This essay aims to examine whether the Swedish patron Ernest Thiel had any aesthetic influence on the contemporary art scene in the late nineteenth and early twentieth century. Based on a selected group of his commissioned artworks, the study analyzes to what extent Thiel was involved in the creative process. The applied method consists of Panofsky’s iconographical- iconological method, a study of primary sources and literature of art history, and a contextual analysis based on Anne D’Alleva’s theory. The chosen method shows that Ernest Thiel was not engaged in the creative process of his commissioned artworks. Correspondence between Thiel and the commissioned artist reveal that Thiel acted more as afinancial patron, leaving the aesthetics to the artist. Rather than providing his own artistic directives, the intention with his commissioned artworks suggests that his aim was to promote and encourage the artists’ own sense of style. Furthermore, this act of patronage illustrates his genuine appreciation for the artist he supported. This study also exposes the lack of knowledge of the portrait “Porträtt av Hjalmar Söderberg” and the artistry of Gerda Wallander, from whom Thiel commissioned his artwork. The study therefore suggests further research of Gerda Wallander’s artistry as well as of Ernest Thiel’s commissioned artworks, since this is uncharted territory in art history.

Syftet med denna studie är att kartlägga småhusentreprenader och vilka problem samt konflikter som uppstår mellan entreprenader och beställare. Vidare är det tänkt att denna studie skulle ge allmänheten en bättre uppfattning kring varför konflikter uppstår mellan beställare och entreprenörer samt hur husleverantörer jobbar för att motverka dessa problem. För att uppnå syftet och besvara forskningsfrågorna användes en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer. Anledningen till att denna intervjuteknik tillämpades var för att ge respondenterna frihet att prata öppet om sina upplevelser och synpunkter. Respondenterna som intervjuades var fyra representanter för husleverantörer, tre beställare, en byggnadsinspektör och en kontrollansvarig. Resultatet av intervjuerna visade att det fanns en gemensam uppfattning bland beställare och husleverantörer kring att det är för mycket pappersarbete och att totalentreprenad är den mest optimala entreprenadformen för den som inte vill ta på sigallt för mycket ansvar. Det fanns dock även åsikter som skiljde sig. Studien visade att beställare upplever uppförandet av småhus som en långsam och energikrävande process. Problemen som är vanligt förekommande inom småhusentreprenader är att det finns en skillnad i språk och kunskap mellan parterna. Detta resulterar i att det blir en bristande kommunikation som i sin tur kan leda till diverse konflikter. Husleverantörerna är medvetna om dessa problem och jobbar kontinuerligt för att ta fram lösningar. En sådan lösning är att lägga stor vikt på dokumentation och kontrakt eftersom det är de som är lagligt bindande. Slutsatsen för denna studie var att en god kommunikation resulterar i färre missförstånd och konflikter. Konflikter går däremot inte att undvika helt, utan kommer alltid kunna uppstå på grund av mänskliga faktorer. / The purpose of this study was to investigate the single-family home construction industry and what problems arise. Furthermore, it was intended that this study would give the public a better idea of why conflicts arise between customers and contractors and how home suppliers work to counteract these problems. To achieve the purpose and get answers to the research questions, we used a qualitative research method in the form of semi-structured interviews. The reason why this interview technique was applied was to give respondents the freedom to talk openly about their experiences and views. The respondents interviewed were four representatives of house suppliers, three clients, a building inspector and an inspection manager. The results of the interviews showed that there was a common opinion among clients and house suppliers on certain issues, but then there were also opinions that differed. The study showed that customers experience the construction of detached houses as a slow and energy-intensive process. The problems that are common in detached house contracts are that there is a difference in language and knowledge between the involved parties. This results in a lack of communication which in turn can lead to various conflicts. Home suppliers are aware of the problems that exist in the industry and work continuously to develop solutions. One such solution is to place great emphasis on documentation and contracts because they are the ones that are legally binding. The conclusion of this study was that good communication results in fewer misunderstandings and conflicts. Conflicts, on the other hand, cannot be completely avoided, but will always arise due to human factors.

