Kapitalstruktur avser förhållandet mellan eget kapital och skulder i form av kortfristiga- och långfristiga skulder inom ett företag. Studien har analyserat huruvida det existerar ett samband mellan ett företags kapitalstruktur och följande oberoende variabler; lönsamhet, tillgångsstruktur och tillväxt. Ålder och storlek har därutöver använts som kontrollvariabler. Dessutom har användningen av kortfristiga- och långfristiga skulder analyserats hos studiens urval som består av 89 små- och medelstora företag (SME) verksamma inom den svenska modebranschen under tidsperioden 2016–2019. Tidigare studier har analyserat dessa samband med ett stort urval som omfattar flera olika branscher och industrier medan modebranschen samt andra delbranscher lämnats relativt outforskat.  Utifrån en multipel regressionsanalys har resultatet visat ett positivt samband med statistisk signifikans mellan kortfristiga skulder och storlek. Likaså har resultatet uppvisat en negativ statistisk signifikans mellan kortfristiga skulder och ålder, respektive lönsamhet. Resultatet påvisar inget samband mellan kortfristiga skulder och tillväxt respektive tillgångsstruktur. Studien överlag fann inget samband mellan långfristiga skulder och samtliga oberoende- och kontrollvariabler. Utöver detta har resultatet analyserats och diskuterats utifrån Pecking order teorin och tidigare forskning. Sammanfattningsvis illustrerar studien ett varierat resultat som både bestred och var i enlighet med ställda hypoteser. / Capital structure refers to the relationship between equity and debt in the form of short-term debt (STD) and long-term debt (LTD) within a company. The study analyzed whether there is a relationship between a company's capital structure and the following independent variables; profitability, asset structure and growth. In addition, age and size have been used as control variables. Furthermore, the use of STD and LTD has been analyzed by the sample, which consists of 89 small and medium-sized enterprises (SME) that have operated in the Swedish fashion industry during the period 2016-2019. Previous studies have analyzed these relationships with a large sample that includes several different industries, but the fashion industry and other sub industries are still relatively unexplored areas.  Based on a multiple regression analysis, the results have shown a positive relationship with statistical significance between STD and size. The result has also shown a negative statistical significance between STD and age as well as profitability. However, there was no relationship between STD and growth as well as asset structure. The study overall found no relationship between LTD and all independent- and control variables. The results were analyzed based on Pecking order theory and previous research. The study showed a varied result that both disputed and was in line with the hypotheses.

Som en reaktion mot fast fashion-rörelsen och de oansvariga konsumtionsmönster som den medför har slow fashion uppstått som ett mer hållbart alternativ i modebranschen. Slow fashion beskrivs ofta som mode av hög kvalitet med en tidlös design vars syfte är att sakta ner flödena och minska konsumtionen. Tidigare studier beskriver slow fashion som koncept och några incitament och barriärer för att arbeta med slow fashion. Dock saknas en konkret definition av slow fashion-affärsmodellen och dess ingående komponenter. Det finns också ett gap mellan teorin och den praktiska tillämpningen av slow fashion-affärsmodellen, vilket gör detta till ett intressant perspektiv att undersöka. Därför är syftet med denna studie att bidra med ökad förståelse kring möjligheterna med slow fashion-affärsmodellen för modeföretag. Slow fashion-affärsmodellen definieras baserat på tidigare litteratur om affärsmodeller och slow fashion-konceptet. Detta presenteras som en modell med fyra komponenter: värdeerbjudande, värdeskapande, värdeleverans och värdelogik. Jämförelsen mellan denna definition och affärsmodellerna för sju modeföretag visar att det finns många möjligheter kopplade till slow fashion-värdeerbjudandet. I vilken utsträckning de andra komponenterna i slow fashion tillämpas i praktiken beror på företagets målgrupp, ägarstruktur och hur hållbarhet är förankrat i organisationen. När det gäller intressentperspektivet på slow fashion-affärsmodellen visar studien att myndigheter och beslutsfattare har störst möjligheter att möjliggöra slow fashion-affärsmodellen, genom att påverka både modeindustrin och konsumenterna. På grund av aktieägarnas inflytande över modeföretagens långsiktiga strategi kan de vara en drivkraft om hållbarhet prioriteras av dem. Andra intressenter kan agera som möjliggörare för tillämpningen av slow fashion-komponenter på grund av sitt potentiella intresse för hållbarhet och minskad konsumtion.Studiens syfte besvaras med följande propositioner: Proposition 1: Det finns en marknad för slow fashion-värdeerbjudandet men det saknas incitament för att tillämpa affärsmodellen fullt ut. Proposition 2: Konkurrenskraften i slow fashion-affärsmodellen ligger i värdeerbjudandet, inte i priset. Proposition 3: En styrka i slow fashion-affärsmodellen är dess lönsamhetspotential, vilket kan gynna ägare och investerare. Sammanfattningsvis visar studien att det finns potential när det gäller efterfrågan, konkurrenskraft och lönsamhet i slow fashion-affärsmodellen. Det finns dock begränsade incitament för modeföretag att tillämpa alla komponenter i affärsmodellen i sin verksamhet. Det finns också indikationer på att efterfrågan på mer långvariga kläder kan öka i framtiden. För tillfället verkar dock behovet av variation fortsätta vara starkt. / As a reaction to the fast fashion movement and the irresponsible consumption patterns derived from it, slow fashion has emerged as a more sustainable option in the fashion industry. Slow fashion is often described as fashion of high quality with a timeless design that aims to slow down the product flows and reduce consumption. Although previous studies describe slow fashion as a concept and some of its general incentives and barriers, a concrete definition of the slow fashion business