I takt med coronaviruspandemin arbetade myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) med att utveckla information om coronaviruset. En del av den nya informationen publicerades på krisinformation.se. Informationen som fanns på krisinformation.se var överlag textbaserad. I det här arbetet har jag utifrån ett kvalitativt förhållningssätt arbetat med att göra delar av den textbaserade informationen multimodal, men med särskild hänsyn till de med dyslexi. Syftet är att med en informationsvideo visualisera textbaserad information på ett multimodalt sätt. Målet med arbetet var att utforma ett gestaltningsförslag som informerar och engagerar betraktaren till att vilja bromsa takten som smittspridningen sprider sig på. I ett försök att uppnå syftet och målet utformades följande frågeställning: Hur tillgängliggörs information med illustrationer och animationer i en informationsvideo? Frågeställningen besvarades genom att samla empiri utifrån en ikonologisk analys av en befintlig informationsvideo. Vidare utformades ett gestaltningsförslag som testades vid två tillfällen via intervjuer. Vid det första tillfället testades en storyboard och vid det andra tillfället testades en informationsvideo. Vid utformandet av gestaltningsförslaget var kognitions- och retorik-teori av särskild stor betydelse.  Det främsta fyndet är att de med dyslexi inte verkar ha några större problem med att ta till sig information som kommuniceras med illustrationer, animationer och ljud i en informationsvideo. / In line with the coronavirus pandemic, the Swedish Civil Contingencies Agency (MSB) worked to develop information about the coronavirus. Some of the new information was published on krisinformation.se. The information found on krisinformation.se was generally text-based. In this essay I have worked on making parts of the text-based information multimodal with a qualitative approach, but with a special attention to those with dyslexia. The purpose is to visualize text-based information in a multimodal way with an information video. The goal was to create a design proposal that can inform and engages the viewer to slow down the spread of infection. In order to achieve the purpose, the following question was designed: How is information made available with illustrations and animations in an information video? The question was answered by collecting empirical data based on an iconological analysis of an existing explainer video. Furthermore, I created a design proposal that was tested on two occasions via interviews. On the first occasion, a storyboard was tested and on the second occasion an information video was tested. When designing the design proposal, cognition- and rhetoric-theory was of particular importance.  The main finding is that those with dyslexia do not seem to have any major problems in acquiring information that is communicated with illustrations, animations and sounds in an information video.

Bakgrund: Majoriteten av barn och ungdomar i Sverige är aktiva inom en idrottsförening. Coronapandemin har påverkat idrottsrörelsen med olika restriktioner, rekommendationer samt nedstängningar under åren 2020–2022. Föräldrar har inte fått närvara vid deras barns träning och barn och ungdomar har fått sina träningsverksamheter anpassade efter rådande restriktioner.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka coronapandemins påverkan på idrottsföreningar med verksamhet för barn- och ungdomar och att undersöka idrottsföreningarnas syn på framtiden för att generera en fördjupad förståelse kring ämnet.  Metod: Studien har en kvalitativ metod och en induktiv ansats. Under våren 2022 valdes sju idrottsföreningar och ett distriktsidrottsförbund ut i ett strategiskt urval. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer som spelades in och transkriberades. Därefter utfördes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen av datamaterialet resulterade i temat: ”Lärdomar från coronapandemin för en hållbar utveckling av idrotten” som är baserat på de fyra huvudkategorierna; ”Anpassning av föreningsverksamheten”, ”Förutsättningar för barn och ungdomar”, ”Engagemang för idrotten” och ”Synen på idrottens framtid”. Temat skildrar hur föreningarna har fått genomföra omställningar av verksamheterna under pandemin som varit lärorika och de kan själva se att dessa har lärt dem mycket som kan gynna dem i framtiden, exempelvis gällande det digitala omställningsarbetet och omställning från fokus på tävlingsverksamhet till mer tid för träningsverksamhet och minskat resande. Slutsats: Representanterna från idrottsföreningarna som deltog i studien har beskrivit att deras föreningar har fått anpassa sig under coronapandemin och att de har tagit lärdomar av omställningarna inom flera områden. Vissa omställningar har varit svåra medan andra har uppfattats som ett påskyndande av en naturlig utveckling. Exkluderandet av barn och ungdomars föräldrar under pandemin på grund av restriktionerna beskrivs ha både för- och nackdelar för idrottensföreningarna. Informanterna har beskrivit att barn och ungdomar har haft svåra förutsättningar när restriktionerna påverkat flera delar av deras liv. I pandemins spår beskrivs en möjlighet till omstart för föreningar och synen på den egna verksamheten är positiv men det finns även en oro för folkhälsans utveckling om idrottsverksamhet inte får de resurser som krävs för en hållbar framtid. / Background: Most of the children and youth in Sweden are active in a sports club. The corona pandemic has affected the sports movement with various restrictions, recommendations and shout downs during the years 2020–2022. Parents have not been allowed to attend their children's training and children and young people have had their training activities adapted to current restrictions.  Aim: The aim of the study was to investigate the impact of the corona pandemic on sports clubs in Sweden and its effect on children and youth and the sports club’s analyses about the future to generate an in-depth understanding of the subject.  Method: The study has a qualitative method and an inductive approach. In the spring of 2022, representatives from seven sports clubs and one district sports federation were selected in a strategic sample. The data was collected through semi-structured interviews that were recorded and transcribed. Subsequently, a qualitative content analysis was performed.  Results: The analysis of the data material resulted in the theme: "Lessons from the corona pandemic for a sustainable development in sport" based on the four categories that emerged: "Adaptation of sport club’s activities", "Conditions for children and young people", "Commitment to sports" and "The view of the future of sports". The theme describes how the sports clubs had to carry out changes to the activities during the pandemic that have been instructive, and they can see for themselves that these have taught them a lot that can benefit them in the future, for example regarding digital conversion and changing the focus from competition to more time for training activities and less traveling.  Conclusion: The representatives from the sports clubs have described that their clubs have had to adapt during the corona pandemic and that they have learned from the changes in several aspects. Some adjustments have been difficult while others have been perceived as accelerating a natural development. Parents have been excluded during the pandemic due to the restrictions and the distance created is described as having both advantages and disadvantages. The informants have described that during the pandemic, children and young people in the sports clubs have had difficult conditions when the restrictions affected several parts of their lives. In the wake of the pandemic, the informants see that the sports clubs have an opportunity for a restart and their view of their own clubs are positive, but they are worried about the development of public health if sports clubs don’t receive the resources required for a sustainable future.

