Covid-19-pandemin har haft och har en stor inverkan på samhällen över hela världen. Myndigheter har varit tvungna att vidta extraordinära åtgärder för att anpassa samhällslivet till extraordinära tider. När pandemin var ett faktum i Sverige utfördes plötsligt i princip samtliga tolktjänster inom vården på distans. Den här studien grundar sig på en webb-enkät riktad till yrkesverksamma tolkar inom den offentliga sektorn i Sverige. Frågorna rör upplevelser som tolkar haft under denna övergång till distanstolkning, vilka utmaningar de har ställts inför och vilka strategier de tagit till för att fullfölja sina tolkuppdrag inom sjukvården. Resultatet visar att tolkar under Covid-19-pandemin upplever ett förstärkt ansvar för att främja kommunikationen i patientmöte n där svenska inte är gemensamt språk. De är medvetna om att förmågan att genomföra distanstolkning utgör ett viktigt bidrag till att minska pandemins negativa påverkan, såväl för individen (patienten) som för samhället. En slutsats är att många tolkar har lyckats anpassa sig till distanstolkning inom vården oavsett tidigare erfarenhet med distansarbete. Studien pekar också på hur angeläget det är att distanstolkning får ökad uppmärksamhet från myndigheternas sida när det gäller tolkars villkor och arbetsmiljö, inte minst när det gäller kommunikationsutrustning. / The Covid-19 pandemic has had and has a major impact on communities all over the world. The authorities have been forced to take extraordinary measures to adapt society to extraordinary times. When the pandemic was a fact in Sweden, suddenly all interpreting services in healthcare  had to be performed remotely. This study is based on a web survey directed professional interpreters in the public sector in Sweden. The questions concern the interpreters' experiences during this transition toward remote interpreting, what challenges they faced and what strategies they have developed to fulfill their interpreting assignments in healthcare. The result shows, that the interpreters during the Covid-19-pandemic faced an increased responsibility to facilitate the communication in health care meetings where Swedish is not a common language. They are aware that the ability to carry out remote interpretation is an important contribution to reducing the negative impact of the pandemic, both for individuals (patients) and for society. A conclusion is, that many interpreters have succeeded in adapting to remote interpreting in healthcare, regardless of previous experience with work on telephone. The study also points out the importance of paying more attention to remote interpreting from the authorities, when it comes to interpreters' conditions and working environment, not least to communication equipment.

En kvalitativ studie om förändringarna i den sociala arbetsmiljön under hemarbetet på grund av coronapandemin, utifrån ett medarbetarperspektiv.   Studiens syfte är att undersöka hur den sociala arbetsmiljön har förändrats vid arbete hemifrån genom att lyssna på medarbetarnas hittills insamlade upplevelser om hemarbete under coronapandemin. Syftet besvaras med följande frågeställningar: 1. Hur har den sociala arbetsmiljön sett annorlunda ut under hemarbetet jämfört med arbete på arbetsplatsen enligt intervjupersonerna? 2. Vilka faktorer påverkar intervjupersonernas upplevelser om hemarbete enligt resultaten från intervjuerna, och på vilket sätt? Empirin består av tidigare forskning kring den sociala arbetsmiljön, och speciellt kring faktorer som har visats att påverka den sociala arbetsmiljön. De faktorerna som har valts ut att tillämpas i den här studien på grund av dess relevans är motivation, arbetsgruppen, kommunikation och socialt stöd. Återkommande forskare kring dessa ämnen är Heide, Rubenowitz, Lennéer Axelson och Thylefors. Datan samlades in genom fem semistrukturerade intervjuer med fem intervjupersoner från fem olika organisationer. De utvalda intervjupersonerna är medarbetare som jobbar vanligtvis i en kontorsmiljö, men har på grund av coronapandemin jobbat hemifrån i minst två månader på heltid under år 2020. Alla intervjuer hölls på distans på grund av att det var det enda alternativet med tanke på den rådande pandemin. Datan analyserades utifrån en kategorisering som grundade sig på de fyra relevanta teoretiska faktorerna som kan påverka den sociala arbetsmiljön: motivation, arbetsgruppen, kommunikation och socialt stöd. Författarna bytte intervjumaterialet efter transkriberingen så att den andra författaren fick göra analysen för att inte omedvetet påverka resultatet utifrån känslorna som vi fick i intervjuerna eftersom endast språket skulle analyseras. Studieresultaten visade att hemarbetet kan göras till en mer trivsam upplevelse för medarbetare genom att ordna regelbundna socialt distanserade tillfällen för audio-kontakt i arbetsgruppen, och genom att uppmuntra medarbetare till att tänka igenom deras egen kontorslösning vid hemarbete. Andra sätt att öka trivseln i hemarbete för medarbetare är att skapa tydliga online-rutiner för distanserad kommunikation inom organisationen, samt uppmuntra och stötta medarbetare i positivt tänkande. / This is the final assignment for a Bachelor's Degree in Leadership and Organization at Malmö University. The aim of this study is, through qualitative interviews with associates from different organizations, to examine the changes in the social work environment while working from home during the corona pandemic. The aim will be answered with the following research questions:    1. How do the interviewees describe the changes in the social work environment during work from home?   2. Which factors seem to affect the interviewees’ experiences of working from home, and in what ways do they affect their experiences of working from home?    