model and its components is missing. There is also a gap between the theoretical and practical application of the slow fashion business model. The practical application is greatly influenced by different stakeholders in the fashion industry, which makes it an interesting perspective to study. Therefore, the aim of this study is to provide a deeper understanding of the possibilities with the slow fashion business model for fashion companies. The slow fashion business model is defined based on previous literature on business models and the slow fashion concept. This is presented in a model of four components: value proposition, value creation, value delivery, and value logic. The comparison between this definition and the business models of seven fashion companies, shows that there are many possibilities connected to the slow fashion value proposition. The extent to which the other slow fashion components are applied in practice depends on the company’s target customers, owner structure and how sustainability is embedded in the organization. Regarding the stakeholder perspective on the slow fashion business model, the study shows that public authorities and regulators have the largest possibilities to enable the slow fashion business model by influencing both the fashion industry and consumers. Due to the shareholders’ say in the long-term strategy of fashion companies, they could be a driving force if sustainability is prioritized among them. Other stakeholders could act as enablers to the application of slow fashion components, because of their potential interest in sustainability and reduced consumption. The aim of this study is answered with the following propositions: Proposition 1: There is a market for the slow fashion value proposition but incentives for full application of the business model are missing. Proposition 2: The competitiveness of the slow fashion business model lies in the value proposition, not the price. Proposition 3: A strength in the slow fashion business model is its potential for profitability, which can benefit shareholders and investors. In conclusion, the study shows that there is potential regarding demand, competitiveness and profitability in the slow fashion business model. However, there are limited incentives for fashion companies to apply all of the components in their operations. Also, there are indications that the demand for more long-lasting clothing might increase in the future. At the time, however, it seems the need for variation will continue to be strong.

Personas är något som används av företag idag inom en mängd branscher och däribland modebranschen. Det används för att skapa en bild av sin kund och rikta sig mot en tydlig målgrupp. Tidigare forskning talar emot att utveckla personas internt inom företag och denna studie har genom en fallstudie, på ett klädföretag som gjort det, undersökt om det går att utveckla personas internt utan extern kundinformation. Modebranschen karaktäriseras av snabba förändringar och befinner sig därmed på en dynamisk marknad. Teorin om optimal distinctiveness menar på att företag på dynamiska marknader behöver anpassa sig till omvärlden för att vara optimalt distinkta, det vill säga att vara distinkta för att sticka ut från sina konkurrenter men uppnå konformitet för att inte bli irrelevanta för det segmentet. Idéen om dessa motstridiga krafter har undersökts för att studera om teorin optimal distinctiveness skulle kunna appliceras på personametoden för att utveckla den, detta genom modellen Optimal Distinct Persona. Fallstudien har genomförts med hjälp av intern information från Företag X, en kvantitativ enkät som genomförts i Företag Xs butiker samt två kvalitativa fokusgrupper. Resultatet från denna fallstudie visade att det går att utveckla personas internt inom företag även fast inte alla kunder stämmer in på samtliga attribut i personabeskrivningen. Resultaten visade även att teorin optimal distinctiveness skulle vara behjälplig för att utveckla personametoden då den i dagsläget kan innebära vissa problem. Modellen Optimal Distinct Persona kan minimera dessa problem genom att använda teorin optimal distinctiveness vid utvecklingen av attribut till personabeskrivningen men även genom att konstant anpassa attributen till omvärlden och kundernas ändrade preferenser. / Personas is something that is used by companies today in a number of industries, including the fashion industry. It is used to create an image of its customer and aim at a clear target group. Previous research speaks against developing personas internally within companies and this study has through a case study, at a clothing company that has done so, investigated whether it is possible to develop personas internally without external customer information. The fashion industry is characterized by rapid changes and is thus in a dynamic market. The theory of optimal distinctiveness means that companies in dynamic markets need to adapt to the outside world in order to be optimally distinct, that is to be distinct in order to stand out from their competitors but achieve conformity in order to not become irrelevant to their segment. The idea of ??these contradictory forces has been investigated to study whether the theory of optimal distinctiveness could be applied to the persona method to develop it, this through the model Optimal Distinct Persona. The case study was conducted using internal information from Company X, a quantitative survey conducted in Company X's stores and two qualitative focus groups. The results from this case study showed that it is possible to develop personas internally within companies even though not all customers match on all attributes in the person description. The results also showed that the theory of optimal distinctiveness would be helpful in developing the persona method as it currently involves certain problems. The Optimal Distinct Persona model can minimize these problems by using the theory of optimal distinctiveness in the development of attributes to the persona description but also by constantly adapting the attributes to the outside world and customers' changing preferences.

