Licentiatvhandling (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2006. / Härtill 2 uppsatser.

Av de kvinnor som genomgår vaginalförlossning drabbas 85% av förlossningsbristningar, och följderna av dessa kan variera från lätta besvär till svåra komplikationer. En förutsättning för att kvinnan ska få rätt behandling är en korrekt diagnostik. Majoriteten av bristningarna handläggs av barnmorskor, och tidigare forskning har visat att kunskapen och kompetensen inom området varierar. Studiens syfte var att kartlägga svårigheter i barnmorskors arbete med att undersöka och bedöma vaginalbristningar efter förlossning. En enkätundersökning med barnmorskor som handlagt 72 förlossningar på en mellanstor förlossningsklinik vid ett svenskt sjukhus genomfördes under en period av 7 veckor. Resultatet visade att de vanligaste hindren vid granskning av bristningar var blödning och smärta hos patienten och de vanligaste svårigheterna var att identifiera strukturer och vävnader i bristningen. I en fjärdedel av fallen tog handläggande barnmorska stöd av kollega eller läkare, och några barnmorskor skattade sin kunskap och kompetens inom området som otillräcklig. Behovet av kollegialt stöd och av fortbildning och träning uttrycktes hos barnmorskor med både kort och lång erfarenhet. Det finns ett behov av fortsatt forskning om blödning som hinder för bedömning av förlossningsbristningar och av utvärdering av smärtlindringsmetoder. / Of all women undergoing vaginal birth, 85% sustain some form of perineal trauma and the consequences vary from smaller problems to severe complications. An accurate diagnosis of the trauma is necessary for it to be adequately treated. A majority of the perineal and vaginal ruptures are managed by midwives, and earlier research has shown that there is a considerable variation in midwives knowledge and skills concerning perineal trauma. The aim of this study was to explore difficulties in midwives examinations and assessments of perineal trauma following vaginal birth. A survey with midwives attending 72 births within a medium- sized Swedish birth-clinic, was conducted in a period of 7 weeks. The most common obstacles in assessing perineal ruptures, were the patient ́s bleeding and pain. The largest difficulties in assessment were identifying the structures and anatomy within the rupture. In one case out of four, peer support from midwife colleague or doctor was sought, and there were cases of midwives estimating their competence as non-sufficient. The need for peer support and continuous training and education was expressed in cases with midwives having short and long experience. There is a need for further research in the focus on bleeding as an obstacle in assessment of perineal trauma, and a need for further evaluation of the anaestethical methods used in management of them.

Bakgrund:Barnmorskor som arbetar på barnmorskemottagning [BMM] upplever sig ha bristande kunskap om hur professionellt stöd kan erbjudas till kvinnor med förlossningsrädsla under graviditet. Det är viktigt att gravida kvinnor med förlossningsrädsla erhåller professionellt stöd. Syfte:Syftet med studien är att belysa barnmorskor på barnmorskemottagningens erfarenheter av att erbjuda professionellt stöd till kvinnor med förlossningsrädsla under graviditet. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats valdes i denna studie för att få en bredare uppfattning av barnmorskor på BMM erfarenhet. Sju barnmorskor blev intervjuade på två olika BMM i sydvästra Sverige. Resultat: I resultatet framkom det två huvudkategorier "Kvinnans förlossningsrädsla i fokus" och "Barnmorskors behov av resurser och kunskap kring förlossningsrädsla". Det tillkom även två underkategorier "Barnmorskors erfarenheter om kvinnors bristande kunskap kring förlossningsrädsla" och "Vägleda till rätt hjälpinsats för den förlossningsrädda kvinnan". Barnmorskor erbjuder professionellt stöd utifrån sina erfarenheter när kvinnan uttrycker förlossningsrädsla. Detta genom att barnmorskorna är lyhörda vid utredning av orsaker till kvinnans förlossningsrädsla. Slutsats:Barnmorskor på BMM behöver kontinuerlig utbildning om förlossningsrädsla för att kunna erbjuda gravida kvinnor professionellt stöd. Verksamhetschefer på BMM ska erbjuda dessa barnmorskor rätt förutsättningar för att de ska kunna känna sig trygga med att erbjuda professionellt stöd till förlossningsrädda kvinnor. / Background: Midwives working at maternal care center experience insufficient knowledge about how professional support can be offered to pregnant women. It´s important that pregnant women with tocophobia