I Sverige är 93% av alla existerande företag i mikrostorlek. Trots det finns det väldigt lite forskning på hur de ska gå tillväga för att implementera en cirkulär affärsmodell. Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningarna ett modeföretag i mikrostorlek kan ha för att implementera cirkulära affärsmodeller.   Dagens ekonomiska system bygger på linjära affärsmodeller. Det betyder att människor köper, använder och sedan slänger produkter som fortfarande har ett potentiellt ekonomiskt värde. Cirkulära affärsmodeller utgör ett alternativ till dagens ekonomiska system. Det bygger på att produkter efter brukningsperiod återanvänds eller återvinns för att bibehålla det ekonomiska värdet och sparar på resurser som är skadliga för miljö och människor.   I teorin presenteras tidigare forskning som gjorts kring cirkulär ekonomi, innovativa affärsmodeller och ramverk samt mikroföretagets roll i en cirkulär ekonomi. Ostrukturerade intervjuer med verksamma inom återvinning, återanvändning och ekodesign samt semistrukturerade intervjuer med produktionschef och produktutvecklare på fallföretaget har utförts. Detta har givit en bred och djup kunskap kring vilka förutsättningar som finns och vilka tillvägagångssätt mikroföretag kan tillämpa för att fortsätta resan mot en mer cirkulär affärsmodell. Resultatet av studien visar att fallföretaget idag på många sätt agerar cirkulärt, men att kompletterande aktiviteter och tekniker gällande återtagningssystem och externa införningfaktorer saknas. / In Sweden 93% of the existing companies are microbusinesses. Despite this, there is a lack of research on how they can implement circular business models. The purpose of this study is to investigate what prerequisites a micro business within the fashion industry can have to implement a circular business model.   Today’s economic system is supported by linear business models. This means that people buy, use and dispose of goods that may have a potential continuous economic value. Circular business models offer an alternative to the current economic system. They are based on reuse and recycling to upkeep economic value and cut down on byproducts that are harmful to the environment and people.   Earlier research regarding circular economy, innovative business models and framework are presented in this study. Unstructured interviews with people working actively within fields such as reuse, recycle and eco-design have been held, as well as semi-structured interviews with the production manager and product developer at the case business of this study. The interviews have provided a wide knowledge around what prerequisites and course of action a micro business within the fashion industry can apply, to continue working against a more circular business model. The result of the study show that the micro business can operate in a circular manner, but require complementing activities and technologies regarding take back systems and external adoption factors.

Submitted by Fernanda Ferraz (fpcf@hotmail.com) on 2018-06-20T20:53:52Z No. of bitstreams: 1 MPGC_FGV_FernandaFerraz_bliblioteca_c_ficha.docx: 8611541 bytes, checksum: ca9ae6bc6c325e031ee9e3f4cfff6a01 (MD5) / Rejected by Simone de Andrade Lopes Pires (simone.lopes@fgv.br), reason: Boa Noite Fernanda, Você postou seu trabalho na biblioteca na versão word. O trabalho precisa ser na versão PDF. Atenciosamente, Simone de A N Lopes Pires on 2018-06-21T21:18:28Z (GMT) / Submitted by Fernanda Ferraz (fpcf@hotmail.com) on 2018-06-22T11:57:16Z No. of bitstreams: 1 MPGC_FGV_FernandaFerraz_bliblioteca_c_ficha.pdf: 3904323 bytes, checksum: 2146b8761c7801aab63e4294efc7db12 (MD5) / Approved for entry into archive by Simone de Andrade Lopes Pires (simone.lopes@fgv.br) on 2018-06-22T16:47:29Z (GMT) No. of bitstreams: 1 MPGC_FGV_FernandaFerraz_bliblioteca_c_ficha.pdf: 3904323 bytes, checksum: 2146b8761c7801aab63e4294efc7db12 (MD5) / Approved for entry into archive by Isabele Garcia (isabele.garcia@fgv.br) on 2018-06-22T18:55:58Z (GMT) No. of bitstreams: 1 MPGC_FGV_FernandaFerraz_bliblioteca_c_ficha.pdf: 