals that aspects such as collegial support, professionaldevelopment, experience, school leadership accountability, and time areperceived by teachers as necessary to facilitate the implementation of digitaleducational games in mathematics instruction.

In this paper we have examined why seniors do not use e-business to the same extent as other age groups. Seniors belong to the age group that, according to statistics from Statistics Sweden (SCB) in 2011, utilizes e-business the least in relation to the number who use the internet. To understand how seniors reason and perceive the possibility to shop on the internet, we have conducted four interviews with people from 65 years and older. We have let the respondents answer questions regarding utility aspects, e-business interfaces, general shopping habits, risks, and whether or not they usually shop online. We also found out how seniors reason when they sell products and services. The results of our study show that seniors must see a benefit in using an e-business, that lack of knowledge can make them opposed to it and that they are characterized by a certain reluctance and aversion towards learning how e-business works. In this study we have used Technology Acceptance and Adoption Model (STAM) by Renaud and van Biljon (2008), to see what constitutes the seniors accepting or rejecting a technology. The model is focused on seniors and technology but not on e-business so we developed our own model, Senior E-Business Adoption &amp; Acceptance Model (SEAM), focusing on seniors and e-business. / I den här uppsatsen har vi valt att ta reda på varör seniorer inte nyttjar möjligheten att handla via e-handel i samma utsträckning som övriga åldersgrupper. Seniorer tillhör den ålderskategori som, enligt statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB) år 2011, handlar via e-handel minst i förhållande till antalet som använder internet. För att förstå hur seniorerna resonerar och upplever möjligheten att handla via internet har vi genomfört fyra kvalitativa intervjuer med personer från 65 år och uppåt. Vi har låtit intervjupersonerna besvara ett antal frågor gällande nyttoaspekt, e-handelsgränssnitt, generella shoppingvanor, risker och huruvida de själva brukar handla via internet. Vi har också tagit reda på hur seniorerna resonerar gällande att sälja produkter och tjänster. Resultatet av vår undersökning visar att seniorer måste se en nytta i att använda en e-handel, att okunskap kan göra dem negativt inställda och att de präglas av en viss ovilja och olust att lära sig hur e-handel fungerar. I studien har vi utgått från Technology Acceptance and Adoption Model (STAM) av Renaud och van Biljon (2008), för att se vad som leder fram till att seniorerna accepterar eller förkastar teknik. Modellen fokuserar på seniorer och teknik men inte på e-handel så vi valde att vidareutveckla den och skapade Senior E-business Adoption &amp; Acceptance Model (SEAM) med inriktning på både seniorer och e-handel.