Denna studie är baserad på andraspråkselevers bristande måluppfyllelse i ämnet matematik. Syftet med studien var att belysa vilka hinder respektive möjligheter som laborativ och läroboksstyrd matematikundervisning ger elever med svenska som andraspråk. Forskningsläget ger en överblick över det sociokulturella perspektivets påverkan på matematikundervisning, språkets betydelse förlärande samt hur och varför man bedriver en läroboksstyrd och laborativ matematikundervisning. Utifrån syftet användes för- och eftertest, observationer samt enkäter som metoder i denna studie. Slutsatsen var att båda arbetssätten har tydliga hinder och möjligheter och att en kombinerad undervisning hade varit att föredra för en språk- och kunskapsutvecklande undervisning för andraspråkselever. Detta behöver dock studeras ytterligare för att kunna fastställas.

SammanfattningVårt examensarbete handlar om användandet av laborativ undervisning på gymnasiet. Syftet med vår rapport är att undersöka vad eleverna anser om att använda detta undervisningssätt inom matematiken på gymnasiet. I vår undersökning valde vi att använda oss av två olika undersökningsmetoder, en enkätundersökning och intervjuer. Enkätundersökningen gjorde vi dels för att få alla elevers synpunkter och en bred syn på deras kunskap om begreppet laborativ undervisning. Vi ville även veta vad de ansåg om laborativ undervisning i jämförelse med traditionell undervisning. Intervjuerna gjorde vi med ett fåtal elever för att få en djupare inblick i deras tänkande och tyckande om laborativ undervisning. Vi har i vår undersökning kopplat till litteratur och tidigare forsking.Matematikundervisning på gymnasiet är ofta väldigt abstrakt och teoretiskt upplagd. Vi ville se vilken effekt en laborativ undervisningsmetod har på eleverna. Undersökningen är gjord på en gymnasieskola med enbart yrkesförberedande program. Vi har reflekterat kring den nya ämnesplanen och läroplanen Gy11 och där framhävs elevernas kreativitet, problemlösningsförmåga och det egna initiativtagandet såväl i karaktärsämnena som i kärnämnena. Eleven ska både kunna arbeta självständigt och i grupp. Vår laborativa undervisning krävde att eleverna diskuterade och samarabetade med varandra under lektionen. Vår slutsats blev att eleverna gärna ville ha variation i sin undervisning på gymnasiet. Laborativ undervisning var något nytt, annorlunda och roligt jämfört med deras tidigare undervisningsmetoder på skolan. Det märks dock att de behöver vänja sig vid att ha andra undervisningsformer då vissa blev osäkra av att lämna den traditionella undervisningen de var vana vid.

Samhällets utveckling och teknikens framfart ställer allt högre krav på skolan. Det innebär att skolans undervisning måste anpassas efter samhällets efterfrågan. Idag är det lika viktigt för eleverna att behärska digital teknik, såväl som att läsa och skriva. Det ställer stora krav på lärarnas kompetens och skolans huvudmän bör inse vikten av att prioritera digitala verktyg. Vi har gjort en jämförande studie där vi har undersökt två metoder i läs- och skrivinlärning.  De metoder vi har undersökt är Att skriva sig till läsning som grundar sig på digital undervisning och traditionell undervisning som är den vanligast förekommande metoden i den svenska skolan. Syftet med vår studie var att undersöka hur elevernas läs- och skrivfärdigheter utvecklats med hjälp av metoden Att skriva sig till läsning i årskurs 2. Studien baseras på en kvalitativ undersökning med lärarintervjuer och analyser av elevers uppgifter. Resultatet av studien visar att eleverna som undervisats med metoden Att skriva sig till läsning hade bättre studieresultat än de som undervisats med traditionell undervisningsform. Eleverna som undervisats med Att skriva sig till läsning skrev mer utvecklade och beskrivande texter. I vår studie kan vi utläsa att eleverna inte har gått miste om sina kunskaper i läsförståelse på bekostnad av sin goda skrivutveckling. Det talar för att digitala verktyg är ett gynnsamt hjälpmedel i läs- och skrivundervisningen.

