• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 63
  • 11
  • 2
  • Tagged with
  • 76
  • 33
  • 32
  • 23
  • 22
  • 18
  • 16
  • 15
  • 14
  • 12
  • 11
  • 11
  • 11
  • 10
  • 9
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
71

Typografins tolkning : En undersökning av typografins betydelse vid tolkning av text

Toreheim, Mimmi January 2011 (has links)
This paper addresses the question about what role typography plays in the interpretation of a text. From three different handbooks in typography arguments are gathered and categorized in to three categories: roman types, san serif and others. Interviews with people from the graphic design area are also a part of the paper and are accounted for in the discussion part of the paper. Areas of theory are a broad hermeneutic view based on Hans-Georg Gadamers thoughts, which have sub categories such as: Michel Foucault’s theory about discourses, John Swales genre theory and Anders Björkvall’s thoughts on typography and multi-modal texts. The result of the paper is that all typography, even the one often called the invisible typography, is interpreted by the reader who gathers it’s pre-knowledge from genre, history, culture and discourses. This means that typography plays an important role in the interpretation of a text. Key words: typography, interpretation, hermeneutic, Hans- Georg Gadamer, discourse, Michel Foucault, genre analysis, John Swales, Multi- modal, Anders Björkvall, semiotic. / Denna uppsats behandlar frågan om vilken roll typografin spelar för tolkningen av en text. Från tre olika handböcker i typografi samlas argument in och kategoriseras i tre kategorier: antikva, sanserif och övriga. Även intervjuer med personer yrkesverksamma i det grafiska fältet genomförs och redovisas sedan i diskussionen. Teoretisk utgångspunkt hämtas från Hans-Georg Gadamers tankar om hermeneutik, på vilken följande underkategorier av teorier följer: Michel Foucaults diskursteori, John Swales genreteori och Anders Björkvalls tankar om typografi och multimodala texter. Resultatet pekar mot att all typografi, även den som ofta kallas för den osynliga typografin, tolkas av mottagaren som i sin tur samlat sina förkunskaper från genre, historia, kultur och diskurs. Detta innebär att typografi spelar en viktig roll i tolkningen av en text. Nyckelord: typografi, tolkning, hermeneutik, Hans-Georg Gadamer, diskurs, Michel Foucault, genreanalys, Johan Swales, multimodalitet, Anders Björkvall, semiotik.
72

Red banderoles and swedish flags - a study in the relationship between politics and visual identity within ten political youth associations / Från röda banderoller till svenska flaggor - en studie i samband mellan politik och grafiska profiler hos tio politiska ungdomsförbund

Eskilson, Siri, Pedersen, Kajsa January 2014 (has links)
2014 är det supervalår i Sverige. Det innebär intensiv marknadsföring för de olika politiska intressena i många olika kanaler. För många, men kanske speciellt för unga människor, kan detta bli en förvirrande period av budskap och åsikter som på olika sätt ska värderas och tas ställning till. De politiska ungdomsförbunden riktar sig till personer mellan sex och 25 år, och hör för det mesta till ett så kallat moderparti, men har egna politiska agendor, grafiska profiler och marknadsföring. Den mesta av marknadsföringen sker genom någon slags grafiskt material, och för att de politiska budskapen verkligen ska nå fram till alla unga på bästa sätt, borde det grafiska materialet också rent visuellt tala för innehållet. Den här studien syftar till att undersöka om det finns samband mellan politik och grafiska profiler hos de politiska ungdomsförbunden. Då studier på sambandet mellan politik och grafiskt material visat sig vara ett relativt outforskat område som det är svårt att hitta exakt data om, är detta en kvalitativ tvärsnittsstudie. Tio politiska ungdomsförbund valdes ut för granskning med grund i moderpartiernas storlek i riksdagsvalet 2010. Vidare samlades data om dessa in genom kvalitativa dokument och audiovisuella kanaler, vilket exempelvis innefattar de politiska ungdomsförbundens grafiska manualer och webbsidor. Studien visar på samband mellan politiken och de grafiska profilernas. Dessa uppstod mellan förbunden som ingår i blockpolitiken, men även mellan förbund på skilda delar av skalan som hade andra aspekter än blockpolitik gemensamt.
73

Har den digitala pizzamenyn en genomtänkt stil? : En analys av lågprispizzeriors design av menyer / Does the digital pizza menu have a thoughtful style? : An analysis of low-price pizzerias design of menus