De har en gemensam slutdestination men olika stopp på vägen. Så kanprojekt med samarbete mellan beställare, fotograf och retuschör beskrivas.I projekt med flera parter är det inte svårt att förstå att förlängdadeadlines, överskridande av budget, bristande kommunikation och friktionmellan parterna kan förekomma. I detta arbete har arbetsprocesser inomframställningen av reklamkampanjer bestående av fotografiska bilderanalyserats för att definiera styrkor och svagheter. Målet var att ta framriktlinjer för de olika parterna att använda sig av vid framtida arbete.Efter intervjuer med sex personer aktiva i branschen, som syftade till attkartlägga respektive parts arbetsprocess, samt deras syn på samarbetetdem emellan, kunde välgrundade resultat nås.I de riktlinjer som studien resulterat i kan det bland annat utläsas att entydlig brief samt användandet av mallar och checklistor är centrala delar ien välfungerande arbetsprocess. Vilket bidrar till ett slutresultat av högkvalitet och leverans inom givna tidsramar.Detta arbete har utförts i samarbete med Linjepunkt Repro som arbetarmed avancerad bildretusch och grafisk produktion. Samarbetet bidrog tillen tydligare inblick i branschen och värdefulla kontakter inom de olikaområdena som undersökts och ligger till grund för arbetet. Resultatet avstudien skulle kunna gynna företaget i fråga samt deras samarbetspartnersmen kan även appliceras på andra liknande arbetsprocesser. / Projects involving clients, photographers and retouchers has a common goal but each part have different stops along the way.Extended deadlines, budget overruns, lack of communication and friction between the parties. These are all things that can occur in projects involving multiple parties. In this study, work processes in the production of advertising images has been analyzed in order to define strengths and weaknesses. The aim for this work was to develop guidelines for the parties to use in the future.In order to survey each party’s work process and their different views on the collaboration between them, six interviews were conducted. Since the interviewees’ consisted of people currently in the industry, the results were well-founded.The results from the study shows that some of the central parts of a well-functioning work process are a clear brief and the use of templates or checklists. These aspects contribute to high-quality results and delivery within deadlines.This study has been conducted in collaboration with Linjepunkt Repro, a company working with advanced image retouching and graphic production. The collaboration contributed to a clearer insight into the industry and valuable contacts. The result of the study could benefit the company and its partners, but it can also be applied to other similar work processes.

I denna studie utreds definitionen av samverkan, vad det egentligen innebär och hur detupphandlas, samt vilka för- och nackdelar som finns med samarbetsformen. Äveninvolveringen av strategiskt viktiga underentreprenörernas har studerats. För att undersökadetta har både en litteraturstudie och en kvalitativ intervjustudie utförts.Studiens utgångspunkt är upplevelsen och erfarenheten av att arbeta med samverkan och föratt få ett så brett perspektiv som möjligt intervjuades beställare, huvudentreprenör ochunderentreprenör.Litteraturstudien ger en överblick av byggbranschens problem som bland annat innefattarbristfällig projektering, otillräcklig kompetens och tidsbrist. I denna rapport beskrivs hursamverkansentreprenad växt fram som en motreaktion till dessa problem. Det redogörs ävenför vad som kännetecknar en lyckad samverkan och när det är som mest lämpat att använda.Resultatet visar att definitionen av samverkan är projektspecifikt och det är beställarensengagemang som är avgörande för att samverkan faktiskt genomsyrar projektet. Vidare visarstudien att upphandlingen till stor del sker på mjuka parametrar och att lagen om offentligupphandling, LOU, inte egentligen är något hinder.Sammanfattningsvis är det av stor vikt att en samverkansentreprenad består av gemensammamål, förtroende och transparens för att lyckas. / In this study, the definition of partnering is looked into, what it actually means and how it isprocured, as well as the advantages and disadvantages of partnering. The involvement ofstrategically important subcontractors has also been studied. To examine this, both a literaturereview and a qualitative interview study have been conducted.The starting point of this study is the experience of working with partnering, and to gain asbroad a perspective as possible, clients, main contractor, and subcontractor were interviewed.The literature study gives an overview of the construction industry's problems, includinginadequate planning, insufficient competence, and time constraints. This report describes howpartnering has emerged as a reaction to these problems. It also explains the characteristics ofsuccessful partnering and when it is most suited.The results show that the definition of partnering is project-specific, and it is the involvementof the client that is crucial for partnering to permeate the project. Furthermore, the studyshows that procurement largely relies on soft parameters and that the Public Procurement Actis not actually an obstacle.In summary, it is crucial for partnering to consist of shared goals, trust, and transparency inorder to succeed.

