Denna uppsats undersöker gotiska teman som melankoli, isolering, galenskap och död i verk av Edgar Allan Poe och Howard Phillips Lovecraft. Utgångspunkt är följande forskningsfråga: På vilket sätt framträder melankoli, isolering, galenskap och död i de olika verken, samt vilka är likheterna och skillnaderna mellan hur temana framkommer? Metoden är grundad i tematisk analys, intertextualitet och komparation. De verk som analyseras i uppsatsen är Poes The Fall of The House Usher, Ligeia och Berenice. Verk av Lovecraft som analyserats är Cthulhu, The Color out of Space, The Tomb och Polaris. Resultaten visar att alla teman finns närvarande i verk av båda författarna, men att de tar olika former. Poes melankoli är till exempel mycket närmare hans karaktärer än Lovecrafts melankoli, som är mer kopplade till miljöer och objekt. Vidare visar undersökningen bland annat också att Poe inte fokuserar på fysiska dödsbeskrivningar utan på andra typer av död. Lovecrafts dödsbeskrivningar å andra sidan är mer externa och kopplade till monster. / This essay examines the presence of what is considered to be gothic themes such as melancholy, isolation, madness and death in works of Edgar Allan Poe and Howard Phillips Lovecraft. The following research question was formulated: In what way do melancholy, isolation, madness, and death appear in the various works, and what are the similarities and differences between how the themes emerge? Methods of thematic analysis, intertextuality and comparison are used. The works analysed in the essay are Poe’s The Fall of The House Usher, Ligeia and Berenice. The works analysed are also Lovecraft’s The call of Cthulhu, The Colour out of Space, The Tomb and Polaris. The results show that all the themes are present in works by both authors, but that they take different forms. Poe’s melancholy is for example much closer to his characters than Lovecrafts melancholy, which are more connected to environments and objects. The study also shows among other things, that Poe does not focus on physical death descriptions but on other types of death. Lovecraft's death descriptions on the other hand, are more external and linked to monsters.

Krematoriet är en tvåfaldig byggnad: dels en funktionell anläggning där döda kroppar hanteras rationellt men också en byggnad med behov av känsla och ritual för att undvika att kremationen reduceras till likhantering på löpande band. Dödsritualer basereras ofta på gemensamma trosuppfattningar, något som är sällsynt i vårt postmoderna samhälle. En ledande frågeställning är hur arkitekturen kan skapa rum för mening utan att formulera egna godtyckliga ritualer eller försvåra för den praktiska verksamheten. En sista sekvens är ett krematorieprojekt som eftersträvar att skapa ritual genom rumssekvenser. Ritualens symboliska handlingar översätts till fysiska platser som passeras vid varje kremation. Hierakiskt ordnade, karaktärisktiska rum förbereder för och markererar kremationens olika steg utan att göra avsteg från det funktionella. Hypotesen är att kremationsprocessen kan upphöjas till en rumslig ritual som skapas av rumssamband och form. Varje kista som förs mot ugnen omsluts av karaktärisktiska rum: spatiala ögonblick, som skapar värdighet för den döde, tröst för de närstående och och en påminnelse till de anställda att deras arbete är viktigt. Resultatet är ett krematorium med funktionella rumssekvenser där industriella rum och passager har fått sensoriska kvaliteér. Om rumssekvenserna är starka nog för att få rituell mening är svårt att utvärdera utifrån ritningar men det föreslagna krematoriet har tydlig ambition att lyfta fram och skapa särskiljande och sensoriska rum för en industriell process. / A crematory is an ambigous structure: in part a functional facility where corpses are processed but also a building that require emotion and ritual to keep the crematory from becoming a death factory. In many cultures rites of passage are based on a common belief of what happens after death but these collective beliefs are scarce in today's post-modern society. One of the main questions in the project is how architecture can create meaningful space without inventing its own arbitrary rituals or compromising the building's functionality. Spaces of Passage is a crematory project that aims to create ritual through spatial sequences. The symbolic acts of the ritual are translated into physical places. Hierachically organised space with specific character enhance and foreshadow each step of the cremation process without sacrificing effectivness. The hypothesis is that the cremation process can be become a spatial ritual - a ritual created from form and relations. Every coffin that is transported towards the owen will pass through architectural moments, which convey a sense of dignity for the deceased, comfort for the bereaved and a a reminder that the work done at the crematory is of outmost importance. The resulting architecture is a crematory with functional spatial sequences where industrial spaces have aestetic qualities. Without studying how people interact with the actual building it is hard to evaluate if the spatial sequences have gained ritual value but the proposed crematory is indeed a clear attempt at creating emotional significance in an industrial process.