Our society requires an ability for us to interact and cooperate with the people in our surroundings. This applies to both grown-ups as well as young people. In school, the teachers have a responsibility to prepare pupils for the society and using cooperative learning could be one way to do this. The syllabus for the subject of Swedish invites for teachers to work with cooperative learning by formulating that the pupils should be given the opportunities to write and process texts individually and together with others, this does not appear in the syllabus for the subject of history. Hence our interest in examining cooperative learning in both subjects. The aim of this study is to examine whether cooperative teaching can foster pupils' knowledge development in the subjects’ history and Swedish for grades 4 - 6. The study will analyze the differences between teaching through traditional teaching methods and cooperative learning. To fulfill this aim the following questions were formulated: How does pupils' understanding of concepts in history differ after cooperative learning compared to after traditional teaching?How does pupils’ descriptive writing in Swedish differ after cooperative learning compared to after traditional teaching?The study is an intervention where pupils received teaching through traditional teaching as well as through teaching using cooperative learning. After each lesson, the pupils did a test and to enable the analysis these were collected to examine the differences. The results show, in accordance with previous research, that cooperative teaching did develop the pupils’ results in both subjects.

Vi har i detta examensarbete genom en enkät undersökt vilka undervisningsmetoder som förekommer på gymnasiet i kurs A i matematik på 10 skolor i Malmö och Lund. Resultatet visar att den traditionella metoden med genomgång vid tavlan följt av lösning av uppgifter i läroboken dominerar helt med 75 % av totala tiden. Andra arbetsformer som arbete i grupp och laborativt arbete används i liten utsträckning. Enligt matematikdelegationens rapport är det önskvärt att förändra dagens situation och det finns även en sådan vilja inom lärarkåren. Ett stort hinder är tidsbrist. Vi har också belyst vikten av en alternativ undervisning i matematik och givit ett flertal förslag på hur denna undervisning kan genomföras. / In this essay we used a questionnaire to find out which methods of teaching are being used in the first math course in 10 high schools in Malmoe and Lund in Sweden. The result indicates that the traditional method where the teacher first talks about a new section in the textbook followed by task solving by the students is the dominant method, used in 75 % of the total time. Other methods like working in a group and working with laboratory materials are rarely being used. According to the report of the Swedish mathematics delegation it is desirable to change the situation and many teachers agree. A big obstacle is lack of time. We have also illustrated the importance of alternative methods in mathematics teaching and suggested several ways how this teaching could be carried out.