I ett försök att öka innovation och produktivitet i byggsektorn, lade Trafikverket om sitt arbetssätt till en ökad andel totalentreprenader. Detta för att ge entreprenörer ett större och längre helhetsansvar för  projektens  utformning.  Detta  i  sin  tur  påverkar  konsultverksamheter  inom  branschen.  Skiftet  i  entreprenadform resulterar i att konsultbolag inom projektering har fått en större andel entreprenörer  som  kunder  att  förhålla  sig  till.  Detta  arbete  är  skrivet  i  samarbete  med  ett  konsultbolag inom samhällsbyggnad, där främst tre beställartyper förekommer; Trafikverket, kommuner  och  entreprenörer.  Den  sistnämnda  kundtypen  förekommer  i  dagsläget  mer  frekvent,  efter Trafikverkets omstrukturering. Relationen mellan konsult och beställare är viktig för att uppdrag mellan parterna ska nå framgång. En nyckelroll i detta samarbete, från konsultens sida, är uppdragsledaren. Syftet med denna studie är att redogöra för uppdragsledares relation till de tre beställartyperna, med kontraktet som grund för relationen. Sammantaget förväntas detta mynna ut i riktlinjer för uppdragsledning och bibehållande av gott samarbete mellan konsult och beställare på konsultbolaget. För att studera relationen användes kontraktsrelationsteori som teoretiskt ramverk. För att tillgodose studiens  syfte  genomfördes  först  en  litteraturstudie  och  sedan  en  intervjustudie  där  respondenter  med lång erfarenhet av uppdragsledning intervjuades. Frågeformuläret för dessa intervjuer upprättades  med  bakgrund  av  det  teoretiska  ramverket,  där  fokus  låg  på  de  relationella  kontraktsnormerna. Ur intervjuer framkom fyra teman som är viktiga i samspelet mellan beställare och konsultbolag; Uppdragsledarrollen, Uppdraget, Kontraktet och Relationen. Relationen mellan uppdragsledaren och dess motpart hos beställaren är komplex. På grund av denna komplexitet är det svårt att generalisera kring förhållningssättet mot beställaren baserat endast på beställartyp. Andra  parametrar  som  tycks  spela  in  är  uppdragens  storlek,  beställarens  förmåga  att  uppskatta omfattningen, samt i vilken fas beställarens projekt befinner sig i. En påtaglig skillnad går att finna i hur man arbetar mot entreprenör kontra Trafikverket och kommun. Denna beställartyp är mer kostnadsstyrd och projekterar ofta närmre produktionsstart. Att arbeta relationsbyggande med alla beställartyper är av stor vikt, då ett lyckat resultat bygger på ett  bra  samarbete  mellan  människorna  i  uppdraget.  I  nya  relationer  är  detta  arbete  ofta  mer  omfattande än då det redan finns ett tidigare etablerat förtroende mellan parterna. / In  an  attempt  to  increase  innovation  and  productivity  in  the  construction  sector,  Trafikverket  changed the work procedure to include a larger share of design-­‐build contracts. This was done in an effort to give the contractors a greater overall responsibility as to how the projects would turn out. This  change  in  work  procedure  has  also  had  an  effect  on  the  consulting  business  within  the  same  sector. The change in type of contract results in a larger share of contractors as clients to the consulting firms. This report has been written in collaboration with a consulting firm which operates in  the  Civil  Engineering  sector,  on  the  department  Construction.  The  department  has  three  major  types of clients; Trafikverket (Swedish Transport Administration), municipalities and contractors, with the last one mentioned being more prevalent since the change in work procedure from Trafikverket. The relationship between consultant and client is crucial for a project to be successful. The project manager  has  an  essential  role  in  this  matter.  The  purpose  of  this  study  is  to  portray  how  the  relationship between the project manager and the three different client types looks, with the contract as a foundation for the relation. This is expected to result in guidelines for the future, both concerning project management and how to retain a reliable collaboration between consultant and client. Relational  Contract  Theory  has  been  used  as  the  foundation  to  study  the  aforementioned  relationship. To properly answer the purpose, a literary study has been done, followed by an interview  study  where  the  respondents  have  a  long  history  concerning  project  management.  The  questionnaire used for the interviews has been based on the Relational Contract Theory, with focus on the relational contract norms.  From the interviews, four themes important to the collaboration  between client and consultant emerged; the Role of the Project Manager, the Assignment, the Contract and the Relation. The relationship between the project manager and its counterpart on the client side is complex. It is because of this complexity hard to generalize the approach based solely on the type of client. Other parameters also relevant are the scope of the project, the client’s ability to estimate the scope and what phase the project itself is in. There is a significant difference when working with contractors as opposed to Trafikverket or municipalities. This type of client has a larger focus on the cost and often a project planning closer to the production. To build a relationship with every type of client is of great importance, since a successful project is based  on  the  cooperation  between  the  people  involved  in  the  project.  This  effort  to  build  a  relationship is often more comprehensive when working with new clients as opposed to older ones where a mutual trust has already been built.