The theoretical background consists of factors that have been detected to affect the social work environment in earlier studies considering the social work environment. The factors that have been chosen to be applied in this study are inner motivation, workgroup, communication and received social support. Researchers that are recurring in this study are Heide, Rubenowitz, Lennéer Axelson and Thylefors. The data was collected by five semi-structured interviews with five individuals from five different professions. All interviewees are associates (not leaders) and have been working from home due to the corona pandemic for at least two months full-time during 2020.  Data analysis was grounded on the four relevant theoretical factors that have in previous studies seen to affect the social work environment: motivation, workgroup, communication and received social support. Only the language was analyzed, and the writers did therefore switch the collected interview material after the transcript, to ensure that unconscious experiences from the interviews would not affect the analysis and therefore the results of the study. The results of the study indicated that making working from home a more positive experience for the associates can be done by focusing on organizing regular social distanced opportunities for audiocontact between the work group, and by encouraging associates to reflect on their own office set-ups during work from home. Other ways to make working from home a more positive experience for associates is creating online routines for distanced communication within the organization, as well as encouraging and supporting the associates in positive thinking.

Fastighetstillgångar har historiskt sett varit mer defensiva än aktiemarknaden som helhet. Flera tidigare studier pekar på motsatsen: att svenska fastighetsaktier presterar sämre under börsnedgångar och inte är mer defensiva än resten av aktiemarknaden. Den senaste corona-pandemin har i likhet med finanskrisen 2007-8 orsakat stora börsnedgångar. Föreligger det någon skillnad mellan kriserna i form av risk, avkastning och korrelation för fastighetsaktier i förhållande till resten av den svenska aktiemarknaden (OMXS 30)? Resultatet av studien visar att det finns både skillnader och likheter mellan de två börsfallen. Samtliga fastighetsaktier under både finanskrisen 2007-8 och corona-pandemin har presterat sämre än Stockholmsbörsen (OMXS 30) generellt. Nedgången 2020 under corona-pandemin har för fastighetsaktier varit betydligt större än under finanskrisen 2007-8 i jämförelse med OMXS 30. Skillnader i beta-tal har även identifieras. Det genomsnittliga beta-talet under finanskrisen var 0,97 medan det under corona-pandemin var 1,74 för de analyserade fastighetsaktierna. En ökning på 79 procent mellan kriserna. Även fast det handlar om två helt olika typer av kriser tenderar fastighetsaktier att bli mer volatila i förhållande till resten av aktiemarknaden trots dess defensiva karaktär. / Historically, Real Estate Assets have been more defensive than the stock market as a whole. Several previous studies indicate that Swedish Real Estate Stocks perform worse during stock market declines and do not act more defensive than the rest of the stock market. The latest corona-pandemic has caused major stock market declines similar to the financial crisis of 2007-8. Is there any difference between the crises in terms of risk, return and correlation for Real Estate Stocks in relation to the rest of the Swedish stock market (OMXS 30)? The results of the study show that there are both differences and similarities between the two stock market declines. All Real Estate Stocks during both the 2007-8 financial crisis and the corona-pandemic have performed worse than the Swedish stock market (OMXS 30) in general. The fall in 2020 during the corona-pandemic has been significantly greater for Real Estate Stocks than during the financial crisis 2007-8 in comparison with the OMXS 30. Differences in beta have also been found. The average beta during the financial crisis 2007-8 was 0.97 and 1.74 during the corona pandemic (Covid-19). An increase of 79 percent between the two crises. Although these are two completely different types of crises, Real Estate Stocks tend to be more volatile compared to the rest of the stock market. Despite its defensive nature over time.

