Syftet med studien är att undersöka om elever inom kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (SFI) tar till sig och förstår skolans arbete med värdegrund under den rådande pandemin som har lett till att undervisningen bedrivs på distans. Studien utgår från följande frågeställningar: Vilken erfarenhet av värdegrundsarbete har elever inom SFI? Hur upplever eleverna att deras egna kulturer representeras i klassrummet? Som redskap vid datainsamlingen används en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Urvalsgruppen består av sju elever på nivå D inom SFI från två olika enheter i Skaraborg.  Sammanfattningsvis kan resultatet av forskningsfrågorna konkretiseras i följande punkter: Alla elever upplever att de har deltagit i diskussioner om kulturer men ungefär hälften beskriver att de inte har diskuterat värdegrund i undervisningen. Pandemin försvårar värdegrundsarbetet då all undervisning sker på distans. De flesta upplever deltagandet i SFI som en positiv erfarenhet som ger dem nödvändiga kunskaper.

Sveriges regering införde år 2020 ett statligt hyresrabattsstöd för ekonomiskt utsatta branscher som avsåg årets andra kvartal, och infördes som en snabb åtgärd för att begränsa oron som pandemikrisen medförde på marknaden. Stödet har kritiserats av både lokalhyresgäster och fastighetsägare. Frågan har varit kontroversiell med blandade åsikter om hur fördelningen av statens subventioner ska konstrueras för att uppnå bästa resultat i rådande situation.Syftet med studien är att belysa hur den statligt subventionerade hyresrabatten under coronapandemin har använts i praktiken. För att besvara studiens olika frågeställningar och för att uppnå syftet med studien, har en kvalitativ forskningsmetod använts. Avsikten med den kvalitativa forskningsintervjun är att förstå det utforskade ämnet ur de intervjuade fastighetsbolagens perspektiv och erfarenhet.Resultatet visar på att de främsta grunderna till varför bolagen tilldelat hyresrabatt till sina hyresgäster, har grundats i att fungera som en hjälpande hand och samtidigt undvika vakanser genom att värna om relationen mellan bolag och kund. Hyresrabatten har medfört en ekonomisk fördel för både fastighetsägare och hyresgäster där majoriteten av hyresgästerna har kunnat fortsatt bedriva sin verksamhet. För fastighetsägarna har det inneburit minimerade ombyggnadskostnader för att anpassa lokaler till nya hyresgäster. Det har framförts kritik mot själva upplägget av hyresrabattstödet, den administrativa delen har varit mycket invecklad och komplicerad. Man har dels fått agera som mellanhand och som ensam bransch behövt axla ansvaret, men även inneha rollen av en vågmästare vad avser tilldelning av hyresrabattstödet. / The Swedish government introduced a state rent rebate support for vulnerable industries in the first quarter of 2020, as a quick solution to dampen market turmoil. The support has been criticized by both tenants and property owners. It has been a controversial issue with various opinions on how the distribution of state subsidies should be constructed to best fit the current situation.The study is based on examining the state subsidized rent rebate that was distributed to the most affected industries. The purpose of the study is to clarify how the state-subsidized rent rebate during the corona pandemic has been used in practice.To answer the study's questions and to achieve the purpose of the study, a qualitative research method has been used. The purpose of the qualitative research interview is to understand the topic explored from the interviewee's own perspective and experience.The results show that the main reasons to why a rent discount was given to tenants, was to act as a helping hand to those most effected by the pandemic, but also to avoid vacancies. The rent discount resulted in a clear financial advantage for both the property owners and the tenants, where the majority of the tenants have been able to continue their business. The property owners have avoided high renovation costs to adapt premises for new tenants.Criticism has been leveled at the very structure of the rent rebate support, as the administrative part was complicated. The propery owners have partly been acting as an intermediary and solely shoulder the responsibility in terms of allocating the rent rebate.