In relation to the development of IT-products it is very important that the software supplier is aware not only of the target group but also the field of application. Usability should characterize the whole IT-design process as, in relation to this context, design includes more than merely those aspects which are visible to and thus can be interpreted by the naked eye. The study examines the specific qualities and properties that substantiate the usability and the demands that a customer rightfully expects from an IT-product. The user and the customer are highlighted in the same context in order to demonstrate that it is through the customer that an IT-product is defined as being useful. Thus, from this perspective, the user and customer can be considered as being the same person. The empirical survey was based on those factors that were considered to constitute usability and each interview was conducted using these usability factors together with the intended IT-product. The survey has been carried out using analysis models in order to enable the assertions to be both validated and tested and to ensure the appropriateness of the model’s system and also the independence of the method. This qualitative study has been carried out using randomly chosen respondents and IT-products and the perceptions of these respondents in relation to what they felt were the properties that represented a usable IT-product have been noted. The analysis section deals with the usability properties which have been assumed to further substantiate the five usability factors utilized in the survey.  It is apparent from the analysis that is it quite possible to determine a minimum level of what constitutes usability and that this can be applied regardless of what IT-product is being described. The conclusion to be drawn from this is that the opinions and experiences of both user and customer should be considered in order to provide guidance in relation to satisfying the requirements with regards to the design of IT-products.

Anläggningsprojekt är idag allt fler på grund av att den infrastruktur som byggdes på mitten på 1900-talet inte längre uppfyller dagens ställda krav. I takt med att större entreprenader utförs idag, krävs även större resurser och bättre samspel mellan beställare och entreprenörer. Entreprenadsumman för ett betongbroprojekt är väldigt stark förknippat med mängden ÄTA–arbeten och avvikelser. ÄTA–arbeten kan gå i olika riktningar, till exempel från underentreprenör mot beställare och tvärtom. I denna studie ligger fokus på entreprenörens ÄTA–arbeten gentemot beställaren och avvikelser som uppstår i produktionen. Syftet med studien är att identifiera de vanligaste ÄTA–arbeten och avvikelser som förekommer i olika betongbroprojekt för att undersöka hur dessa påverkar entreprenadsumman samt hur de i framtiden skall hanteras av entreprenören så att de inte upprepas i kommande projekt. Till en början har en litteraturstudie gjorts för att öka kunskapen kring ämnet. Därefterhar en fallstudie utförts av fyra tidigare betongbroprojekt. Den centrala delen av fallstudien har varit en kvalitativ undersökning, med intervjuer samt en enkätundersökning. Det har hållits 10 intervjuer med olika platschefer, en jurist och en arbetschef, samtidigt har 55 tjänstemän från fallföretaget deltagit i enkätundersökningen. I den kvantitativa delen har en sammanställning gjorts av samtliga ÄTA–arbeten och avvikelser som uppstått i de betongbroprojekt som studerats. Därefter har de ÄTA–arbeten och avvikelser som upprepats i dessa betongbroprojekt identifierats. Studien visar att ÄTA–arbeten oftast uppstår på grund av brister i beställarens förfrågningsunderlag. Geotekniska undersökningar och tekniska lösningar föreskrivna av beställaren är det som vanligen föranleder ÄTA–arbeten. Även entreprenadformen är avgörande för mängd och typ av ÄTA–arbeten. I en utförandentreprenad är det mycket mer likställda ÄTA–arbeten och när det gäller en totalentreprenad är de vanligaste ÄTA–arbetena föreskrivna tilläggs- och ändringsarbeten. Det är sällan lönsamt med många ÄTA–arbeten i betongbroprojekten, däremot ökar det projektensomsättning vilket får ses som positiv. Avvikelser förekommer oftast på grund av dålig planering och kommunikation. Bristfälliga arbetsberedningar