Den här studien syftar till att öka kunskapen om kuratorer inom hälso- och sjukvården och deras upplevelser av att jobba i en medicinsk kontext samt de eventuella utmaningar och möjligheter det innebär. Socialt arbete bedrivs i stor omfattning inom hälso- och sjukvården. Att bemöta patienter utifrån psykosociala faktorer på en medicinsk arena ställer krav på både en individuell och professionell förmåga hos kuratorerna inom hälso- och sjukvården. Med sin socionomutbildning bidrar kuratorerna inom hälso- och sjukvården med kunskap som sträcker sig långt över det rent medicinska perspektivet på patientens situation. Den 1 juli 2019 infördes legitimationen till hälso- och sjukvårdskurator som ett steg mot en ökad kvalitet och rättssäkerhet för patienter genom krav på lämplighet och kompetens hos kuratorer inom hälso- och sjukvården. Studien syftar därför också till att undersöka om legitimationen till hälso- och sjukvårdskurator eller annan relevant vidareutbildning påverkar kuratorernas upplevelser av att jobba ien medicinsk kontext. Detta har undersökts genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju stycken kuratorer på ett somatiskt sjukhus i Stockholmsområdet. Studiens resultatet visar att kuratorer inom hälso- och sjukvården är en välutbildad yrkesgrupp med ett stort handlingsutrymme att utforma det egna arbetet. Det stora handlingsutrymmet tycks också bidra till att yrkesrollen är svår att avgränsa och definiera. Enligt resultaten för denna studie är rutinerna för samverkan över professionsgränserna på ett somatiskt sjukhus långt ifrån tydliga. Att nå samverkan med andra professioner i patientarbetet tenderar att många gånger bli kuratorernas ansvar. Slutsatserna är att yrkesrollen som kurator inom hälso- och sjukvården behöver bli stärkt och definierad, i synnerhet i en medicinsk kontext. Hälso- och sjukvården är en solid organisation som präglas av hierarkier och olika legitimitet att utföra arbetsuppgifter. Kuratorns psykosociala bidrag riskerar att hamna i skymundan trots det viktiga arbete hen erbjuder för patientens välmående. Legitimationen till hälso- och sjukvårdskurator tycks hittills inte ha stärkt professionen i någon större utsträckning. Enligt denna studie är det istället annan vidareutbildning som genererat de viktigaste bidragen för yrkesprofessionen. / The aim of this study is to increase the knowledge about social workers in medical health care and their own experiences and challenges of working in a medical environment. Social workers offer important contributions to the medical settings. Their social and behavioral perspective broadens the possibilities to help the patients in more complex ways than the medical focus can offer. In 2014, as many as 10 percent of all social workers in Sweden were hired as medical and health care counselors. Despite the fact that social work in medical health care can be compared to other social work, there are important differences between the two. The work environment of social workers/counselors in medical health care is primarily focused on physical diseases. Also, the social workers in medical health care are bound to other jurisdiction than just social law. My study also aims to examine if the decision to certify the profession of counselors in medical health care, starting in July 1 2019, or other relevant further education in any ways affect the counselors’ experiences of working in medical health care. Both practically and for the professional identity, personally and as social workers as a group. This study shows that counselors in medical health care are well educated as a professional group having agency to form their own working practices. At the same time, agency seems to contribute to difficulties when defining their professional roles. When dealing with medical patients, the responsibility to create cooperation with other professions often seems to lie on the counselors. According to the results of this study the routines regarding cooperation between professions in a medical hospital are far from distinct. In conclusion, the profession of counselor needs strengthening and defining, perhaps particularly so within the medical context. Swedish medical health care shows a strong organization characterized both by hierarchies and a variety of legitimacies in performing different tasks. The psychosocial contributions of the counselor often seem sidelined despite the important implications for the patient’s well-being. At this point, the medical health care certificate for counselors doesn’t seem to have strengthened the profession to any significant degree. According to this study, it is rather another form of further education which has made the greater contributions to the profession.

