<p><em>The aim of this study is to analyze the concept of antiracism and explore what characterizes the kind of antiracism that the empirical examples presented in this study represent.</em> The empirical examples are instances of what I call antiracist actors. They are rooted in civil society, but also have strong connections with the government through government funding. The empirical data has been gathered through both qualitative and quantitative methods, mainly in the form of a survey and interviews. In order to explore the antiracist actors I have focused on three themes: (1) the shapes and forms of racism, (2) antiracism as a phenomenon, and (3) antiracism as a social arena. Through these themes I have gathered information about how the antiracist actors interpret their activities and the context in which they are working.</p><p>On the subject of the shapes and forms of racism, I establish that racism is a concept that is hard to define. The antiracist actors lack a common language regarding racism, which affects the antiracist rhetoric. Regarding antiracism as a phenomenon, I conclude that the antiracist strategies mainly consist of three components: (1) <em>knowledge is used as a strategic instrument</em> internally to strengthen the volunteers, (2) <em>knowledge is spread</em> externally to increase awareness of racism, and (3) the antiracist actors <em>deconstruct racist beliefs</em> when opposing racist opinions. Finally, I research antiracism as a social arena and study civil society and theories about social movements in order to explore organizational aspects of the antiracist actors. Using Alberto Meluccis’ social movement theories, there is some evidence to support the thesis that the antiracist actors could be defined as part of an antiracist movement. However, overall there are stronger arguments to suggest the opposite, mainly since the antiracist actors are not in opposition to one or more adversaries. Instead they work with target groups, sometimes targeting the general public, sometimes specific groups like children in a certain school.</p><p>The main conclusion from my study in this respect is that the antiracist actors are part of what I call <em>association-driven antiracism</em>. The associationdriven antiracism is <em>characterized by non-violent methods</em> and the antiracist actors do not focus on racist adversaries, instead <em>they work with target groups</em> trying to influence them in an antiracist way. The association-driven antiracism secures its continuity through networks, since many activities are project-based and only last for a limited period of time. Also, the antiracist actors are not representatives <em>of particular political parties</em>, instead they <em>gather around the question at hand, antiracism</em>. The antiracist actors within the association-driven antiracism are in close collaboration with the government and partly finance their activities with government funding. This collaboration can be explained as a <em>positive steering process</em>, the rulers (the government) and those who are ruled (the antiracist actors) agree on an antiracist ideology and work in the same direction.</p>

<p>Objektet för min studie är Pow-Wow, en grupp som arbetar mot rasism och mobbning på en svensk grundskola. Syftet med uppsatsen är att genom en kvalitativ undersökning titta närmare på hur Pow-Wow, har startats, genomförts och utvecklats. Utgångspunkten är att liknande grupper som arbetar mot rasism är sällsynta i svenska skolor. Därför är det speciellt intressant att titta närmare på hur det kommer sig att Pow-Wow startades på skolan och varför verksamheten har kunnat överleva så länge. </p><p>För att kunna besvara dessa frågor har jag intervjuat skolans nuvarande rektor, skolans före detta rektor, de två lärare som arbetar med Pow-Wow och en elev som var med under Pow-Wows första år. Vid analysen av intervjuerna har jag använt mig av ett mikropolitiskt perspektiv som ser på skolan som en organisation där maktkamp och konflikter mellan olika grupper och individer ständigt pågår. </p><p>De två faktorer som i störst utsträckning påverkar Pow-Wow är dels Kajsa och Bengt, de två eldsjälarna som driver verksamheten och dels att Pow-Wow, medvetet eller omedvetet, undviker att försöka förändra skolan och därigenom undviker att hamna i konflikter.</p>

Objektet för min studie är Pow-Wow, en grupp som arbetar mot rasism och mobbning på en svensk grundskola. Syftet med uppsatsen är att genom en kvalitativ undersökning titta närmare på hur Pow-Wow, har startats, genomförts och utvecklats. Utgångspunkten är att liknande grupper som arbetar mot rasism är sällsynta i svenska skolor. Därför är det speciellt intressant att titta närmare på hur det kommer sig att Pow-Wow startades på skolan och varför verksamheten har kunnat överleva så länge. För att kunna besvara dessa frågor har jag intervjuat skolans nuvarande rektor, skolans före detta rektor, de två lärare som arbetar med Pow-Wow och en elev som var med under Pow-Wows första år. Vid analysen av intervjuerna har jag använt mig av ett mikropolitiskt perspektiv som ser på skolan som en organisation där maktkamp och konflikter mellan olika grupper och individer ständigt pågår. De två faktorer som i störst utsträckning påverkar Pow-Wow är dels Kajsa och Bengt, de två eldsjälarna som driver verksamheten och dels att Pow-Wow, medvetet eller omedvetet, undviker att försöka förändra skolan och därigenom undviker att hamna i konflikter.

