In response to a desired degree of participation within vaccination against the Covid-19 pandemic, the Swedish government chose to implement mandatory marketing measures. This has been exemplified by vaccine mandates which caused to provoke varying reactions from affected consumers. This study was, thus, based on investigating established marketing strategies for sensitive products from a consumer perspective and measuring the perceived level of trust between the state and its citizens. The study adhered to a qualitative research method to facilitate the assessment of a phenomenon with respect to medicalization. Semi-structured interviews were designed based on three main categories of respondents: critical-, neutral-, and positive-minded individuals, in relation to opinions concerning the marketing of vaccines and government mandates. Respondents were further distributed on the basis of four age groups to investigate the relevance of the individual's age and their corresponding level of trust. Based on the following results, however, there appeared to be no established link between these two variables, i.e. age and confidence. Furthermore, it has been shown that respondents' previous attitudes were related to their degree of social capital which determined the individuals' level of trust with regard to the state and its implementation of the vaccine mandate. The respondents' previous attitudes on the subject of vaccination mainly affected the level of trust they had for their state and how well they could identify with the message behind the marketing of vaccines. Further conclusions also showed a link between the degree of consumers' relatability with regard to the marketing message and their respective consumer behavior, for example within the vaccination frequency of each individual respondent. / Som svar till ett önskat vaccinationsdeltagande mot Covid-19 pandemin valde den svenska regeringen att implementera tvingande markandsföringsåtgärder i form av exempelvis vaccin mandat som väckte varierande reaktioner från påverkade konsumenter. Denna studie utgick därmed från att utreda etablerade marknadsföringsstrategier kring känsliga produkter utifrån ett konsumentperspektiv och mäta den uppfattade förtroendenivån mellan respektive stat och medborgare. Studien förhöll sig till en kvalitativ forskningsmetod för att underlätta undersökningen av ett fenomen med avseende för medikalisering. Semistrukturerade intervjuer utformades utifrån tre huvudsakliga respondentkategorier: kritiskt, neutralt samt positivt inställda individer, i förhållande till deras antaganden för marknadsföring av vaccin och statliga mandat. Ytterligare fördelades respondenter utifrån fyra åldersgrupper för att utreda relevansen kring individens ålder och dess korresponderande förtroendenivå. Utifrån följande resultat uppkom det däremot inte någon förekommande koppling mellan dessa två variabler, det vill säga ålder och förtroende. Vidare har det påvisats att respondenternas tidigare inställningar relaterade till deras grad av socialt kapital avgjorde för individernas tillitsnivå med avseende på staten och dess implementering av vaccin mandat. Huvudsakligen påverkade respondenternas tidigare inställningar kring ämnet om vaccinering den nivå av förtroende de utgjorde för staten samt hur väl de kunde identifiera sig med den etablerade marknadsföringens budskap. Vidare slutsatser visade även på en koppling mellan graden av konsumenters relaterbarhet med avseende på marknadsföringens budskap samt deras respektive konsumentbeteende exempelvis inom de individuella respondenternas vaccinationsfrekvens.

