Syftet med studien är att bidra med kunskap om lärandemiljöer för undersökande arbetssätt i förskolan. Utifrån studiens syfte valdes semistrukturerad intervju som metod. I studien har åtta förskollärare intervjuats för att belysa deras beskrivningar hur de inkluderar lärmiljön utifrån undersökande arbetssätt. Undersökande arbetssätt kopplas i studien till produktiva frågor inom naturvetenskaplig undervisning. Studien utgår ifrån sociokulturella perspektivet där begreppen mentala redskap, artefakter, appropriering och scaffolding är i fokus. Begreppen har valts för att analysera förskollärarnas beskrivning av deras tillvägagångssätt kopplat till naturvetenskaplig undervisning. Utifrån resultatet beskriver förskollärarna att de skapar lärandemiljöer i förskolan kopplat till naturvetenskap genom att kombinera läroplanen, barnens avtryck och intresse. Detta genom att observera och dokumentera barnen för att synliggöra detta i förskolans lärmiljöer. Materialet i lärmiljön har stor betydelse för att skapa en lärmiljö som inspirerar barnen att undersöka och utforska. Materialet ska vara i barnens höjd där barnen får vara självständiga påvisar resultatet. Resultatet belyser förskollärarnas beskrivningar av hur de skapar förutsättningar för produktiva frågor hos barnen i undersökande arbetssätt i naturvetenskaplig undervisning. Detta för att skapa en trygg atmosfär där barnens frågor får ta plats. För att skapa en trygg atmosfär inkluderas engagerade, nyfikna och medvetna förskollärare som resultatet visar. Vid olika undervisningssituationer och experiment krävs en ämneskompetent förskollärare som inkluderar ämnesinriktade begrepp i undervisningen. Resultatet indikerar för ett behov av kompetensutveckling inom naturvetenskaplig undervisning. Förskollärarna beskriver en osäkerhet för att utmana och stötta barnens lärande utifrån barnens upptäckter och utforskande. / The purpose of this study is to contribute with knowledge about learning environment for an investigative approach in preschool. Based on the purpose of the study, a semi-structured interview was chosen as the method. In the study, eight preschool teachers were interviewed to illuminate their descriptions of how they include the learning environment with investigative approach. Investigative approach is connected in the study to productive questions in science teaching. The study is based on the sociocultural perspective were the concepts as mental tools, artefacts, appropriation and scaffolding are in focus. The concepts have been chosen to analyze the preschool teacher’s descriptions of their approach connected to science teaching. Based on the results, the preschool teachers describe that they create learning environments in the preschool connected to science by combining the curriculum, children´s imprint and interests. This by observing and documenting the children to make this visible in the preschool´s learning environments. The material in the learning environment is of great importance to creating a learning environment that inspires the children to investigate and explore. The material should be at the children´s height, where the children can be independent the result shows. The results sheds light the preschool teacher’s descriptions of how they create the conditions for productive questions for the children in investigative approach in science teaching. This is to create a safe atmosphere where the children´s questions can take place. To create a safe atmosphere engaged, curious and aware preschool teachers are included, as the results show. In various teaching situations and experiments, a subject-competent preschool teacher is required who includes subject-oriented concepts in the teaching. The result indicates a need for competence development in science teaching. The preschool teachers describe an insecurity to challenge and support the children´s learning based on the children´s discoveries and explorations.

Denna studie syftar till att undersöka vilka roller DAW-program har inom undervisningen i musikproduktion på gymnasial nivå utifrån elevers och lärares perspektiv samt lärarens bild av hur diskrepans mellan preferenser kring DAW-program kan påverka elevers motivation för lärande i undervisning i musikproduktion. Datainsamlingen skedde genom en semistrukturerad intervju med två gymnasielärare och genom en enkätundersökning bland fyra gymnasieklasser från olika årskurser som studerar musikproduktion. För analysen av det kvalitativa materialet användes innehållsanalys för att hitta underliggande teman kopplade till studiens syfte och frågeställning. Resultatet har därefter diskuterats utifrån ett  sociokulturellt teoretiskt perspektiv. Resultatet av studien visar att diskrepanser mellan elevers tidigare erfarenheter av DAW-program kan påverka deras motivation då de saknar kunskap i hur de kan uttrycka sig musikaliskt med det DAW-program de förväntas använda i gymnasieundervisningen. Med rätt vägledning och stöttning kan eleverna dock övervinna denna inverkan på deras motivation och lyckas med sina studier.