Under lång tid har det funnits ett förhärskande sätt att förstå rasismen i Sverige som orsakad avvissa avvikande individer och grupper i en annars ”postrasistisk” nation. Tidigare forskningframhåller att denna uppfattning är starkt kopplad till den rådande nationella självbilden avSverige som en särskilt progressiv och modern nation. På senare år har det vuxit fram enkonkurrerande uppfattning om rasismen som en strukturell maktordning som genomsyrar detsvenska samhället. I syfte att bidra till en fördjupad förståelse för vilka faktorer som gör att deallmänna uppfattningarna om rasismen i Sverige består eller skiftar över tid undersöker dennauppsats det konkurrerande, strukturella synsättet. En diskursteoretisk ansats tillämpas för attklarlägga dess centrala idéer och översiktligt spåra dem över tid i den offentliga debatten medfokus på idéernas ursprung, utveckling samt inflytande på debattagendan. Resultaten indikeraratt den konkurrerande uppfattningen började manifesteras i den svenska samhällsdebattenomkring år 1990 men förblev marginell fram till cirka år 2010–2012 och framåt då dessförekomst i debatten tycks ha ökat explosionsartat. Flera indikationer tyder också på att denkonkurrerande uppfattningens inflytande på debatten har ökat, trots att den har mötts av starktmotstånd. Därtill påbörjas en kort analys av hur människors identiteter, känslor och fantasierkan bidra till förändringar av rådande uppfattningar om rasismen i Sverige.

This thesis analyzes the conceptualization of agency as a form of resistance against dehumanizing slavery discourses present in the narrative The Underground Railroad (2016) by Colson Whitehead. For the historical contextualization and the theoretical background, the scholarly work Stamped from the Beginning by Ibram X. Kendi is used. This serves to better illustrate how Whitehead’s novel, despite being fiction, draws on themes and topics that are real to the experience of millions of black people, particularly in the context of American slavery. The analysis demonstrates how the main black characters, particularly Cora, challenge and invert dehumanizing slavery discourses on brutality and sexual violence, mobility, community and bodily autonomy. They do so by reclaiming agency to humanize themselves and their people, reject captivity by escaping, reject isolation by forming and nurturing relationships with one another, and taking ownership over their bodies and minds with every possible means available. Black female characters such as Cora also reject hegemonic masculinity, which is linked to the system of slavery being understood as patriarchal. Such rejection occurs by defying power dynamics which guarantee the subordination of femaleness and blackness, to maleness and whiteness. Another finding of the thesis is the way in which racism, constructed and used to perpetuate racist policies that benefit the interests of white people, leads to a number of black people in the narrative developing a sense of self shaped by racist notions of inferiority, leading them to sabotage themselves and their people. This could be understood as assimilationism, which ranges from a severe self-sabotage, to fighting for acceptance of white people’s approval, buying into the false notion that something was wrong with blackness in the first place. This thesis is unapologetically antiracist and rejects dehumanizing slavery discourse in its writing. / Denna avhandling analyserar konceptualiseringen av agens som en form av motstånd mot dehumaniserande slaveridiskurser i The Underground Railroad (2016) av Colson Whitehead. För den historiska kontextualiseringen och den teoretiska bakgrunden används Stamped from the Beginning av Ibram X. Kendi. Detta tjänar till att bättre illustrera hur Whiteheads roman, trots att den är fiktion, bygger på teman och ämnen som är centrala i miljontals svarta människors erfarenheter, särskilt i samband med USAs slaverihistoria. Analysen visar hur de svarta huvudkaraktärerna, särskilt Cora, utmanar och inverterar avhumaniserande slaveridiskurser kring brutalitet och sexuellt våld, mobilitet, gemenskap och kroppslig autonomi. De gör det genom att återta friheten att humanisera sig själva och sitt folk, vägra fångenskap genom att fly och, isolering genom att bilda och vårda relationer och hävda äganderätt över kropp och sinne med alla tillbuds stående medel. Svarthet kvinnliga karaktärer som Cora avvisar också hegemonisk maskulinitet, vilket är kopplat till att slaverisystemet förstås som patriarkalt. Sådant förkastande sker genom att trotsa maktdynamik som garanterar underordnandet av kvinnlighet och svarthet, till manlighet och vithet. Uppsatsen visar öckså att det sätt på vilket rasism, konstruerad och använd för att vidmakthålla en politik som gynnar vita människors intressen, leder till att ett antal svarta människor i berättelsen utvecklar en självkänsla som formats av rasistiska föreställningar om underlägsenhet, vilket leder dem att sabotera för sig själva och sitt folk. Detta kan förstås i termer av assimilationism, som sträcker sig från ett allvarligt självsabotage, till att kämpa för vita människors godkännande, att köpa in sig i den falska föreställningen att något är fel med svarhet. Den här uppsatsen är antirasistisk och avvisar avhumaniserande slaveridiskurser.