Banksektorn är en av samhällets viktigaste funktioner och har genomsyrats av strukturella förändringar under åren som förklaras tvingat organisationerna att genomgå inre omställningar. Exempel på dessa förändringar är ny teknik och IT-utvecklingen som på senare år influerat branschen. Banksektorn som många andra branscher har drabbats av en kris i form av coronapandemin vilket innebär yttre påfrestningar. Krissituationen är intressant att studera för att skapa en förståelse för hur ledarskapet hos chefer inom banksektorn har fått hantera de yttre effekterna som coronapandemin medfört. I detta arbete är därför syftet att få en förståelse för hur chefer inom den svenska banksektorn upplever ledarskapet under coronapandemin. Arbetet riktas in på att skapa en förklaring för hur ledarskapet utövats och anpassats under krissituationen. Ledarskapsperspektiv som anses relevanta för den aktuella krissituationen används för att tolka upplevelserna. I studien används en kvalitativ undersökning i form av intervjustudier. Studiens data kommer från semistrukturerade intervjuer där respondenterna utgörs av bankchefer. Teorin kommer att beskriva tidigare forskning kring ämnet ledarskap samt perspektiv på ledarskap som berörs. Det redogörs för egenskaper som utlyser respektive ledarskapsteori. I empirin presenteras respondenternas upplevelse kring ledarskapet samt upplevelsen av ledarskapet under coronapandemin. Krisledning upplevts tillämpats i organisationer för att leda organisationen genom krisen. Det visar vidare på att den krissituation som uppstod medförde förändringar för organisationen och för ledningen, vilket visas genom en digital omställning. Vilket kan ha bidragit till att tillämpningen av distansledarskap och digitalt ledarskap ökat. Omställningen till ett digitalt arbetssätt har medfört att chefernas ledarskap har inkluderats mer av egenskaper som flexibilitet, individanpassning, kommunikation och coaching under pandemin. En slutsats är också att ledarskapet utifrån chefernas upplevelse har haft inslag av olika inriktningar inom ledarskapet som kan förstås genom olika ledarskapsperspektiv . / The banking sector is one of society's most important functions and has been permeated by structural changes over the years that are declared to have forced organizations to undergo internal changes. Examples of these changes are new technology and IT development that has influenced the industry in recent years. Like many other industries, the banking sector has been affected by a crisis in the form of the corona pandemic, which also means that the industry has been affected by external pressures. The crisis is described as interesting to study to create an understanding of how the leadership of managers in the banking sector had to deal with the external effects that the corona pandemic has brought. In this work, the aim is to understand how managers in the Swedish banking sector experience leadership during the corona pandemic and the leadership during the crisis. The study has focused on creating an explanation for how leadership has been adapted in a crisis. Leadership perspectives that are considered relevant to the current crisis are used to interpret the experience. In the thesis, a qualitative survey was carried out in the form of interview studies. The data is based on semi-structured interviews where the respondents are bank managers. The theory should describe previous research about leadership and perspective on leadership. For the theories presented, it is described as characteristics that proclaim respectively. The empirical presents the respondents' experience leadership and leadership experience during the corona pandemic. Crisis management has been used in the organization to lead the organization through the crisis. Furthermore, it shows that the crisis led to changes for organizations and the management, which shows by a digital change. The digital transformation may have contributed to the application of remote leadership and digital leadership. The change to a digital way of working that has taken place in leadership means that leadership has been included more in characteristics such as flexibility, individual adaptation, communication, and coaching extent during the pandemic. A conclusion is also that leadership based on the managers' experience has been influenced by specific leadership orientations that can be understood through a leadership perspective.

During the spring of 2020, COVID-19 rapidly started to spread within Sweden, causing a crisis that affected the entire society, and in particular, the health care sector. What makes the COVID-19 pandemic a unique crisis is that it did not appear as a complete surprise when it reached Sweden. Partly because pandemics are expected to happen and therefore anticipated, partly because reports of COVID-19 and its effects were available before the disease caused a crisis in Sweden. This makes the phase before the crisis, known as the pre-crisis phase, quite long. For this study, it is argued that the pre-crisis phase encompasses actions taken before COVID-19 was known, predominantly in the form of the development of pandemic preparedness plans, as well as the actions taken when COVID-19 was known before it reached Sweden. However, due to the decentralisation of the Swedish political system, the twenty-one regions being responsible for the health care sector, and the uneven geographical transmission of the virus, the pre-crisis phase most likely differed across the country. In this study, it is the pre-crisis phase of Region Östergötland which has been examined and evaluated as a part of the Center for Disaster Medicine and Traumatology’s general evaluation of the COVID-19 pandemic in Östergötland. The study has aimed to answer the research questions related to how the pre-crisis phase was conducted, and how three different theories can contribute to the understanding of the pre-crisis phase. The theories used were Conflicting Objectives Perspective, High Reliability Organisation, and Resilience Engineering. To answer the research questions, semi-structured interviews with eight employees of Region Östergötland involved in the pre-crisis phase were conducted. The interviews were analysed using the thematic analysis approach. The thematic analysis showed that the pre-crisis phase was mainly characterised by organisational changes within the regular organisational structures, different challenges predominately related to acquiring personal protective equipment, a lack of information from the national agencies, and a slight underestimation. These themes were used to answer the first research question. To answer the second research question, the aforementioned theories were applied to the themes. This application showed that there are aspects of the three theories that can contribute to the understanding of the pre-crisis phase. These aspects can also be used during future pre-crisis phases. Furthermore, based on the contributions of the three theories and the thematic analysis, a new model was developed which can be used to describe the different phases of the pre-crisis phase. The application of the theories and the new model resulted in general guidelines highlighting the important processes during a pre-crisis phase, including the processes of monitoring, anticipating, planning, and preparing.

