Den moderna reklammarknaden presenterar nya relationsutmaningar för reklambyråer och deras beställare. Uppsatsens mål är att undersöka de proaktiva tillvägagångssätt svenska reklambyråer tillämpar i sina arbetsprocesser och ska kunna visa vilka utfall detta ger på byråernas relation till deras olika beställare. Uppsatsen bygger på en tidigare undersökning som berör proaktivitetens roll i byrå-beställarrelationer och som genomfördes utanför Sveriges gränser. Den valda frågeställningen är att undersöka hur dessa proaktiva egenskaper samverkar hos just svenska reklambyråer. Besvarandet av denna fråga ska kunna ge bättre förutsättningar vid tillämpning av olika proaktiva tillvägagångssätt som ska gynna byrå-beställarrelationer. För att kunna tillhandase detta svar gjordes en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer med relevant byråpersonal och en kvalitativ analys av den insamlade empirin. I analysen identifierades sex olika delar av proaktiva egenskaper som tillämpades av informanterna. Dessa proaktiva egenskaper visade sig till stor del ha positiva konsekvenser på byrå-beställarrelationen och gav även nya förslag till proaktiva tillvägagångssätt samt hur de kan tillämpas. Även vissa utmaningar med de proaktiva tillvägagångssätten berördes. Sammanfattningsvis använder reklambyråer i Sverige flera proaktiva tillvägagångssätt och har utökat den proaktiva verktygslåda som den tidigare forskningen tillhandahållit.

I byggbranschen arbetar man ofta i projekt där ett flertal olika parter samarbetar. Det är viktigt att samarbetet fungerar väl för att uppnå ett sådant positivt resultat som möjligt. Syftet med detta examensarbete är att studera hur samarbetet fungerar, kan förbättras och utvecklas mellan beställare, huvudentreprenör och underentreprenör på ett byggföretag. För att kunna utveckla det gemensamma arbetet är det viktigt att undersöka de vanligaste problemen och bristerna som kan uppstå. Genomförandet har skett genom intervjuer med utvalda parter i de projekten som studerats för att få en så klar och rättvis bild som möjligt av hur det fungerar, samt var styrkorna och svagheterna ligger. Tre projekt med stor variation har studerats i detta arbete för att kunna lokalisera och verifiera de vanligast förekommande problemen då man arbetar tillsammans. Några av de viktigaste aspekterna för ett positivt samarbete är att ha en god kommunikation, en genomtänkt planering inför projektstarten och en välgjord tidplan. Det är även mycket viktigt att samtliga parter vet innebörden av sin roll och håller sig till sitt ansvarsområde. Det är viktigt att Byggtech vårdar om sitt förtroende de har byggt upp hos sina beställare då deras affärsidé är beroende av fasta samarbeten med avtalade uppdragsgivare. Slutsatser som kan dras i detta examensarbete är att tydlighet, gemensamma riktlinjer och en god kommunikation är viktigt för att samarbetet mellan alla parter ska kunna utvecklas i positiv riktning. / In the construction branch you often work with projects where multiple parties cooperate. It’s important that the collaboration between the parties works well to achieve a positive result. Our aim with this thesis is to study how cooperation works, can be improved and developed between client, contractors and subcontractors on a construction company. In order to develop the joint work, you have to examine the common problems and deficiencies that may arise.   The implementation has been done through interviews with selected partners in the projects studied in order to obtain as complete and accurate as possible of what works and where the strengths and weaknesses are. The projects with wide variation have been studied in this thesis in order to locate and verify the most common problems when collaborating.   Some of the most important aspects of positive cooperation is to have a good communication, smart planning before the project begin and a well-managed schedule. It’s also very important that all the parties know the meaning of their role and stick to their responsibility. It’s fundamental that Byggtech cares for the trust they have build with their clients as their business depends on a solid partnership with the contracted clients.   The conclusions that have been drawn from this thesis are that clarity, common guidelines and a good communication are important to have a good collaboration between all the parties in order to develop the collaboration in a positive course.