Våren 2020 nådde Coronapandemin Östergötland. Tillgången till skyddsutrustning och provtagning var begränsad samtidigt som pandemin utgjorde ett allvarligt hot mot liv och hälsa. För att försöka hindra smittspridningen startade ett länsgemensamt förbättringsarbete. Syftet var att hitta och testa åtgärder som kunde vidtas på meso-/ledningsnivå för att hindra covid-19 från att nå riskgrupper inom kommunal vård och omsorg. Förbättringsarbetets mål var att innan midsommarafton 2020 skulle Ledningsgrupp vård och omsorg (LGVO) ha startat test av minst tio åtgärder för att hindra smittspridningen. Åtgärder testades kopplat till tre områden: samordna ledning och styrning i kris (t.ex. täta krisledningsmöten tillsammans med Länsstyrelsen och smittskyddsläkare), undanröja hinder för smittskydd (t.ex. tillgång till skyddsutrustning) samt verktyg för överblick (mall med gemensamma kvalitetsparametrar togs fram och följdes varje vecka). Studien genomfördes som en fallstudie där data utgjordes av en fokusgruppsintervju som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Syftet var att undersöka 1) hur medlemmar i en krisledningsgrupp gemensamt hanterar en kris och 2) hur de uppfattar att strategier och arbetssätt i den gemensamma krisledningen har påverkat förutsättningarna att hantera krisen. Förbättringsarbetet och studien visade att i krissituation kan förbättringskunskapens verktyg och metoder tillämpas på mesonivå. Det framkom också att dessa verktyg behövde anpassas till situationen, exempelvis på grund av avsaknaden av relevant baslinje och svårigheter att låta planeringsfasen ta den tid som egentligen skulle behövas samt behovet av att genomföra flera samtidiga förändringar. Studien visade att respondenterna uppfattade att ett gemensamt mål gynnar arbetet att hitta och testa åtgärdsförslag i krisläge. Systemtänkande, systematisk mätning och visualisering underlättade förbättringsarbete. Att balansera eftertanke och snabbt agerande ställde särskilda krav på ledarskapsstrategier. Det framkom också att tillit mellan aktörerna i systemledningen underlättade vägval i svårbedömda situationer. / In the spring of 2020, the Corona pandemic reached Region Östergötland. Access to protective equipment and virus sampling was limited, with the pandemic posing a serious threat to life and health. To prevent covid-19 from spreading, a county-wide improvement work began. The purpose was to find and test measures on a meso- /management level to prevent covid-19 from reaching risk groups located within municipal health and care. The goal was that before midsummer commence testing at least ten measures to prevent the spread of the infection. The tested measures were linked to three areas: coordination of management and control, removing infection control obstacles, and developing tools for overview. A case study was conducted with data collected through a focus group interview which was analyzed using qualitative content analysis. The purpose was to investigate 1) how members of a crisis management group jointly handled a crisis and 2) how they perceived that strategies and working methods in the joint crisis management affected the conditions for handling the crisis. The improvement work and the study showed that in a crisis, tools and methods of improvement knowledge can be applied on meso-levels. It was also shown that such tools needs to be adapted to the situation due to a lack of a relevant baseline, difficulties in allowing the planning phase to take the time needed, and a need to implement several simultaneous changes. The study showed that respondents perceive that a shared goal benefitted the discovery and testing of measures in a crisis. Systems thinking, systematic measurement and visualization also facilitated improvement work. Balancing reflection and rapid action placed special demands on leadership strategies. Also, trust between actors in the system management facilitated the choice of path in difficult-to-assess situations.

Dagens arbetsliv håller på att förändras och coronapandemin påskyndade processen med distansarbete och digitaliseringen i arbetslivet. För att kunna prestera på distans underlättar det med ett bra självledarskap, men vi vill även undersöka sambandet mellan självledarskap och upplevelsen av distansarbetet.  Syfte och Frågeställningar Syftet med studien är att undersöka relationen mellan anställdas självledarskap och upplevelsen av arbetsmiljön under distansarbetet, för att belysa hur organisationer kan åtgärda och förbättra situationen för medarbetarna under vidare distansarbete. - Hur ser sambandet ut mellan anställdas självledarskap och upplevda arbetsmiljön under distansarbete? - Hur upplever de anställda sin psykosociala och fysiska arbetsmiljö under distansarbetet? - Hur kan organisationer förbättra självledarskapet och arbetsmiljön för sina anställda på distans? Material och metoder Studien baseras på en kvantitativ metod, där en webbaserad enkätstudie ligger till grund för analysen. Huvudresultat Generellt utövades ett högt självledarskap, oavsett bakgrund. Studien visar att de med ett högre självledarskap hanterade balans mellan arbete och fritid bättre. De har även lättare att strukturera och prioritera sina arbetsuppgifter under distansarbetet samt uppskattar de att vara mer tillgängliga för familjemedlemmar. Organisationer