och missade kontroller är andra orsaker till att avvikelser förekommer. Det är oftast entreprenörens eget fel attdet uppstår avvikelser. Avvikelserna har då alltid en negativ inverkan på projektetsslutkostnad i och med att kostnaden inte läggs på entreprenadsumman, det vill säga att entreprenören avhjälper avvikelser på egen bekostnad. De vanligaste ÄTA–arbetena förekommer kring brokonstruktionens grundläggning,oftast på grund av att de geotekniska undersökningar som gjorts, har gjorts fel eller inte i tillräcklig omfattning. När det kommer till avvikelser är de vanligast i samband med armeringsarbeten och betonggjutningar. Dyrare avvikelser förekommer men inte i någon större utsträckning. Genom att lägga mer fokus på planering, kommunikation, involvering och upprätta bättre arbetsberedningar kan negativa effekter på entreprenadsumman på grund av ÄTA–arbeten och avvikelser undvikas. / Various plant projects are today more common because the infrastructure built in themid-1900s no longer meet today's set requirements. As major contracts are carried out today, greater resources and better interaction between client and contractor are also required. The contract sum for various concrete bridge projects is very strongly associated with the amount of contract changes and deviations. Contract changes can go between different entrepreneurs for example from a subcontractor against the clientand vice versa. In this study the focus is on contract changes from the main entrepreneur towards the client and deviations that occurs in the production. The purpose of the study is to identify the most common contract changes and deviations that occur in different concrete bridge projects to investigate how these affect the contract sum and how they should be handled by the entrepreneur in the future so that they are not repeated in upcoming projects. Initially a literature study has been done to increase knowledge about the subject. Then a case study has been carried out on four previous concrete bridge projects. The central part of the case study has been a qualitative investigation, where interviews have been held and a survey has been conducted. There have been 10 interviews with various site managers, a lawyer, and a supervisor, while 55 officials from the case company have participated in the survey. In the quantitative part, a compilation of contract changes and deviations that has occurred in the concrete bridge projects that was studied has been done. Then the contract changes and deviations that was repeated in all the studied concrete bridge projects has been identified. The study shows that contract changes occur most often because of deficiencies in the clients request documents. Geotechnical investigations and technical solutions prescribed by the client are what usually prompt contract changes. The contract form is also crucial for the amount and type of contract changes. In a contract that is based on AB 04 it is much more preserved contract changes and when it comes to a general contract based on ABT 06, the most common contract changes are prescribed alterations and additional works. It is rarely profitable with many contract changes in concrete bridge projects, yet it increases the revenue of the projects, which may be positive. Deviations occur most often due to poor planning and communication. Inadequate work preparations and missed controls are other reasons for the presence of deviations. It is usually the entrepreneur’s fault that there are a lot of deviations. Deviations always has a negative effect on the project’s final cost since the cost for it is not added to the contract sum, which means that the entrepreneur remedies deviations at their own expense. The most common contract changes occur around the groundwork of the bridge construction, usually because the geotechnical investigations carried out by the client, have been done wrong or not enough. When it comes to deviations the most common are in connection with reinforcement work and concrete castings. More expensive deviations occur but not to a greater extent. By focusing more on planning, communication, involvement and establishing better work preparations, negative effects on the contract sum due to contract changes and deviations can be avoided.