De senaste åren har kantats av en ökad e-handel samt allt högre krav från kunder på leveransalternativ. Paketbox är ett leveransalternativ som ökar alltmer i popularitet men är i Sverige fortfarande under utveckling. Två branscher där de flesta kunder har e-handlat från är apoteksbranschen och modebranschen. Dessutom har dessa branscher haft en tydlig tillväxt de senaste åren. Tidigare forskning om paketbox dock begränsad, framför allt i Sverige. Således är syftet med studien att kartlägga vilka faktorer som är viktiga för kunder vid användning av paketbox som leveransalternativ i Sverige vid e-handel från apoteks- respektive modebranschen. Utifrån detta syfte konstruerades följande två forskningsfrågor: ”Vilka faktorer är viktiga för kunder vid användning av paketbox som leveransalternativ vid e-handel från apoteks- respektive modebranschen?” samt ”Vilka faktorskillnader och -likheter finns det för kunder vid användning av paketbox som leveransalternativ vid e-handel från apoteks- respektive modebranschen?”. I linje med syftet och för att skapa en generaliserbarhet valdes en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning. Faktorerna som undersöktes var leveranstid, geografisk bekvämlighet, öppettider, miljömässig hållbarhet, användarvänlighet och undvikande av mänsklig interaktion. Resultaten visar att samtliga faktorer var viktiga för paketboxanvändare men i olika grad. Däremot fanns det faktorskillnader vid paketbox som leveransalternativ vid e-handel från apoteks- respektive modebranschen för två av de sex undersökta faktorerna. Leveranstid visade sig vara viktigare för kunder vid paketbox som leveransalternativ vid e-handel från apoteksbranschen. Miljömässig hållbarhet var däremot viktigare för kunder vid paketbox som leveransalternativ vid e-handel från modebranschen. Således bidrar denna studie med kunskap om vad kunder upplever som viktigt vid paketboxanvändning. Vidare belyser studien att det finns faktorskillnader vid e-handel via paketbox från apoteks- respektive modebranschen. Studiens bidrag öppnar upp för vidare forskning inom ämnet för branschskillnader vid paketboxanvändning och vad det kan bero på. / In recent years, e-commerce as well as customer demands regarding delivery options have increased. The parcel locker is a delivery option that is increasing in popularity, but it is still under development in Sweden. Two industries where most customers have e-shopped from are the pharmacy- and the fashion industries. In addition, these industries have had a distinct growth in recent years. Previous research on parcel lockers is limited, especially in Sweden. Therefore, the purpose of the study is to map which factors are important when using parcel locker as a delivery option in Sweden when e-shopping from the pharmacy and fashion industries. Based on this purpose, the following two research questions were constructed: "What factors are important for customers' use of parcel locker as a delivery option when e-shopping from pharmacy and fashion industries?" and "What factor differences and similarities for customers can be found when using parcel locker as a delivery option when e-shopping from pharmacy and fashion industries?". In line with this purpose and to create a generalizability, a quantitative method was chosen in the form of a survey. Factors examined were delivery time, geographical convenience, opening hours, environmental sustainability, ease of use and avoidance of human interaction. The results show that all factors were important for parcel locker users but to varying degrees. On the other hand, there were factor differences for two of the six factors when customers use parcel locker as a delivery option when e-shopping from the pharmacy and fashion industries. Delivery time proved to be more important for parcel locker users when e-shopping from the pharmacy industry. Environmental sustainability, on the other hand, proved to be more important for parcel locker users when e-shopping from the fashion industry. This study contributes with knowledge of what could be perceived as important when using parcel lockers. Furthermore, this study highlights that there are factor differences when e-shopping via parcel lockers from pharmacy and fashion industries. The study's contribution opens for further research regarding how customer preferences about parcel lockers differ when e-shopping from different industries.