receive professional care from midwives during the entire pregnancy. Purpose: The aim of the study is to highlight maternal care midwives’ experiences providing professional support for pregnant women who fear of giving birth. Method: A qualitative interview study with inductive approach was chosen for this study to gain broader view of the BMM midwives' experiences. Seven midwives were interviewed at two BMM in southwestern Sweden. Results: There were two main categories "Women's fear of childbirth tokophobia". There were two subcategories "Midwife's experiences about women's lack of knowledge about fear of childbirth" and "Guide pregnant women to correct care effort". Midwives offer professional support from their own experience when women express fear of birth. This through midwives being responsive when incuayaring causes to tokophobia women. in focus" and "Midwife's need for resources and knowledge about women`s Conclusion: BMM midwives need continuous education about fear of childbirth in order to offer women prophetic support. BMM occupational managers should offer midwives right prerequisites for midwives to feel safe by providing care to women suffering from tokophobia.

Bakgrund: Barnmorskor larmar världen över om en ohållbar och ansträngd arbetssituation. I Sverige är det brist på barnmorskor i 19 av 21 regioner. Forskning visar att arbetsmiljö och bristande bemanning är bidragande orsaker till att barnmorskor inte orkar arbeta kvar i förlossningsvården.  Motiv: Bemanningssituationen inom förlossningsvården har varit ett omdiskuterat ämne under lång tid. Barnmorskor uppskattar sitt yrke men arbetsvillkoren möter inte upp förväntningarna om ett hållbart yrkesliv.  Syfte: Syftet med denna studie var att belysa barnmorskors upplevelse av vad som bidrar till en hållbar arbetsplats inom svensk förlossningsvård.  Metod: En kvalitativ metod med åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes. Materialet analyserades med tematisk analysmetod.   Resultat: Analysen resulterade i två huvudteman med tre respektive två underteman. Det första huvudtemat var ”Barnmorskeprofessionens Betydelse” med underteman ”Att trivas med sin yrkesroll som barnmorska” och “Att kollegor bidrar till teamkänsla och trygghet”. Det andra huvudtemat var ”Ledningens ansvar för en hållbar arbetsmiljö” med underteman ”Att chefer och organisation har ett stort ansvar för en hållbar arbetsmiljö”, ”Stabil bemanning gör skillnad i verksamheten” och ”vidareutveckling bidrar till en hållbar arbetsplats”.  Konklusion: Barnmorskor uppskattar sitt yrke och har en drivkraft att bidra till vidareutveckling vilket är gynnsamt både för verksamheten och för den enskilda barnmorskan. Om hållbara förutsättningar skulle finnas i verksamheten skulle barnmorskor stanna inom förlossningsvården i större omfattning än de gör idag. / Background: Midwives are raising the alarm worldwide about an unsustainable and strained work situation. In Sweden, there is a shortage of midwives in 19 out of 21 regions. Research shows that the work environment and lack of staffing are contributing factors to midwives not being able to continue working in delivery care.  Motive: The staffing situation in delivery care has been a topic of discussion for a long time. Midwives appreciate their profession, but the working conditions do not meet the expectations of a sustainable working life.  Aim: The aim of this study was to investigate midwives' experience of what contributes to a sustainable workplace within delivery care in Sweden.  Method: A qualitative method with eight semi-structured interviews was conducted. The material was analyzed using the thematic analysis method.  Result: The analysis resulted in two main themes with five sub-themes. The first main theme was "The Significance of the Midwifery Profession" with the subthemes "Enjoying your professional role as a midwife" and “Colleagues contribute to teamspirit and safety”. The second main theme was "Management's responsibility for a sustainable work environment" with sub-themes "That managers and organization have a great responsibility for a sustainable work environment", "A trustable staffing makes a difference for the workplace” and "Development contributes to a sustainable workplace".  Conclusion: Midwives appreciate their profession and want to contribute to the development of their workplace, which is beneficial both for the organization and for the midwife as an individual. Prerequisite to achieve sustainable working conditions is required to make midwives continue working in delivery care to a greater extent than they do today.

