Uppsatsen jämför berättarteknikerna i romanen Alias Grace respektive dess adaptation, teveserien Alias Grace i en adaptationsanalys. Undersökningens fokus har lagts på en av de manliga huvudkaraktärerna, Simon Jordan. Analysen har jämfört hur denna karaktär har, genom de olika berättarteknikerna, konstruerats och vilka konsekvenser skillnaderna i konstruktionen får för berättelsen. Uppsatsen kommer fram till att en av de stora skillnaderna är att Jordans perspektiv i romanen är konstruerat genom en intern fokalisation. Denna fokalisation har inte översats i serien. Istället hålls många aspekter av Jordans personlighet dolda för publiken. Detta resulterar i att seriens Jordan skildras som en relativt platt karaktär i jämförelse med sin litterära motsvarighet. Uppsatsen diskuterar även det sexuella övergreppet i seriens sista avsnitt som begås av Jordan. Eftersom att övergreppet saknas i romanen debatteras dess roll som konsumtionsvåld och chockfaktor.

This thesis is an inquiry of the way media portray turmoil in Swedish public libraries between the year 2015 and 2018. This study's purpose is to gain knowledge about the media image of turmoil in libraries and the narrative techniques that are used. The questions we use to gain this knowledge is: 1.What problems as regarded to turmoil in the library is brought up by the media? 2.What narrative techniques are used by the media in articles related to turmoil in libraries? 3.What potential impact can these articles have on libraries? We will use Jesper Strömbäcks (2009) theory on media logic to help us identify what tools the media is using to make their text more compelling to read. The reason for this is to attract more reader and make them stick to the text and not stop reading because they find it boring.This tool can also give the text an angle to favour one part in a debate, or point to a certain group of people as the "guilty" part in the turmoil.The method we used is a qualitative text analysis, and we used 40 articles in this study.It was concluded that all articles uses at least some of the narrative techniques outlined byStrömbäck, and it might have had a negative impact on the visit statistics.

Vad är det som får dig att lita på en text du läser? Är det känslan? Är det fakta? Eller något helt annat? Och vad får dig att misstro den? Det finns regler för hur allt här i världens ska och bör skrivas, så självklart finns det även regler för informativa texter, säljande texter, och till och med propaganda. Denna studie syftar därför till att undersöka hur dessa olika tekniker och berättargrepp påverkar texter i sin helhet. Specifikt vilka av dessa berättargrepp som får läsaren att misstro texten. Genom litteraturstudier definierades först en rad olika berättargrepp, uppdelade efter kategorierna: Informativa, Säljande/Övertygande, samt Propagandistiska. Utifrån dessa berättargrepp formulerades sedan tre texter, en per genre. Dessa tre texter utvärderades av tre deltagare i en expertpanel som alla har olika erfarenheter kring det svenska språket. En svensklärare, en retoriker och en litteraturvetare. Efter att panelen kom med feedback skrevs texterna om och dess trovärdighet utvärderas via enkäter. Utifrån det kunde det konstateras att de berättargrepp som gav sämst trovärdighet för informativa texter var dess längd. För säljande texter var de som talade om för läsaren hur de skulle agera. Och för de propagandistiska var det selektering och förenkling. Överlag upplevdes den informativa texten som mest trovärdig, och den propagandistiska som minst. / What makes you trust what you’re reading? Is it the emotions in the text? Is it the facts? Or isit something entirely different? And what makes you not trust it? There are rules toeverything in the copywriting world, which means that there are also rules for how youshould write informative copy, selling copy, and even propaganda texts. This study aims toinvestigate and analyze how these techniques and narration rules affect the texts as a whole.Specifically, the study wants to examine which of these narration rules makes the readermistrust the text. Through literary studies, several narration rules have been defined. Theseare divided into three categories: Informative, Selling and Propagandistic. From thesenarration rules three texts were formulated, one text per genre. These three texts wereevaluated by three participants in an expert panel, all of which had different experiences withthe Swedish language. One Swedish teacher, one rhetorician and one literary scholar. Afterthe panels feedback the texts were rewritten, and the credibility of the rewritten text wastested through surveys. On this basis, it was found that the narration rule that gives the worstcredibility for an informative copy was its length. For selling copy it was the ones telling thereader how to act. And for the propagandistic it was selecting and simplification. Overall theinformative text was considered the most credible, and the propagandistic the least.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur huvudkaraktären i Selma Lagerlöfs debutverk Gösta Berlings saga gestaltas. Fem olika kapitel har valts ut på grund av att de är mest utmärkande för Gösta Berlings karaktärsgestaltning och utveckling. Som teoretiskt underlag använder jag mig av Shlomith Rimmon-Kenans karaktärsindikatorer som appliceras på varje utvalt kapitel och diskuteras i fem olika textanalyser. Ambitionen är att få en tydligare bild av en fascinerande, motsägelsefull och abstrakt karaktär. Resultatet tyder på en rik karaktärsgestaltning med karaktärsdrag som följer en utveckling från svag till stark där etiskt ansvar ställs mot estetiskt leverne. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2023-05-30</p>