Ett globalt virus spreds över hela världen och företag som baserat sin försörjning på att utkontraktera tjänster till deras kunder har blivit ifrågasatt om deras överlevnad och kundernas överlevnad. Syftet med denna studie är att se hur relationen har sett ut för utkontrakteringskunder och deras leverantörer. Ett annat syfte är att även få en inblick i hur skillnaderna har sett ut i arbetssätt innan, under och efter coronapandemin. Det som täcker arbetssättet är de digitala aspekter för företaget och ifall kunderna ansett att tjänsterna som deras företag har köpt av leverantörerna har levererat lika bra under pandemin som tidigare. Resultatet för studien har givit svar på frågor gällande relationen mellan kund och utkontrakteringsleverentör innan och under coronapandemin. Studien utförs genom användningen av en fallstudie med en kvalitativ metod. Datan för denna studie är framtagen genom kvalitativa intervjuer. Av de som blev intervjuade är det sex specifika kunder som använder sig utav en utkontrakteringsleverantör. Utöver de sex kunderna blev också en kund ifrån en konkurrent till utkontrakteringsleverantören intervjuad. I analysen och slutsatsen blir den transkriberade datan presenterad, som visar på hur företagen och leverantörerna lyckats adaptera sig till den framtvingade omställning som behövts. Detta i form av framgångsrika digitala verktyg som underlättat för mobiliteten i arbetet, distansmöten och fjärranslutningar. Begreppet kunden som ofta benämns under denna studie kommer att användas som en representativ deltagare åt företaget som köper sina tjänster av deras leverantör. Kunderna som blivit intervjuade kommer att användas under begreppet intervjudeltagare, vilket gör att dem skiljer sig åt. / A global virus spread worldwide and companies that based their livelihoods on outsourcing services to their customers have been questioned about their survival and the survival of their customers. The purpose of this study is to see what the relationship has been like for outsourcing customers and their suppliers. Another purpose is also to get an insight into what the differences have looked like in working methods before, during and after the corona pandemic. What covers the way of working is the digital aspects for the company and whether customers considered that the services that their company have purchased from the suppliers have delivered as well during the pandemic as before. The results of the study have answered questions regarding the relationship between the customer and the outsourcing provider before and during the corona pandemic. The study is carried out by using a case study with a qualitative method. The data for this study is produced through qualitative interviews. Of those who got interviewed, six are specific customers who use an outsourcing provider. In addition to the six customers, a customer from a rival to the outsourcing provider was also interviewed. In the analysis and conclusion, the transcribed data is presented, which shows how companies and suppliers managed to adapt to the forced transition that was needed. This in the form of successful digital tools that facilitated mobility at work, remote meetings, and dial-up connections. The customer as concept is often referred during this study and will be used as a representative participant for the company that purchases its services from their supplier. The customers interviewed will be used under the term interview participants, which makes them different.

Syftet med studien var att undersöka ofrivillig ensamhet i den svenska befolkningen utifrån faktorer som tidigare har visat sig associerade med oönskad ensamhet, nämligen ålder, inkomst, civilstånd, kön, antal hushållsmedlemmar och även storleken på orten där personen bor. Upplevelsen av ensamhet före och under coronapandemin har också studerats. Totalt har 196 personer svarat på ett frågeformulär som mäter de tidigare nämnda faktorerna och ensamhet enligt UCLA-ensamhetsindex. Resultaten visar att ensamheten är störst bland den yngre populationen och bland dem med lägst inkomst. Resultaten påvisade även att storstadsbor upplever sig mindre ensamma än de som bor i mindre orter. Studien kunde inte visa att coronapandemin haft någon inverkan på ensamhetsupplevelsen. Det fanns ingen statistiskt signifikant skillnad i ensamhet utifrån kön, civilstånd eller antal medlemmar i hushållet. Slutsatsen som kan dras från studien är att inkomst, ålder och storleken på orten där individen bor har betydelse för ofrivillig ensamhet. / The purpose of the present study was to examine the involuntary loneliness in the Swedish population considering factors that previously have been shown to be associated, i.e. age, income, civil status, gender, number of household members and size of the locality where the individual lives. Even the experienced level of loneliness before and during the coronavirus pandemics has been studied. A total of 196 individuals have responded to a questionnaire aimed to measure the previously named factors as well as the loneliness index according to the UCLA Loneliness Scale. The results show that involuntary loneliness is more widespread among younger individuals and among those with lowest incomes. The results also show that people living in Sweden's largest localities feel less lonely than those living in smaller localities. The current study could not conclude that the coronavirus pandemic has had any effect on loneliness. No statistically significant differences in loneliness have been found when it comes to gender, civil status or number of members in the household. Overall, it can be concluded that income, age and the size of the locality where the individual lives are significant in the experience of involuntary loneliness.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur äldre personer upplever att deras vardagsaktiviteter påverkats av Folkhälsomyndighetens rekommendationer och restriktioner som infördes i samband med Coronapandemin. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design. Författarna genomförde åtta semistrukturerade intervjuer via telefon med pensionärer som var medlemmar i PRO Gävleborg eller SPF Hälsingedistriktet i Södra Norrland och var 70 år och äldre. Vid analysen användes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det insamlade materialet resulterade i sex kategorier: Affärens betydelse, Minskad risk för att bli smittad och smitta andra, Tjänster i samhället som underlättar en fungerande vardag, Fysisk kontakt, social samvaro och inställda evenemang, Anpassningar i det egna hemmet och Boendets fördelar och utomhusaktiviteter för hälsan. Resultatet visade att många äldre hade anpassat sin vardag utifrån Folkhälsomyndighetens rekommendationer och restriktioner. Förändringen av vardagen har lett till flera negativa aspekter som minskad fysisk kontakt och social samvaro men också positiva aspekter som ökad vistelse i naturen. Med hjälp av digital teknik, förändrade vardagsrutiner, ett säkerhetstänk och ett större fokus på utomhusmiljön hade tiden under Coronapandemin underlättats. Slutsats: I studien framkom att deltagarna funnit strategier och aktiviteter för att främja fysisk aktivitet för att få en fungerande vardag med meningsfulla aktiviteter. Anpassningarna i vardagen ledde till en förbättring av individens mående. / Purpose: The purpose of the study was to investigate how older people feel that their everyday activities have been affected by the Swedish Public Health Agency's recommendations and restrictions that were introduced in connection with the Corona pandemic. Methods: The study was conducted with a qualitative design. The authors conducted eight semi-structured interviews by telephone with pensioners who were members of PRO Gävleborg or SPF Hälsinge district in Southern Norrland and were 70 years and older. A qualitative content analysis was used in the analysis. Result: The collected material resulted in six categories: The importance of the store, Reduced risk of becoming infected and infecting others, Services in society that facilitate a functioning everyday life, Physical contact, social interaction and canceled events, Adaptations in one's own home and Accommodation benefits and outdoor activities for health. The results showed that many older people have adapted their everyday lives based on the public health authority's recommendations and restrictions. The change in everyday life has led to several negative aspects such as reduced physical contact and social interaction, but also positive aspects such as increased stays outdoors. With the help of digital technology, changed everyday routines, a safety mindset and a greater focus on the outdoor environment, the time during the Corona pandemic has been made easier. Conclusion: The study shows that the participants have found strategies and activities to promote physical activity and to have a functioning everyday life with meaningful activities. The adjustments and adaptations of everyday life have led to an improvement of the individual's well-being.

Dagens arbetsliv håller på att förändras och coronapandemin påskyndade processen med distansarbete och digitaliseringen i arbetslivet. För att kunna prestera på distans underlättar det med ett bra självledarskap, men vi vill även undersöka sambandet mellan självledarskap och upplevelsen av distansarbetet.  Syfte och Frågeställningar Syftet med studien är att undersöka relationen mellan anställdas självledarskap och upplevelsen av arbetsmiljön under distansarbetet, för att belysa hur organisationer kan åtgärda och förbättra situationen för medarbetarna under vidare distansarbete. - Hur ser sambandet ut mellan anställdas självledarskap och upplevda arbetsmiljön under distansarbete? - Hur upplever de anställda sin psykosociala och fysiska arbetsmiljö under distansarbetet? - Hur kan organisationer förbättra självledarskapet och arbetsmiljön för sina anställda på distans? Material och metoder Studien baseras på en kvantitativ metod, där en webbaserad enkätstudie ligger till grund för analysen. Huvudresultat Generellt utövades ett högt självledarskap, oavsett bakgrund. Studien visar att de med ett högre självledarskap hanterade balans mellan arbete och fritid bättre. De har även lättare att strukturera och prioritera sina arbetsuppgifter under distansarbetet samt uppskattar de att vara mer tillgängliga för familjemedlemmar. Organisationer bör vid fortsatt distansarbete ta hänsyn till individuella aspekter hos de anställda, då valfriheten i att välja sin arbetskontext främjar både måendet och självledarskapet. Vidare bör organisationer uppmärksamma den brist på delaktighet och sociala kontakt med kollegor som de anställda upplever sämre. / Today's working life is changing and the corona pandemic accelerated processes of teleworking and digitalisation in working life. To be able to perform at a distance, it facilitates good self-leadership, but we also want to investigate the connection between self-leadership and the experience of distance work. Purpose and research questions The purpose of the study is to investigate the relationship between employees' self-leadership and the experience of the work environment during telework, to shed light on how organizations can remedy and improve the situation for employees during further telework. - What is the connection between employees' self-leadership and perceived work environment during telework? - How do the employees experience their psychosocial and physical work environment during the telework? - How can organizations improve self-leadership and the work environment for their employees remotely? Materials and methods The study is based on a quantitative method, where a web-based questionnaire study is the basis for analyzes. Results In general, a high level of self-leadership was exercised, regardless of background. The study shows that those with higher self-leadership handled the balance between work and leisure better. They also find it easier to structure and prioritize their work tasks during the distance work and they appreciate being more accessible to family members. When continuing telework, organizations should take into account the individual aspects of the employees, as the freedom of choice in choosing their work context promotes both the mind and self-leadership. Furthermore, organizations should pay attention to the lack of participation and social contact with colleagues that employees experience less.