I barnmorskans ansvarsområde ingår handläggning av normal förlossningen. Studier visar att förlossningsvården blir alltmer medikaliserad och att barnmorskor har svårt att främja den normala förlossningen eftersom tydliga gränser för vad som anses vara normalt saknas. Syftet med studien är att undersöka barnmorskors uppfattning kring normal förlossning. I studien används en kvalitativ metod med induktiv ansats. Totalt har tio barnmorskor deltagit i tre fokusgruppdiskussioner under våren 2015. Texten har analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys. Analysen har resulterat i tre kategorier, med det övergripande temat Osäkerhet kring innebörden av begreppet normal förlossning. Kategorierna visar olika aspekter som bidrar till barnmorskors osäkerhet, dessa är; Olika synsätt på normal förlossning, Det som är vanligt blir normalt samt Barnmorskor känner sig styrda. Resultatet visar att barnmorskor har olika uppfattning av vad en normal förlossning innebär. De upplever också att läkare har ett annat synsätt på normal förlossning. Medicinska interventioner som är vanligt förekommande har normaliserats och uppfattas ingå i normal förlossning. Även förlossningsavdelningarnas organisation och riktlinjer påverkar synen och handläggningen av normal förlossning. I barnmorskans huvuduppgifter ingår det att främja normal förlossning och att stödja och stärka kvinnor i barnafödandet. Det är av stor vikt att barnmorskan har kunskap om den normala förlossningen så att rätt stöd och beslut om adekvata åtgärder vidtas för att främja den. / Normal childbirth is the midwife´s responsibility. Previous studies shows that the normal childbirth becomes more and more medicalised. Midwives have a hard time promoting normal birth, since there are no distinct boundaries. The aim for this study is to examine the midwives perceptions of the normal childbirth. The study was conducted with a qualitative inductive approach. A total of ten midwives participated in three focus groups discussions during spring 2015. The interviews were analyzed according to a qualitative content analysis. The analysis resulted in three categories, with a connecting theme Uncertainty about the concept of normal childbirth. The categories show different aspects that contribute to the midwives uncertainty, they are; Different approach to normal childbirth, What’s commonly used becomes normal and Midwives feels controlled. The result shows the midwives have different perceptions of what a normal birth entails. They also feel that doctors have a different approach to normal childbirth. Medical interventions that were commonly used become normalized and are now a part of normal childbirth. The organization and guidelines set by the ward also affected the perspective and management of normal birth. The midwife has a responsibility to promote normal childbirth but also to support and empower women during the delivery. It is therefore important that the midwife has knowledge of the normal childbirth so she can give the right support and make appropriate decisions to promote it.

Youth centres- A qualitative study of how midwives relate to the potential ethical dilemma between youths right to integrity and parents right to information The aim of this study was to investigate how midwives at youth centres relate to the potential ethical dilemma between parents’ right to information that young people between 15-17 years share at the centre, vs. youths right to integrity. The study was based on qualitative interviews with six midwives in various youth centres in Stockholm County. We analysed our empirical material according to Blennbergers consequential ethical model and Bronfenbrenners ecological system model. The empirical data was categorized based on categories of information and integrity in relation to midwives' opinions and actions. The results show that midwives are careful to protect the integrity of young people and that parents’ right to information are neglected, unless there is a great risk that the youths will harm their lives or health. Often it is only when the midwives need to report to the social service that the parents are given right to information, which indicates that the ethical decisions that midwives make are based on their beliefs that the best consequence for the youths is for their integrity to be protected. It was revealed that the midwives experienced the decision as difficult, and sometimes even found it to be a dilemma.

No description available.

