Denna C-uppsats är ett resultat av ett examensarbete som fokuserat på design som är kritisk till industrins agenda för att producera en produkt. Den är kritiskt till produktdesignerns roll som bunden till att leverera vad marknaden säger sig önska. Den är också kritisk till produktdesignerns modus operandi, att om designfältstudier utförs, finns redan beslutet att något ska produceras – inte tvärt om. Uppsatsen korrelerar en marknad i överflöd med ökad stress på arbetsplatsen. Deltagarna i arbetslivet måste reflektera på deras eget beteende, men för att ändra sitt beteende till ett mindre stressat, måste klienten (chefen, investeraren, huvudansvariga) organisatoriskt och systematiskt tillåta beteendeförändringar. Intressen är i många situationer i konflikt. Detta examensarbete föreslår den demokratiska workshopen ”ProvoTing”, för att lyfta dagliga stressbeteenden och skapa argumenterade provotyper. Det slutgiltiga konceptet är ett framtida ”business-as-usual” scenario med följdfrågan; – ”är denna framtid önskvärd?”. / This paper is the result of a thesis focusing on critical design and the industries agenda for creating products. The thesis criticize designer’s role, while intertwined with the industry, will only deliver products the “market” wish to have. It is critical to conventional designer’s modus operandi, deep designerly and ethnographical studies are only made if there is a plan to create a product. The thesis correlates a saturated market in abundance to stress in work life. Participants in work life need to reflect on their own behavior, but to change behavior for less stress, the client (CEO, investor, head of organization) have to organizational allow behavioral changes. This is in many situations in conflict. The thesis proposes the democratic workshop “ProvoTing”, to lift daily stress behaviors, with creating argumenting and provoking products. The final concept is a future scenario of what happens with “business as usual” tactics and a supplementary question; – “is this future desired?”

I den här uppsatsen jämförs hur tre bilderboksförfattare skildrar sin barndom. Deras användning av miljöskildringar, karaktärer och berättarteknik undersöks. Författarnas motiv för att berätta om sin barndom, deras syn på historia och deras inställning till att skriva för små barn har också studerats. Teorierna i uppsatsen har hämtats från bland andra historikern Peter Aronsson, psykologen Clarence Crafoord, litteraturvetarna Helene Ehriander, Judith Graham och John Stephens samt pedagogen Nanny Hartsmar. Uppsatsen utgår ifrån en narratologisk metod där bilderböckerna analyseras med hjälp av närläsning utifrån de metoder som Maria Nikolajeva presenterar i Bilderbokens pusselbitar (2000) och Barnbokens byggklossar (2004) samt de som Mieke Bal presenterar i Narratology. Introduction to the Theroy of Narrative (2009). Slutsatserna är att trots att alla de tre författarna berättar om sin barndom så gör de det på olika sätt och utifrån skilda motiv. Ann-Madeleine Gelotte vill i Vi i Helenelund berätta om och minnas sin uppväxt och sin familj. Att läsa boken är som att bläddra i ett fotoalbum medan fotoalbumets ägare berättar och minns utifrån bilderna. Samma känsla finns i Barbro Sedwalls Bagarbarn. Sedwall vill berätta om det bageri där hon växte upp och de människor som fanns i det. Gelotte och Sedwall vill båda skildra en kulturmiljö som har försvunnit och som var viktig för dem. Inger Rydén utgår i Mia rymmer i från ett barn och hennes känslor. Barnet vistas i en 1940-tals miljö och upplever liknande händelser som de Rydén själv upplevde som barn men det är inte dessa faktorer som är Rydéns motiv för att berätta. Motivet för den här skildringen är i stället att berätta om de starka känslor som finns inom ett barn. Det är känslor som förenar Rydéns barndom med barndomen för barnet idag.