This thesis’s purpose was to study differences between the Scandinavian countries’ crisis management during the coronavirus pandemic based on theories of responsibilization and individualization. The thesis investigates how Sweden, Denmark, and Norway communicated individual and state responsibility during the pandemic and see if the discourse has changed from spring to fall in 2020. The design is comparative, where the method consists of a qualitative text analysis that is used to analyze the Scandinavian countries’ prime ministers’ introductory speech at press conferences regarding the pandemic. The thesis conclusions are that there are noticeable differences in the countries' communication. Sweden communicates a significant state responsibility throughout, but what is characteristic is the extensive individual responsibility. Denmark communicates extensive state responsibility with significant and partly mandatory measures throughout 2020. The individual responsibility is also significant but not as extensive. Norway also communicates a significant state responsibility, but the individual responsibility is communicated primarily in a collective way where everyone together must get through the crisis. There has also been a shift of responsibility from the state to the individual from spring to fall during 2020 in Norway and Sweden where the individual's responsibility increases over time, whereas the same shift cannot be discerned in Denmark. In Sweden the individual responsibility is thus more comprehensive than Denmark and Norway who show more state responsibility.

Följande arbete är en kvalitativ studie om digitalt utanförskap bland äldre och om det har förändrats i och med isoleringen som blev en följd av coronapandemin. Tidigare forskning visar att den äldre generationen i Sverige är de som använder internet minst och att de ofta behöver hjälp från familj eller vänner för att kunna utföra nya uppgifter på internet. De över 70 år blev klassade som riskgrupp under år 2020 när coronapandemin bröt ut i Sverige. Studien ämnar därför att studera om äldre i Sverige upplever att det digitala utanförskapet har påverkats av coronapandemin.  Empirin till studien togs fram med hjälp av en fokusgrupp som kvalitativ metod, och studien metodutvecklade fokusgrupp genom att testa ramverktyget i en tid där inte alla delar i metoden kunde tas hänsyn till. Fokusgruppen bestod av fem personer som alla var 70 år eller äldre och eftersom fokusgruppsintervjun utfördes under coronapandemins andra våg tog den plats utomhus och med minst två meters avstånd mellan deltagarna.  Resultatet av studien visar att fokusgruppsdeltagarna inte uppfattade att de lever i ett digitalt utanförskap och de anser att coronapandemin inte har påverkat deras internetvanor. Deltagarna var mätta på information om coronapandemin och använder traditionella medier som radio och tv i större utsträckning än internet när det kommer till informationssökning. I studiens analys kopplas resultatet samman med tidigare forskning samt teorierna Uses and Gratifications Theory (UGT) och Digital Divide. Vidare diskuteras studiens resultat och analys som visar att digitalt utanförskap korrelerar med socialt utanförskap, och en slutsats som dras är att ingen av deltagarna uppfattar att de lever i ett digitalt utanförskap eftersom de har nära relationer och lever i en tvåsamhet. Vidare slutsatser av studien är att information om coronapandemin har funnits att tillgå i alla typer av medier, vilket har gjort att äldre har fortsatt använda traditionella medier som primärkälla. / The following research is a qualitative study of digital exclusion among the elderly. The study aims to investigate if isolation due to the coronavirus has affected the digital exclusion among the elderly in any way. Previous research shows that the elderly in Sweden are the ones who use the internet the least and that they often need help from family or friends to be able to perform new tasks on the internet. Those over 70 years old are more at risk of getting dangerously ill from the coronavirus and in Sweden they were told to isolate themselves. Therefore, this study intends to investigate if elderly people in Sweden consider that the isolation has affected their perception of digital exclusion. The empirical findings were collected through focus group interviews as a qualitative method, and the study aims to develop focus group as a method by testing the framework in a time when not all aspects could be taken into consideration. The focus group consisted of five people who were all over 70 years of age and since the focus group interview was conducted during the spread of the coronavirus, it took place outdoors and with two meters distance between every participant.  