Previous research has emphasized the importance of engineering services and adaptability in the early stages of construction projects. Public clients usually procure engineering services from private companies, which makes their procurement strategies important in creating incentives for adaptability and innovation for the service providers. Due to the high uncertainty and clients’ lack of understanding of the tasks they procure, the procurement of services is argued to be challenging – especially for public clients. Despite this, studies on the procurement of engineering services are scarce, as is research on the effects on adaptability. The purpose of this thesis, therefore, is to increase the understanding of organizational control in the public procurement of engineering services, by focusing on task characteristics, control modes and their effects on adaptability. A single case study of the Swedish Transport Administration was analyzed using the three models developed in the appended papers, i.e., the expanded control model, the procurement model for services and the classification model. The empirical data, consisting of interviews, observations and documents, were analyzed using visual mapping and flexible pattern matching. The findings illustrate that uncertainty is the task characteristic that differs between the early phase of construction (i.e., physical planning) and subsequent stages (i.e., tender document), while knowledge of the transformation process is the task characteristic that differs between a standard contract and an environmentally sustainable contract. Thus, when procuring engineering services including carbon reduction goals where new solutions are needed, new procurement strategies are necessary. In order to cope with the high uncertainty and low knowledge of the transformation process, social control is preferable. In addition, using social control will enhance the service providers’ willingness to adapt. These findings are important in the procurement of engineering services because uncertainty and the client’s understanding of the tasks are two of the main aspects that make engineering services difficult to procure. By combining task characteristics, control modes and their effects on adaptability, this thesis illustrates the importance of focusing on the entirety of organizational control. For example, even though process control and social control both incentivize the service provider to adapt to change, process control is less suitable for a public client when uncertainties are high. In addition, when choosing control modes related to the specification and reward system, it seems more efficient to provide the same incentives (i.e., process control may be combined with social control), whereas output control should not be combined with any other control mode. This shows the importance of combining the three variables and that the three main models of this thesis can be important tools. This knowledge and the models may therefore be useful to academics as well as practitioners. The results contribute to the scarce research on the procurement of engineering services for construction projects, as well as to the control literature. / Tidigare forskning har betonat vikten av tekniska konsulttjänster och anpassning i de tidiga skedena av ett byggprojekt. Vanligtvis köper offentliga beställare tekniska konsulttjänster från privata företag och således är deras val av inköpsstrategier viktiga, både för att skapa drivkrafter för anpassning och innovation hos tjänsteleverantörerna. Upphandling av tjänster anses vara svårt i allmänhet och för offentliga beställare i synnerhet. Det beror på de höga osäkerheter som kännetecknar tjänster, samt beställarnas brist på förståelse av uppdraget de köper. Trots det är studier kring inköp av tekniska konsulttjänster, likväl som effekter på anpassning få. Syftet med den här avhandlingen är att öka förståelsen för organisationsstyrning i offentlig upphandling av tekniska konsulttjänster, genom att fokusera på uppdragets karaktäristika, styrningstyper och effekter på anpassning.      En fallstudie av Trafikverket genomfördes och applicerades på de tre modeller som utvecklats/justerats i de två bifogade artiklarna med syfte till att illustrera modellernas användbarhet. De tre modellerna består av: en vidareutvecklad styrningsmodell, en inköpsmodell för tjänster och en klassificeringsmodell. Det empiriska materialet består av intervjuer, observationer och dokument. För att analysera dessa, användes tabeller för att kunna visualisera och en flexibel matchning för att upptäcka mönster i materialet.  Resultaten visar att nivån av osäkerhet är den karaktäristika av uppdraget som skiljer en tidig fas av en byggprocess (dvs. planläggning) och en senare fas (dvs. framtagande av förfrågningsunderlag). Däremot är det beställarens nivå av förståelse för uppdraget som skiljer mellan ett standardkontrakt och ett kontrakt som inkluderar lösningar för ekologisk hållbarhet. Således, när beställaren köper konsulttjänster med mål för ekologisk hållbarhet där nya lösningar behövs, olika inköpsstrategier är nödvändiga. För att kunna hantera de stora osäkerheterna och den låga förståelsen för uppdraget, är social styrning att föredra. Det kommer dessutom att öka tjänsteleverantörernas vilja att anpassa sig. Den här kunskapen är viktig för inköp av tekniska konsulttjänster, eftersom osäkerheter och beställarens förståelse för uppdraget är två av de huvudsakliga aspekterna, som gör tekniska konsulttjänster svåra att köpa in.  Genom att kombinera uppdragets karaktäristika, styrningstyper och effekter på anpassning illustrerar denna avhandlingen betydelsen av att fokusera på helheten. Även om processtyrning och social styrning föreslås för att ge tjänsteleverantören drivkrafter att vilja anpassa sig till ändringar, är processtyrning mindre lämplig för en offentlig beställare när osäkerheterna är stora. Det kan även konstateras att när beställaren väljer styrningstyp för uppdragsbeskrivningen och i ersättningsformen, verkar det mest effektivt att skapa likadana drivkrafter. Dvs. process styrning och social styrning kan kombineras, medan resultatstyrning inte bör kombineras med någon annan styrningstyp. Följaktligen visar detta på betydelsen av att kombinera de tre variablerna och de tre modellerna som presenteras i den här avhandlingen kan därför vara viktiga verktyg. Den här kunskapen och de här modellerna kan således vara användbara för forskare likväl som för praktiker. De här resultaten bidrar till den knappa forskningen inom inköp av tekniska konsulttjänster inom byggprojekt, likväl som till styrningsliteraturen. / <p>QC 20220425</p>