The subject of this master’s thesis is depictions of Old Norse mythology and related motifs in the visual arts during the period 1775–1855. The main question of this research is how the motifs were visualized and how the depictions are related to the classical tradition. Three artworks are objects of detailed study: Johann Heinrich Füssli’s painting Thor Battering the Midgaard serpent (1790), Christoffer Wilhelm Eckersberg’s The death of Balder (1817) and Nils Jacob Blommér’s painting Näcken and the daughters of Ägir (1850). The paintings are compared with literary sources and analyzed in relation to classicism as well as ideas about history and the Old Norse. It is argued that symbols, themes and compositions from the classical tradition, such as the heroic nude, were used by artists to visualize motifs from Old Norse mythology. It is also argued that the depictions, which by previous scholars have been considered primarily classical, are in fact characterized by a resistance against likeness with the Olympic gods and antique costume.

This thesis examines and discusses how creolisation theory has influenced the material culture of enslaved people from former Danish West Indies plantations. The essay contends that creolisation is the theory required to advance slavery studies because it demonstrates how enslaved people created their own identity, belonging, and kept African cultures and customs alive despite being socially dead. This was accomplished through an examination of the amount of material discovered at archaeological investigations on former Danish plantations within slave contexts. Through the presentation and analysis of "Afro-Cruzan" ceramics, beads, shells, and pipe fragments, the thesis discusses and argues how the abundance of various objects from enslaved communities is evidence of long-term preservation of cultures, cultural identity, and expression. Furthermore, the usefulness of creolisation theory is emphasised because it is argued to have been developed with a post-processual perspective, avoiding the normative theorisation that has based slavery studies on a perspective in which the enslaved were only marginalised. Finally, the discussion emphasises the importance of remaining critical of how theories and theoretical frameworks have been applied in archaeological studies on slavery, as well as the need to broaden perspectives and include other Scandinavian countries, such as Sweden. / Den här uppsatsen analyserar och diskuterar hur materiell kultur från förslavade människor från plantage tidigare tillhörande danska Västindien är bevis för kreolisering. Uppsatsen argumenterar för hur kreolisering är den teori som krävs för att fortskrida inom studier gällande slaveri då det belyser hur förslavade individer lyckades skapade en egen identitet, samhörighet samt bibehöll sina kulturer och seder levande trots att de ansågs vara socialt döda. Detta görs genom att analysera kvantiteten av påträffat material under arkeologiska undersökningar inom slavkontexter på före detta plantage på de danska kolonierna. Uppsatsen presenterar och analyserar material i form av så kallat ”Afro-Cruzan” keramik, pärlor, snäckskal och pipfragment som används för att diskutera och argumentera för hur den höga kvantiteten av diverse föremål från slavsamhällen är bevis på ett långsiktigt bevarande av kulturer och kulturella identitet och uttryck samt de förslavades bibehållna agens. Vidare belyses även hur kreoliseringsteorin är mer applicerbar med hänsyn till att teorin tycks att ha skapats ur ett post-processuellt perspektiv då det undviker den normativa mentaliteten och teoretisering att slaveristudier grundas i ett perspektiv där de förslavade var endast varor inom ett socio-ekonomiskt samhälle.Diskussionen leder slutligen till hur det är väsentligt att bibehålla ett kritiskt öga om hur teorier och teoretiska ramverk har använts inom arkeologiska studier om slaveri samt hur det är nödvändigt att vidga perspektiven och inkludera andra skandinaviska länder, så som Sverige.