3904323 bytes, checksum: 2146b8761c7801aab63e4294efc7db12 (MD5) / Made available in DSpace on 2018-06-22T18:55:58Z (GMT). No. of bitstreams: 1 MPGC_FGV_FernandaFerraz_bliblioteca_c_ficha.pdf: 3904323 bytes, checksum: 2146b8761c7801aab63e4294efc7db12 (MD5) Previous issue date: 2018-06-20 / O início dos anos 2000 marcam uma nova ordem para a indústria da moda, que passa a ser demandada pelos impactos de sua cadeia de valor, evidenciando a afirmação de que empresas são avaliadas 'não apenas pelo valor econômico que adiciona[m], mas também pelo valor social e ambiental que cria[m] ou destroem' (ELKINGTON, 2004, p. 3). A cadeia do algodão – que representa 26% das matérias primas do setor têxtil – torna-se alvo de indução de práticas orientadas para uma cadeia de suprimento sustentável. Nesse contexto, o setor de algodão orgânico cresce representativamente, movido por grandes marcas que expandem coleções manufaturadas com algodão orgânico. Contudo, o algodão orgânico representa menos de 1% da produção mundial da fibra e sua adoção tem se revelado desafiadora para a indústria de moda em razão da complexidade de sourcing (originação). Reconhecendo tal contexto, a presente pesquisa pretende contribuir com a gestão sustentável da cadeia de suprimento do algodão orgânico e busca responder a seguinte questão: de que forma se dá a relação entre a indústria da moda e os agricultores familiares produtores de algodão orgânico? A pesquisa utiliza-se da metodologia de estudo de caso, envolve a cadeia de algodão da empresa de calçados (sneakers) Veja Fair Trade. A análise é baseada nos modelos de gestão sustentável da cadeia de suprimentos de Seuring e Müller (2008) e Pagell e Wu (2009). O estudo revela que as relações entre as empresas da indústria da moda e seus fornecedores agricultores familiares incluem novos comportamentos, como a participação ativa de ONGs, transparência e descomoditização, envolvendo negociação prévia à safra, pagamentos antecipados, preço acima do valor de mercado e premiações. Ao final, são apresentadas contribuições ao setor relativas à melhoria nas condições produtivas, à manutenção do jovem no campo e à integração do modelo agroecológico à denominada Indústria 4.0. / Early 2000s marked a new era for the fashion industry, that is demanded by the impact of its value chain emphasizing the statement that companies are assessed 'not only for the economic value that they add, but also for the social and environmental value that they create or destroy' (ELKINGTON, 2004, p. 3). Cotton chain – which represents 26% of the textile sector raw materials – turns into induction target of orientated practices for a sustainable supply chain. In this context, organic cotton sector grows representatively, moved by big brands that expand collections manufactured with organic cotton. However, organic cotton represents less than 1% of the fiber global production and its adoption has been revealed as challenging for the fashion industry due to sourcing complexity. Recognizing such context, the present research aims to contribute to an organic cotton sustainable supply chain management and seeks to answer the following question: how does the relationship between the fashion industry and organic cotton family farmers producers occur? The research uses the case study methodology, involves the cotton supply chain of the footwear company (sneakers) Veja Fair Trade. Analysis is based on the sustainable supply chain management models by Seuring and Müller (2008) and Pagell and Wu (2009). The study reveals that the relationship between the fashion industry companies and its family farmers producers included new behaviours, such as the active participation of NGOs, transparency and decommodization, involving the negotiation prior to the crop, advance payments, prices above market value and rewards. At the end are presented contribution to the sector related to production conditions improvement, youth retention on the farming and to the integration of the agroecological model to the named Industry 4.0.