The results of the study show that the focus group participants do not perceive that they are digitally excluded, and they do not believe that the corona pandemic has affected their internet habits. The participants use traditional media such as radio and television more than the internet when it comes to information retrieval. In the analysis-chapter of the study, the empirical findings are compared to previous research and the two theories Uses and gratification theory (UGT) and Digital Divide. Furthermore, the results of the study show that digital exclusion correlates with social exclusion. One conclusion of the study is that none of the participants perceives that they are digitally excluded since they all have close relationships with family and friends. Further conclusions are that information about the corona pandemic has been available in all types of media, and for that reason the elderly have continued to use traditional media as their primary source instead of turning to the internet.

Ett globalt virus spreds över hela världen och företag som baserat sin försörjning på att utkontraktera tjänster till deras kunder har blivit ifrågasatt om deras överlevnad och kundernas överlevnad. Syftet med denna studie är att se hur relationen har sett ut för utkontrakteringskunder och deras leverantörer. Ett annat syfte är att även få en inblick i hur skillnaderna har sett ut i arbetssätt innan, under och efter coronapandemin. Det som täcker arbetssättet är de digitala aspekter för företaget och ifall kunderna ansett att tjänsterna som deras företag har köpt av leverantörerna har levererat lika bra under pandemin som tidigare. Resultatet för studien har givit svar på frågor gällande relationen mellan kund och utkontrakteringsleverentör innan och under coronapandemin. Studien utförs genom användningen av en fallstudie med en kvalitativ metod. Datan för denna studie är framtagen genom kvalitativa intervjuer. Av de som blev intervjuade är det sex specifika kunder som använder sig utav en utkontrakteringsleverantör. Utöver de sex kunderna blev också en kund ifrån en konkurrent till utkontrakteringsleverantören intervjuad. I analysen och slutsatsen blir den transkriberade datan presenterad, som visar på hur företagen och leverantörerna lyckats adaptera sig till den framtvingade omställning som behövts. Detta i form av framgångsrika digitala verktyg som underlättat för mobiliteten i arbetet, distansmöten och fjärranslutningar. Begreppet kunden som ofta benämns under denna studie kommer att användas som en representativ deltagare åt företaget som köper sina tjänster av deras leverantör. Kunderna som blivit intervjuade kommer att användas under begreppet intervjudeltagare, vilket gör att dem skiljer sig åt. / A global virus spread worldwide and companies that based their livelihoods on outsourcing services to their customers have been questioned about their survival and the survival of their customers. The purpose of this study is to see what the relationship has been like for outsourcing customers and their suppliers. Another purpose is also to get an insight into what the differences have looked like in working methods before, during and after the corona pandemic. What covers the way of working is the digital aspects for the company and whether customers considered that the services that their company have purchased from the suppliers have delivered as well during the pandemic as before. The results of the study have answered questions regarding the relationship between the customer and the outsourcing provider before and during the corona pandemic. The study is carried out by using a case study with a qualitative method. The data for this study is produced through qualitative interviews. Of those who got interviewed, six are specific customers who use an outsourcing provider. In addition to the six customers, a customer from a rival to the outsourcing provider was also interviewed. In the analysis and conclusion, the transcribed data is presented, which shows how companies and suppliers managed to adapt to the forced transition that was needed. This in the form of successful digital tools that facilitated mobility at work, remote meetings, and dial-up connections. The customer as concept is often referred during this study and will be used as a representative participant for the company that purchases its services from their supplier. The customers interviewed will be used under the term interview participants, which makes them different.