Syftet med denna studie är att studera mediernas rapportering kring ett antal specifika händelser kopplade till SOS Alarm. Med vår undersökning avser vi att bidra till kunskapen om hur tidningarna Aftonbladet och Dagens Nyheter framställer SOS Alarm i sina nyhetspubliceringar. Mediernas rapportering är viktig att studera då mediebilden av SOS Alarm kan påverka allmänhetens förtroende för denna viktiga samhällsaktör. Detta är viktigt på grund av att den bild och på det vis som medierna framställer olika händelser påverkar människor, vår sociala och kulturella kontext, att se och uppfatta verkligheten vi lever i. Medierna utgör ett kraftfullt verktyg för människors åsikter, värderingar och påverkar människors beteende. Studien har använt sig av kvalitativ textanalys och inriktat sig på 43 tidningsartiklar från Aftonbladet och Dagens Nyheter. Med grunden i valda teorier diskuteras de resultat som undersökningen visar, med fokus på dramatisering. Vår slutsats är att båda tidningarna, men främst Aftonbladet har skapat en vinklad bild av olika händelser, genom sin frekventa användning av dramatisering i texterna. Vinklingen visade sig vara negativ, vilket beror på valet av ord och sammanhang som tidningarna gjort. / This study aims to study the media’s reporting on a number of specific events linked to the SOS Alarm. In our study, we wish to gain an insight into how the newspaper Aftonbladet and Dagens Nyheter presents SOS Alarm in their news releases. Media reporting is important to study because the media image of SOS Alarm can affect public confidence in this actor of society. This is important because the image and the way media produce different events affect people, our social and cultural context, to see and perceive the reality we live in. The media is a powerful tool for people’s options, values and affect people’s behavior. The study has used the method of quality content analysis and focused on 43 newspaper articles from Aftonbladet and Dagens Nyheter. With the foundation of the selected theories discussed the results that the investigation concludes with a focus on the dramatization. Our conclusion in the analysis of reporting on SOS Alarm is that both papers, but mainly Aftonbladet has created a biased and partially inaccurate picture of different events by the frequent use of dramatizations in the texts. The bias proved out to be negative, which depends on the choice of words and context in which the newspapers have done.

Tidigare forskning tyder på att det kan vara svårt att få besökare att ta del av utställningstexter. Studien ifråga undersöker därför hur berättartekniska grepp kan användas för att skapa läsvärda utställningstexter. Det kombinerade design- och forskningsprojektet grundar sig i ett uppdrag från föreningen Kunskapsturism Kafjärden, som vill ha hjälp med att ta fram en populärhistorisk utställningstext om den svenska stormaktstiden och rikskanslern Axel Oxenstierna.  I studien undersöktes effekten av de fem berättartekniska greppen anföring, disposition, tempus, bildspråk i form av metaforer och liknelser samt tematiskt fristående adjektiv. Baserat på analyser av användningen av dessa grepp i befintliga utställningstexter, konstruerades två prototyper av en narrativ utställningstext om Axel Oxenstierna.  Utprovningar av prototyperna indikerade att en omvänd disposition skapar nyfikenhet att läsa texten, att historiskt presens gör det lättare för läsaren att leva sig in i berättelsen samt att bildspråk och tematiskt fristående adjektiv främjar mottagarens föreställningsförmåga. Typen av anföring verkade däremot inte påverka läsupplevelsen nämnvärt.  Resultaten indikerar att berättartekniska grepp har en inverkan på utställningstexters läsvärde och att en viss användning av greppen dessutom kan göra mottagarna mer benägna att läsa texterna. Undersökningen mynnade ut i en gestaltning till Kunskapsturism Kafjärdens utställning om Axel Oxenstierna. Där användes de fem berättartekniska greppen på det sätt som visade sig vara mest intresseväckande i utprovningarna. / Previous research suggests that it can be difficult to get visitors to read the texts in an exhibition. Hence, the present study investigates how narration techniques may be used in order to grab readers’ interest and create readable exhibition texts. The combined design and research project was led in collaboration with a Swedish local history association. The design brief was to create an exhibition text for a forthcoming exhibition about 17th century Swedish politician Axel Oxenstierna.  The study focused on the effects of five different narration techniques, namely style of speech, discourse structure, tense, figurative language in the form of metaphors and similes, and the use of adjectives. Based on analyses of preexisting exhibition texts, two prototypes of a narrative about Axel Oxenstierna were constructed.  Results from user testing then indicated that a reverse discourse structure creates curiosity for the story in question, that present tense facilitates reader involvement into the narrative, and that the use of figurative language and adjectives promotes the creation of mental imagery while reading. The style of speech in the narrative did not seem to have an impact on the reading experience.  These results suggest that the narration techniques examined in this study affect the readability of exhibition texts, and that a particular use of these techniques may be preferable in order to get visitors to read the texts. Research findings were then used to create a final version of the narrative exhibition text about Axel Oxenstierna.