Bakgrund: Sexualitet är viktigt i en människas liv. I samhället finns normer och förväntningar som vi alla förväntas anpassa oss till, dessa kan påverka sexualiteten och den sexuella hälsan. Genom att beskriva hur kvinnor förhåller sig till sin sexualitet, självbild och kropp utifrån ett heteronormativt samhälle kan barnmorskor få en djupare förståelse för kvinnors livsvillkor. Syfte: Att beskriva hur kvinnor förhåller sig till sin sexualitet, självbild och kropp utifrån samhällsnormer. Metod: Metasyntes baserat på 25 artiklar med kvalitativa data inkluderades i resultatet. Analysen gjordes genom metaetnografi. Resultat: Kvinnorna anpassade sig och var flexibla utifrån rådande samhällsnormer genom att de omfördelar makt i relationen, hanterar bristande utbildning och tabun, anpassar sig efter rådande könsroller samt strävar efter att uppfylla ideal. Dessa presenteras som de fyra huvudkategorierna i resultatet. Slutsats: Kvinnor formar sin sexualitet, självbild och kropp utifrån samhällsnormer och rådande maktstrukturer. De anpassar sig och är flexibla vilket påverkar deras självbild och sexuella hälsa. Självbilden och den sexuella hälsan utmärks av en begränsad makt att forma sitt eget liv. Kvinnor behöver medvetandegöras om denna situation för att få handlingskraft att värna om jämställdhet i sina egna liv och för att kunna verka för jämställdhet i samhället. Klinisk tillämpbarhet: Barnmorskor som yrkesgrupp kan stödja kvinnor i alla åldrar att bejaka sin sexualitet och se det fina i sina kroppar. Att inkludera barnmorskan och hens kompetens i skolans sexualundervisning; i samtal om lust, kroppsacceptans och samtycke, skulle kunna bidra till en förbättrad sexuell hälsa för unga kvinnor. Då barnmorskan i sitt arbete dagligen möter kvinnor som på olika sätt försöker förhålla sig till samhällsnormer och förväntningar kan denna metasyntes vara till hjälp i reflektion över barnmorskans värderingar kring jämställdhet och bemötande av kvinnor i olika livssituationer. / Background: Sexuality is important in a person's life. In our society there are norms and expectations that we all are expected to adapt to; these can affect sexuality and sexual health. To describe how women relate to their sexuality, self-image and body from a heteronormative society can give midwives a deeper understanding of women´s living conditions. Aim: To describe how women relate to their sexuality, self-image and body based on norms of society. Method: Meta-synthesis including qualitative data from 25 articles were included in the result. The analysis was done by meta-ethnography. Result: The women adapted and were flexible based on prevailing norms of society by redistributing power in the relationship, coping with lack of education and taboos, adapting to existing gender roles, and striving to fulfill ideals. These are presented as the four main categories in the result. Conclusion: Women shape their sexuality, self-image and body based on social norms and prevailing power structures. They adapt and are flexible, which affect their self-image and sexual health. The self-image and sexual health are characterized by a limited power to shape their own lives. Women need awareness of this situation in order to have the power to protect equality in their own lives and to promote equality in society. Clinical implication: Midwives as a professional group can support women of all ages to embrace their sexuality and see the beauty of their bodies. Inclusion of midwives in school sexual education; In conversation about lust, body acceptance and consent, could help improve sexual health for young women. When the midwife in her daily work meets women, who try to comply with social norms and expectations in different ways, this meta-synthesis can help in reflection on the midwifery's values about gender equality and the treatment of women in different life situations.