Syfte: Lagen om offentlig upphandling tillämpas av alla myndigheter som upphandlar varor, tjänster och byggentreprenader med skattepengar. Syftet med denna studie är att få insikt över hur offentliga beställare tänker när de genomför upphandlingar av byggnader. Målet är att lista de faktorer som påverkar beslutfattandet angående kort och långsiktiga aspekter när en offentlig myndighet skall handla upp byggentreprenader samt att få förståelse för vilka egenskaper krävs av beställare för att kunna utföra enupphandling. Metod: Genom litteraturstudier undersöks hur lagen om offentlig upphandling är utformad, och vilka arbetsuppgifter en beställare har. Vidare studeras hur det kan bli fel och vilka konsekvenser som kan förekomma ifall beställaren upphandlar olagligt. I intervjuerna framkommer praktisk erfarenhet som beställare och fastighetsförvaltare har av LOU, hur de arbetar för att få fram den produkt de vill ha och vad som anses vara besvärligt med lagen. Resultat: Studien visar att beställarens arbete är omfattande och risken är stor att göra fel i upphandlingen. Egenskaper som påverkar beställarens arbete inkluderar erfarenhet, kompetens, branschkunskap. I litteraturstudien framkommer att ett anbud kan vinnas med lägsta pris, eller med ekonomiskt mest fördelaktiga anbud. Det sistnämnda beslutas genom att analysera mjuka parametrar, exempelvis driftkostnader, anbudsgivares organisation, genomförandetider m.m. Faktorer som påverkar beställarens valmöjligheter angående kort- och långsiktiga aspekter beror på branschkunskap, LOU:s utformning, organisationens struktur, politiska policys, miljöcertifieringar, entreprenadformer och byggnadens användningsområde. Mjuka parametrar kan vara svåra att kontrollera och kan leda till överklagan. De som ofta analyseras i dagsläget utöver pris är entreprenörens organisation. Pris är alltid en parameter som beställare analyserar och ofta den enda parameter som granskas. Konsekvenser: LOU finns för att gynna konkurrensen i landet och i EU. Vissa delar av lagen hämmar beställarens valmöjligheter och kan göra deras arbete krångligt att genomföra. Det är bra för alla som arbetar med LOU att förstå hur en beställare resonerar kring kvalitéer för en byggnad och hur de arbetar med anbudsutvärderingen. Begränsningar: Studien är begränsad till offentliga beställare som arbetar i kommuner med ca 100 000 invånare i storlek. Intervjuerna är begränsade till beställare och förvaltare. Studien undersöker beställares resonemang som arbetar med byggentreprenadupphandlingar. / Purpose: The law of public procurement is used by all governments who procure products, services and public works using tax funds. The purpose of this study is to acquire an overview of how public purchasers’ reason regarding procurement of public works. The aim of this study is to list factors that affect decision-making regarding short and long-term aspects when a public government is to purchase public works, and to acquire an understanding of what personal qualities are needed to undergo a procurement. Method: Literature studies examine how the law of public procurement is designed,and what tasks a procurer has. Further studies are made on how things can go wrong and what the consequences can be if the purchaser undergoes an unlawful procurement. The interviews illustrate practical experience that procurers and property managershave on the law of public procurement, how they go about acquiring their wanted product and their views on what is problematic about this law. Findings: This study shows us that the procurers work is comprehensive and that there is a big risk of doing something wrong in the procurement. Qualities that affect aprocurer’s work include experience, competence and knowledge of the industry. The literature studies show that a bid can be won by the lowest cost, or by the most economically advantageous tender. The latter is determined through analysing soft parameters, such as operating costs, the bidders’ organisation, production times and more. Factors that affect the procurers options regarding short and long-term aspects depends on industry knowledge, configuration of the public procurement law, structure of the organisation, political policies, environmental certifications, type of contracting and the usage of the building. Soft parameters can be difficult to control and can lead to a judicial appeal. What is currently analysed other than price is usually is the organisation of the contractor. Price is always a parameter that procurers analyse and often the only one. Implications: The public procurement law exists to favour competition in the nationand in EU. Some parts of law inhibits procures’ options and can make their work difficult to carry out. How procurers’ reason on choice of qualities of buildings and how they work with evaluating bids are good things to know for anyone involved with the public procurement law. Limitations: This study is limited to public procurers working in municipalities of about 100 000 inhabitants. The interviews are restricted to procurers and property managers. The study investigates how buyers working with procurement of public works reason.