The aim of the study is to make visible through a qualitative method if and how the program works to educate social workers through for example anti-colonial education. The relevance of the study is shown in the importance of knowledge about social and human rights, ethical perspective and diversity perspective in social work. The intuition for social work at Linnaeus University has the task of helping sociology students to meet the goals in the study plan but: Do students really achieve the education-specific goals? What does the department do to get the students there? What impact does right-wing populism have on the education?

Swedish libraries can be said to have entered a new phase characterized by librarians deliberately reflecting both on their libraries’ relation to society and on their own work procedures in libraries. One sign of this phase has been the campaign Bibliotek mot rasism (Libraries against racism). In this thesis, Bibliotek mot rasism together with three other instances of anti-racist actions on the part of librarians are investigated. These include the removal from libraries of children’s books featuring the character Lilla Hjärtat, the refusal to buy the book Massutmaning about the cost of immigration, and library associations not wanting to attend the Gothenburg Book Fair in 2017 because the racist newspaper Nya Tider was invited to attend the fair. The aim of the thesis is to illustrate the above mentioned new phase in library work. In order to do this, different texts in which the librarians explain their actions are studied. The questions asked are: How have the librarians reasoned? How have they looked upon their own role? Based on what contentions have they taken a stand? The results show different reasonings relevant to the different actions. When it comes to how the librarians have looked upon their own role and what arguments they have used to support their actions however, there are similarities between some of the librarians. The most frequently occuring roles are the willingness to show that the libraries are accessible for everyone and to stop the normalization of racism. When it comes to how the librarians argue to support their actions all of them refer to regulatory documents to do so. A statement referred to by several of the librarians is the equal value of everyone as regulated in the first article of the Universal Declaration of Human Rights. Another regulatory document referred to by several of the librarians is the United Nations’ Convention on the Rights of the Child. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

Denna uppsats undersöker diskursen kring Linnémonumentet i Humlegården, Stockholm och Louis De Geer-statyn på Gamla Torget, Norrköping, samt diskuterar vilken betydelse skulpturerna fick under Black Lives Matter-demonstrationerna år 2020 i relation till antirasism och historiska företeelser av 'damnatio memoriae'. Med ett postkolonialt och kritiskt rasteoretiskt perspektiv syftar denna uppsats till att framhäva och analysera de resonemang som tog mest plats under debatten, centrerat kring antirasistiska och icke-vitas röster. Genomgående används därav den kritiska diskursanalysen och semiotiken som metoder för att skapa en förståelse kring auktoritet, samt att belysa det svenska samhällets syn på sin koloniala historia och lyfta diskussionen kring bland annat ras, klass, kön och makt i förhållande till den offentliga konsten. Uppsatsen resonerar sålunda hur offentliga och publika platser i samhället kan avkolonialiseras med avsikt att skapa ett hem för oss alla. / This thesis examines the discourse regarding the Linnaeus Monument in Humlegården, Stockholm, and the Louis De Geer statue at The Old Square, Norrköping. It further analyzes the significance that sculptures gained during the Black Lives Matter demonstrations in 2020, in relation to anti-racism and historical phenomena of 'damnatio memoriae'. With a theoretical framework of postcolonialism and critical race theory, this thesis aims to highlight and analyze the reasonings that were central during the debate, focusing on anti-racist and people of color's voices. Thus, critical discourse analysis and semiotics are used as methods to create an understanding of authority and to shed light on Sweden's own view of its colonial history and elevate the discussion concerning race, class, gender, and power, etcetera, in relation to public art. The thesis, hence, argues how public places in society can be decolonized with the intention of creating a home for all of us.