The Dissertation is providing concise insight into the history of fashion industry, its global evolution and remarkable thresholds leading us into the way we can see it nowadays. Consequent focus is around today's trend of fast fashion being seen as the synonym for affordable and low-cost apparel. Vigorous supply chain analysis delivers valid arguments about negative social and environmental impact on our society as a result of recent fashion trends. Considering all above highlighted issues along with increasingly important sustainability, the theses is trying to outline a future prospect of the industry.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka utmaningar och möjligheter återförsäljare i modebranschen i Sverige upplever med inköp via digitala möten samt dess inverkan på inköpsbeslutet. Studien ämnar också undersöka hur relationen mellan leverantör och återförsäljare påverkar inköpsbeslutet vid inköp via digitala möten. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i van Weeles (2014) modell över inköpsprocessen och Dwyer, Shurr och Ohs(1987) modell över relationer mellan köpare och säljare. En kvalitativ studie har genomförts där data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tio återförsäljare i modebranschen. Datan har sedan analyserats med en tematisk analys. Resultatet visar att inköp via digitala möten har orsakat en större osäkerhet hos återförsäljare vid inköpsbeslutet. Den största utmaningen vid inköp via digitala möten är att mildra osäkerheten. Det finns möjligheterför återförsäljare att tids- och kostnadseffektivisera sin verksamhet med hjälp av inköp via digitala möten. Relationen mellan leverantör och återförsäljare har en betydande roll underinköp via digitala möten, där ett förtroende parterna emellan kan mildra osäkerheten. / The purpose of this study is to investigate what challenges and opportunities retailers in the fashion industry in Sweden experience with purchasing via digital meetings and its impact on the purchasing decision. The study also intends to investigate how the relationship between supplier and retailer affects the purchasing decision when purchasing via digital meetings. The theoretical basis of this study is van Weele's (2014) model of the purchasing process and Dwyer, Shurr and Oh's (1987) model of buyer-seller relationships. A qualitative study has been carried out where data has been collected through semi-structured interviews with 10 retailers in the fashion industry. The data has then been analyzed with a thematic analysis. The results show that purchases via digital meetings have caused greater uncertainty among retailers in the purchasing decision. The biggest challenge when purchasing via digital meetings is to mitigate uncertainty. There are opportunities for retailers to streamline their operations in terms of time and cost with the help of purchasing via digital meetings. The relationship between supplier and retailer has a significant role in purchasing via digital meetings, where trust between the parties can alleviate uncertainty.

Le constat de départ de cette recherche, souligné par la littérature, est celui du débat permanent au sein des organisations créatives, entre priorités artistiques et créatives d'un côté et intérêts économiques de l'autre côté. Nous interrogeons la manière dont les acteurs créatifs gèrent les contraintes économiques qui les entourent dans ce contexte marqué par la rationalisation. Au travers d'une étude qualitative et approfondie de l'industrie de la mode -entretiens et travail ethnographique, nous avons observé les pratiques quotidiennes des acteurs créatifs du secteur. Premièrement, et au travers du travail de Michel de Certeau, nous révélons ici les différentes tactiques et autres arrangements que ceux-ci développent vis-à-vis des contraintes, une forme d'action qui joue un rôle important dans les organisations créatives. Cette forme d'action, que l'on nomme trouble du créatif, entretient une ambiguïté autour du travail créatif en organisation, nécessaire pour créer. Ensuite, nous révélons les forces socio-matérielles et affectives qui constituent les pratiques créatives de façon intrinsèque, et soulignons le poids de telles forces dans la négociation permanente avec les motifs économiques. Subséquemment, nous proposons le concept de créativité-en-action, une manière à la fois incarnée, matérielle et affective d'agir créatif, au sein des industries créatives. / This PhD departs from the research literature that underlines the on-going debate arising in creative companies, between art/creative priorities on the one hand and economic/business interests on the other hand. We wonder how actors involved into the creative process deal with economic and rationalization constraints. Through an in-depth, qualitative study in fashion industry -interviews and ethnographic work, we investigate empirically the daily practices of creative actors. First, and notably through Michel de Certeau's work, we reveal the various tactics and arrangements that they develop towards such constraints, as a form of action that plays an important role in creative organizations. This form of action we call creative fuzziness maintains a necessary ambiguity around creative work. Second, we underline the socio-material and affective forces that inherently constitute creative practices, and how much such forces weigh in the economic negotiation. We then suggest the concept of creativity-in-action, an embodied-material and affective way of acting creative, within creative industries.

The focus of this diploma thesis is on the consumers' motives for purchasing upcycled clothing. Based on the research of available resources, this thesis firstly describes the most expanded model of clothing production, fast fashion, with special focus on the negative environmental impacts it has during different stages of a product life cycle. It later moves on to describe the traditional and more environmentally friendly model, slow fashion, and puts both these concepts (fast fashion and slow fashion) in connection with the hierarchy of waste management and the concept of circular economy. This theoretical base helps to fully understand the concept of upcycled fashion, which is thoroughly described in a separate chapter that also includes various examples of designers who focus on fashion upcycling. The last section of the theoretical part deals with motivation and motives for purchasing clothes. The empirical part of this diploma thesis focuses on how consumers perceive upcycled fashion in order to answer the main research question: What are the consumers' motives for purchasing upcycled clothes? To answer the question, qualitative research was used, specifically semi- structured interviews. The interviews were conducted with a total of twelve shoppers who have had previous personal experience...