Under litteraturstudierna fick författarna en uppfattning om att järnvägsbranschen är präglad av en hel del problematik som visat sig i ett flertal brister. Flera större omorganiseringar hade skapat en bransch med otydliga ansvarsgränser och otydliga roller med en mängd utdragna rättsliga tvister mellan beställare och entreprenörer som följd. Stämningen beskrevs som dyster och kompromisser mellan järnvägsaktörer förekom inte i den mån som behövdes, utan aktörerna tänkte mest på sin egen verksamhet. En ändring behövdes. Rapporten är begränsad till tre nyckelaktörer med koppling till järnvägsunderhåll: beställare, entreprenör och trafikutövare. Fokus har lagts på det alltför förekommande avhjälpande underhållet, som visar sig i form av trafikstörningar och trafikstopp. I samma veva uppstod en insikt om att behovet att föra in förebyggande underhåll i större omfattning var stort. Med tanke på de kunskaper författarna införskaffat sig under sin utbildning gällande förebyggande underhåll, var det lite av en chock att upptäcka hur underhållet på järnvägen sköts tidigare. Järnvägsaktörer med olika verksamheter på järnvägen, är formellt oberoende av varandra för att uppnå en fungerande järnväg och därmed en utökad samverkan. Dialog och samverkan var två nyckelord som ofta förekom och en idé om att införa rutiner för en utökad samverkan i form av dialog, antogs kunna vara början till en lösning på problematiken.  När arbetet med rapporten fortlöpte, upptäckte författarna att järnvägsbranschen är en bransch under en pågående förnyelse. Ett förbättringsarbete pågår i form av renodlade roller på riksdagens beslut nu i år och Forum för Framkomlighet (FFF) är ett forum som arbetar för just en utökad samverkan. I forumet träffas beställare, entreprenörer och trafikutövare för att genom dialog uppnå en utökad samverkan, där det första mötet inträffade i april nu i år.  En hel del har hänt under rapportens gång och författarna har utvecklat en samverkansstrategi i bästa mån utefter befintliga förutsättningar för att strategin ska vara applicerbar. Strategin är uppdelad i tre faser för att införas successivt, där Fas 3 innebär en samverkan över ett helt distrikt. Det om något, är en total samverkan. / During the writers literature study they received a clearer perception of the problematics that is embossed in the Railway industry. Several larger reorganisations had created an industry with unclear responsibilities and unclear roles resulting in several protracted litigations between the client and the contractor. The mood was described as bleak and compromises between the operators did not occur by the necessary means, the operators mostly considered only their own activities in the industry. A change had to be done. This report is limited to three key operators with connections to the maintenance on the railway. These key operators are: the client, the contractor and the transport operator. The report focuses on the all too reoccurring corrective maintenance those results in traffic-disturbances and traffic-stops. In the same time an insight occurred that a large need for implementing a preventive maintenance on a larger scale existed. Considering the knowledge the writers had acquired during their education about preventive maintenance, it slightly shocked them to see how the railway maintenance was carried out on the railway. Different operators in different organisations on the railway are dependant of each other to accomplish a functional railway, thus an increased interaction between the operators is achievable. Dialogue and interaction were two keywords that often reoccurred and the idea to, by an increased dialogue, introduce routines for an extended interaction was considered being a first step to solving the issues that exists on the railway. During the writers work on this report, they discovered that the railway industry is an industry under renewal. A process for improvement is currently going on, in the form of purer roles which was carried on after a decision was made by the Parliament of Sweden. The Forum for Accessibility (FFF) is a forum, which had their first meeting in April this year, they are currently working on increasing the interaction on the railway. In this forum the client, contractors and transport operators form a dialogue to achieve this increased interaction between one and another. A lot has happened during the writers work on this report and they have developed an interaction-strategy in the best way possible to make this strategy applicable considering the current conditions on the railway today.

Tveklöst står byggbranschen inför stora utmaningar vad gäller att möta mål i det globala hållbarhetsarbetet. Beställaren har en central roll i att främja arbetet mot hållbar utveckling i branschen och har därför stor möjlighet till påverkan.Samtidigt visar forskningen att få studier har gjorts ur ett beställarperspektiv.Syftet med denna studie är att undersöka hur privata beställare i Sverige arbetar med hållbar utveckling och belysa incitament, hinder samt möjliga förbättringar. Genom att använda en kvalitativ metod har denna studie kommit fram till att privata beställarorganisationer själva ser sig som den viktigaste aktören för att driva hållbar utveckling, samt att deras syn på hållbar utveckling främst grundar sig i ekologisk hållbarhet såsom klimatpåverkan. Vidare tar denna studie fram ett antal incitament samt barriärer som hindrar/driver hållbar utveckling utifrån beställarens perspektiv samt en rad rekommenderade åtgärder för att driva hållbarhetsarbetet framåt inom organisationen och i branschen. Bland dessa åtgärder föreslås tre samarbetsområden för privata beställarorganisationer då det anses finnas stor potential att förbättra branschen till att arbeta mer hållbart om organisationerna skulle arbeta mer unisont. Även vikten av att förankra arbetet mot hållbar utveckling inom organisationen anser denna studie vara en nyckelfaktor för en lyckad implementering av exempelvis strategier, arbetssätt eller verktyg för att främja hållbar utveckling. / There is no doubt that the construction industry faces major challenges concerning the contribution to sustainability at a global level. The client has a keyrole in promoting the work towards sustainable development in the industry and therefore has a major opportunity for influence. However, there is a lack of research from the client perspective. The purpose of this paper is to investigate how private clients in Stockholm is addressing sustainable development and to highlight incentives, barriers and possible improvements. By using a qualitative method this paper concludes that private clients view themselves as the key actor to promote sustainable development in the construction industry and that their view of sustainable development mainly contains environmental sustainability aspects e.g. climate change. Furthermore, this study presents a number of incentives and barriers that hinder/drives sustainable development from the perspective of the client and a number of recommended actions to drive the sustainability work within the organizationand in the industry. Among these actions there are three proposed areas of collaboration among private client organizations since this study argues that there exists great potential to improve the industry to work more sustainable if the organizations work more unison. Also, the importance of establishing work towards sustainability within the organization is something this study consider tobe a key-factor for a successful implementation of e.g. strategies, practices ortools for promoting sustainable development.