Syftet med denna studie är att få mer kunskap om användandet av digitala verktyg vid undervisning av problemlösning i inom matematik i årskurs 1–3. Studien är av kvalitativ karaktär med en induktiv ansats som tar utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra verksamma lärare som använder digitala verktyg vid undervisning av problemlösning. Resultatet påvisar att lärarna använder iPad, dator, smartboard samt projektor genom att utnyttja dessa i samspel med olika appar och plattformar. Vidare används digitala verktyg vid genomgångar av uppgifter i problemlösning. Lärarna framför en positiv inställning till digitala verktyg där samtliga uttrycker den vardagsanknytning digitala verktyg besitter, vilket motiverar eleverna. Samtidigt framgår vissa hinder med att använda digitala verktyg i undervisning av problemlösning. / The purpose of this study is to get a deeper understanding of the implementation of digital technology in mathematical problem-solving, targeting teachers in grades 1-3. The study is qualitative with an inductive approach. Four semi-structured interviews were conducted with teachers using digital technology during problem-solving. A qualitative content analysis was conducted on data collected, with the sociocultural perspective as a point of departure. The result showed that teachers use iPad, computers, smartboards, and projectors interplaying with different mathematical applications and platforms. The teachers frequently use digital technology during presentations of mathematical problem-solving in the classroom. The results also showed that the teachers are positive towards digital technology and the connection to everyday situations, which can motivate the pupils. However, the teachers also describe some obstacles when teaching problem-solving in regard to digital technology in the classroom.

Syftet med den här studien var att ta reda på om barns lekar påverkas om lekutrymmet är begränsat. Jag blev nyfiken på den här frågan eftersom den förskola som jag arbetar på har haft tillgång till en förskolebuss i cirka två år nu. För att få svar på mina frågeställningar så använde jag mig av kvalitativa observationer på den förskolebuss som jag arbetar på. De frågeställningar som genomsyrar arbetet är. Hur påverkas barns lek när lekutrymmet är begränsat? Hur påverkar barnens kamratrelationer när lekutrymmet är begränsat och vilka konsekvenser får det för leken? Hur påverkas valet av material när lekutrymmet är begränsat och vilka konsekvenser får det för leken? Det resultatet som visades i studien var att barnen blir påverkade av att utrymmet är begränsat. Men eftersom barnen är väldigt kreativa så hittar dem på egna lösningar som gör att de kan leka i begränsade utrymmena. Barnen ligger i mittgången på förskolebussen med huvudet och händerna inne i kojan eller så står de i en soffa och leker för de har kommit underfund med att det blir mer plats att leka på. När det gäller kamratrelationer så kan man se att barnen upptäcker andra kompisar att leka med på förskolebussen än vad de brukar göra på förskolan. / The purpose of this study was to find out if children`s play is affected if the spece play is limited. I was curious about this question since the preschool I work at now has had access to a preschool bus for about two years. To answer my questions I used qualitative observations on the preschool bus. The questions that permeate th work are: How are the children play affected when the play spac is limited? How is children affected when space of play is limited and what consequences does it have for the play? how is the choice of material positively affected when the space of play is limited and what are consequences to the play? The results shown in the study are that the children are affected if the space for play is limited. But since children are very creative, they come up with own solutions that make it possible to play in the limited space. The children lie on the center aisle of the preschool bus with their heads and hands inside the hut or they stand on one sofa and play because they found out that it creates more space for play. When it comes to friendships you can see that the children discover other friends to play with at the preschool bus than they usually do at the actual preschool.