bör vid fortsatt distansarbete ta hänsyn till individuella aspekter hos de anställda, då valfriheten i att välja sin arbetskontext främjar både måendet och självledarskapet. Vidare bör organisationer uppmärksamma den brist på delaktighet och sociala kontakt med kollegor som de anställda upplever sämre. / Today's working life is changing and the corona pandemic accelerated processes of teleworking and digitalisation in working life. To be able to perform at a distance, it facilitates good self-leadership, but we also want to investigate the connection between self-leadership and the experience of distance work. Purpose and research questions The purpose of the study is to investigate the relationship between employees' self-leadership and the experience of the work environment during telework, to shed light on how organizations can remedy and improve the situation for employees during further telework. - What is the connection between employees' self-leadership and perceived work environment during telework? - How do the employees experience their psychosocial and physical work environment during the telework? - How can organizations improve self-leadership and the work environment for their employees remotely? Materials and methods The study is based on a quantitative method, where a web-based questionnaire study is the basis for analyzes. Results In general, a high level of self-leadership was exercised, regardless of background. The study shows that those with higher self-leadership handled the balance between work and leisure better. They also find it easier to structure and prioritize their work tasks during the distance work and they appreciate being more accessible to family members. When continuing telework, organizations should take into account the individual aspects of the employees, as the freedom of choice in choosing their work context promotes both the mind and self-leadership. Furthermore, organizations should pay attention to the lack of participation and social contact with colleagues that employees experience less.

Bakgrund: COVID-19 pandemin har förändrat samhället och påverkat olika företags förhållningssätt. Konsumentbeteendet har förändrats på grund av isoleringar, statliga rekommendationer och riktlinjer i försök att minska smittspridningen. Detta har påverkat livsmedelsbutiker, de har infört olika åtgärder och förändringar för att möta nya efterfrågan och krav från samhället. Det är därför intressant att studera ifall konsumentbeteenden och åtgärder orsakad av COVID-19 pandemin är bestående när rekommendationer och riktlinjer har avskaffats. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka olika konsumentbeteenden och åtgärder inom livsmedelsbranschen som har uppstått till följd av COVID-19 pandemin. Studien identifierar på vilket sätt dessa nyligen antagna beteenden och åtgärder är bestående efter pandemin.  Metod: Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer medtre olika bolag har sammanställts utifrån resultatet från fem olika livsmedelsföretag. Studien har antagit en abduktiv forskningsansats med fokus på att skapa en tematisk analys.  Slutsats: Studien visar att konsumentbeteendet har förändrats som ett resultat av pandemin. Samtliga livsmedelsföretag ser numera att konsumenter köper mer produkter med längre hållbarhet. Konsumenter är numera mer strategiska i sin handling av matvaruprodukter. Ehandel har ökat som ett resultat tack vare pandemin och används mer frekvent av konsumenter. Bestående åtgärder är allt ifrån plexiglas i kassor, handdesinfektion runt om i butiker för personal och kunder. / Background: The COVID-19 pandemic has transformed society and impacted how businesses operate regularly. Consumer behaviour has altered due to isolations and government recommendations and guidelines with the goal at reducing the spread of the virus. This has influenced how grocery stores conduct their businesses, as they have implemented various measures and changes to be able to meet the new demands and social requirements. Hence it is interesting to study whether consumer behaviours and measures caused by the COVID-19 pandemic are enduring when recommendations and guidelines have been repealed. Purpose: The purpose of this study is to investigate various consumer behaviours and measures within grocery stores that have emerged as a result of the COVID-19 pandemic. The study aims to identify the extent to which these recently adopted behaviours and measures have persevered after the pandemic. Method: This study has utilised a qualitative research methodology, where semi-structured interviews with three different companies have been compiled based on the findings from five distinct grocery stores. The study has adopted an abductive research approach relying on a thematic analysis. Conclusion: Key findings present that consumer behaviour has changed as a result of the COVID-19 pandemic. Each grocery store now observes that consumers are purchasing more products with a longer sustainability. Consumers are now more strategic while shopping for groceries. E-commerce has increased as a result of the pandemic and is now being used more frequently by consumers. Enduring implemented measures range from plexiglass at checkouts to hand sanitizing stations for both staff and customers throughout the stores.