Whether mentally ill individuals have the right to receive euthanasia is a controversial issue and today it looks different in different countries regarding how legislation relates to this. In this essay I will present philosophical arguments for and against euthanasia for individuals suffering psychologically. Based on the philosophical arguments, I will examine how and when a psychologically suffering individual can be morally entitled to euthanasia in a modern society. In this essay I will suggest that, based on the arguments, there are cases where it is morally justified within a modern society to perform euthanasia on a psychologically suffering individual who autonomously requests to end their suffering. / Huruvida psykiskt lidande individer har rätt till att få dödshjälp är en kontroversiell fråga och idag ser det olika ut i olika länder gällande hur lagstiftningar förhåller sig till detta. I den här uppsatsen kommer jag att presentera filosofiska argument för och emot dödshjälp för individer som lider psykiskt. Jag kommer utifrån dessa filosofiska argument att undersöka hur och när en psykiskt lidande individ kan vara moraliskt berättigad till dödshjälp i ett modernt samhälle. I uppsatsen kommer jag att driva tesen att det, utifrån argumenten, finns fall där det är moraliskt rättfärdigat inom ett modernt samhälle att utföra dödshjälp på en psykiskt lidande individ som autonomt begär att få sitt lidande avslutat.

Bakgrund: Donation efter primär hjärnskada (DBD) har utförts i Sverige sedan 1981 och ärden vanligaste formen av donation. Donation efter cirkulationsstillestånd (DCD) infördes iSverige 2020 och ökar i omfattning. I länder där DCD redan är etablerat beskrivskunskapsnivån som låg i förhållande till DBD vilket leder till en känsla av otrygghet hosvårdpersonalen.Syfte: Att kartlägga hur intensivvårdssjuksköterskans skattar sina kunskaper och erfarenheter ivården av potentiella donatorer över 18 år enligt DCD processen.Metod: Enkätundersökning med kvantitativ design genomfördes. Enkäten skickades ut till 11intensivvårdsavdelningar i Sverige.Resultat: Består av svar från 58 respondenter. Majoriteten av respondenterna har fått teoretiskoch praktisk utbildning i att vårda en potentiell donator i DCD processen. Över 50% svararockså att de fått utbildning i att stödja donatorns närstående. Samband finns mellan kunskapoch utbildning men även mellan utbildning och skattad trygghet.Konklusion: Tydliga samband ses i studien mellan utbildning och kunskap. Kunskapen i sintur visar tydliga samband med intensivvårdssjuksköterskans skattade erfarenhet av trygghet ivården av den potentiella donatorn men även erfarenheten av att stödja/bemöta och besvarafrågor från närstående. Utbildningen är en viktig faktor för att förberedaintensivvårdssjuksköterskan i vården av en DCD. / Background: Donation after brain death (DBD) has been performed in Sweden since 1981 andis the most common type of donation. Donation after circulatory death (DCD) was introducedin Sweden in 2020 and is increasing in scope. In countries where DCD already is establishedthe level of knowledge is described as low in relation to DBD which leads to a feeling ofinsecurity of healthcare professionals.Purpose: To map how intensive care nurses estimate their knowledge and experiences in thecare of potential donors over the age of 18 according to the DCD-process.Method: Survey study with a quantitative design. The Survey was sent to eleven intensive careunits in Sweden.Result: Consist of answers from 58 respondents. The majority of the respondents receivedtheoretical and practical education in the care of a potential donor in the DCD process. Morethan 50% also received education to support the donors’ relatives. Correlations were shownbetween knowledge and education but also between education and a feeling of security.Conclusion: A clear correlation is seen in the study between education and knowledge.Knowledge in turn shows correlation to the intensive care nurse ́s valued experience in the careof a potential donor but also to the experience of supporting and answering questions from itskin. Education is an important factor to prepare the intensive care nurses in the care of a DCD.