The purpose of the study is to investigate how preschool teachers work to develop each child's language development in reading aloud situations. Based on the purpose, the following questions were formulated: In what ways do preschool teachers challenge each child individually in their language development in read-aloud situations? and Which factors do the preschool teachers describe as decisive for how the adaptations look in reading aloud situations? To answer the questions, a qualitative method was used in the form of video observations and semi-structured interviews. The video observations aimed to answer the first question and the semi-structured interviews aimed to answer the second question. After the data collection, the empirical evidence was analyzed based on thematic analysis. The study is based on a socio-cultural perspective and the following analytical concepts were used to analyze the empirical evidence: mediation, mediation tool, the zone of proximal development and scaffolding. The main result of the study is that the preschool teachers in the interviews discuss concrete strategies for challenging children linguistically during reading aloud situations. However, it was observed that the answers often focus more on how children with limited verbal language can be challenged. Our observations confirm this in that the adaptations are mainly aimed at the children who are less verbally competent compared to their peers. / Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar med att utveckla varje barns språkutveckling vid högläsningssituationer. Utifrån syftet formulerades följande frågeställningar: På vilka sätt utmanar förskollärare varje barn individuellt i deras språkutveckling vid högläsningssituationer? och Vilka faktorer beskriver förskollärarna är avgörande för hur anpassningarna ser ut vid högläsningssituationer? För att besvara frågeställningarna användes en kvalitativ metod i form av videoobservationer och semistrukturerade intervjuer. Videoobservationerna syftade till att besvara den första frågeställningen och de semistrukturerade intervjuerna syftade till att besvara den andra frågeställningen. Efter datainsamlingen analyserades empirin utifrån tematisk analys. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och följande analysbegrepp användes för att analysera empirin: mediering, medierande redskap, den proximalautvecklingszonen samt scaffolding. Studiens huvudsakliga resultat är att förskollärarna i intervjuerna diskuterar konkreta strategier för att utmana barn språkligt under högläsningssituationer. Dock uppmärksammade vi att svaren ofta fokuserar mer på hur barn med begränsat verbalt språk kan utmanas. Våra observationer bekräftar detta genom att anpassningarna främst riktas mot de barn som är mindre verbala jämfört med sina kamrater.

Den här läromedelsgranskningen fokuserar på det algebraiska arbetsmaterialet i två läromedel i årskurs 4, 5 och 6. Granskningens syfte är att undersöka vilka strategier som presenteras för att lösa algebraiska uppgifter och hur läromedlen är uppbygga för att förenkla övergången från aritmetik till algebra. Genom att utgå från det sociokulturella perspektivet analyseras materialet i fyra kategorier: förekomst av representationsformer, övergång från aritmetik till algebra,lösningsstrategier samt progression och stödstruktur. Resultatet visar att läromedlen erbjuder olika former av stöttning och lösningsstrategier. Strategierna skulle dock kunna förtydligas ytterligare för att göra det enklare för eleven att följa de olika stegen som presenteras. I samtliga läromedel finns en tydlig stödstruktur som ger utrymme för eleven att arbeta och utvecklas utifrån egna förutsättningar. / This textbook review focuses on the algebraic teaching materials in two textbooks for grades 4, 5, and 6. The purpose of the review is to investigate the strategies presented for solving algebraic tasks and how the textbooks are structured to facilitate the transition from arithmetic to algebra. Based on the sociocultural perspective, the material is analyzed in four categories: the presence of representational forms, the transition from arithmetic to algebra, solution strategies, and progression and support structure. The results show that the textbooks offer different forms of support and solution strategies. However, the strategies could be further clarified to make it easier for the student to follow the different steps presented. In all textbooks, there is a clear support structure that gives the student the space to work and develop on their own terms.