Bakgrund: Covid-19-pandemin har ställt stora krav på arbetsplatserna. Tidigare forskning visar att organisationer påverkas på många olika sätt i krissituationer. Hur dessa kriser bemöts och hanteras av ledare kan vara avgörande för organisationens framtid. I och med att både ledarskap och kriser är svåra att definiera är ledarskapsrollen i kriser intressant samt aktuellt eftersom vii skrivande stund befinner oss mitt i covid-19-pandemin.   Problem: Den snabba smittspridningen har ställt krav på arbetsplatser som i sin tur påverkatsmycket av detta. Tidigare rutiner och vanor kan inte följas på samma sätt som tidigare vilket kan skapa oro och problem inom företag. Det krävs hantering av situationen med covid-19-pandemin samtidigt som företag måste lyckas utföra sina vardagliga arbetsuppgifter föröverlevnad på lång sikt. Oavsett om den nya vardagen gynnar eller hämmar företag måsteåtgärder vidtas. Ledarna måste använda sina egenskaper för att hantera situationen på bästa möjliga sätt samtidigt som deras egna tankar och åsikter spelar mindre roll när det ställs krav på att saker och ting måste utföras på ett specifikt sätt. Det finns inte mycket erfarenheter som kan användas kring varje specifik kris eftersom en del är helt nya och unika krävs det att ledare är medvetna om vad som skulle kunna uppkomma och hur de ska agera. Ledare behöver besitta olika typer av kompetenser beroende på kris för att lyckas hantera den komplexa situationen som organisationen står inför.   Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ledarskapets utförande har påverkats undercovid-19-pandemin. Tanken med denna undersökning är att både involvera ledare och medarbetare. Utifrån ledare och medarbetare är målet att skapa en förståelse utifrån deras uppfattningar för att erhålla en tydligare bild på hur ledarskap faktiskt har påverkats av covid-19-pandemin.   Metod: Vår forskningsstrategi var att genomföra en fallstudie för att skapa en större förståelse hur ledarskap påverkas vid krissituationer. I undersökningen används två kvalitativa metoderför att både få en bred och djup förståelse utifrån respondenterna. En avgränsning har gjorts i undersökningen till att undersöka en liten del av Volvo Lastvagnar AB och specifikt hur ledarskapet har påverkats inom denna del.   Studiens resultat: Det är näst intill ingenting som är sig likt jämfört med ledarskapet innancovid-19-pandemin. Det som visat sig vara den största påverkande faktorn på ledarskapet harvarit distansarbete. Trots att ledarna inte upplever att ledarskapet fungerat bra upplevermedarbetarna det vilket visar att de finns olika uppfattningar kring detta område. Undersökningen visar även att det finns olika uppfattningar kring arbetsutförandet. Dessa olika uppfattningar har påverkat avdelningen positivt då det genererat flera nya lösningar på problem som uppstått. Medarbetarna har fått större ansvar för arbetsutförandet vilket har lett till merkreativa lösningar jämfört med tidigare. Genom att ledarna har givit mer ansvar tillmedarbetarna har det visat sig att deras livssituation påverkats positivt genom mer egenplanering av arbetet. / The written language of this paper is Swedish.   Background: The Covid-19 virus has come to demand huge requirements for all businesses. Research shows that different organizations has been affected in different ways during critical situations, how these situations is being answered and handled by the leaders can be crucial for the organizations future. However good leadership and critical situations is hard to define, the role of a leader during crisis is a very interesting subject in this moment when we are actually living during a pandemic right now.     Problem: The quick development around the spread of infection has demanded a lot for companies. Old routines and habits can’t be followed in the same way as before which causes worries inside the company by the employees. Management around the pandemic situation are important and at the same time the company has to proceed and manage to keep their regular work going on and manage to survive at longer terms. Even though this new way of work gains or inhibits the company some measures have to take action. The leaders must use their knowledge to handle certain situations in the best possible way. At the same time their own thoughts and opinions does not play a role in this when the work must be dealt with in a specific way. There is not a lot of experience when it comes to handle a specific crisis because the crises are brand new and unique which means that the leaders have to be beware of what can show up and how to take action for it. A leader needs to have a lot of knowledge around different areas depending on the situation to actually manage the complex situation the organization is facing.   