Die vorliegende Arbeit beschäftigt sich mit der Einführung von Home-Office in der Coronapandemie 2020 bei Unternehmen. Ziel ist es, wichtige Faktoren für die Implementierung darzulegen und eventuelle Handlungsempfehlungen für Betriebe abzuleiten. Dafür führte der Autor eine qualitative empirische Erhebung mit Hilfe von Interviews mit Unternehmensvertretern aus verschiedenen Unternehmensgrößen und Branchen durch. Es stellt sich heraus, dass eine Wechselwirkung zwischen organisationalen und mitarbeiterbezogenen Rahmenbedingungen für ein erfolgreiches und wertschöpfendes Home-Office besteht und diese sich gegenseitig beeinflussen können. Der Autor entwickelte zusätzlich eine HO-Ratio, die in ein technisches Tool integriert, den Wertschöpfungsgrad von Teleheimarbeit in einem Unternehmen ermitteln und bei einer Implementierung helfen soll. Umfangreichere Forschungen könnten perspektivisch größere, repräsentativere Ergebnisse präzisieren oder auf spezifische Tätigkeitsbereiche oder Branchen (z.B. Verwaltung oder Produktion) eingehen.:ABBILDUNGSVERZEICHNIS ABKÜRZUNGSVERZEICHNIS 1 Einleitung 1 1.1 Die Corona-Pandemie 2020/2021 – ein kurzer Überblick 1.2 Thema, Aufbau und Ziel der Arbeit 2 Allgemeine Grundlagen 2.1 Home-Office – Teleheimarbeit 2.1.1 Definition 2.1.2 Entwicklung der Teleheimarbeit - weltweit 2.1.3 Entwicklung der Teleheimarbeit - Deutschland 2.1.4 Allgemeine Vor- und Nachteile für Unternehmen 2.1.5 Anforderungen für Home-Office 2.1.6 Rechtliche Grundlagen zu Home-Office in Deutschland 2.1.7 Rechtliche Grundlagen zur Corona-Arbeitsschutzverordnung 2.1.8 Gründe gegen Home-Office vor der Coronapandemie 2.2 Krisenmanagement 2.2.1 Definition Krisenmanagement 2.2.2 Risk Management und Umwelteinflüsse 2.2.3 Das Konzept der „Lernenden Organisation“ 3 Vorangegangene Fremdstudien 3.1 Aktueller empirischer Forschungsstand 3.2 Theoretische Rahmung – Modell von Herrmann und Frey Cordes 2020 4 Methodische Vorgehensweise 5 Sampling und Feldzugang 6 Akquise der Unternehmen 7 Leitfadengestützte Interviews 8 Ergebnisse der empirischen Forschung (Unternehmen) 8.1 Persönliche Werdegänge der Befragten und deren Akzeptanz von Home-Office 8.2 Vorteile für Unternehmen 8.2.1 Krankenstand reduziert sich 8.2.2 Weniger Kosten 8.2.3 Attraktivität des Unternehmens steigt 8.2.4 Tätigkeit geeignet 8.2.5 Mitarbeiter ist motivierter, konzentrierter und arbeitet länger 8.3 Nachteile für Unternehmen 8.3.1 Geschäftsführung dagegen 8.3.2 Tätigkeit lässt es nicht zu 8.3.3 Fehlende Kontrolle 8.3.4 Organisationsaufwand / -kosten 8.4 Tätigkeiten und Ausübung von Home-Office im Unternehmen vor der Coronapandemie 8.5 Unternehmen in der Coronapandemie 8.5.1 Zeitlicher Verlauf der Implementierung 8.5.2 Mitarbeiter und Berufe im Home-Office während der Pandemie 8.5.3 Mitarbeiter und Berufe nicht im Home-Office während der Pandemie 8.5.4 Vorkehrungen für die Mitarbeiter im Home-Office 8.5.5 Vorkehrungen für die Mitarbeiter vor Ort 8.5.6 Positive Abläufe während der Einführung von Home-Office in der Coronakrise 8.5.7 Schwierigkeiten während der Einführung von Home-Office in der Coronakrise 8.5.8 Videokonferenzen im Home-Office 8.5.9 Kurzarbeit 8.6 Unternehmen nach der Coronapandemie 8.6.1 Home-Office soll weitergeführt werden 8.6.2 Home-Office soll nicht weitergeführt werden 8.6.3 Folgen für die Unternehmen 8.6.4 Folgen für Home-Office – Corona als Katalysator 8.6.5 Vor- und Nachteile sind gleichgeblieben 9 Ergebnisse der empirischen Forschung (Mitarbeiter) 9.1 Selbstorganisation des Mitarbeiters 9.2 Vorteile für den Arbeitnehmer 9.2.1 Arbeit in Corona gewährleistet 9.2.2 Risikominderung Corona 9.2.3 Weniger Pendeln / Reisen 9.2.4 Flexibilität und Work-Life-Balance 9.3 Nachteile des Arbeitnehmers 9.3.1 Internetverbindung schlecht / Technik funktioniert nicht 9.3.2 Höhere Fixkosten für den Arbeitnehmer 9.3.3 Gesundheit leidet 9.3.4 Familie stört 9.3.5 Wohnung nicht geeignet 9.3.6 Trennung von Arbeit und Freizeit / Überarbeitung / Ablenkung 9.3.7 Soziale Isolation und psychische Probleme 9.4 Mitarbeiter während der Coronakrise 9.4.1 Feedback und Umfragen 9.4.2 Änderung von Meinungen