Byggbranschen står nu inför ett utmanande kliv i hållbarhetens riktning - att ta sig an och arbeta för en socialt hållbar samhällsutveckling. Intresset att arbeta med detta är stort hos både entreprenörer, beställare och samhället i stort. Detta bidrar till att offentliga beställare formulerar krav på socialt arbete i offentliga upphandlingar, då offentlig upphandling är ett verktyg med stor genomslagskraft som kan användas för att föra detta arbete framåt. Syftet med studien är att ta reda på vad begreppet sociala hänsyn innebär, att sammanställa vilka krav på sociala hänsyn som ställs och kommer att ställas i upphandlingar som offentliga beställare i Östergötland annonserar samt identifiera de områden som beställarna avser utveckla inom ämnet. Detta för att entreprenörföretagen ska kunna satsa på en utveckling av det område inom sociala hänsyn som kommer att vara mest aktuellt i regionen, nu och i kommande upphandlingar. Detta mynnar ut i frågeställningarna: Vad innebär begreppet sociala hänsyn? Vilka krav på sociala hänsyn ställer offentliga beställare vid upphandling? Vilka åtgärder bör entreprenörerna vidta för att leva upp till kraven på sociala hänsyn som offentliga beställare prioriterar? Genom intervjuer med beställare och entreprenörer i byggbranschen har en grund skapats för att kunna definiera begreppet sociala hänsyn som "en inkludering av alla individer i samhället oavsett kön, ålder, fysisk förmåga eller etnisk tillhörighet". Insamling av publicerade förfrågningsunderlag visar på att det fokusområde inom social hållbarhet som prioriteras idag är krav på sysselsättningsåtgärder, där fokus ligger på att inkludera individer som står utanför arbetsmarknaden. Slutsatsen är att entreprenörerna bör arbeta för att skapa fler platser i driftentreprenader och produktion, för att öka antalet sysselsatta, samt komplettera detta med bra utbildningar, handledning och stöttning. Det har även visat sig finnas förbättringsmöjligheter i beställarorganisationernas arbete med att ställa krav på sociala hänsyn, vilka, utöver svaren på frågeställningarna, presenteras i slutsatsen.