Det finns forskning som säger att under en kris gynnas organisationer av att använda det  mer traditionella budgetsystemet och forskning som menar att den budgetlösa metoden  är att föredra. Det här undersöks genom att se hur sex stycken principer av beyond  budgeting används inom företaget Ahlsell Sverige AB. Syftet med arbetet är således att  öka förståelsen för hur Ahlsell styr sin verksamhet, hur de använder principerna och se  hur det påverkades under coronapandemin. Har krisen medfört att företaget agerade på  ett sätt som är mindre i linje med beyond budgeting?  Med det ovan nämnda har en fallstudie varit grunden i forskningsdesignen och metoden.  Där en kvalitativ forskning med en induktiv ansats har följts för att sedan utföra  semistrukturerade intervjuer hos ett antal respondenter inom företaget. I och med  intervjuerna har målbilden varit att få ut nyanserad och djupgående information.  Baserat på den insamlade empiriska datan samt analysen tillsammans med teorin, har  slutsatserna varit att Ahlsell använder sex styrprinciper inom beyond budgeting i olika  former. Vissa ligger helt i linje med beyond budgeting men andra ligger mindre i linje  med styrprocesserna. Det framkommer i slutsatserna att coronapandemin inte påverkat  företaget och styrprocesserna särskilt mycket alls. Ahlsell visade fina siffror och  fortsatte att styra budgetlöst i samma riktning utan stora ändringar. / There is research that says that during a crisis, organizations benefit by using the more  traditional budgeting system and research that means that the beyond budgeting method  is to be preferred. The basis of our research is to see how a beyond budgeting company  used the six management control principles during the corona pandemic. This is  examined by seeing how the six principles of beyond budgeting are used within the  company Ahlsell Sverige AB. The purpose of the work is thus to increase understanding  of how Ahlsell manages its operations, how they use the principles and see how it was  affected during the corona pandemic. Did the crisis result in the company operating in a  way that is less in line with beyond budgeting?  With the aforementioned, a case study has been the basis of the research design and  method. Where qualitative research with an inductive approach has been followed to  then carry out semi-structured interviews with a number of respondents within the  company. With the interviews, the goal has been to obtain nuanced and in-depth  information.  Based on the collected empirical data, as well as the analysis together with the theory,  the conclusions have been that they use the six principles within beyond budgeting in  different forms. Some are completely in line with beyond budgeting principles but  others are less in line with beyond budgeting. It appears in the conclusions that the  corona pandemic did not affect the company and the management processes very much  at all. Ahlsell showed good numbers and continued to use control without a budget in  the same direction without major changes.