Purpose: The purpose of this essay is to investigate the outcome of how leadership has been affected during the pandemic. The thought of this investigation is to involve leaders for the companies and also the employees. Our target is to create an understanding based on their thoughts on how to keep up a clear view on how good leadership actually has been affected during the pandemic.   Method: Our research strategy was to implement a study that creates a bigger understanding on how leadership affects during a critical crisis. In this investigation we’ve used two qualitative methods to get a wider and deeper knowledge based on the respondents. During this investigation a boundary has been made during the research for a small part of the company Volvo Lastvagnar AB on how specific the leadership has been affected.   The result: It’s basically nothing that is what it used to be when it comes to leadership compared to what it was before the pandemic. The study shows that the biggest element on leadership has been the distance work. The leaders do not believe that their style of leadership is doing great for the company, although if we ask the employees, they think it works which shows that there are a lot of different opinions in this area. The study shows that around during different working situations, there are a lot of opinions that actually affected the company positively because it has generated new and improved solutions on upcoming problems. The employees have been titled with more responsibility during work which has led to more creative solutions compared to earlier. By the bigger responsibility handed out by the leaders, the employees have a more positive feeling when it comes to life in general just because they have their own structure and planning of their work.

Inledning: Folkhälsomyndigheten utfärdade smittskyddsåtgärder särskilt riktade till alla som var 70 år och äldre när coronapandemin bröt ut. Smittskyddsåtgärderna innebar att alla över 70 år skulle undvika all icke nödvändig kontakt med människor utanför hushållet och att de skulle stanna hemma (isolera sig) i den mån det gick samt undvika folksamlingar. Åtgärderna har medfört negativa effekter på gruppens välmående relaterat till avsaknaden av sociala sammanhang och fysisk kontakt. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur fyrtiotalister upplevt den sociala omställningen som coronapandemin bidragit till. Metod: För att uppfylla studiesyftet görs insamling av data via genomförandet av kvalitativa intervjuer med 10 respondenter utifrån ett målstyrt urval. Resultat: Studiens resultat visar att pandemin medfört en kraftig social omställning för fyrtiotalisterna som utgjort basen för studien. Generationen har haft tydliga förväntningar kring hur deras ålderdom ska se ut och deras ekonomiska kapital har lett till ett gediget socialt kapital som de inte har kunnat få utlopp för. Detta har resulterat i generella känslor av nedstämdhet och en ilska och besvikelse som riktats både mot myndigheter och samhället i stort.  Slutsats: Det som noteras är en särskild resiliens eller motståndskraft hos fyrtiotalisterna som inte berörs i tidigare forskning. Denna motståndskraft kan finna sin förklaring i gruppens anpassning till digitala former av social kontakt och sociala samt ekonomiska kapital som är en följd av ett liknande habitus hos en stark generation. På grund av den negativa påverkan som pandemin haft på de äldres psykosociala välbefinnande behövs ytterligare forskning. / Generation born in the forties and the pandemic Introduction: The Swedish Public Health Agency issued infection control measures specifically aimed at everyone aged 70 and over when the Corona pandemic broke out. Thesemeasures have had negative effects on the well-being of the group, due to the lack of social context and physical contact. Aim: The aim of this essay is to investigate how people born in the 1940’s experienced the social change that the Covid-19 pandemic contributed to. Method: In order to fulfill the study purpose, data have been collected via qualitative interviews with 10 respondents, based on a goal-directed sample. Results: The results of the study show that the pandemic led to a major social change for the generation born in the 1940’s. This has resulted in general feelings of depression, anger and disappointment directed at both authorities and society at large. Conclusion: What is noted is a special resilience of the people born in the 1940’s that is not covered in previous research. Due to the negative impact of the pandemic on the psychosocial well-being of the elderly, further research is needed.