Under 2019 lamslogs de globala försörjningskedjorna världen över vilket resulterade i stora konsekvenser för modeindustrin. År 2022 är dessa konsekvenser fortfarande aktuella och anses som de största riskerna för tillväxt hos modeföretag. Denna studie syftar att undersöka hur stora svenska modeföretags sourcingstrategier har påverkats av Covid-19 pandemin. Vidare undersöks det om Covid-19 pandemin har påverkat företagens framtida sourcingbeslut och förändring i riskhanteringsarbete. För att besvara studiens forskningsfrågor har semistrukturerade intervjuer genomförts med representanter från fem stora svenska modeföretag. Dessa har fått svara på frågor rörande sina försörjningskedjor, supply chain management, sourcing och riskhantering kopplade till Covid-19 pandemin. Den insamlade empirin har analyserats genom en tematisk analys där 7 stycken teman har kunnat identifierats: längre ledtider och leveransproblem, svängande efterfrågan, sourcingstrategi innan Covid-19 pandemin, hantering och eventuell förändring av sourcingstrategi under Covid-19 pandemin, vikten av corporate social responsibility, transparens och kontroll samt Covid-19 pandemins påverkan på framtida riskhantering. Studiens resultat visar att de intervjuade företagen stött på stora störningar i sina försörjningskedjor som ett resultat av Covid-19 pandemin där problem med produktion, leveranser och svängande efterfrågan var mest påtagliga. Resultatet visar även att bolagens sourcingstrategier har blivit påverkade i olika grad på grund av vad för slags sourcingstrategi de hade innan pandemin. Samtliga företag värderar riskhantering högre än vad de gjorde innan Covid-19 pandemin och merparten har börjat integrera riskhantering sinsemellan olika interna avdelningar. / The purpose of this study is to investigate how the sourcing strategies of large, Swedish fashion companies have been affected by the Covid-19 pandemic. Further, the study aims to investigate if the Covid-19 pandemic has affected said companies’ future sourcing decisions and if the Covid-19 pandemic has resulted in modification of risk management processes. To answer the study's research questions, semi-structured interviews were conducted with representatives from five large Swedish fashion companies. These were asked to answer questions regarding their supply chains, supply chain management, sourcing and risk management related to the Covid-19 pandemic. The collected empirical data has been analysed through a thematic analysis where 7 themes have been identified: longer lead times and supply problems, fluctuating demand, sourcing strategies before Covid -19 pandemic, management and possible change of sourcing strategy during the Covid-19 pandemic, the importance of corporate social responsibility, transparency and control, and the impact of the Covid-19 pandemic on future risk management. The study shows that the interviewed companies encountered major disruptions in their supply chains as a result of the Covid-19 pandemic, where problems with production, supply and fluctuating demand were the most evident. The results also show that the companies' sourcing strategies have been affected to varying degrees depending on the type of sourcing strategy they had before the pandemic. All companies value risk management more highly than they did before the Covid-19 pandemic and most have started to integrate risk management across departments.