Syftet med undersökningen har varit att undersöka narrativa datorspels möjligheter för utveckling av fiktionsförståelse genom exemplet Bramble - The Mountain King. Vidare undersöktes även spelets intertextuella kopplingar till de olika berättelser från den nordiska folktron som spelet inspirerats av. Analysen utgick från de berättartekniska begreppen tid och berättare samt intertextuella kopplingar och mynnade slutligen ut en avslutande didaktisk diskussion om spelets möjligheter till utveckling av elevers fiktionsförståelse.

Syftet med denna studie är att analysera hur döden skildras i 2018 års illustrerade nyutgåva av Bröderna Lejonhjärta. Boken, skriven av Astrid Lindgren, utgavs först 1973, och är i denna nyutgåva illustrerad av Jesper Waldersten. Genom upprepad läsning och tematisk analys har tre områden valts ut för en mer ingående analys – närmare bestämt berättarteknik, bildspråk samt ett antal illustrationer. Illustrationerna har sedan analyserats med ikonografisk analys följt av en övergripande intermedial analys av text och bild för att utröna huruvida de samspelar med varandra. Gemensamt för alla tre analysområden är att de visar på en ständig framåtrörelse som bidrar till att döden skrivs fram allt tydligare ju längre in i berättelsen man kommer. Berättar-jaget går från att vara rädd för döden till att i princip omfamna den och bildspråket går från implicita, religiösa anspelningar om paradiset till explicita, upprepade dödsskildringar. Samtidigt rör sig illustrationerna från ljus och hopp till ett kargt, suggestivt mörker. Resultatet blir att döden skrivs fram med symboler, religiösa konnotationer, liknelser och metaforer som i sin tur förstärks ytterligare genom illustrationerna. Studien avslutas med en didaktisk reflektion som belyser de olika tolkningarna som kan göras av Bröderna Lejonhjärta. Här diskuteras även vikten av att arbeta med boken i undervisningen som ett sätt att möjliggöra för diskussioner av stora frågor om livet och döden – något som även återspeglas i Lgr22.

In Sweden there are about 385,000 children and adolescents living with one or two parents who abuse alcohol. All over the country there is several organizations and operations that work to provide these children with a place where they can speak out, regain trust in adults and grow as people. But due to the fact that the target audience lives in an exposed situation, it is difficult to reach out with information about these operations to them. This has the operation “Huven” in Eskilstuna experienced. Therefore, they want a material that aims to reach the target audience in the best possible way and provide them with information that is easy to understand. There are few studies on how to write to reach children and adolescents in vulnerable environments, and even fewer studies on how to use rhetorical and narrative techniques to succeed. Therefore, this study aims at testing rhetorical and narrative techniques on the target audience to find out if it can and what could be used to create a material that can successfully reach the target audience. The result of this research shows that four storytechnical features in combination with pathos and its three emotional motives can be used in Huven's material to create an understanding of the operations of an exposed target group. The four narrative techniques that can be used are sociolectic, message, redundancy and unambiguous tendency, and the emotional motives are essence, subject and stimuli. / I Sverige finns det ungefär 385 000 barn och ungdomar som lever med en eller två föräldrar som missbrukar alkohol. Landet över finns det flera organisationer och verksamheter som jobbar med att förse dessa barn med en plats där de kan prata ut, återfå tilliten till vuxna och växa som människor. Men på grund av att målgruppen lever i en utsatt situation är det svårt att nå ut med information om dessa verksamheter till dem, vilket den kommunala verksamheten Huven i Eskilstuna har upplevt. Därför önskar de ett material som syftar till att nå ut till målgruppen på bästa sätt och förse dem med information som är lätt att ta till sig och förstå. Det finns få studier om hur man bör skriva för att nå ut till barn och ungdomar i utsatta miljöer, och om hur man kan använda retoriska och berättartekniska grepp för att lyckas med detta. Därför syftar denna studie till att testa retoriska och berättartekniska grepp för att ta reda på om och vilka som kan användas för att skapa ett material som på ett lyckat sätt kan nå ut till målgruppen. Resultatet i denna forskning visar att fyra berättartekniska grepp i kombination med pathos och dess tre känslotopiker kan användas i Huvens material för att skapa förståelse för verksamheten hos en utsatt målgrupp. De fyra berättartekniska greppen som kan användas är sociolekt, budskap, redundans och entydig tendens och känslotopikerna är essens, subjekt och stimuli.