durch die Umstellung auf Home-Office 9.4.3 Mitarbeiter (nicht) im Home-Office nach der Pandemie 9.4.4 Zukunft von Home-Office in der Arbeitswelt 10 Tipps für Unternehmen 10.1 Einstellung der Geschäftsführung zu Home-Office 10.2 Technische Voraussetzungen schaffen und Kosten abwägen 10.3 Datenschutz beachten 10.4 Branchenabhängig 10.5 Mischform des Home-Office 10.6 Beachtung rechtlicher Aspekte und die Alternative des mobilen Arbeitens 10.7 Krisenmanagement 10.8 Motivation des Mitarbeiters und Kommunikation 10.9 Vertrauen in die Mitarbeiter und ergebnisorientierte Kontrolle 10.10 Feelgood-Management und Teambildung 10.11 Organisation im Vorfeld 11 Home-Office-Ratio 12 Diskussion 13 Fazit 14 Ausblick ANHANG LITERATURVERZEICHNIS EIGENSTÄNDIGKEITSERKLÄRUNG / The present work deals with the introduction of home office during the corona pandemic 2020 in companies. The aim is to present important factors for the implementation and to derive any recommendations for action for companies. For this purpose, the author carried out a qualitative empirical survey with the help of interviews with company representatives from different company sizes and industries. It turns out that there is an interaction between organizational and employee-related framework conditions for a successful and value-adding home office and that these can influence each other. The author also developed an HO ratio, which is integrated into a technical tool, to determine the degree of added value of teleworking in a company and to help with implementation. In future, more extensive research could specify larger, more representative results or discuss specific areas of activity or industries (e.g. administration or production).:ABBILDUNGSVERZEICHNIS ABKÜRZUNGSVERZEICHNIS 1 Einleitung 1 1.1 Die Corona-Pandemie 2020/2021 – ein kurzer Überblick 1.2 Thema, Aufbau und Ziel der Arbeit 2 Allgemeine Grundlagen 2.1 Home-Office – Teleheimarbeit 2.1.1 Definition 2.1.2 Entwicklung der Teleheimarbeit - weltweit 2.1.3 Entwicklung der Teleheimarbeit - Deutschland 2.1.4 Allgemeine Vor- und Nachteile für Unternehmen 2.1.5 Anforderungen für Home-Office 2.1.6 Rechtliche Grundlagen zu Home-Office in Deutschland 2.1.7 Rechtliche Grundlagen zur Corona-Arbeitsschutzverordnung 2.1.8 Gründe gegen Home-Office vor der Coronapandemie 2.2 Krisenmanagement 2.2.1 Definition Krisenmanagement 2.2.2 Risk Management und Umwelteinflüsse 2.2.3 Das Konzept der „Lernenden Organisation“ 3 Vorangegangene Fremdstudien 3.1 Aktueller empirischer Forschungsstand 3.2 Theoretische Rahmung – Modell von Herrmann und Frey Cordes 2020 4 Methodische Vorgehensweise 5 Sampling und Feldzugang 6 Akquise der Unternehmen 7 Leitfadengestützte Interviews 8 Ergebnisse der empirischen Forschung (Unternehmen) 8.1 Persönliche Werdegänge der Befragten und deren Akzeptanz von Home-Office 8.2 Vorteile für Unternehmen 8.2.1 Krankenstand reduziert sich 8.2.2 Weniger Kosten 8.2.3 Attraktivität des Unternehmens steigt 8.2.4 Tätigkeit geeignet 8.2.5 Mitarbeiter ist motivierter, konzentrierter und arbeitet länger 8.3 Nachteile für Unternehmen 8.3.1 Geschäftsführung dagegen 8.3.2 Tätigkeit lässt es nicht zu 8.3.3 Fehlende Kontrolle 8.3.4 Organisationsaufwand / -kosten 8.4 Tätigkeiten und Ausübung von Home-Office im Unternehmen vor der Coronapandemie 8.5 Unternehmen in der Coronapandemie 8.5.1 Zeitlicher Verlauf der Implementierung 8.5.2 Mitarbeiter und Berufe im Home-Office während der Pandemie 8.5.3 Mitarbeiter und Berufe nicht im Home-Office während der Pandemie 8.5.4 Vorkehrungen für die Mitarbeiter im Home-Office 8.5.5 Vorkehrungen für die Mitarbeiter vor Ort 8.5.6 Positive Abläufe während der Einführung von Home-Office in der Coronakrise 8.5.7 Schwierigkeiten während der Einführung von Home-Office in der Coronakrise 8.5.8 Videokonferenzen im Home-Office 8.5.9 Kurzarbeit 8.6 Unternehmen nach der Coronapandemie 8.6.1 Home-Office soll weitergeführt werden 8.6.2 Home-Office soll nicht weitergeführt werden 8.6.3 Folgen für die Unternehmen 8.6.4 Folgen für Home-Office – Corona als Katalysator 8.6.5 Vor- und Nachteile sind gleichgeblieben 9 Ergebnisse der