E-learning är en undervisningsmetodik som idag är vanlig att använda i olika utbildningssammanhang. Många företag använder sig av e-learning t ex i samband med införandet av nya processer och systemstöd för sin personal. E-learning används också i olika former och grad inom skolsektorn. Denna uppsats handlar om en undersökning jag gjort med huvudsyfte att undersöka om utbildningsdeltagare anser att e-learning är ett bra sätt att lära sig på och om de till och med anser att e-learning helt kan ersätta traditionell lärarledd undervisning. Syftet är också att prova hypotesen att det är de deltagare som ser negativt på sin tidigare skolgång som är mest positiva till e-learning. Undersökningen ger även svar på några andra parametrar kring uppfattningen om e-learning, t ex om e-learning bör genomföras på egen hand och vid egna valda tillfällen och om e-learning förutom text och bild även bör innehålla ljud i form av en ”speakerröst”.Min undersökning har övervägande positivistisk utgångspunkt. Det finns dock en hermeneutisk ”touch” då resultatet till viss del också måste tolkas och bearbetas. Metoden jag använt är kvantitativ - undersökningen har gjorts via enkät med fasta svarsalternativ. Processen jag använt är analytisk induktion och teoriproduktionens arbetssätt jag använt mig av är både deduktivt och induktivt då jag gjort en hypotesprövning, men den hypotes jag prövat inte utgår från någon befintlig teori. Analysen har gjorts med hjälp av bl a frekvenstabell, faktoranalys, korstabulering, korrelationsanalys och reliabilitetstest som utförts i SPSS version 20.Resultatet av undersökningen visar att mer än 58 % tycker att e-learning är ett utmärkt sätt att lära sig nya saker på, och nästan 66 % är positivt inställda till e-learning och 35 % anser att e-learning bara har fördelar jämfört med traditionell lärarledd undervisning. Trots detta är det bara drygt 14 % som anser att e-learning helt kan ersätta traditionell lärarledd undervisning. Undersökningen visar inget signifikant samband mellan de som är mest positiva till e-learning och de som ser negativt på sin tidigare skolgång. / E-learning is a teaching methodology that is common to day to use in various educational contexts. Many companies use e-learning, for example in connection with the introduction of new processes and systems for their staff. E-learning is also used in various forms and degrees in the school sector . This paper is about a study I did with the main objective to investigate whether training participants are of the opinion that e-learning is a great method to learn new things and if they even believe that e-learning completely can replace traditional instructor-led training. The aim is also to try the hypothesis that it is mainly those who disapprove of their former schooling that like e-learning the most. The survey also provides answers to some other parameters regarding e-learning, such as if e-learning should be done individually on own elected occasions and if e-learning in addition to text and image should also contain a speaker voice.My investigation has predominantly positivist starting point. However, there is a hermeneutic "touch" though the result in part also must be interpreted and processed. The method I used is quantitative - the survey was carried out by questionnaire with set responses. The process I used is analytic induction and the theory of production approach I have used is both deductive and inductive as I tested a hypothesis , but the hypothesis was not based on any existing theory . The analysis has been done with the help of eg frequency table , factor analysis, cross-tabulation , correlation analysis and reliabilitetstest performed in SPSS version 20.The results from the study shows that more than 58 % are of the opinion that e-learning is an excellent method to learn new things, and almost 66% are in favor of e-learning and 35 % believe that e-learning only has advantages compared to traditional instructor-led teaching. Despite this, it is only just over 14 % who believe that e-learning completely can replace traditional instructor-led training. The survey shows no significant relationship between those who are most supportive of e-learning and those who disapprove of their former schooling.

Genom denna kunskapsöversikt vill vi skapa en bredare kunskap om olika undervisningsmetoder i matematik och vad de tillför i undervisningen. Arbetet innehåller både forskningsartiklar med nationella och internationella synvinklar för att få ett större utbud av artiklar. Valet av artiklar baserades på kunskapsöversiktens syfte om forskningsresultat kopplat till olika undervisningsmetoder i matematik. Samt frågeställning om vilka undervisningsmetoder inom matematik diskuteras som ett möjligt komplement till den traditionella undervisningsmetoden. Resultatet från valda artiklar gav fyra olika teman. De teman utöver den mer konventionella lärobokundervisningen är digitala verktyg, konkret material, utomhuspedagogik och kreativa undervisningsmetoder. Slutsatserna är att undervisningsmetoderna som nämns har en positiv påverkan på undervisning och elever.