The fashion industry has a significant environmental impact due to its high rate of production and consumption. In order to become sustainable, fashion businesses are making fundamental changes in their business models. In doing so, they are aiming to reduce the use of materials, decrease carbon footprint, and meet customer demands while also being profitable. This shift towards making fashion sustainable and profitable has encouraged companies to adopt circular business models where products are designed for multiple lifecycles. The branding of circular business models and products is an important yet underdeveloped area of research. The literature on the branding and communication of circular products is limited. Therefore, this study aims to explore different communication strategies for branding of circular products. In order to achieve the research objectives, a case study research methodology is implemented using the H&M Group as a case company. This study performed a brief systematic literature review and qualitative content analysis on the communication of circular products by H&M Group to identify the dominant themes. This study identified twelve themes from the systematic literature review & fourteen themes from the qualitative content analysis. The analysis shows that these themes have an inclination towards either increasing brand engagement or increasing customer awareness from a company perspective. Based on the analysis of the results this study identifies two main communication strategies for branding of circular products: awareness-oriented communication strategy and engagement-oriented communication strategy. / Modeindustrin har en betydande miljöpåverkan på grund av sin höga produktions- och konsumtionstakt. För att bli hållbara gör modeföretagen grundläggande förändringar i sina affärsmodeller. Genom att göra det strävar de efter att minska materialanvändningen, minska koldioxidavtrycket och möta kundernas krav samtidigt som de är lönsamma. Denna förändring mot att göra mode hållbart och lönsamt har uppmuntrat företag att anta cirkulära affärsmodeller där produkter är designade för flera livscykler. Varumärkesbyggandet av cirkulära affärsmodeller och produkter är ett viktigt men underutvecklat forskningsområde. Litteraturen om varumärkesbyggande och kommunikation av cirkulära produkter är begränsad. Därför syftar denna studie till att utforska olika kommunikationsstrategier för varumärkesbyggande av cirkulära produkter. För att uppnå forskningsmålen implementeras en forskningsmetodik för fallstudier med hjälp av H&M-gruppen som ett fallföretag. Denna studie genomförde en kort systematisk litteraturgenomgång och kvalitativ innehållsanalys av H&M Groups kommunikation av cirkulära produkter för att identifiera de dominerande teman. Denna studie identifierade tolv teman från den systematiska litteraturöversikten och fjorton teman från den kvalitativa innehållsanalysen. Analysen visar att dessa teman har en benägenhet att antingen öka varumärkesengagemanget eller öka kundmedvetenheten ur ett företagsperspektiv. Baserat på analysen av resultaten identifierar denna studie två huvudsakliga kommunikationsstrategier för varumärkesbyggande av cirkulära produkter: medvetenhetsorienterad kommunikationsstrategi och engagemangsorienterad kommunikationsstrategi.

Under det senaste decenniet har e-handeln inom detaljhandeln procentuellt ökat vilket har lett till nya sätt att konsumera på. Just digitaliseringen av modehandeln har lett till uppkomsten av fast fashion, en ny affärsmodell med ohållbar miljöpåverkan som placerar modeindustrin i topp tre bland de mest förorenande industrierna i världen. För att vända denna trend behöver modeföretagens webbutiker genomsyra ett hållbarhetstänk för att kunna påverka sina konsumenter att konsumera mer hållbart. Detta kan göras med hjälp av en kombination av övertygande teknologi och UX-design. I denna uppsats genomfördes en kvalitativ studie i form av användartest för att kartlägga användning och upplevelser av en webbutik, detta för att kunna säga hur modeföretag kan designa sina webbutiker för att påverka konsumenter att konsumera hållbart. Resultatet sammanställdes i olika förslag på hur företag kan designa sina webbutiker för att främja hållbar konsumtion. / Over the past decade, e-commerce in retail has increased in percentage terms, which has led to new ways of consuming. The digitalization of the fashion retail has led to the emergence of the concept of fast fashion, a new business model with an unsustainable environmental impact which puts the fashion industry in top three among the most polluting industries in the world. To reverse this trend, the webshops of fashion companies need to imbue a sustainability mindset in order to influence their consumers to consume more sustainably. This can be done using a combination of persuasive technology and UX design. In this essay, a qualitative study is carried out in the form of user tests to map out the use and experiences of webshops, in order to tell how fashion companies can design their webshops to influence consumers to consume sustainably. The results were compiled into various proposals for how companies can design their webshops to promote sustainable consumption.