Byggbranschen står nu inför ett utmanande kliv i hållbarhetens riktning - att ta sig an och arbeta för en socialt hållbar samhällsutveckling. Intresset att arbeta med detta är stort hos både entreprenörer, beställare och samhället i stort. Detta bidrar till att offentliga beställare formulerar krav på socialt arbete i offentliga upphandlingar, då offentlig upphandling är ett verktyg med stor genomslagskraft som kan användas för att föra detta arbete framåt. Syftet med studien är att ta reda på vad begreppet sociala hänsyn innebär, att sammanställa vilka krav på sociala hänsyn som ställs och kommer att ställas i upphandlingar som offentliga beställare i Östergötland annonserar samt identifiera de områden som beställarna avser utveckla inom ämnet. Detta för att entreprenörföretagen ska kunna satsa på en utveckling av det område inom sociala hänsyn som kommer att vara mest aktuellt i regionen, nu och i kommande upphandlingar. Genom intervjuer med beställare och entreprenörer i byggbranschen har en grund skapats för att kunna definiera begreppet sociala hänsyn som "en inkludering av alla individer i samhället oavsett kön, ålder, fysisk förmåga eller etnisk tillhörighet". Insamling av publicerade förfrågningsunderlag visar på att det fokusområde inom social hållbarhet som prioriteras idag är krav på sysselsättningsåtgärder, där fokus ligger på att inkludera individer som står utanför arbetsmarknaden. Slutsatsen är att entreprenörerna bör arbeta för att skapa fler platser i driftentreprenader och produktion, för att öka antalet sysselsatta, samt komplettera detta med bra utbildningar, handledning och stöttning. Det har även visat sig finnas förbättringsmöjligheter i beställarorganisationernas arbete med att ställa krav på sociala hänsyn, vilka, utöver svaren på frågeställningarna, presenteras i slutsatsen. / The construction industry is facing a challenging step in the direction of sustainability - to embrace and work for socially sustainable development. The construction companies, public clients and society have a great interest working with this. This means that public clients formulate social work requirements in public procurement, as public procurement is a powerful tool that can be used to advance this development. The purpose of the study is to identify the concept of social sustainability, to compile what requirements regarding social sustainability are made and will be made by public purchasers in Östergötland, and identify the areas that the public purchasers intend to develop. This enables construction companies to focus on developing the area of social sustainability that will be most relevant in the region, now and in future procurements. Through interviews with clients and contractors in the construction industry, the overall perception of the concept of social sustainability can be described as "an inclusian af all individuals in saciety, regardless af sex, age, physical ability ar ethnicity." Through the collection of published inquiries, it was found that the priority focus on social sustainability today is a requirement for employment measures, focusing on including individuals outside the labor market. The conclusion is that the construction companies need to create more jobs in production, to increase the number of employed and supply them with good education, introduction and support. It has also been shown that there can be a couple of improvements in the work of the public purchasers claiming social sustainability.

Syftet med föreliggande doktorsavhandling i teknikhistoria är att öka kunskapen om varför, men framförallt hur och under vilka villkor den första elektrifieringen av en statsägd järnväg genomfördes i Sverige. Arbetet med Riksgränsbanans elektrifiering pågick 1908-1917 och var på många sätt ett unikt pionjärprojekt. Två stora tekniska system skulle där komma att sammankopplas med varandra; artonhundratalets mogna järnvägssystem med nittonhundratalets nya elkraftsystem. Riksgränsbanan, den omkring 130 km långa nordligaste delen av Malmbanan mellan Kiruna och Riksgränsen, var världens dittills nordligaste järnväg att elektrifieras och det subarktiska klimatet ställde stora krav på utförandet av tekniska komponenter. Den geografiska lokaliseringen innebar dessutom att de långa avstånden till beslutsfattare inom statsförvaltning och företag måste hanteras. Därutöver genomfördes projektet i en tidsperiod präglad av protektionism, nationalism och internationella konflikter, yttre faktorer som alla också påverkade projektets utformning och genomförande. Att det var Riksgränsbanan som blev den första statliga järnvägslinje att elektrifieras i Sverige berodde på att staten 1907 gått in som hälftenägare i gruvbolaget LKAB och att nya avtal fastställde en ökad brytning och transport av järnmalm, från 1,5 miljoner ton årligen 1908 till 3,85 miljoner ton 1918. Denna mängd kunde inte transporteras inom befintligt system med ångdrift utan omfattande investeringar, vilket innebar att en systemomvandling till elektrisk drift ansågs vara ett bättre alternativ. I maj 1910 beslutade riksdagen anslå 21,5 miljoner kr till projektet som skulle drivas av Järnvägsstyrelsens byrå för elektrisk drift i samverkan med företagen Siemens och ASEA. Kontraktsskrivningen ställde hårda krav på företagen gällande prestanda och utförande och Järnvägsstyrelsen kunde när som helst, senast två år efter övertagandet av driften av banan, besluta att upphäva kontraktet och kräva att företagen återställde