<p dir="ltr">Over the past decades, language and language learning research heavily relied on an individual’s innate ability or level of proficiency rather than social aspects that influence the individual’s ability to use language. Consequently, scholars of language learning research narrowly dealt with linguistic features and/or grammar within an isolated manner like the model of universal grammar (UG) proposed by Chomsky (Chomsky, 1972; Lantolf, 1994). However, socially oriented scholars have lately criticized this limited view on language learning (Garcia & Li Wei, 2014; Norton, 1995; Pennycook, 2010). From a sociocultural perspective, language becomes meaningful within the social realm because it is deeply interconnected with the social environment. This perspective calls for a new approach to research, teach, and understand bilingualism and language learning, especially the role of a bilinguals’ home language (thereafter Heritage Language) and its use in the second language (usually English) learning process (August & Shanahan, 2010; Boyle, et, al, 2015; Garcia, 2011). In the past, bilinguals’ hybrid language practices have been considered a sign of language deficiency and/or problem attributed to the HL (Creese & Blackledge, 2010, Heller, 2006, & Wei, 2011) and overlook its contribution to learning the English language and to bilingualism. Recent scholarship in language education has deviated from the form-focused approach to the critical approach. The critical approach examines bilinguals’ hybrid language practices, translanguaging, as bilinguals’ discursive and dynamic communication to make sense of the world by drawing their full linguistic and cultural repertoires (Grosjean, 2010; Otheguy, García, & Reid, 2015).</p><p dir="ltr">This dissertation specifically examines in what ways a student’s use of two languages contributes to advancing their academic and social goals throughout their education. I analyze Korean emergent bilinguals’ language and literacy use across different contexts: public elementary school, the Korean heritage language school, home, and local churches, to understand how emergent bilingual 1st graders engage in their learning process. Drawing on a qualitative case study with four Korean emergent bilinguals, the data include over 106 hours of participant observation and transcripts of audio recordings across four contexts and interviews with students, parents, and teachers. Using thematic analysis, I code in what ways various social contexts influence bilinguals’ translanguaging practices and in what ways individual children reveal their linguistic and cultural identities in their oral and written communication. This dissertation demonstrates that bilinguals utilize a myriad of translanguaging practices to achieve various social and linguistic goals and to accommodate different social contexts.</p><p dir="ltr">In conclusion, this dissertation provides substantial contributions to language literacy education in two ways: to use translanguaging practices for communicative and linguistic purposes, and to maintain HL for English language development. First, this study supports the reconciliation of the two premises of language learning. Emergent bilinguals’ flexible use of linguistic and cultural resources demonstrates that “linguistic and cultural knowledge are constructed through each other and language-acquiring children are active and selective agents in both process” (Watson-Gegeo & Nielsen, 2003, p. 165). As discussed, translanguaging not only offers new insight into bilingual education in different learning contexts but also reveals bilinguals’ hidden language repertoires and the diverse cultural knowledge that bilinguals possess. Second, this study adds to our understanding of language maintenance in a larger society by exploring a small community of Korean emergent bilinguals in the Midwestern United States.</p>

The aim of this study is to analyse mutual enactments of critical literacies and social visualisation tools as information resources. The central concept of critical literacies as used here extends and redefines prior critical literacy definitions to denote the pluralistic situated enactments of meaning through which study participants identify, question and transform bias, restrictions and power related aspects of access, control and use in relation to the tools. The study is based on two critical ethnography inspired case studies involving observations, interviews, and contextual inquiry and located in professional settings. Case 1 is centred on how a geographic information system (MapInfo) is used for analysing and preventing traffic accidents. Case 2 is centred on how a dynamic time series animating chart (Trendalyzer) is used for analysing and spreading knowledge about the world’s development. The results demonstrate co-existing critical literacies described in terms of three main directionalities as reactive, proactive, and adaptive, of which the adaptive varieties seem thus far largely overlooked. On the basis of these findings, it is suggested that dominant cognitivist and positivist narratives of visualisations should be replaced with more nuanced alternatives that emphasise the potentials of visualisation tools as evocative and non-blackboxed information resources; i.e., as encouraging new questions and allowing alternative analyses, rather than constructing them as enunciative tools providing true answers. As theoretical contributions, the dissertation argues for a conceptualisation of visualisation tools as representational artefacts and a species of documents actuating information organisation related problems of representation. It also presents a new theoretical construct for the analysis and understanding of the mutual shaping of critical literacies and information resources that includes both cultural practices and actor interests through a combination of sociocultural theories on tools and sociotechnical theories on inscriptions. / <p>Academic dissertation for the Degree of Doctor of Philosophy in Library and</p><p>Information Science at the University of Borås to be publicly defended on Friday</p><p>14 December 2012 at 13.00 in lecture room C203, the University of Borås,</p><p>Allégatan 1, Borås.</p>