Omställningen till påtvingat distribuerat arbete har resulterat i påföljder, bland annat att anställda tvingats jobba hemifrån. Det har utgjort positiva såväl som negativa faktorer, vilket är undersökningens utgångspunkt. Studiens syfte är att studera hur mjuka och hårda faktorer påverkats under systemutvecklares omställning till arbete hemifrån under Coronapandemin. Fokus ligger primärt på att undersöka samband mellan faktorer som påverkats under det påtvingat distribuerade arbete. Även undersöka hur omställningen till påtvingat arbete upplevs ha fungerat och en sia om hur framtida arbetsveckor kan komma att se ut. Där mjuka faktorer syftar till mänskliga faktorer, som självdisciplin, kommunikation m.fl. och hårda faktorer innebär mer systemnära faktorer och behandling av data- och informationssäkerhet, versionshanteringssystem m.fl. Fokus ligger primärt på att undersöka samband mellan faktorer som påverkats under omställningen till påtvingat distribuerat arbete under Coronapandemin. I studien studeras hur systemutvecklare upplever omställningen vid påtvingat distribuerat arbete. I studien används kvalitativ datainsamlingsmetod i form av intervjuer med 5 anställda systemutvecklare på ett produktbolag i Västsverige. Intervjuerna var semistrukturerade och togs fram genom målstyrt urval. Frågorna i intervjuguiden utgick ifrån mjuka, mänskliga faktorer och hårda mer systemnära faktorer för att återspegla litteraturöversiktens analysmodell där faktorer delats upp i två övergripande teman. Undersökningsfrågorna i studien lyder: Hur har hårda och mjuka faktorer påverkats under omställningen till påtvingat distribuerat arbete? Hur upplevs omställningen till arbete hemifrån fungerat? Hur kan framtida arbetsveckor se ut? Resultat från studien visar på att mjuka faktorer är de faktorer som påverkats mest av omställningen till påtvingat distribuerat arbete, men att både mjuka och hårda faktorer samverkar vid omställningen. Några av slutsatserna som föreliggande studie har identifierat är att omställningen på ”Anonym” överlag fungerat bra att systemutvecklare och teorier nämner att framtida arbetsveckor kan bli annorlunda efter Coronapandemin och att hårda och mjuka faktorer enligt respondenterna påverkats under omställningen till påtvingat distribuerat arbete under Coronapandemin, men att de mjuka påverkats mer än de hårda.