empirischen Forschung (Mitarbeiter) 9.1 Selbstorganisation des Mitarbeiters 9.2 Vorteile für den Arbeitnehmer 9.2.1 Arbeit in Corona gewährleistet 9.2.2 Risikominderung Corona 9.2.3 Weniger Pendeln / Reisen 9.2.4 Flexibilität und Work-Life-Balance 9.3 Nachteile des Arbeitnehmers 9.3.1 Internetverbindung schlecht / Technik funktioniert nicht 9.3.2 Höhere Fixkosten für den Arbeitnehmer 9.3.3 Gesundheit leidet 9.3.4 Familie stört 9.3.5 Wohnung nicht geeignet 9.3.6 Trennung von Arbeit und Freizeit / Überarbeitung / Ablenkung 9.3.7 Soziale Isolation und psychische Probleme 9.4 Mitarbeiter während der Coronakrise 9.4.1 Feedback und Umfragen 9.4.2 Änderung von Meinungen durch die Umstellung auf Home-Office 9.4.3 Mitarbeiter (nicht) im Home-Office nach der Pandemie 9.4.4 Zukunft von Home-Office in der Arbeitswelt 10 Tipps für Unternehmen 10.1 Einstellung der Geschäftsführung zu Home-Office 10.2 Technische Voraussetzungen schaffen und Kosten abwägen 10.3 Datenschutz beachten 10.4 Branchenabhängig 10.5 Mischform des Home-Office 10.6 Beachtung rechtlicher Aspekte und die Alternative des mobilen Arbeitens 10.7 Krisenmanagement 10.8 Motivation des Mitarbeiters und Kommunikation 10.9 Vertrauen in die Mitarbeiter und ergebnisorientierte Kontrolle 10.10 Feelgood-Management und Teambildung 10.11 Organisation im Vorfeld 11 Home-Office-Ratio 12 Diskussion 13 Fazit 14 Ausblick ANHANG LITERATURVERZEICHNIS EIGENSTÄNDIGKEITSERKLÄRUNG

Till följd av marknadens reaktion på viruset covid-19 föll aktieindexet OMXS30 i början av år 2020 med cirka 32 procent på en månad, för att sedan återhämta sig och uppnå värderingsnivåer som OMXS30 aldrig tidigare varit på. Vi har valt att studera coronapandemins effekt på företagsvärderingarna av de noterade företagen på OMXS30. Syftet med uppsatsen är att bredda förståelsen för hur svenska företagsvärderingar i noterade företag kan bete sig under pågående börs- och samhällskriser. Genom att uppnå syftet kommer vi kunna öka kunskapen om övervärderade tillgångspriser kan leda till att stora värden går förlorade för investerare vid en eventuell börskris. Vi jämför företagens värderingar vid den högsta punkten innan coronapandemins utbrott (2020-02-19; indexkurs 1900.28) med värdet av samma företag ett år in i coronapandemin (2021-02-19; indexkurs 2036.97). Genom medelvärdesberäkningar och Paired Sample t-Test undersöker vi variationer i medelvärdet i sex nyckeltal och fyra värderingsmultiplar. Vi finner ingen statistiskt signifikant förändring i de undersökta nyckeltalen och värderingsmultiplarna, med undantag för en statistisk signifikant reducering av företagens totala omsättning. Vårt resultat talar för att värdeökningen i OMXS30 under den studerade perioden till stor del varit driven av de större företagen i indexet med högre viktning, snarare än en bred genomgående värdeökning för alla företagen i indexet. Vidare finner vi även att företagen verkar ha reducerat kostnader och/eller erhållit coronastöd från svenska staten för att kunna bibehålla vinstnivåerna på grund av den minskade omsättningen som coronapandemin medfört. / As a result of the market’s reaction to the virus COVID-19, OMXS30 fell 32 percent at the beginning of 2020 and was able to recover itself and reach new higher levels in which OMXS30 had never been before. We have chosen to study the corona pandemic’s effect on the company valuations of the listed companies on OMXS30. The purpose of the essay is to broaden the understanding of how Swedish company valuations in listed companies can behave during a stock market crisis and crisis in society. Through the purpose, we can increase the knowledge if overvalued asset prices can lead to large values being lost to investors in the event of a stock market crisis. We compare the valuations of the companies on the highest point before the corona pandemic (2020-02-19; index point: 1900.28) with the valuations of the same companies one year into the corona pandemic (2021-02-19; index point: 2036.97). Through calculations of averages and Paired Sample t-Test, we study whether there occurred any changes in the mean of six key