På grund av oroligheter i världen skedde under år 2015 en kraftig ökning av asylsökande, där ibland även ensamkommande barn. Ökning av ensamkommande barn medförde en boendeproblematik för Sveriges kommuner, vilket lett till behov av flertalet nyuppstartade HVB-hem. Det fanns ett intresse av att studerades hälsofrämjande aktiviteter i kontexten, detta för att förstå dem som en del av en hälsodiskursiv praktik. Detta gjordes utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande, diskurs analys samt ett helhetsperspektiv på hälsa. Därav har studien genomförts som kvalitativ studie med inspiration ifrån etnografisk forskning. Deltagande observationer utfördes vid tre tillfällen. Observationerna utfördes på två olika avdelningar på ett HVB- hem för ensamkommande pojkar. Genom ett hälsopedagogiskt perspektiv var avsikten med studien att synliggöra hälsodiskurser och dess betydelse för ungdomarnas lärande och skapande av hälsa. Kategorierna för studiens analyserade resultat återspeglar de hälsofrämjande aktiviteter som observerades. Teman för diskussionsdelen framanalyserats med utgångspunkt i studiens valda teorier och utföll i följande sex kategorier: Tidspassning, Vi och dem, Laganda och att ha trevligt ihop, Minskad förtäring av sötsaker, Regelföljning och självständighet samt Dubbla budskap. Av resultatet framkom det att den rådande hälsodiskursen tycks bygga på ett omedvetet helhetsperspektiv på hälsa. Det framkommer genom personalens utsagor att en strävans finns mot att skapa förutsättningar för att ungdomarna att utvecklas till självständiga individer, dock strider detta mot vad som kan ses i den hälsodiskursiva praktiken. Därav kan det tänkas att hälsa är ett ämne som kan behöva lyftas i praktiken. Då det var svårt att hitta relevant forskning i ämnet tycks även behov finnas av att bedriva forskning kring hur insatser på HVB-hem bör utformas för att uppnå ökad självständighet hos ungdomarna. / 2015 saw a sharp rise in unaccompanied children seeking asylum. This is due to turmoil in many parts of the world. The rise has brought housing problems for Sweden’s municipalities, with more housing and treatment facilities started as a result. A study was conducted, motivated by ethnography research. Participants were observed on three occasions, in two separate wards in a HVB resident for unaccompanied boys. Health promoting activities were observed, to gain an understanding of them for use from a pedagogic perspective. This was done using a sociocultural perspective in teaching, study analysis, as well as health in general. Through a health discourse perspective, the purpose of the study was to analyze health awareness in the children. The categories for the analysed results reflected the health promoting activities that were encouraged during the study. The study was analysed using the following six categories Punctuality, Us and them, Team spirit and getting along, Reduced sugar consumption, Following rules and independence, as well as Double standards. The results showed that the current health discourse is founded on a subconsciously overall perspective on health. Housing and HVB resident staff have the aim to create possibilities for the children to develop into independent individuals. It can be seen as a field that needs to be improved in practice, through staff education. Relevant data is lacking, further research is needed into what action is required to help the children reach independence.

Online language learning and teaching is a field that has received a significant amount of research attention. What factors could affect student participation in simpler online learning environments has been investigated by researchers, but there has been limited study of factors affecting participation in complex Multi-User Virtual Environments. By using the typical Multi-User Virtual Environment Second Life, three English courses offered by Swedish universities were examined in this thesis. The courses were video-recorded, and selected parts of the recordings were transcribed. The transcribed recordings were complemented by author(s)’ observation, participants’ reflection, an online questionnaire and an online interview. Participation from the courses was measured both quantitatively and qualitatively. Quantitative methods were used to measure, for example, floor space, number of utterances, turn length, number of turns; the qualitative analysis centered on, for instance, utterance functions, discourse analysis, and Conversational Analysis. The results were published in five papers that focused on different central factors affecting participation in Second Life. In this thesis, the findings from those articles are synthesized. Furthermore, on the basis of the findings, a general model of factors affecting participation is presented and discussed to highlight that different factors interrelate and that some factors are particularly important in terms of affecting participation in Multi-User Virtual Environments. These are students’ technical skills, task design, course design, technical support, and Second Life technology. The complex technology also places critical demands on teachers’ technical skills, teaching strategies, and roles that teachers should play. Finally, this thesis argues that it is important to choose a suitable technology for an English course.