När covid-19-pandemin bröt ut i Sverige under våren 2020 fanns en strävan att bromsa smittspridningen. Det gjorde att gymnasieskolorna pendlade mellan olika undervisningsformer utan någon vidare kontinuitet eller framförhållning. Under den påtagliga fjärrundervisningen har gymnasieelevernas upplevelser fått fokus medan gymnasielärarna hamnat i skymundan. Studien syftar till att utforska gymnasielärares upplevelser av den påtvingade fjärrundervisningen under pandemin. För att skapa förståelse i gymnasielärarnas upplevelser användes följande teoretiska ansatser: krav-kontroll-socialt-stöd-modellen, känsla av sammanhang, professionsteori och gränslöst arbete. Syftet styrde val av forskningsdesign, för att utforska upplevelse användes en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Sammantaget resulterade urvalet i nio gymnasielärare med erfarenhet av undervisning både innan och under pandemin. Under transkribering och analys framkom det olika teman från intervjumaterialet. Det var påtagligt att lärarna upplevde en oklarhet i lärarprofessionen och dess ansvarsområde. Ett annat återkommande tema var förlust av kollegiet och dess samarbete när all undervisning skedde på distans. Det fanns en vilja hos lärarna att bibehålla undervisningen med samma kvalité, men utbildningsskulden hos eleverna var alltmer framträdande. Resultatets sammanvävning av den teoretiska ansatsen i diskussionen tydliggör lärarprofessionens ramar, saknad av stöttning från skolledning och kollegiets samspel. Det finns en upplevelse hos gymnasielärarna att den påtvingade fjärrundervisningen är ett tidsfördriv, för att försöka bibehålla en känsla av normalitet under pandemin

The aim of this thesis is to study the structures and contents of art paraphrases during the first year of the Covid-19 pandemic through semiotics, intertextuality and intermediality, to create an understanding of what the reuse, or appropriation, of art can mean and which roles it could play in a contemporary visual culture. To achieve this, six “Covid paraphrases” are analysed alongside a rich complementary material collected from November 2021—February 2023 through netnographic methods focused on the social media platform Instagram. The study is centred around three categories of Covid paraphrases: positively modified paraphrases, negatively modified paraphrases and paraphrases modified through the act of substitution. The study finds that Covid paraphrases often build upon famous classical art works that contain human figures. These figures, as well as other elements of the image, are shown to be removed, relocated or replaced in the paraphrase. In other Covid paraphrases, new details are added to the image, often portraying objects connected to the pandemic, such as face masks or toilet paper. Most often, they are created, distributed and viewed through digital media, unlike the art works they build upon which generally take the shape of physical paintings. Surprisingly, the study of art paraphrases during the pandemic shows that the visual culture of Covid-19 consists of a considerable amount of humour despite the unstable state of the world. In this context, the Covid paraphrases play the role of the entertainer, and by reminding the public of the authorities’ restrictions in the fight against the new coronavirus, as well as of the long history of art, the paraphrases can also be seen as a source for information. Together with other new images, the Covid paraphrases create a new visual language filled with pandemic-specific signs. This reuse of images updates classical art works and gives them a new meaning in a modern setting, while simultaneously attaching the new paraphrase to an established history. These processes leave room for a revised and expanded art historical canon suitable for a global Internet culture.

Världen drabbades av ett smittsamt virus i slutet på 2019 som växte till en global pandemi med namnet coronapandemin. Pandemin har orsakat stora förluster för företagen genom restriktioner, försämrade leveranskedjor och nedstängningar. Forskare konstaterat ett samband mellan krissituationer och resultatmanipulering.  Syftet med denna studie är att undersöka om coronapandemin har påverkat resultatmanipuleringen i svenska noterade bolag. Tre modeller som mäter resultatmanipulering tillämpas på ett urval om 356 svenska noterade bolag och 2136 årsobservationer mellan 2016–2021. Resultatmanipulering före coronapandemin (2017–2019) jämförs med resultatmanipulering under coronapandemin (2020–2021) för att se om det föreligger signifikant skillnad mellan perioderna. Efter utförda tester visar det sig att företag tillämpar mer resultatmanipulering genom periodiseringar och inte genom aktiva val. Specifikt handlar det om resultatmaniskande periodiseringar som möjliggör för företagen att redovisa lägre resultat under pandemiperioden. Detta görs för att företagen ska kunna redovisa oförväntad återhämtning efter pandemiperioden med starkare resultat och kallas för big bath strategin. / The world was affected by a contagious virus at the end of 2019 that grew into a global pandemic with the name corona pandemic. The pandemic caused big loses for firms through restrictions, worsened supply chain and shutdowns. Researchers have established a relation between times of crisis and earnings management. The purpose of this study is to investigate if the corona pandemic affected earnings management in Swedish listed companies. Three models that measure earnings management are employed on a sample of 356 Swedish listed firms with 2136-year observations. Earnings management before the pandemic (2017-2019) is compared with Earnings management during the pandemic (2020-2021) to see whether there is a significant difference between the periods.  After the tests are done it is found that firms engage in more earnings management through accruals and not real earnings management. Specifically, income decreasing accruals that enable firms to report lower earnings during the pandemic. This is done so that firms can report unexpected recovery after the pandemic period through stronger earnings and is called big bath strategy.