anläggningen till ursprungligt skick.Det var en mängd tekniska subsystem och komponenter som skulle färdigställas och sättas samman för att det tekniska primärsystemet ”den elektrifierade Riksgränsbanan” skulle fungera. Speciellt färdigställandet av loken och isolatorerna till ledningssystemet omgärdades av problem som kom att försena projektets färdigställande. Problemen var både organisatoriska och tekniska till sin natur men kunde efterhand åtgärdas genom att det utarbetades bättre rutiner vid korrespondens och annan kontakt mellan aktörerna samt genom att det togs större hänsyn till lokala klimatologiska förhållanden i samband med teknikutveckling. I sin roll som byrådirektör för byrån för elektrisk drift skulle Ivan Öfverholm visa sig vara en stark representant för beställaren och han spelade en central roll för projektets genomförande. Öfverholm kan i detta sammanhang kategoriseras som en offentlig systembyggare som med fast hand styrde projektet. Ibland innebar detta att Öfverholm hamnade i direkt konflikt med företagens representanter men ofta fungerade han också som medlare i de konflikter som ideligen uppstod mellan Byråns och företagens lokala representanter vid anläggningen. Den tvååriga garantitiden inleddes den 1 oktober 1915 och i slutet av 1917 hade nästan samtliga kvarstående arbeten vid anläggningen fullföljts och SJ kunde ta över anläggningen. Slutomdömet om Riksgränsbanans elektrifiering var överlag positivt och 1919 beslutade riksdagen att elektrifiera resterande del av Malmbanan, vilket var genomfört från Narvik till Luleå sommaren 1923. Det banbrytande arbetet i den norrländska ödemarken med att elektrifiera Sveriges nordligaste järnväg var därmed avslutat. / <p>Godkänd; 2012; 20120221 (roiwik); DISPUTATION Ämnesområde: Teknikhistoria/History of Technology Opponent: Dr Mats Fridlund, Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs universitet Ordförande: Biträdande professor Kristina Söderholm, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Luleå tekniska universitet Tid: Fredag den 20 april 2012, kl 10.15 Plats: A1547, Luleå tekniska universitet</p>

Utvecklingen av interaktiva visualiseringsverktyg har varit en produkt av de senaste årens teknologiska framsteg. Kommunikation i rörelse är ett angreppssätt som denna studie har i sin undersökning kring klyftan mellan arkitekten och beställaren i gestaltningsfasen. Syftet med studien är att analysera tillämpningen av ett interaktivt visualiseringsmedium i gestaltningsprocessen ur ett arkitektoniskt visualiseringsperspektiv. Examensarbetet ska undersöka värdet av interaktiv visualisering och identifiera hindren för dess användning. På så vis tydliggöra möjliga orsaker till varför tekniken inte används inom detta område. Utifrån studiens syfte har detta examensarbete explorativt besvarat forskningsfrågorna med hjälp av en litteraturstudie och semistrukturerade intervjuer. Studien är genomförd i samarbete med Liljewall arkitekter i Göteborg och behandlar bostadsarkitektur. Litteraturstudien visade att kombinationen av rörelse med 3D-visualisering kan stödja användarens kognitiva förståelse för gestaltningsförslaget. Detta blir fördelaktigt när arkitekten kommunicerar gestaltningen till kunden som har en begränsning att uppfatta den tredje- dimensionen ur tvådimensionella-underlag. Det framkom att interaktion var väldigt fördelaktigt när det gäller att förbättra betraktarens uppfattning kring gestaltningen. Studiens metodutformning stöttades av en konceptbild på hur ett interaktivt visualiseringsmedium skulle kunna se ut. Konceptillustrationen användes som stödmaterial under studiens semistrukturerade intervjuer vilket gav respondenterna en tydligare förståelse för visualiseringsmediumets funktionaliteter. Intervjustudien pekade på att interaktiv visualisering kan öka trovärdigheten, tilliten och förståelsen för gestaltningsförslaget vilket betraktas som kritiska faktorer under gestaltningsprocessen. Med hänsyn till den teoretiska bakgrunden och empirin kunde det konstateras att visualiseringen av de mjuka värdena kan ge en träffsäkrare kostnadskalkyl vilket är av värde för beställarens perspektiv - stödjer både förståelsen och gynnar beställarens kostnadsdriva förhållningsätt. Detta kan senare läggas till grund för att hindra ekonomiska påfrestningar i form av korrektionsarbeten. Intervjustudien visade att beställarens begränsade kunskap för verktygets kapacitet och arkitektens svårighet att kommunicera verktygets kapacitet var de stora hindren för tillämpningen av ett interaktivt visualiseringsmedium. Vidare kunde det konstateras att en tillmötesgående kultur råder bland vissa arkitekter där de vill behaga beställarens kostnadseffektiva agenda till priset av sin gestaltning. Studiens bidrag visar att interaktion inom arkitektonisk visualisering har stor potential till att överbrygga klyftan mellan arkitekten och beställaren i gestaltningsfasen. Detta utrycks då en praktisk tillämpning kan skapa möjligheten att stödja kommunikationsutmaningen mellan arkitekten och beställaren. På så vis skapas dels en utökad förståelse för gestaltningsförslaget men även mellan de involverade parterna - ett ökat värde i gestaltningsprocessen. / The development of interactive visualization tools has been a product of the technological advances of recent years. Communication in motion is an approach that this study has in its investigation of the gap between the architect and the client in the design phase.   