This quantitative case study is made on a bank in Sweden that has been forced to work from home due to the restrictions followed by the corona pandemic. The research was accomplished on Mars and April 2021 and proceeds from three changing aspects in the organization on working from home which are: coordination, communication, and relations. Two central theories for the study are the contingency theory based on Mintzberg ́s (1983)coordinating mechanisms and structure and Poser ́s study Distance Leadership in International Corporations (2017). The method was done through structured interviews and there were in total 45 respondents participating which contained both leaders and followers. The results showed that there had been a change in all three aspects, the coordination had been more decentralized, the communication was not as frequent as when the employee worked in a common office which had shown effects in both the efficiency, where the followers believed that it had become more efficient, but the leaders thought that it had become less efficient. Misunderstandings in communication had increased according to both followers and leaders. Relations between coworkers showed negative effects on working from home, whilst their relation to their leaders did not change. The leaders did not interpret much change to their employees. / Denna kvantitativa fallstudie är utförd på en svensk storbank som har behövt arbeta hemifrån på grund av restriktioner som varit till följd av coronapademin. Studien omfattar perioden mars och april år 2021 och utgår ifrån tre aspekter i organisationen vid arbete på distans vilka är: samordning, kommunikation och relationer. Metoden för studien var strukturerade intervjuer med totalt 45 respondenter, som både var ledare och medarbetare. Resultaten visade att alla tre aspekter, samordningen hade blivit mer decentraliserad, kommunikationen var inte lika frekvent som so när respondenterna arbetade på ett gemensamt kontor, detta visade effekter i både kommunikationseffektivitet där medarbetare menade att det har blivit mer effektivt men ledarna ansåg att det blivit mindre effektivt. Missförstånd i kommunikationen hade ökat enligt både medarbetare och ledare.  Relationer medarbetare emellan visade ha negativ effekt av distansarbete, medan deras relation till sina chefer inte hade förändrats. Cheferna upplevde inte någon större förändring av relationen till sina anställda.

Bakgrund: Coronapandemin ledde under åren 2020 och 2021 till en volatil period på börsen där börskraschen våren 2020 var det starkaste ögonblicket. Antalet svenska kvinnliga aktieägare ökade med nio procent under 2020 och deras position på börsen stärktes. Volatiliteten på börsen ledde till att många beslut behövde tas; beslut som eventuellt kan ha påverkats av psykologiska bias och därmed lett till irrationella beslut. Dessa psykologiska bias har under tidigare perioder på börsen visats sig påverka män och kvinnor på olika sätt. Coronapandemins inverkan på aktiemarknaden och skillnaderna mellan könen, både på börsen och vid påverkan av psykologiska bias, ger incitament att undersöka just kvinnors beteende på börsen under denna tidsperiod.  Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur den kvinnliga investerarens beteende på börsen påverkats av psykologiska bias under coronapandemin samt vilka förändringar som skett i deras beteende jämfört med före pandemin. Vidare ämnar studien att föra en diskussion kring vad anledningen är till att kvinnor påverkats och hur de psykologiska fallgroparna kan motverkas.  Metod: För att uppfylla studiens syfte har studien genomförts med en kvalitativ metod genom nio semistrukturerade djupintervjuer med kvinnliga aktieinvesterare. En deduktiv- med inslag av induktiv ansats har använts för att tillsammans med existerande teori analysera det aktuella ämnet samt nå en slutsats.  Slutsats: Studiens resultat visar att kvinnliga investerare har påverkats av psykologiska bias under coronapandemin. Främst är det flockbeteende och överkonfidens av de undersökta biasen som har påverkat respondenterna men även dispositionseffekten har haft en stor påverkan. Överkonfidensen hos respondenterna har ökat under perioden medan medvetenheten om flockbeteende har blivit större och därmed har påverkan av flockbeteende minskat. Strategier, kunskap och medvetenhet har i flera fall lett till en minskad påverkan av bias hos respondenterna. Studien visar tendenser på ett annorlunda beteende hos kvinnor än vad som framkommit vid tidigare forskning. / Background: In 2020 and 2021, the Covid-19 pandemic led to a volatile period on the stock market, where the stock market crash was the strongest moment. The amount of Swedish female investors grew by nine percent under 2020 and their position on the stock market strengthened. The volatility on the stock market led to many decisions needed to be made; decisions that eventually could have been affected by psychological biases and therefore led to irrational decisions. During earlier periods on the stock market, these psychological biases have been shown to affect men and women in different ways. The impact of the Covid-19 pandemic on the stock market and the differences between genders, both on the stock market and regarding the influence of psychological biases, provides incentives to examine the female investors’ behavior on the stock market during this period of time.  Purpose: The purpose of the study is to create an understanding for how the female investors’ behavior on the stock market is affected during the Covid-19 pandemic but also what changes have taken place in their behavior compared to before the pandemic. Further, the study aims to bring forward a discussion about the cause of influence and how these biases can be counteracted.  Method: To fulfill the purpose of the study, a qualitative method has been implemented. Empirical data has been generated through nine semi-structured in-depth interviews with female investors. A deductive- with elements of inductive approach has been used to analyze the topic in question together with existing theory as well as reach a conclusion.  Conclusion: The results of the study suggests that female private investors have been affected by psychological biases during the Covid-19 pandemic. Mainly, herd behavior and overconfidence are the ones with the greatest impact but also the disposition effect has appeared in the respondents’ behavior. Overconfidence has increased throughout the period while the consciousness about herd behavior has increased and therefore decreased in impact. Strategies, knowledge and consciousness have in many cases resulted in a lower impact of psychological biases among the respondents. The study shows tendencies, differently than previous research, regarding the behavior of female investors on the stock market.