Titel: Service Recovery genom hantering av eWOM - En studie om e-handelns modebransch. Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi. Författare: Omar Aboukhaled & Viktor Oleandersson. Handledare: Akmal Hyder. Datum: 2022 juni. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur e-handelsföretag inom modebranschen hanterar negativ eWOM genom nyttjandet av Service Recovery. Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod med ett hermeneutistiskt synsätt samt en induktiv forskningsansats. Empirin består av sju semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Digitala utvecklingen har givit ett stort utrymme för Service Failure, det har även underlättat för eWOM att spridas. Vanligaste orsakerna till att negativ eWOM sprids enligt studien är framförallt leveransproblem eller missnöje över en produkt. Studien visar även att majoriteten av företagen saknar en plan för Service Recovery och istället förlitar sig på kundserviceavdelningen. Studiens bidrag: Studiens bidrag till teorin inom marknadsföring är en ökad förståelsekring hur svenska företag inom e-handelns modebransch hanterar negativ eWOM samtorsakerna till eWOMs uppkomst. Det praktiska bidraget är en visdom för ehandelsföretag inom modebranschen för att kunna utforma en Service Recovery strategisamt vilka aspekter som kan förebygga negativ eWOM. Förslag till vidare forskning: Forskningen kan fördjupas ytterligare genom att ta hänsyn till kundens perspektiv. Vidare framgick det i denna studie att den digitala utvecklingen har påverkat e-handelsföretag och eWOM markant, därav blir det av intresse att undersöka hur företag ska handskas med digitaliseringen. Slutligen är ett förslag att undersöka detta ämne inom andra branscher. / Title: Service Recovery by managing eWOM - A study of the e-commerce fashion industry. Level: Final assignment for Bachelor Degrees in Business Administration. Authors: Omar Abou Khaled & Viktor Oleandersson. Supervisor: Akmal Hyder. Date: 2022 June. Aim: The purpose of this study is to investigate how e-commerce companies in the fashion industry manage negative eWOM through the use of Service Recovery. Method: This study is based on a qualitative method with a hermeneutic approach and an inductive research approach. The empirical data consists of seven semi-structured interviews. Conclusion: Digital development has given a lot of room for mistakes, it is also easier for eWOM to spread. The most common reasons for negative eWOM spreading are mainly delivery issues or dissatisfaction with a product. The study also shows that the majority of companies lack strategies and instead rely on the customer service department, which makes it important to have well-trained staff. Contribution: The study’s contribution to the theory in marketing is an increased understanding of how Swedish companies in the e-commerce fashion industry manage negative eWOM and the reasons for eWOM’s emergence. The practical contribution is a wisdom for e-commerce companies in the fashion industry to be able to design a Service Recovery strategy and the aspects that can prevent negative eWOM. Suggestions for future research: The research can be further deepened by taking the customer perspective into account. It will also be of interest to investigate how companies should deal with digitalisation. Finally, a suggestion is to study this topic in other industries.

The fashion industry has historically been seen as synonymous with many unsustainable practices, such as overproduction, pollution, and mass-consumption. Today, many fashion brands are putting more attention to sustainability and are engaging in activities aimed at making the industry more environmentally friendly. This study investigates three Swedish fashion businesses, H&M, Lindex, and Gina Tricot, with the purpose of examining and analyzing how they integrate circular strategies within their post-retail initiatives. Additionally, the aim is to investigate what strengths and weaknesses can be identified as related to these strategies in terms of reducing the fashion industry’s negative environmental impacts. The study is based on a content analysis of websites, documents, and policies of the fashion businesses as well as a qualitative semi-structured interview with a circular sustainability expert. By using a theoretical framework related to circular post-retail strategies as a tool of analysis, the results showed various levels of implementation of circular strategies among the businesses. Prolonging the lifespan of clothing by reusing, repairing, or re-designing, rather than repurposing and recycling, is seen as more effective in terms of environmental sustainability. Moreover, all businesses aim to inspire its consumers to make mindful choices, though the inspiration needs to be connected to an actual service if behaviors are to change. Concludingly, fashion businesses need to embrace circularity by finding new ways to profit from already existing garments through rental, repair, and re-design services to make the industry more environmentally sustainable. / Modeindustrin har historiskt setts som synonymt med många ohållbara fenomen, såsom överproduktion, föroreningar och masskonsumtion. Idag ägnar många modeföretag mer uppmärksamhet på hållbarhet och engagerar sig i aktiviteter som syftar till att göra industrin