Today, the fashion industry is responsible for 4 per cent of the global greenhouse gas emissions in the atmosphere and 20-35 per cent of the microplastics in the ocean. It is thereby a highly debated industry when it comes to environmental sustainability. Different actors in the sector are stressing how reducing the ecological impact of the business is a matter of staying competitive forward. Many actors in the industry are trying to change towards reducing its effects on the environment. Still, complex global supply chains and business models such as ‘fast fashion’, i.e. fashion produced under short cycles, make it difficult. For an industry that wants to reduce its impacts on the environment, including a worldwide complex supply chain, and customer demand for ecommerce is increasing every day, adopting sustainable decision packaging suctions is essential. Our research shows that the investigated companies have prioritised sustainability aspects for their garments; however, sustainability focus on packaging can sometimes fall behind, and external guidance is sometimes needed. This research will investigate how an incumbent packaging firm can influence its customers in the fashion industry to make more sustainable decisions regarding packaging. It will be done by a digital platform that performs lifecycle assessments (LCA) in the early stage of the development process. Our research will investigate how this platform can create maximum value for its customers in the fashion industry. Hence, this research includes interviews with and reviews of actors in the industry to explore what drives and institutional logics (parameters) affect how different actors in the fashion industry are approaching sustainability today. Findings show that there exist drivers and institutional logics in these company cases. The most extensive drivers are standards and regulations, consumer awareness, competitive advantage and top management. The study further suggests that larger actors seem to be more affected by external factors such as standards and regulations and public pressure. Smaller actors seem to be more affected by internal drivers, such as top management and originality. This research proposes that some influential institutional logics affect how companies are approaching sustainability. The results reveal that companies with prices in the mid-market segment, headquarter location in Europe, product type sportswear, and high revenue are working more than other actors in the industry when it comes to sustainability today. During this research, it was possible to see that some barriers exist to become more sustainable. These include uncertainty and lack of knowledge, lack of transparency, increased costs, complex supply chain, packaging being less prioritised in working with sustainability, the functionality of sustainable packaging being rarely something that could be compromised. After the data collection, conclusions regarding the platform’s ability to influence customers in the fashion industry to make more sustainable decisions regarding their packaging solutions could be made. These include that the platform should be transparent, the magnitude of data, and well incorporated in the upcoming sales- and design process. However, it is shown that using LCA in a platform like this is helpful as a guiding tool and as a first initial conversation when developing a product. Further earlier scholars agree that sustainability aspects should be included in such an early stage as possible in the development process to ensure the most sustainable product during its lifetime possible. Furthermore, those companies without any person responsible for sustainable packaging or key performance indicators (KPIs) focusing on this specific area might be more interested in such a platform. This study will contribute to research by serving as a foundation for other actors looking into the possibilities of implementing a platform to guide and influence their customers to make more sustainable decisions, indicating what functional applications should be included and whatcustomers to target in such platform. Further research should investigate this topic on a broader scale, looking into a more extensive and more diverse sample and a possible application of this study in other industries. / Modeindustrin står idag för 4 procent av de globala utsläppen av växthusgaser i atmosfären och 20–35 procent av mikroplaster i haven. Det är därför en högt debatterad bransch när det kommer till just hållbarhet. Flera aktörer i sektorn, trycker på att företag i branschen måste förändras för att kunna vara konkurrenskraftig framåt. Därför arbetar många företag just nu med att reducera sitt klimatavtryck. Trots det, har branschen ofta en global och komplex leverantörskedja med affärsmodeller som inkluderar vad som på engelska benämns ’fast fashion’, mode som produceras under korta cykler, vilket gör det svårt för företag inom branschen att verkligen bli hållbara. Modeindustrin har många gånger viljan och intentionerna att minska sin klimat påverkan, men tillsammans med en komplex leverantörskedja och ökad efterfrågan på e-handel, är det extra viktigt att kunna ta hållbara beslut när det gäller förpackningar. Denna studie visar att de undersökta företagen i modeindustrin har prioriterat arbetet med hållbarhet främst i delar som tillhör produktionen av kläder. Emellertid kan hållbarhetsfokuset gällande förpackningar falla i skymundan, då kan en extern konsultering vara till hjälp. I denna studie kommer vi