figures and four valuation multiples. We find no statistical significance in neither the studied key figures nor the valuation multiples except for a statistically significant decrease in the companies’ total revenues. Our result points in a direction that suggests that the increase in value of OMXS30 during the studied period was mainly driven by an increase in value of the bigger companies with higher weights in the index rather than a broader increase in value of all companies in the index. We also find that companies might have reduced their overall cost and/or received financial support from the Swedish government to be able to maintain the previous earnings levels because of the decrease in total revenue that the corona pandemic has caused.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur små- och medelstora svenska företag anpassar sin riskstyrning till följd av coronapandemin och vilka risker som företagen upplever varit mest betydande för sin verksamhet under pågående pandemi. Vidare är avsikten att undersöka vad som påverkar vilka åtgärder som vidtagits. Metod: En kvantitativ undersökning med deduktiv ansats där en webbaserad enkät använts för att undersöka hur små- och medelstora svenska företag anpassar sin riskstyrning till följd av kriser och vilka risker som företagen upplever varit mest betydande för sin verksamhet under pågående pandemi. T-tester och korrelationsanalyser har använts för att analysera resultaten och testa hypoteser som formulerats utifrån befintlig teori på forskningsområdet. Resultat: De undersökta företagen har primärt påverkats av volatila råvarupriser, utmaningar när det kommer till att säkerställa kontinuerlig materialtillgång samt att kunna få tillgång till rätt kompetens till verksamheten. De undersökta företagen har därutöver upplevt att deras ekonomiska resultat har försämrats under coronapandemin. Samtliga nollhypoteser antas i studien. Däremot har studien likväl kunnat påvisa förändringar i de undersökta företagens riskstyrning, däribland att företagen ökat antalet möten de håller om risker och att de ökat antalet leverantörer som de använder sig av för samma typer av varor i de fall då de upplevt störningar i försörjningskedjorna. Företagen som hade upplevt ökade störningar i försörjningskedjorna hade också ökat sina lager och avsåg så också i hög utsträckning göra efter coronapandemins slut. / Purpose: The aim of the thesis is to investigate how small and medium-sized Swedish companies adapt their risk management as a result of the corona pandemic and which risks the companies feel have been most significant for their operations during the ongoing pandemic. Furthermore, the intention is to investigate what affects what measures have been taken. Method: A quantitative survey with a deductive approach where a web-based survey was used to examine how small and medium-sized Swedish companies adapt their risk management as a result of crises and which risks the companies experience have been most significant for their operations during the ongoing pandemic. T-tests and correlation analyzes have been used to analyze the results and test hypotheses formulated based on existing theory in the research area. Results: The companies surveyed were primarily affected by volatile raw material prices, challenges when it comes to ensuring continuous material supply and being able to gain access to the right skills for the business. In addition, the companies surveyed have experienced that their financial results have deteriorated during the corona pandemic. All null hypotheses are adopted in the study. However, the study has nevertheless been able to show changes in the survey companies' risk management, including that the companies increased the number of meetings they hold about risks and that they increased the number of suppliers they use for the same types of goods in cases where they experienced supply chain disruptions. The companies that had experienced increased disruptions in the supply chains had also increased their stocks and intended to do so to a large extent after the end of the corona pandemic.