Abstrakt  Detta kandidatarbete tar upp berättartekniker som long take och one shot. Undersökningen handlar om att kombinera dessa två filmtekniker som inte används lika ofta i dagens filmer genom att skapa en film där handlingen och ljudets betydelse samverkar med teknikerna, som leder till en fängslande filmupplevelse.  Vi vill använda dessa tekniker för visa och kritisera berättarteknikernas betydelse i film, att det blir en del av handlingen än bara ett objekt. För att driva handlingen framåt har vi studerat sjukdomen schizofreni för att skapa en berättelse. Vi utgick från Mats Ödeens manus metoder för att bygga en grund till gestaltningen och Natalie Ednell kunskap om schizofreni. Utförandet bestod av många tester av teknikerna och ljudet. En av testerna bestod av skådespelare på plats. Resultatet av undersökningen blev en filmupplevelse där alla beståndsdelar har en betydelse och ger ett annat berättarperspektiv angående schizofreni. Det finns betydligt fler berättartekniker men vi valde att fokusera på long take och one shot för att visa deras potential inom berättande. / Abstract This Bachelor thesis deals with storytelling techniques such as long take and one shot. The study is about combining these two film techniques that are not used as often in today's films by creating a film in which the action and the meaning of the sound interact with the techniques, which lead to a captivating film experience.  We want to use these techniques to show and criticize the importance of storytelling techniques in film, that it becomes a part of the action rather than just an object. To drive the action forward, we have studied the disease schizophrenia to create a story.  We used Mats Ödeen’s script methods to build a foundation for the design and Nathalie Ednell's knowledge of schizophrenia. The design consisted of many tests of the techniques and the sound. One of the tests had an actor on site.  The result of the study was a cinematic experience where all the elements have a meaning and gives a different narrative perspective regarding schizophrenia. There are significantly more storytelling techniques, but we chose to focus on long take and one shot to show their potential in storytelling.

No description available.

De AI-drivna språkmodellernas ökade tillgänglighet innebär nya utmaningar och möjligheter inom svenskundervisningen. Med hjälp av verktyg som ChatGPT kan elever generera högkvalitativa texter inom loppet av bara sekunder, vilket har ändrat förutsättningarna för hur uppgifter kan konstrueras i ämnet. Syftet med detta arbete var att utforma och utvärdera en didaktisk design där ChatGPT var den primära resursen för undervisning i berättarteknik och stilistik i svenska. Designen testades genom en intervention där en gymnasieklass fick agera skrivcoacher till ChatGPT och bearbeta noveller med hjälp av litteraturvetenskapliga begrepp. Arbetsmomentet avslutades med muntliga redovisningar där eleverna reflekterade över sina arbeten. En analys av de muntliga redovisningarna visade att ChatGPT verkar ha underlättat för eleverna att göra litteraturvetenskapliga och lingvistiska analyser. Detta främst genom att verktygets interaktiva funktioner gav eleverna agens i arbetet och kunde användas för att visa hur litteraturvetenskapliga begrepp påverkar en skönlitterär text. Undervisningsmetoden medförde även en processorienterad syn på skönlitterärt skrivande och gav insikter om generativ AI som medium. Eleverna upplevde undervisningsmetoden som rolig och betydelsefull, men de ansåg inte att den avsevärt ökade deras arbetsmotivation. Därutöver förekom det att eleverna kopierade tolkningar som hade gjorts av ChatGPT i stället för att utföra egna analyser. Det uppstod även svårigheter med bedömningen då det stundtals var svårt att skilja på elevernas och ChatGPT:s analyser. / The increased availability of the AI-driven language models has resulted in new challenges and opportunities for teaching Swedish. With the help of tools like ChatGPT, students can generate high-quality texts in a matter of seconds, which has changed the conditions for how assignments can be constructed in the subject. The purpose of this work was to design and evaluate a didactic design where ChatGPT was the primary resource for teaching storytelling techniques and stylistics in Swedish. The design was tested through an intervention in upper secondary school, where the students acted as writing coaches for ChatGPT and produced short stories using literary concepts. The work phase ended with oral presentations in which the students reflected on their work. An analysis of the oral presentations showed that ChatGPT seems to have made it easier for the students to make literary and linguistic analyses. This is primarily because the tool's interactive functions gave the students agency in the work and could be used to show how literary concepts affect a fictional text. The teaching method gave the students a process-oriented view on writing fiction and provided insights into generative AI as a medium. The students viewed the teaching method as fun and meaningful, but they did not feel that it significantly increased their work motivation. In addition, some students copied interpretations made by ChatGPT instead of performing their own analyses. There were also difficulties with the assessment as it was sometimes difficult to distinguish between the students' and ChatGPT's analyses.