The purpose of the study is to analyze the application of an interactive visualization medium in the design process from an architectural visualization perspective. This thesis will examine the value of interactive visualization and identify obstacles to its use, which illustrates possible reasons too why the technology is not used in this area. Based on the purpose of the study, this thesis has exploratively answered the research questions with the help of a literature study and semi-structured interviews. This master’s thesis has been written in collaboration with Liljewall Architects in Gothenburg and covers building design.   The literature study shows that the combination of movement with 3D visualization can support the users cognitive understanding of the design proposal. This is beneficial when the architect communicates the design to the customer who has difficulty perceiving the third dimension from 2D-drawings. It turned out that interactivity is very valuable when it comes to improving the viewer's perception of the design.   With regard to the theoretical background and empirical evidence, it could be stated that the visualization of the soft values could provide a more accurate cost calculation, which is of value to the customer's perspective. This can later be used as a basis for preventing financial strain in the form of corrective work. The interview shows that the client's lack of knowledge of the tool's capacity and the architect's difficulty in communicating the tool's potential create obstacles to the application of an interactive visualization tool. Furthermore, it can be stated that an accommodating culture prevails among some architects where they want to please the client's cost-effective agenda at the price of their design.   The study's contribution shows that interactivity as a phenomenon in architectural visualization has great potential for bridging the gap between the architect and the client in the design phase. A practical application could create the opportunity to support the communication challenge between the architect and the client while contributing to an increased understanding of both the design proposal and between the parties involved - a beneficial value in the design process.

Problemformulering:  Hur påverkas platschefen i sitt arbete i ett byggprojekt utifrån entreprenadformerna total- och generalentreprenad? Hur kan platschefens arbete utformas och avgränsas för att förbättra ledningen av ett byggprojekt utifrån aktuell entreprenadform?   Syfte:                            Syftet med studien är att undersöka hur platschefens arbete påverkas av total- och generalentreprenad och sedan presentera förslag på hur det kan utformas utifrån aktuella entreprenadformer.   Metod:                          Metoden är en kvalitativ analys. Intervjuer är huvudsakliga tillvägagångssättet och sju platschefer och en affärsområdeschef har intervjuats. Litteraturstudier av tidigare examensarbeten och forskningsrapporter samt skrifter och artiklar från branschen har studerats.   Slutsatser:                    Det finns viktigare faktorer för platschefens arbete än själva entreprenadformen i sig. Dessa är bl.a. kvaliteten på handlingarna, projektets storlek, arbetslagets erfarenheter och sammansvetsning, den egna organisationen och tillgängliga stödresurser samt platschefens egna erfarenheter och kunskaper. Entreprenadformen är dock inte utan betydelse. I en totalentreprenad bör platschefen ges möjlighet till att delta i projekteringen för att kunna bidra med sina praktiska byggkunskaper och styra handlingarna mot att bli produktionsvänligare. I en generalentreprenad bör en organisation för hantering av ÄTA-arbeten finnas då det tar mycket tid från platschefen och entreprenören tappar pengar på ÄTA eftersom dem generellt är dåliga på att ta betalt för ÄTA. / Problem:                      How is the job of the site manager effected by the contract forms turnkey and general contract? How can the work of the site manager be designed and defined based on the contract form?   Purpose:                       The purpose of this essay is to study how the site managers’ work is effected by turnkey and general contract and to present suggestions on how the site managers’ work can be designed based on the contract form.   Method:                       The method is qualitative analysis. Interviews are the main approach and seven managers and a business area manager were interviewed. Literature studies of previous theses and research papers as well as publications and articles from the construction industry have been studied.   Conclusion:                  There are more important factors for site managers’ work than the contract form itself. These include the quality of the drawings and documents, the size of the project, the work teams’ experience and how well they function as a team, the organization and the available support resources and the site managers’ own experience and knowledge. The contract form is however not without significance. In a turnkey, the site managers should be given the opportunity to participate in the project design and planning in order to contribute with their practical building skills and guiding documents to be more construction-friendly. In a general contract there should be an organization for the management of CAW because it takes a lot of time from the site manager and entrepreneurs lose money on CAW because contractors generally are bad at charging for CAW.