Ericson, Jessica, Hammam, Aurora January 2020 (has links)
Det finns studier som anger rekommendationer för att designa en väl utformad restaurangmeny. Syftet med rapporten är att undersöka om pizzeriapersonal och formgivare designar digitala pizzamenyer genom medvetna val utifrån de designprinciper och designrekommendationer som finns. Undersökningen är ett kvalitativt forskningsarbete där kartläggning har använts som strategi. Datainsamlingsmetoderna som har använts är litteratursökning, visuell innehållsanalys, gruppintervjuer och semistrukturerade intervjuer för att kunna besvara frågeställningarna. Resultaten från undersökningen påvisar bland annat att pizzeriapersonalen anser att deras menydesign inte överensstämmer med varumärket. Personalen och kunderna har även olika uppfattningar om vad varumärkena står för. Trots att pizzeriornas varumärke inte stämmer överens med designen uppfyller menyerna kundernas förväntan. Slutsatserna visar bland annat att det finns gemensamma och särskiljande grafiska element. De flesta lågprispizzerior har inte ett genomtänkt varumärke samt att det inte finns en medvetenhet angående de designprinciper och designrekommendationerna hos pizzeriapersonal eller formgivare. / For the creation of restaurant menus there are studies that show which recommendations you should use to achieve a well-designed menu. The purpose of the study is to investigate whether pizzeria personnel and designers create digital pizza menus consciously from the design recommendations that exists. This study is a qualitative research work and we have used a survey as strategy. Data collection methods that have been used to answer the study questions are literature search, a visual content analysis, group interviews and semi-structured interviews. One result from the interviews showed that the pizzeria personnel thinks that their menu design does not match their brand. The pizzeria personnel and customers have different perceptions about what the brand stands for. The group interviews show that the digital menus live up to customers expectation and their experience of the low-price pizza. The conclusions show that there are common and distinctive graphical elements. Most low-price pizzerias do not have a well thought out branding, although the pizzeria personnel and designers do not have consciousness regarding the design principles and recommendations.
74

MOTHER TONGUE  / מאַמע-לשון : An interscriptual typeface

Larsson, Veronika January 2022 (has links)
The starting point for my degree project was the experience of an “in-betweenship”: to be in the middle of two cultures. If language is a bearer of culture and typography the body of language, as a graphic designer I was curious about what typography could be created from this intermediate position. In particular, I wanted to work with methods, tools, and expressions derived from my Jewish heritage in order to change my conditions for type construction and language. I have explored the typographic ligature as a method and form; historically created to save time and space in typesetting, but here used to find common denominators between two structurally different scripts. One question in particular has guided my process: can I create something whole from an intermediate position – something that isn’t one or the other, but a third possibility? The result is a calligraphic, interscriptual typeface with hybrids of Latin and Hebrew letters that can be read from left-to-right in English, as well as right-to-left in Yiddish. Based on my own poem about this in-betweenship – introduced on p.50 – the visual appearence comes from the codependency between the two scripts, a well as the compromises this merge entailed. This way, it doesn’t only represent my own hybridized experience but also the Jewish experience at large, shaped by influences from other cultures and languages over centuries of flight and migration.
75

Making a hybrid of Fraktur and Helvetica : Investigating typography's connection to power, from a historical perspective in a contemporary context

Bager, Freja January 2018 (has links)
Throughout history and in today’s society, typography has been and still is without doubt a great part of communication. Behrens, an important designer from the modernist movement, believed that after architecture, typography provided “…the most characteristic picture of a period” and “…development of people”. Typography carries meaning and associations, built on the contexts and the design it is used in, that finally creates a typographic image. The Blackletter style Fraktur, and Helvetica were born to serve a purpose connected to power. Important for this research is to understand in detail, the origin of that power and its position: Blackletter portrays features of the Gothic architecture, expressing religious emotions and civic pride, intended for effective writing, and was predominant in religious and educational contexts. This improvement of writing was a necessity for the development of the society during the medieval times; for both educational and financial reasons. As Fraktur became a symbol of Germany, the today’s connotations towards oppression and Nazism were inevi­table as the Third Reich continued to use it until it was banned in 1941. Meanwhile, the post war modernism in the 20th Century, sought objectivity, simplicity and readability in their design, to erase any carried meaning or associations that could have a misleading effect on the information. This period of time paved way for a corporate culture, with approaches towards rationalist and function­alist methods, that expresses authority and reliability. Achieving brand recognition for a wide range of products and contexts was required by the graphic designers. Through workshops that document people’s associations and comments on the shapes and typographic images that both Helvetica and Fraktur create, and visual research made in forms of sketching and adding Fraktur features to signs of institutions and public sectors, I have investigated Fraktur’s tainted image of oppression and political sentiments with the help of Helvetica as the contemporary norm.
76

Vägen till 2.0 : Att hantera en allvarlig hjärnskada / The journey to 2.0 : Coping with a serious brain injury

Blom, Malin January 2018 (has links)
Mitt masterprojekt är en bok som syftar till att stötta anhöriga till personer med förvärvad hjärnskada, där jag använder mig själv och min egen rehabilitering efter en smitningsolycka som fallstudie. / My master project is a book that aims to support relatives of people with aquired brain injuries, where I use myself and my own rehabilitetion after a hit-and-run accident as a case study.

Page generated in 0.0312 seconds