Bakgrund: Going concern är en av grundprinciperna inom redovisning, vilket innebär att företagen ska fortsätta sin verksamhet under en överskådlig framtid. Under kriser kan osäkerheter uppstå för företag, vilket gör att revisorernas granskning av ett företags förmåga till fortlevnad blir extra intressant att studera. I tidigare forskning har studier gjorts om hur coronapandemin generellt påverkat revisorernas granskning, medan den här studien undersöker hur revisorernas granskning av going concern har förändrats under coronapandemin och finanskrisen. Det finns ingen tidigare forskning angående skillnader och likheter mellan coronapandemin och finanskrisen med avseende till revisorns granskning av going concern, vilket är anledningen till att det undersöks. Problemformuleringar: Hur och varför har revisorernas granskning av förmågan till fortsatt drift (going concern) förändrats under coronapandemin och finanskrisen? Vilka skillnader eller likheter finns det mellan coronapandemin och finanskrisen angående revisorernas granskning av förmågan till fortsatt drift (going concern)? Syfte: Syftet med studien är att få en förståelse över hur revisorerna granskar förmågan till fortsatt drift (going concern) under coronapandemin och finanskrisen och varför revisorernas granskning förändras under dessa kriser. I studien kommer det institutionella trycket hjälpa till att skapa en förståelse för varför revisorernas granskning förändras under kriser. Studien kommer även undersöka utifrån revisorernas perspektiv om det finns några skillnader eller likheter i väsentliga osäkerheter i företagen, ändamålsenliga revisionsbevis samt djupgående granskning mellan finanskrisen och coronapandemin. Resultat och slutsats: Studiens slutsatser är att revisorernas granskning av going concern har förändrats under coronapandemin och finanskrisen. Nya lagar och regler har tillkommit som revisorer i sin granskning behöver förhålla sig till, vilket studien indikerar att dessa förändringar kan förklaras av ett förändrat institutionellt tryck. Coronapandemin och finanskrisen har bidragit till mer djupgående granskning och revisorerna måste säkerställa att de inhämtade revisionsbevisen har en hög kvalitet. Studien har även identifierat att det finns skillnader och likheter angående revisorernas granskning av going concern mellan coronapandemin och finanskrisen, vilket härrör från väsentliga osäkerheter, ändamålsenliga revisionsbevis och djupgående granskning. / Background: Going concern is one of the basic principles in accounting, which means that companies must continue their operations in the foreseeable future. In previous research studies have been done on how the corona pandemic generally has affected the auditors review, while this study examines what the auditors' review of going concern has shown during the corona pandemic. There are already studies on the financial crisis linked to going concern, but there is no previous research regarding differences and similarities between the corona pandemic and the financial crisis. Research questions: How and why have the auditors' review of the ability to continue operating (going concern) changed during the corona pandemic and the financial crisis?What are the differences and similarities between the financial crisis and the corona pandemic regarding the auditors review of going concern? Purpose of study: The purpose of the study is to gain an understanding of how the auditors examine the ability to continue operations (going concern) during the corona pandemic and the financial crisis and why the auditors examine changes during these crises. In the study, the institutional pressure will help to create an understanding of why auditors examine change during crises. The study will also examine from the auditors' perspective whether there are any differences or similarities in significant uncertainties, appropriate audit evidence and an in-depth review between the financial crisis and the corona pandemic. Results and conclusion: The study's conclusions are that the auditors' review of the going concern has changed during the corona pandemic and the financial crisis, which contributes to the review not looking the same during a crisis. The corona pandemic and the financial crisis has led to the introduction of new laws and regulations, which auditors must follow and can be explained by institutional pressure. This has contributed to a more in-depth audit and also to the fact that the auditors must ensure that the audited evidence obtained is of a high quality. The study has identified that there are differences and similarities regarding the auditors' review of the going concern between the corona pandemic and the financial crisis, which stems from significant uncertainties, appropriate audit evidence and in-depth review.

Der Coronavirus SARS-CoV-2 hat die TU Dresden im Sommersemester 2020 gezwungen, innerhalb von ca. einem Monat fast die gesamte Lehre in den virtuellen Raum zu verlegen. Diese spezielle Situation an der TU Dresden wurde wissenschaftlich durch das Zentrum für Qualitätsanalyse begleitet. Um den Veränderungsprozess auch über einen gewissen Zeitraum begleiten zu können, wurden alle Lehrenden und Studierenden insgesamt drei Mal im Sommersemester 2020 befragt. Die erste Befragung fand nach zwei Wochen Lehrveranstaltungsbetrieb, die zweite ca. in der 10. Woche des Lehrveranstaltungsbetriebs und die dritte kurz nach Beginn der Prüfungszeit statt. Im vorliegenden Bericht werden die Ergebnisse der ersten Befragung vorgestellt. Die Forschungsstudie wurde konzipiert und durchgeführt in enger Zusammenarbeit mit dem Prorektorat für Bildung und Internationales (Dr. Rainer Schaffer) und dem Zentrum für interdisziplinäres Lernen und Lehren (Henriette Greulich). Wir danken für die Unterstützung durch die Mitarbeiterinnen des Forschungsprojektes „tech4comp - Personalisierte Kompetenzentwicklung durch skalierbare Mentoringprozesse“, gefördert vom Bundesministerium für Bildung und Forschung (BMBF) – FKZ: 16DHB2103.:Verzeichnis der Tabellen Verzeichnis der Abbildungen 1. Ziel der Studie und erste zentrale Erkenntnisse 2. Aktuelle Pandemiesituation und Stand der Umstellung auf virtuelle Lehre 3. Von den Lehrenden verwendete Tools und den Studierenden angebotene Formate 4. Arbeits- und Studiensituation im Notbetrieb/Homeoffice 5. Kompetenzen im Bereich digitaler Lehre und Unterstützung durch die TU Dresden 6. Gesamteinschätzung der Umstellung zur digitalen Lehre Anhang Anhang 1: Zielgruppe und methodischer Zugang Anhang 2: Startseite und Datenschutzerklärung Anhang 3: Fragebogen Lehrende Anhang 4: Fragebogen Studierende