Coronapandemin har en stor påverkan på många delar i samhället och inte minst på förvaltningsfastigheter. Marknaden för förvaltningsfastigheter drabbades av en nedgång i början av 2020 där värdet på fastigheterna nu kan ifrågasättas om det är rättvisande. Enligt tidigare forskning har marknaden länge varit osäker då värderarna gör antaganden om framtiden samt att värderingen grundas i verkligt värde. Uppkomsten av coronapandemin medförde färre transaktioner av fastigheter vilket har resulterat i en tunn marknad som i sin tur försvårar värderingen som baseras på jämförelser. Under 2020 såg marknaden för förvaltningsfastigheter både en nedgång och en uppgång på kort tid.  Syftet med studien var att undersöka om värdet och värderingen av förvaltningsfastigheter påverkats till följd av coronapandemin. För att syftet ska uppfyllas har värderingsprocesserna hos olika fastighetsföretag ifrågasatts, antaganden om framtiden har granskats och om värdena som fastställts speglar marknaden på ett korrekt sätt.  Kvalitativa intervjuer och dokumentstudier har genomförts av svenska noterade fastighetsföretag. Intervjuerna och dokumentstudien utfördes för att få företagens egna perspektiv och uppfattningar om värderingen under coronapandemin, men också för att se vad företagen själva väljer att framföra i sina årsredovisningar. Resultatet av studien visar att coronapandemin hade en negativ påverkan på värdena under början av 2020. Den vanligaste värderingsmetoden, kassaflödesmetoden, anses även vara rättvisande då olika antaganden om marknaden tas i beaktning. Resultatet visar också att den största osäkerheten ligger inom de olika segmenten av förvaltningsfastigheter. Framtida värderingar kommer fortfarande att bygga på antaganden som är kopplade till osäkerhet där effekterna av coronapandemin inte än kan ses vilket försvårar bedömningarna i värderingen. / The corona pandemic has a major impact on many parts of society, not least investment properties. This market was hit by a downturn at the beginning of 2020 that valuation of properties can be questioned as fair. According to previous research, the property market has long been uncertain as valuers make assumptions about the future and valuations are based on a fair value. The emergence of the corona pandemic led to less real estate transactions resulting in a thin market, which in turn makes evaluations based on comparisons difficult. In 2020, the market for investment properties saw both a downturn and upturn in a short time span.  The purpose of the study was to investigate whether the value and valuations of investment properties was affected by the corona pandemic. To meet this aim, the valuation process of various real estate companies has been questioned and assumptions about the future have been examined in order to establish if valuations correctly reflect the market.  Qualitative interviews and document studies have been conducted of Swedish listed real estate companies. The interviews and document studies were conducted so as to get the companies’ own perspectives and perceptions of the valuation during the corona pandemic, but also to observe what the companies themselves choose to present in their annual reports. The results of the study show that the corona pandemic had a negative impact on values during the first part of 2020. The most common valuation method, the cash flow method, is also considered correct as different assumptions about the market are taken into account. The result also shows, however, that the greatest uncertainty lies in the various segments of investment properties. Future valuations will still be based on assumptions linked to uncertainty, where the effects of the corona pandemic cannot yet be seen, which complicates valuation assessments.

As the need for action to tackle climate change grows, it has been stated that the corona pandemic mightconstitute a political opportunity for social movement organisations to advocate societal transformation. Thisthesis investigates the issue by answering if and how the young climate movement organization Fridays ForFuture Sweden has changed their framing of the climate crisis after the outbreak of Covid-19. Through aninductive frame analysis based on the collective action frames of Benford and Snow and applied on social mediaposts by the youth movement, the results show that a change in framing indeed has taken place. The mainfindings include how Fridays For Future Sweden has increased and dispersed their framing activity, intensifiedtheir use of a crisis frame and decreased the emphasis they put on intergenerational injustice. The studytherefore contributes empirically with an example of how a social movement organisation adapts to the politicalopportunities arising with the Covid-19 pandemic.