Tidigare forskning visar att det knappt finns forskning om vilken undervisningsform som lämpar sig för implementering för yngre elever i kemi. Frågan om att hitta en undervisningsmetod som ökar elevernas prestationer i kemi är en utmaning i det moderna skolsystemet. Fortsättningsvis visar forskning att laborationer inte var en lämplig undervisningsform som introduktion för ett naturvetenskapligt lärande i de lägre åldrarna, men det saknas gedigna empiriska bevis som stödjer detta påstående. Därför, i den föreliggande studien, undersöks laboratorie- och traditionella undervisningsmetoder på ämnet vattnets aggressionsformer. Denna studie involverade 50 deltagare som är grundskoleelever i årskurs 3. Data samlades in med ett för- och eftertest. Resultatet av denna studie visade ingen uppenbar skillnad i testpoängen mellan jämförelse- och experimentgruppen. Resultaten visade även att den laborativa undervisningsmetoden gav ett bättre utfall på elevernas förståelse på mikronivå. Till skillnad från experimentgruppen kunde den traditionella undervisningen nämna vattnets fasomvandlingar mycket mer än vad laboratorieundervisningen kunde. Avslutningsvis, visade studien ingen tydlig skillnad i testpoängen mellan jämförelse- och experimentgrupp. / Previous research shows that there is hardly any research on teaching methods suitable for implementation for younger students in chemistry. The issue of finding a teaching method that increases student achievement in chemistry is a challenge in modern school systems. Research shows that laboratory work was not a suitable form of teaching as an introduction to chemistry at younger ages, but there is a lack of solid empirical evidence to support this claim. Therefore, in the present study, the laboratory and traditional teaching methods are examined on the topic of water's state of matter. The research involved fifty participants that are primary school students in grade 3. Data was collected using a pre-test and post-test. The results also showed that the laboratory teaching method improved students' understanding at the micro-level. Unlike the experimental group, the traditional teaching could mention water phase transformations much more than the laboratory teaching could. The outcome of this study showed no evident difference in the test scores between the comparison and experimental groups.

Denna studie utgår från en tes om framgångsrik undervisning som baseras på Hatties m.fl. (2017) och Grevholms (2012) forskning. Uppsatsen är en jämförande studie som utgår från tre undervisningsmodeller i matematik, traditionell undervisningsmodell, montessorimodellen och singaporemodellen. Fokus är på matematikundervisning i årskurs 1-3, svensk skola. Studien omfattar dels en mindre litteraturstudie, dels en intervjustudie med tre lärare som arbetar enligt de tre modellerna. Jag utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande, undervisning och kunskap. Analyserna baseras på en riktad kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar på för och nackdelar med de tre undervisningsmodellerna och hur väl de uppfyller kraven enligt tesen för en framgångsrik undervisning. I resultatet tydliggörs genom lärarnas utsagor problematiken med de olika undervisningsmodellerna. / The proposal in this study define successful teaching from Hattie et al. (2017) and Grevholm (2012) research results. This is a comparative study with three teaching models in mathematics, Traditional model, Montessori model and Singapore model. The focus is on mathematics teaching in primary school, in Sweden.  The study embrace a minor literature study and an interview study with three teachers, who work according the three models in their teaching. I use a socio-cultural perspective on learning, teaching and knowledge. A directed qualitative content analyze is used to analyze both the literature and the interviews.  The results show the pros and cons of the three teaching models, according to the requirements of the proposed ideas of successful teaching. The results of the teachers´ statements clarify and problematize the differences between the three educational models in practice.

This study aims to investigate the effects of cooperative learning on pupils’ knowledge and development with a particular focus on concepts and conceptual understanding in mathematics. By employing both qualitative and quantitative research methods, the study compared the effectiveness of cooperative learning to traditional teaching approaches in grade 4. The following question was formulated to research the aim of this study: <li aria-level="1">How does pupils’' understanding of concepts in mathematics differ after traditional teaching compared to teaching with cooperative learning in grade 4? Svanelid’s (2014) three aspects were used as an analysis model in this intervention study. With the analysis model, teachers can assess whether pupils have understood various mathematical concepts. The results of the aim showed that cooperative learning had a significant positive impact on pupils’ learning and their understanding of geometrical concepts. Through collaborative activities and interactive discussions, pupils actively participated in the learning process, leading to improved comprehension and retention of geometric concepts. However due to introduction of methodological weaknesses and potential biases the results can not be considered as statistically sound. The study indicated development in pupils’ learning and understanding of mathematics. In an attempt to pursue the main aim of this study, traditional teaching and cooperative learning were used as teaching techniques for pupils to study the development of their learning. After each teaching method, tests were used to identify the results of the analysis. The results indicated progression in the pupils’ learning by using cooperative teaching. Teachers are encouraged to further investigate cooperative learning techniques in their lessons as it potentially can increase pupils’ learning. More research is needed to establish a correlation between the use of cooperative learning in the teaching of mathematical concepts.