Varför misslyckas statliga myndigheter så ofta med sina IT-satsningar och vad kan man göra åt detta? Att IT-investeringar som görs av våra myndigheter inte ger önskade nyttoeffekter i verksamheten, innebär en stor kostnad för samhället. Tidigare forskning visar att det är vanligt att man utvecklar IT-stöd utan att först utreda vad organisationen egentligen vill uppnå med dem. Huvudfrågan i detta examensarbete är hur man kan förbättra myndigheters IT-beställningsprocess. I en seminarieserie delar åtta personer, med sig av sina erfarenheter, genom dialogseminariemetodiken. De är alla involverade i beställningsprocessen, på olika statliga myndigheter. Vi kan, i enlighet med tidigare studier, konstatera att för att kunna grunda sina IT-beställningar på de behov som verksamheten och användarna har, så måste den som är beställare ta reda på vilka dessa behov är, redan i förarbetet till beställningen. Beställare behöver få ett ökat ansvar för att se till att detta blir gjort, och att slutresultatet faktiskt ger den verksamhetsnytta man vill åstadkomma. Ett utpekat ansvar kan ge beställaren både ökad motivation och ett starkare mandat. På myndigheterna är det traditionellt sett IT-leverantören som står för stora delar av kravframtagandet och, i den mån det förekommer, användbarhetsaktiviteter och verksamhetsanalyser. Våra resultat visar att det är svårt att ändra på detta förhållande mellan leverantör och beställare. En anledning är att IT har hög status, vilket gör att leverantören lätt får övertag över beställaren. För att myndigheters IT-satsningar ska kunna ge önskat resultat kan vi konstatera att beställarna måste stärkas i sin roll. I denna studie drar vi slutsatsen att beställarna behöver backas upp av ett tydligare och mer relevant metodstöd, ett område som inte behandlats så ingående i tidigare forskning. Vidare måste beställningsprocessen specificeras mer noggrant och ansvarsfördelningen mellan de olika parterna klargöras. Avgörande för att detta ska ske är att personer i ledande position på myndigheterna kommer till insikt om hur mycket man har att tjäna på att låta verksamhetens behov vara det som styr IT-utvecklingen. / Why do IT investments so often go wrong, and what can we do in order to achieve better results? IT investments in Government authorities are often problematic, and it is common that the resulting product of a procurement does not meet the organization's expectations in the actual usage. It has been shown that IT products are often designed without sufficient investigation of the organisations' business requirements or their users' needs. In this study, through a series of dialogue seminars, eight people from different Swedish Government authorities, who are involved in the procurement process, will share their experiences with us. The main question of this master thesis is how the procurement process at the Government authorities can be improved. If the procurer does not find out the users' and business' needs in the earliest phases of the process, the procurement can not be based on them. Traditionally at Government authorities, which is also confirmed in this study, it is often up to the IT supplier to perform usability activities. In accordance with prior research, our results show that the procurer have to be given more responsibilities for the effects that the end products has on the business. It becomes a problem that the supplier, due to the high status that comes with IT knowledge, have ascendancy over the procurer. To support the procurer in their task of formulating their procurements on basis of the organisation's needs, we can conclude that the procurer has to be given a much better support through customized methodology. A field of research that has not been dealt with so much in earlier scientific studies. And in order to change the relation between supplier and procurer, the results suggest that the authorities must clarify the responsibilities and proceedings of the procurement process.