Denna uppsats undersöker om aktiv eller passiv fondförvaltning har presterat bättre under coronapandemin på den svenska fondmarknaden. Med hjälp av Refinitiv Eikon och Morningstar har vi hämtat relevant veckodata för 20 aktivt förvaltade fonder och 12 passivt förvaltade fonder mellan 2020-03-06 och 2022-02-11. Efter noggrann beräkning av de olika prestationsmåtten i Microsoft Excel kan vi konstatera att den passiva förvaltningen presterade bättre under coronapandemin men att detta inte är en garanti för framtida val av fonder under kommande kriser eller ekonomiska chocker. / This thesis examines whether active or passive fund management has performed better during the corona pandemic in the Swedish fund market. With the help of Refinitiv Eikon and Morningstar, we have collected relevant weekly data for 20 actively managed funds and 12 passively managed funds between 2020-03-06 and 2022-02-11. After careful calculation of the various performance measures in Microsoft Excel, we can state that the passive management has performed better during the corona pandemic, but this result is not a guarantee for future fund choices during future crises or economic shocks.

I början av år 2020 drabbades världen av ett virus som orsakade sjukdomen Covid-19. WHO klassade virus utbrottet som en pandemi. I Sverige införde Folkhälsomyndigheten och Regeringen en mängd rekommendationer, restriktioner och förbud i syfte att dämpa smittspridningen och upprätthålla vårdens kapacitet. Intensivvården (IVA) var speciellt utsatt och tvingades till stora omställningar. Hur påverkade denna exceptionella händelse våra patienter som drabbades av Covid-19 och var i behov av intensivvård? Upprätthölls patientsäkerheten och sjukvårdens strukturerade arbetssätt gällande vårdskador trots den stor omställning som genomförde till följd av pandemin?    Syftet var att kartlägga och beskriva avvikelserapporteringen för patienter med Covid-19 som vårdades på IVA under pandemins andra och tredje våg.   En kvantitativ design med data från avvikelsehantering gällande patienter med Covid-19 som vårdandes på IVA på ett sjukhus i Västsverige. Totalt vårdades 180 patienter under vald tidsperiod och 74 avvikelser granskades. Data analyserade med deskriptiv statistik och jämförande statistik.    Resultatet visar en minskad rapportering av vårdrelaterade avvikelser under pandemin våg två och tre. Detta skiljer sig till viss del från Corona kommissionens rapport som konstaterar ett ökat antal avvikelser korrelerat till de långa vårdtiderna. Resultatet visar också att antalet avvikelserapporter i relationen till antal vårddygn minskades under denna tidsperiod samt att en förskjutning mellan avvikelse-kategorier sågs där arbetsskada/personskada ökade med sju gånger. Resultatet får stöd av Corona kommissionen som konstaterade flera förändringar i avvikelserapporteringen både avseende antalet rapporterade avvikelser och gällande innehåll.   Resultatet bidrar med kunskap om hur sjuksköterskans arbete kan påverkas av förändrade arbetsförhållanden samt att befästa arbetsrutiner såsom avvikelserapportering påverkas. För att klarlägga bakomliggande orsaker till att det skrevs färre avvikelser behöver resultatet följas upp med fler studier. Det är viktigt att skapa förutsättningar för specialistsjuksköterskor att även under exceptionella förhållande få möjlighet att rapportera samt arbeta strukturerat för en säker vård. / At the beginning of 2020, the world was hit by a virus that caused the disease Covid-19. The WHO classified the virus outbreak as a pandemic. In Sweden, the Public Health Authority and the Government introduced a number of recommendations, restrictions and prohibitions with the aim of curbing the spread of infection and maintaining the capacity of healthcare. The intensive care unit (ICU) was particularly vulnerable and was forced to make major changes. How did this exceptional event affect our patients affected by Covid-19 and in need of intensive care? Was patient safety and the healthcare system's structured way of working regarding care injuries maintained despite the major changes that took place as a result of the pandemic?  