mer miljömässigt hållbar. Denna studie granskar tre svenska modeföretag, H&M, Lindex och Gina Tricot, i syfte att undersöka och analysera hur dessa integrerar cirkulära strategier i post-retail-fasen. Syftet är dessutom att identifiera och undersöka styrkor och svagheter relaterade till dessa strategier gällande dess potential att minska modeindustrins negativa miljöpåverkan. Studien bygger på en innehållsanalys av webbplatser, dokument och policys från dessa modeföretag samt en kvalitativ semistrukturerad intervju med en cirkulär hållbarhetsexpert. Genom användningen av ett teoretiskt ramverk relaterat till cirkulära post-retail strategier som ett analytiskt verktyg visar resultatet på varierande genomförandegrad av cirkulära strategier hos de olika modeföretagen. Att förlänga livslängden på kläder genom att återanvända, reparera eller designa om ses som mer effektivt när det gäller miljömässig hållbarhet snarare än att återvinna. Samtliga företag syftar även till att inspirera sina kunder till att göra hållbara val, dock måste inspirationen vara kopplad till verkliga tjänster om konsumenters beteenden ska förändras. Sammanfattningsvis måste modeföretag hitta nya sätt att profitera från redan befintliga plagg genom omdesign-, reparations- eller uthyrningstjänster för att göra industrin mer miljömässigt hållbar.

Bakgrund: Digitaliseringen av sällanköpsvaruhandeln har bidragit till en strukturomställning där konkurrensen för fysiska butiker blivit allt hårdare. Brytpunkten för tillväxt inom modebranschen, som ingår i sällanköpsvaruhandeln, har skiftats från fysisk butik till e-handel och den snabbväxande e-handeln visar inga tecken på att avta, snarare tvärtom. Det sker en prispress, både online och i fysiska butiker, vilket innebär att det oftast är de svagaste butikerna (främst mindre fysiska butiker) som är de först drabbade, på grund av svårigheterna att anpassa sig. Studien visar därmed hur de fysiska butikerna skapar konkurrenskraft för att stå sig kvar på marknaden. Syfte: Syftet med denna studie är att bidra till en ökad förståelse för hur fysiska små butiker inom modebranschen skapar konkurrenskraft, samt hur e-handeln påverkar konkurrensen för dessa. Forskningsfrågor: -Hur påverkas de små fysiska modebutikerna av e-handelns framväxt? Hur skiljer det sig mellan rural area och city area? -Hur skiljer sig marknadsföringsstrategier och prissättningsstrategier från befintliga små fysiska butiker inom modebranschen i jämförelse med nedlagda butiker? -Hur ska de fysiska små modebutikerna undvika butiksdöd och hantera utmaningarna för långsiktig överlevnad? Resultat: Studien resulterar i att alla fallföretag skapar konkurrenskraft genom att erbjuda sina kunder en hög personlig service där kunden alltid är i fokus och kommer i första hand. Den höga personliga servicen är en ännu viktigare konkurrensstrategi om butiken är belägen i en rural area. På sikt kommer däremot små fysiska modebutiker behöva anpassa sig till branschens strukturomvandling och erbjuda kunder ett mer sömlöst upplägg för att kunna konkurrera med e-handeln. I dagsläget har e-handeln ett stort försprång i både pris och räckvidd och en strukturomställning skulle innebära att fysisk butik och e-handel konkurrerar på liknande villkor och på så vis undviks dagens konkurrensasymmetri. / Background: The digitalization of the retail industry has contributed to a restructuring, where competition for physical stores has become increasingly fierce. The breaking point for the growth of the fashion industry has shifted from the physical store to e-commerce and the fast-growing e-commerce is showing no signs of abating, but rather the opposite. There is a constant pressure on prices, both online and in physical stores, which means that it is usually the weakest stores (mainly smaller physical stores) which are the first affected because of the difficulties in adapting. The study thus shows how the physical stores create competitiveness to remain in the market. Purpose: The purpose of this study is to contribute to an increased understanding of how physical small stores in the fashion industry creates competitiveness, and how e-commerce affects competition for these. Research questions: -How do the physical small stores (within the fashion industry) create competitiveness based on marketing strategies and pricing strategies? How does it differ between the rural area and the city area? -How do marketing strategies and pricing strategies differ from existing small physical stores in the fashion industry in comparison to closed stores? -How should the physical small fashion stores handle the challenges of long-term survival? Conclusion: The study results in all case companies creating competitiveness by offering their customers a high personal service where the customer is always in focus and comes first. The high personal service is an even more important competitive strategy if the store is located in a rural area. In the long run, small physical fashion stores will need to adapt to the structural transformation and offer customers a more seamless design in order to compete with e-commerce. At present, e-commerce has a major advantage in both price and scope, and a restructuring would mean that physical stores and e-commerce compete on similar terms and thus avoid today’s competitive asymmetry.