att undersöka hur ett etablerat företag inom pappersförpackningsindustrin kan uppmuntra och influera sina kunder inom modeindustrin att ta mer hållbara beslut gällande förpackningar. Det kommer att göras möjligt genom en digital plattform som erbjuder livscykelanalys (LCA) i en tidig del av produktutvecklingsprocessen. Vår studie kommer vidare att undersöka hur denna plattform kan skapa maximalt värde för dess användare. Därför innehåller denna studie intervjuer med, och undersökning av, företag i modeindustrin för att kunna förstå vad som driver dem till att vara mer hållbara samt vilka institutionella parametrar som påverkar hur hållbara olika företag i branschen är. Resultatet visar att det finns drivkrafter och institutionella parametrar när det kommer tillhållbarhet hos dessa företag. De funna drivkrafterna är standarder och regelverk, konsumentmedvetenhet, konkurrenskraft, offentliga påtryckningar, företagsledning, originalitet och övriga externa intressenter, så som aktieägare och kundinflytande. Studien antyder vidare att större aktörer verkar vara mer påverkade av externa faktorer som standarder och regelverk och offentliga påtryckningar. Medan mindre aktörer verkar vara mer påverkade av interna drivkrafter, såsom företagsledning och originalitet. Denna forskning föreslår att det finns vissa inflytelserika parametrar som påverkar hur företag arbetar med hållbarhet. Resultatet visar att företag med priser i mellansegmentet, med huvudkontor i Europa, med sportkläder och med hög omsättning arbetar mer med hållbarhet än andra aktörer i branschen. Det visade sig även under denna studie att det finns vissa hinder för företag att vara mer hållbara. Dessa inkluderar osäkerhet och brist på kunskap, brist på transparens, ökade kostnader, komplex leverantörskedja, att förpackningar är mindre prioriterat i hållbarhetsarbetet samt att funktionalitet av förpackningar sällan är något som kan tummas på. Efter datainsamlingen kunde slutsatser om plattformens förmåga att influera kunder inom modebranschen att fatta mer hållbara beslut om deras förpackningslösningar göras. Dessa inkluderar att plattformen ska vara transparent, inneha stor mängd data av produktbibliotektet och vara väl införlivad i den kommande försäljnings- och designprocessen. Det visades dock att användning av LCA i en sådan plattform är främst till hjälp som ett vägledande verktyg och vid ett första inledande samtal vid produktutvecklingen. Vidare, är tidigare forskning överens om att hållbarhetsaspekter bör ingå i ett så tidigt skede som möjligt i utvecklingsprocessen för att säkerställa en så hållbar produkt som möjligt under hela dess livstid. Dessutom kan de företag som saknar en profession som är ansvarig för hållbara förpackningar eller saknar nyckeltal (KPI) som fokuserar på detta specifika område vara mer intresserade av en sådan plattform. Denna studie bidrar till forskningen genom att fungera som en god grund för andra organisationer som ser på möjligheterna med att implementera en plattform för att vägleda och uppmuntra sina kunder att fatta mer hållbara beslut, vilket visar vilka funktionella applikationer som ska inkluderas och vilka kunder att rikta in sig på en sådan plattform. Ytterligare forskning bör undersöka detta ämne i bredare skala, undersöka ett mer omfattande och mer varierande urval och en eventuell applicering av studien inom andra branscher.

The apparel and footwear industry’s contribution to global greenhouse gas (GHG) emissions is one of the fifth largest per industry, equal to that of livestock, after electricity and heat, oil and gas, agriculture, and transportation (Ellen MacArthur Foundation, 2017). For industry-wide emissions reduction, investing in renewable energy and energy efficiency programs across highest impacting life cycle phases offer the most effective solution. However, identifying the highest impacting life cycles phases shows varied results depending on the particular type of business model under examination. This paper responds to the lack of existing data and empirical research on how to accurately measure, report and reduce carbon emissions across the highly complex and globally interconnected apparel value chain. This is done through a single case study investigation of an Icelandic fashion brand. A hybrid approach of a standard Life Cycle Assessment (LCA) and the Sustainable Global Value Chain (SGVC) functions to produce a Hotspot Identification Tool (HIT) to establish a holistic portrayal of business operations in relation to emission impacts and level of controllability across Scopes. The conceptual analysis and qualitative results identify the most relevant emission hotspots to lie within the company’s privately owned manufacturing facilities, as well as the procurement phase, due to its direct connection with and influence on material production, user phase, and end-of-life. The main obstacle in this pursuit is identified as restriction of resources in terms of time, capital and expertise. It is suggested that this be overcome by joining a Multi-Stakeholder Initiative where resources and expertise is pooled in a pre-competitive manner to reach common objectives. The investigation further suggests a need for global fashion brands to leverage their influential position on down- and upstream activities across the value chain, i.e. with their supply chain partners and consumers. I argue that fashion brands play an integral role in supporting local efforts to build a decarbonisation pathway towards climate neutral economies on a global scale.