Bakgrund: Genomsnittsåldern för exponering av pornografi bedöms vara så låg som 10-års ålder. Ungdomar vänder sig till pornografi i brist på adekvat sex- och samlevnadsundervisning och konsumtion av pornografi kan leda till sexuellt riskbeteende. Barnmorskan har en vital roll i att främja sexuell hälsa såväl i enskilda samtal på ungdomsmottagningen som i skolan. Syfte: Att undersöka barnmorskors erfarenheter av att samtala om pornografi med ungdomar. Metod: I studien genomfördes intervjuer med sex barnmorskor verksamma på olika ungdomsmottagningar i sydvästra Sverige. Datamaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen gav upphov till fyra kategorier; Barnmorskan anpassar sitt förhållningssätt, Effekter av ungdomars konsumtion, Pornografi finns överallt och Barnmorskan berikar sex- och samlevnadsundervisningen. Konklusion: Barnmorskor erfar att samtal om pornografi är utmanande. Pornografiskt material bidrar till komplex kring fysiologiska och kroppsliga attribut hos ungdomar och medför att normer förskjuts och aktioner normaliseras, vilket resulterar i att ungdomar utför saker mot sin vilja. Pornografins förmåga att influera och de potentiella risker som konsumtion medför i samband med att ingen barnmorska per automatik diskuterar pornografi med ungdomar bör ses som ett observandum. Samtalet om pornografi kan därmed vara avgörande för att främja och stärka den sexuella hälsan bland ungdomar. / Background: The average age of exposure of pornography is estimated to be as low as 10 years. Adolescents turn to pornography due to a lack of adequate sex and cohabitation education, and consumption of pornography can lead to a sexual risk behaviour. The midwife has a vital role in promoting sexual health in individual conversations at the youth clinic as well as in school. Aim: To explore midwives’ experiences of talking to adolescents about pornography Method: The study were conducted by interviews with midwives working at various youth centers in southwestern Sweden. The data material was analyzed using qualitative content analysis. Result: The analysis gave rise to four categories; The midwife adapts her approach, The effects of adolescents consumption, Pornography is everywhere and The midwife enriches sex and cohabitation education. Conclusion: Midwives find that talking about pornography is challenging. Pornographic material contributes to the complexity of physiological and physical attributes of adolescents and causes norms to be shifted and actions normalized, resulting in adolescents doing things against their will. Pornography’s ability to influence and the potential risks that consumption entails in connection with the fact that no midwife automatically discusses pornography with adolescents should be seen as an admonition. The conversation can therefore be crucial in promoting and strengthening the sexual health of adolescents.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka faktorer inom arbetsmiljö och hälsa som är betydande för att barnmorskor inom förlossningsvården väljer att stanna kvar och arbeta i en stressig/högbelastad arbetsmiljö. Frågeställningarna i studien var följande: 1. Hur ser barnmorskorna på sin arbetsmiljö? 2. Vilka faktorer har en positiv inverkan på arbetsmiljön? 3. Vilken betydelse har friskvårdsbidraget från arbetsgivaren för välmåendet på arbetsplatsen och i vilken omfattning utnyttjas bidraget? Metod: Med en kvalitativ ansats genomfördes 5 intervjuer med barnmorskor som arbetar på samma arbetsplats och som hade minst 1,5 års erfarenhet av att arbeta som barnmorska inom förlossningsvården. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Materialet analyserades med en induktiv innehållsanalys. Resultat: Intervjuerna samt efterföljande innehållsanalys resulterade i tre huvudkategorier; “Psykisk arbetsmiljö”, “Fysisk arbetsmiljö” och “Utanför arbetet”. Kollegorna, arbetsglädjen till yrket, känslan av att göra gott för patienterna och familjerna samt att ha ett stimulerande och utvecklande jobb var de positiva faktorer som beskrevs främst när det gällde psykisk arbetsmiljö. Den fysiska arbetsmiljön berörde både hur lokalerna man arbetar i var utformade, men även hur det var en positiv faktor att barnmorskorna är aktiva och rör på sig mycket under arbetsdagen. Återhämtning på fritiden var en viktig positiv faktor utanför arbetet för att barnmorskorna ska orka med. Slutsats: Resultaten i studien tyder på att all stress i barnmorskans arbetsmiljö inte behöver vara negativ utan den vardagliga stressen kan hjälpa till att hålla rätt fokus i arbetet. Dock spelar kollegorna, patienterna och arbetsglädjen till yrket stor roll för att stressen inte ska bli för betungande. Återhämtningen för barnmorskan på fritiden var också en viktig faktor för att de skulle orka fortsätta att arbeta inom yrket.