Det är ingen hemlighet att textilindustrin står för en stor del av världens koldioxidutsläpp. Majoriteten av företagen i dagens modeindustri arbetar efter linjära affärsmodeller som bygger på en slit-och-släng-mentalitet där en stor del av textilier hamnar till deponi. Ett segment inom mode som har blivit kritiserat för sitt bidrag till ökad konsumtion, en ökad slit-och-släng-mentalitet och stora mängder av textilavfall är fast fashion. För att en förändring ska ske krävs arbete som omfattar hållbarhet och cirkularitet. Ett sätt för modeföretagen att arbeta med detta och gå mot en cirkulär ekonomi är genom att påverka arbetssättet i produktlivscykelns olika steg. Den här studien syftar till att att undersöka i vilken utsträckning cirkulär ekonomi förekommer i ett fast fashion-företags affärsmodell samt undersöka vilka möjligheter och utmaningar som kan uppstå i arbetet med cirkulär ekonomi. Detta besvarades med hjälp av datainsamling från semistrukturerade intervjuer och dokument i form av hållbarhetsredovisningar där ett utvalt svenskt fast fashion-företag undersöktes. I studien har verktyget Close The Loop och Circular Business Model Canvas använts för att kategorisera arbetssätt, möjligheter och utmaningar som framkommit i datainsamlingen. Resultatet visar vilka arbetssätt, möjligheter och utmaningar som finns inom specifika steg i produktlivscykeln. Det finns stora möjligheter för företaget och segmentet fast-fashion att integrera cirkulär ekonomi i sin affärsmodell samtidigt som det finns utmaningar. De delar i företagets affärsmodell som främjar en cirkulär ekonomi är värdeerbjudanden, kundrelationer, intäktströmmar, nyckelresurser, nyckelaktiviteter, nyckelpartners och kostnadsstruktur. De utmaningar som företaget främst upplever är kopplade till kundsegment och införningsfaktorer i form av externa aktörer. Studien bidrar vidare med kunskap och förståelse för vilka möjligheter och utmaningar som finns inom det specifika branschsegmentet fast fashion och funderar som underlag för företag att få inspiration om cirkulära arbetssätt. / There is no secret that the textile industry accounts for a large part of the world's carbon dioxide emissions. The majority of today's fashion industry works according to linear business models based on a wear-and-tear mentality where a large part of textiles ends up in landfill. A segment in fashion that has been criticized for its contribution to increased consumption, an increased wear-and-tear mentality and large amounts of textile waste is fast fashion. For a change to take place, work that includes sustainability and circularity is required. One way for fashion companies to work with this and move towards a circular economy is by influencing the working method in the various stages of the product life cycle. This study aims to investigate the extent to which circular economy occurs in a fast fashion company’s business model and to examine the opportunities and challenges that may arise in the work with circular economy. This was answered with the help of data collection from semi-structured interviews and documents in the form of sustainability reports where a selected Swedish fast fashion company was examined. In the study, Close The Loop and Circular Business Model Canvas were used to categorize working methods, opportunities and challenges that emerged in the data collection. The result shows the working methods, opportunities and challenges that exist within specific steps in the product life cycle. There are great opportunities for the company and the fast-fashion segment to integrate a circular economy into their business model while there also are some challenges. The parts of the company's business model that promote a circular economy are value propositions, customer relationships, revenue streams, key resources, key activities, key partners and cost structure. The challenges that the company mainly experiences are linked to customer segment and implementation factors in terms of external factors. The study further contributes with knowledge and understanding of the opportunities and challenges that exist in the specific industry segment fast fashion and considers as a basis for companies to get inspiration about circular working methods. The thesis is written in Swedish.