Miljömässig hållbarhet inom modeindustrin är en viktig strategi för att hantera de miljöutmaningar som är förknippade med modeproduktionens storskaliga användning av naturresurser. Det är viktigt att modeföretag tar hänsyn till miljömässig hållbarhet genom att integrera hållbarhet tidigt i design- och tillverkningsprocessen. Utmaningarna när det kommer till svenska små till medelstora företag (SME) och implementering av hållbarhetsstrategier i design- och tillverkningsprocessen är omstridda. Tidigare studier menar att det handlar om att SMEs har brist på resurser och kunskap, medan annan forskning menar att modeföretag inte prioriterar hållbarhet. Därav är det intressant att undersöka de utmaningar som SMEs inom den svenska modeindustrin står inför eftersom Sverige är känt för sin modeindustri, och historiskt sett haft internationell framgång inom branschen. Studien undersöker hur leverantörer och brist på resurser internt och externt kan utgöra en utmaning vid implementering av hållbarhetsstrategier i utvecklingsfasen, hos svenska SMEs inom modeindustrin med fokus på miljömässig hållbarhet. Den teoretiska ramen är baserad på Industrial Network Approach (INA). Studien använder sig av en kvalitativ metod, empirin har samlats in genom fem semistrukturerade intervjuer hos tre företag, samt observation av webbplats med fokus på miljömässig hållbarhet och utmaningar. En tematisk analys användes för att identifiera viktiga teman. Genom att tillämpa analysmodellen ARA utforskade studien hur affärsnätverket kan påverka modeföretagens hållbarhet i utvecklingsfasen. I resultatet visar studien att det är både interna och externa faktorer som påverkar implementering av miljömässig hållbarhet. Bland annat spelar ledningen hos SMEs en avgörande roll gällande om hållbarhet ska implementeras och att det är svårt att balansera ekonomiska mål med den generella hållbarhetssträvan. Dessutom påverkar externa faktorer såsom kundernas villighet att betala mer och vad leverantörerna kan erbjuda i form av resurser och kunskap, vilket kan skilja sig åt. Studien bidrar med kunskap till området implementering av hållbarhetsstrategier genom att ge en djupare förståelse för de specifika utmaningar som SMEs inom den svenska modeindustrin kan möta när de ska gå mot att bli mer miljömässigt hållbara. För att kunna implementera hållbarhetsstrategier i utvecklingsfasen kräver det att ledningen sätter upp mål som produktionsansvariga kan förhålla sig till. Produktionsansvariga har en delaktighet och påverkar i stor utsträckning hur hållbara produkterna blir. Studiens resultat visar slutligen att det finns skillnader inom SMEs i den svenska modeindustrin, särskilt när det gäller tillgången på resurser mellan små och medelstora företag. En betydande skillnad är den utmaning som leverantörer utgör för dessa företag vilket är kopplat till produktionskvantiteter. Studiens begränsningar inkluderar urvalet av tre modeföretag, varav ett av dem var medelstort, vilket begränsade möjligheten att skapa en tydlig förståelse för deras unika utmaningarna. Framtida forskning föreslås omfatta ett bredare urval för att ge en mer djup förståelse av SMEs inom den svenska modeindustrin. / Environmental sustainability within the fashion industry is a crucial strategy for addressing the environmental challenges associated with large-scale use of natural resources in fashion production. It is important for fashion companies to consider environmental sustainability by integrating it early in the design and manufacturing process. The challenges faced by Swedish small to medium-sized enterprises (SMEs) in implementing sustainability strategies in the design and manufacturing process are debated. Previous studies suggest that SMEs lack resources and knowledge, while other research indicates that fashion companies do not prioritize sustainability. Therefore, it is interesting to investigate the challenges faced by SMEs in the Swedish fashion industry since Sweden is known for its fashion industry and has historically had international success in the field. This study examines how suppliers, and the lack of internal and external resources can pose challenges in the implementation of sustainability strategies during the development phase for Swedish SMEs in the fashion industry, with a focus on environmental sustainability. The theoretical framework is based on the Industrial Network Approach (INA). The study uses a qualitative method, with empirical data collected through five semi-structured interviews at three companies, as well as observations of websites focusing on environmental sustainability and challenges. A thematic analysis was used to identify key themes. By applying the ARA analysis model, the study explored how the business network can impact the sustainability of fashion companies during the development phase. The results show that both internal and external factors influence the implementation of environmental sustainability. Among other things, management at SMEs plays a crucial role in determining whether sustainability will be implemented, and it is difficult to balance economic goals with the general pursuit of sustainability. Additionally, external factors such as customers' willingness to pay more and what suppliers can offer in terms of resources and knowledge, which can vary, also have an impact. The study contributes to the field of implementing sustainability strategies by providing a deeper understanding of the specific challenges that SMEs in the Swedish fashion industry may face when striving to become more environmentally sustainable. To implement sustainability strategies in the development phase, it requires management to set goals that production managers can adhere to. Production managers are involved and significantly influence how sustainable the products become. The study's results finally show that there are differences within SMEs in the Swedish fashion industry, particularly regarding access to resources between small and medium-sized enterprises. A significant difference is the challenge that suppliers pose for these companies, which is linked to production quantities. The study's limitations include the selection of three fashion companies, one of which was medium-sized, which limited the ability to gain a clear understanding of their unique challenges. Future research is suggested to include a broader selection to provide a more in-depth understanding of SMEs in the Swedish fashion industry. This essay is written in Swedish.