The aim was to map and describe reporting errors for patients with Covid-19 who were cared for in the ICU during the second and third waves of the pandemic.  A quantitative design with data from deviation management regarding patients with Covid-19 in intensive care at a hospital in western Sweden. A total of 180 patients were treated during the selected time period and 74 reported errors were reviewed. Data were analyzed using descriptive statistics and comparative statistics.  The result shows a reduced number of reports of care-related errors during the pandemic waves 2 and 3. This differs to some extent from the Corona Commission's report which notes an increased number of reported errors correlated to the long care times. The result also shows that the number of reported errors in relation to the number of care days was reduced during this time period and that a shift between reported error categories was seen where occupational injury/personal injury increased by seven times. The result is supported by the Corona Commission, which found several changes in the nonconformance reporting, both in terms of the number of reported non-conformities but also in the relevant content.  The result contributes with knowledge about how the nurse's work is affected by changed working conditions and that consolidating work routines such as reporting errors is affected. In order to clarify the underlying reasons why there were fewer reporting errors, the results need to be followed up with more studies. It is important to create the conditions for specialist nurses to have the opportunity to report and work structured for safe care, even under exceptional conditions.

Detta projekt undersöker coronapandemins påverkan på bostadsrätter i Stockholms kommun genom två multipel linjär regressionsanalyser med avseende på kvantitativa faktorer som försäljningspris, våningsplan, area, byggnadsår, månadsavgift och tillgång till hiss. Målet med projektet är att analysera om en förändring av preferenser har skett på transaktionsnivå för bostadsmarknaden i Stockholm kommun. För att möjliggöra analysen jämförs varje beta-koefficient från två olika dataset, en innan coronapandemin och en efter coronapandemin. Resultaten från multipel linjär regressionerna i denna undersökning visar för det första att hushållen i Stockholm värderar större area högre och för det andra att värdet av tillgång till hiss har haft en signifikant ökning efter coronapandemin. Där det första resultatet påvisar en fortsatt trend på ökad behov av arbetsrum till följd av distansarbete även efter coronapandemin. Däremot har betydelse av våningsplan, byggnadsår och månadsavgift minskat. Anledningen till minskningen påstås snarare vara en effekt av att andra variabler har blivit mer betydelsefulla. / This project examines the impact of the COVID-19 pandemic on condominiums in the Stockholm region by using two multiple linear regression analyses with respect to quantitative factors as sell price, year of construction, floor, area, monthly fee and access to elevator. The goal of this project is to analyze if a change of preferences have taken place at the transaction level for the real estate market in the Stockholm region. In order to enable the analysis, every beta-coefficient is compared from two different datasets, one before the pandemic and one after. The results of the multiple linear regressions shows firstly that the households in Stockholm value higher on larger areas and secondly that the value of the access to elevators after the pandemic has increased significantly. Whereas the first result proves a continuing trend with increasing demand for workrooms due to remote work even after COVID-19 pandemic. However, the impact of floor, year of construction and monthly fee has decreased. The reason behind the decrease is interpreted rather as an effect of that other variables have been more meaningful instead.