Goal number 15 in United Nations Sustainable Development goals, is to halt the degradation of the ecosystems and increase the biodiversity (United Nations, 2015). This work explores the possibility of communicating the subject of biodiversity situated in a botanical garden.  Based in theories of landscape architechture, didactics and storytelling techniques, a user's intrepretations of designs are examined. The goal of the work is to facilitate a narrative around a complex topic using a spatsial elements. The work investigates wich forms of visual elements signal the topic of biodiveristy. / Delmål 15 i FN:s Agenda 2030 är att främja den biologiska mångfalden (FN, 2015). Detta arbete har som uppgift att ta reda på hur ett berättande kring ämnet ’Biologisk mångfald’ kan kommuniceras till en bred allmänhet situerat i en botanisk trädgård. Och mer konkret vilka visuella rumsliga element och symboler som kan signalera ämnet biologisk mångfald. Designförslaget är en prototyp eller modell för hur en kommunikation kring ämnet skulle kunna se ut, med grund i teorier som informationsdesign, didaktik, spatiala förhållanden och berättarteknik. Utifrån dessa teorier har sedan prototyper utformats och testats mot en tänkt målgrupp. Syftet med arbetet är att undersöka hur olika rumsliga element eller symboler kan signalera ett givet ämne, som i detta fall innebär biologisk mångfald. Målgruppen för själva designförslaget är invånare i Västerås stad som dagligdags passerar den botaniska trädgården. En tänkt målgrupp för rapporten är dock människor med undervisande uppdrag inom fältet hållbara ekosystem och biologisk mångfald i en rumslig kontext. Grunden för arbetet är en obsersation där ett fiktivt designförslag presenterats för respondenter som passerat botaniska trädgården. Men hjälp av illustrerade rumsliga elementinnefattande symboler, växter med mera, fick respondenterna möjlighet att berätta vilka kontotationer de upplevde. Då detta är ett arbete med en inriktning mot rumslig kommnuikation är det just dom rumsliga elementen som undersöks. Detta för att skapa en förståelse för elementens betydelse, gentemot andra områden inom informationsdesign. För att vidare kunna utnyttja värdena som en förstärkning och samklang till resurser såsom text och illustration.

The behaviour of taking out unsecured loans to purchase goods or services is in danger of causing over-indebtedness, especially among young adults. The lending of consumer credits is closely associated with inadequate creditworthiness assessments as well as high interest rates, which implicates that borrowers with narrow margins are granted loans that they are later unable to repay. Consumer information in the form of loan terms and pre-purchase information is not sufficient to give the consumer an understanding of the long-term effects that a consumer credit may have on the personal finance. The aim of this study is to explore how the Swedish Consumer Agency can use cautionary tales to influence young adults’ (18–29 years) attitudes towards consumer credits. The research objective is to present a design proposal for a narrative, as part of a public communication campaign with the Swedish Consumer Agency as messenger. To develop an understanding of possible reasons why young adults take out consumer credits, as well as the consequences for those who cannot repay their loans, quantitative as well as qualitative data was collected from government publications and official statistics. Based on the findings from the data collection, a narrative for a campaign video was created in the format of a screenplay. The narrative's potential impact was then evaluated with the help of prospective users of the campaign video. The results from the user testing show that the narrative activated psychological processes in the participants which are associated with attitudinal impact. Thus, the results suggest that a cautionary tale, which explains potential causes and effects of over-indebtedness that is relatable to young adults, can influence young adults' attitudes towards consumer credits. / Att ta lån utan säkerhet för att köpa varor eller tjänster är ett beteende som särskilt bland unga vuxna riskerar att leda till överskuldsättning. Utlåning av konsumtionskrediter är nära förknippad med bristande kreditprövning så väl som höga räntekostnader, vilket medför att låntagare med små marginaler beviljas lån som de senare inte förmår att betala tillbaka. Konsumentinformation i form av lånevillkor och förköpsinformation är inte tillräckliga för att ge konsumenten en förståelse för vilka effekter konsumtionskrediter kan ha på privatekonomin långsiktigt. Syftet med denna studie är att utforska hur Konsumentverket kan använda varnande berättelser för att påverka unga vuxnas (18–29 år) attityder till konsumtionskrediter. Målet med studien är att utforma ett gestaltningsförslag till ett narrativ, som en del i en offentlig kommunikationskampanj med Konsumentverket som avsändare. För att utveckla en förståelse för varför unga vuxna tar konsumtionskrediter, liksom vilka konsekvenserna blir för dem som inte kan betala sina skulder, samlades kvantitativa så väl som kvalitativa data från statspublikationer och officiell statistik. Med utgångspunkt i fynden från datainsamlingen utformades ett narrativ till en kampanjfilm, gestaltat som ett filmmanus. Narrativets potential till attitydpåverkan utvärderades därefter med hjälp av presumtiva användare av kampanjfilmen. Resultaten från användartesterna visar att narrativet aktiverade psykologiska processer hos testdeltagarna som är associerade med attitydpåverkan. Resultaten föreslår således att en varnande berättelse som redogör för möjliga orsaker till och konsekvenser av överskuldsättning som unga vuxna kan relatera till, kan påverka unga vuxnas attityder till konsumtionskrediter.