Unga personer som lider av den kroniska sjukdomen fibromyalgi upplever att jämnåriga anhöriga ofta har svårt att förstå vad sjukdomen innebär och hur den påverkar vardagen för den som har det. I detta examensarbete i Informationsdesign undersöks hur berättartekniska och retoriska grepp kan användas i text och bild för att öka förståelsen för hur det är att leva med fibromyalgi. Denna studie består av en teoretisk del och en praktisk del. I den teoretiska delen presenteras teorier kopplade till retorik, berättarteknik och multimodalitet samt tidigare forskning inom berättarteknik. Här används även tre metoder: kvalitativa intervjuer, enkätundersökning och användartest på målgruppen. Den teoretiska delen lägger grunden för den praktiska delen där ett gestaltningsförslag av ett informationsmaterial presenteras. Denna studie har genom teorier och metoder kommit fram till att vissa retoriska stilfigurer och troper samt berättartekniska grepp i text och bild bör vara effektiva för att informera om fibromyalgi så att unga anhöriga förstår. Dessa är främst metaforer, liknelser, anaforen, direkt anföring och en talspråklig stil som förstärker känslan av personlighet. Detta utesluter dock inte att det finns fler troper, figurer och grepp som kan fungera väl i detta syfte, men dessa har inte undersökts i denna studie. / Young people suffering from the chronic illness fibromyalgia experience that peers in their proximity have a hard time understanding what the illness means, feels, and how it affects the everyday life. This thesis in Information Design explores how the use of narrative and rhetorical devices in text and pictures can raise the understanding of life with fibromyalgia. This thesis consists of one theoretical and one practical part. The theoretical part addresses theories concerning rhetoric, narrative and multimodality. Three methods are used in this part: qualitative interviews, a survey, and a user experience test performed on the target audience. The theoretical part works as a foundation for the practical part in which a design proposal of an informative material is presented. This thesis has concluded that narrative and some rhetorical devices are effective when informing young people about living with fibromyalgia. These rhetorical devices are metaphors, similes, anaphora. First and second person perspective, and a colloquial writing style that emphasizes the personality in a text are also shown to be effective. This does not exclude the effectiveness of other tropes, figures and devices, but they have not been part of this study.

Denna karaktärsstudie undersöker Trisha McFarland i den svenska översättningen av Stephen Kings (2000) roman Flickan som älskade Tom Gordon. Syftet med studien är att med hjälp av berättartekniska grepp analysera framställningen av karaktären och hennes tillskrivna egenskaper. Dessutom finns ett syfte att undersöka hur karaktärens egenskaper kan beskrivas sett utifrån ett genusperspektiv. Den semiotiska delen av analysen visar att karaktären Trisha McFarland till större del framställs genom direkt karakterisering. I romanen tillskrivs karaktären många egenskaper vilket gör att läsare kan uppfatta henne som en rund karaktär. Dessutom genomgår karaktären en inre utveckling under berättelsens gång vilket bidrar till att karaktären kan uppfattas som dynamisk. Den mimetiska delen av analysen visar att Trisha McFarland besitter många egenskaper som ofta tillskrivs kvinnliga karaktärer. Genom att karaktären framställs med övervägande feminina egenskaper i romanen bekräftar hon även de könsstereotyper som är vanligt förekommande i skönlitteratur. Analysen och den avslutande diskussionen visar att denna karaktärsstudie har en relevans för läraryrket samt för ämnet svenska eftersom det är skolans uppdrag att synliggöra de könsstereotypiska föreställningar som finns i vårt samhälle, i våra klassrum och i litteraturen.

I denna uppsats används fragmentsestetik som metod för att analysera berättartekniken i Jacob’s Room av Virginia Woolf. Receptionskritik av romanen och teoribildningen kring fragmentsestetik inleder. Därefter undersöks hur teorin påverkar läsningen. Vidare förklaras hur olika teman kan hålla samman den ofta uppbrutna intrigen. Därtill tydliggörs hur fragmentsestetiken påverkar gestaltningen av huvudpersonen Jacob. Huvudpersonen sätts också in i ett modernistiskt sammanhang och hans gestalt analyseras i relation till staden. Modernismens begrepp flanör undersöks och huruvida Jacob kategoriseras som sådan. Avslutningsvis diskuteras den moderna stadens gestaltning och funktion. Fragmentsestetiken sätter texten i rörelse då London och dess invånare omväxlingsvis speglas som objekt och subjekt. Således bildas enhetlighet och brottstycken av den intrig som utgör romanen. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2023-08-24</p>