Byggbranschen anses vara en konservativ bransch både vad gäller teknik och samarbetsformer. Det oerhörda trycket på byggbranschen och det stora antalet byggprojekt som utförs idag gör att en del komplikationer uppstår. Detta kan bl. a. bero på tidsbrist, kompetensbrist och samarbetsproblem. I vissa projekt fungerar samarbetet utmärkt mellan projektets olika parter men i allt för många projekt är samarbetet mellan parterna bristfällig. Detta kan medföra ”onödiga” ekonomiska och eller tidsmässiga konsekvenser. I samhället idag är kommunikation nyckeln till ett lyckat samarbete. Även i byggbranschen belyses kommunikation som en nyckel till ett lyckat projekt. Branschen är i ett läge där denna debatt är intressant men ännu inte riktigt kommit upp på bordet. Vårt mål med projektet är att väcka denna debatt och undersöka hur samarbetet mellan parterna egentligen fungerar, varför det fungerar/inte fungerar och hur det eventuellt kan förbättras. I examensarbetet granskas samspelet mellan de 4 aktörerna Beställare, Projektledare/Byggledare, projekterande Konsult och Entreprenör för att utreda vad som ibland skapar denna kommunikationsbrist och samarbetsproblem. Genom intervjuer och empiriska undersökningar har vi skapat oss en uppfattning om hur parterna uppfattar samarbete och kommunikation i tidigare och nuvarande projekt. Vad har de saknat? Vad tycker de fungerar? Hur skulle de vilja samarbeta och utveckla kommunikation till det bättre? Som en stöttepelare till intervjuerna har en elektronisk undersökning gjorts där 113 svar redovisats, behandlats, analyserats. De som fått tillgång till den elektroniska undersökningen är de företag där intervjuerna gjorts samt tjänstemän från ett ytterligare tiotal olika företag med varierande storlek och omsättning. Utifrån intervjuerna och den elektroniska undersökningen kan vi konstatera att den generella synen mot andra parter i ett byggprojekt är mycket god med några få reservationer. Utefter den frågeställning vi gjorde inledningsvis kan vi nu konstatera att entreprenadform har mindre betydelse för kommunikation och samarbete i ett projekt. Dock har vi kommit fram till att det existerar vissa nyckelord för att uppnå god kommunikation och ett gott samarbete i ett projekt. Nyckelorden vi har kommit fram till är: starten i ett projekt, gemensamma mål, personkemi, beslutskraft, tydlighet och kunskap. / The construction industry is considered to be a conservative industry both in technology and forms of cooperation. The immense pressure on the construction industry and the large number of construction projects that are currently being undertaken in a number of complications arise. This may be due to time constraints, skill shortages and cooperation problems. In some projects the cooperation between the project partners works very well, but in too many projects the collaboration between the parties is inadequate. This can result in "unnecessary" financial and or timing implications. In society today, communication is the key to a successful cooperation. Even in the construction industry communication are highlighted as a key to a successful project. The industry is in a position where this debate is interesting but not yet being highlighted. Our goal with this study is to bring this debate and examine how cooperation between the parties really works, why it works/does not work and how it might be improved. The thesis examines the interplay between the four actors Client, Project Manager/Construction Manager, project planning Consultant and Contractor to investigate what sometimes creates this lack of communication and cooperation problems. Through interviews and empirical studies, we have created an impression of how the parties perceive cooperation and communication in past and current projects. What have they missed? How do they work? How would they like to work together and develop communication for the better? As a mainstay of the interviews, an electronic survey carried out in which 113 responses recorded, processed, analyzed. Those who had access to the electronic survey are companies where the interviews made ​​and officers from an additional ten different companies of varying size and turnover. Based on the interviews and the electronic survey, we can conclude that the general perception to other parties on a construction project is very good with a few reservations. Along the issue we did initially, we can now conclude that the contract form is less important for communication and collaboration in a project. However, we have concluded that there are certain keywords in order to achieve good communication and good cooperation in a project. The key words we've come up with is: the start of a project, shared goals, personal chemistry, decisiveness, clarity, and knowledge.