Uncontainable Life: A Biophilosophy of Bioart investigates the ways in which thinking through the contemporary hybrid artistico-scientific practices of bioart is a biophilosophical practice, one that contributes to a more nuanced understanding of life than we encounter in mainstream academic discourse. When examined from a Deleuzian feminist perspective and in dialogue with contemporary bioscience, bioartistic projects reveal the inadequacy of asking about life’s essence. They expose the enmeshment between the living and non-living, organic and inorganic, and, ultimately, life and death. Instead of examining the defining criteria of life, bioartistic practices explore and enact life as processual, differential, and always already uncontainable, thus transcending preconceived material and conceptual boundaries. In this way, this doctoral thesis concentrates on the ontology of life as it emerges through the selected bioartworks: “semi-living” sculptures created by The Tissue Culture and Art Project and the performance May the Horse Live in Me (2011) by L’Art Orienté Objet. The hope is that such an ontology can enable future conceptualisations of an ethico-politics that avoids the anthropocentric logic dominant in the humanities and social sciences. / Otyglat liv: Biokonst och biofilosofi undersöker hur biofilosofisk praktik och biokonst, alltså tänkande genom samtida hybrida konstnärliga-vetenskapliga praktiker, kan bidra till en mer nyanserad förståelse av liv än vad vi vanligtvis möter i akademiska diskurser. Med utgångspunkt i ett feministiskt deleuzianskt perspektiv, och i dialog med samtida biovetenskap, pekar biokonstnärliga projekt på det otillräckliga i att ställa frågor om livets innehåll. Projekten tydliggör istället hur det levande och det icke-levande, det organiska och oorganiska, precis som liv och död, är sammanflätade. Istället för att sätta upp fasta kriterier för liv undersöker och framställer biokonstnärliga praktiker liv som en differentiell process, i sig omöjlig att fastställa och därmed något otyglat, som överskrider uppsatta gränser mellan det materiella och föreställda. Följaktligen fokuserar föreliggande avhandling på livets ontologi så som den framträder i ett urval av biokonstnärliga arbeten: ”semi-levande” skulpturer skapade av The Tissue Culture and Art Project, samt performance-konstverket May the Horse Live in Me (2011) av L’Art Orienté Objet. Förhoppningen är att en sådan ontologi kan möjliggöra framtida begreppsliggöranden av en etisk politik som undviker den antropocentriska logik som dominerar humaniora och samhällsvetenskap idag.

Bakgrund: Att förlora ett barn är en stor sorg som uttrycks på olika sätt hos olika individer. Sorgen drabbar inte bara familjen utan även vårdpersonal som upplever att det får svårigheter att identifiera föräldrars behov och stödja dem i deras sorgeprocess. Därför är det viktigt att få reda på hur föräldrar upplever vårdpersonalens stöd efter att deras barn dött. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva föräldrars upplevelser av vårdpersonals stöd efter att deras barn dött. Metod: Studierna berör föräldrars upplevelser av vårdpersonals stöd efter att deras barn dött och valdes från databasen CINAHL complete och genom två manuella sökningar. Litteraturöversikten har utgått från Fribergs metod och presenterar resultat från tio vetenskapliga engelskspråkiga artiklar. Resultat: Resultatet innefattar tre huvudteman: Behovet av samtal och information, Behovet av kontinuitet och en god relation och Behovet av uppföljning och engagemang. Diskussion: Metoddiskussionen beskriver litteraturöversiktens styrkor och svagheter och vad som kan ha påverkat både utformningen och tillvägagångssättet. I litteraturöversiktens resultat diskuteras hur föräldrar vars barn dött på sjukhus upplevde vårdpersonalens stöd efter beskedet om barnets diagnos, vad som är viktigt vid dödsögonblicket samt efter det att barnet dött och hur uppföljning påverkar föräldrar. I resultatet diskuteras även vad föräldrar önskar av vårdpersonalen i de olika faserna. Resultatet diskuteras även utifrån Travelbees omvårdnadsteori med fokus på begreppet människa. / Background: Losing a child is a great sadness that is expressed in different ways by different individuals. Grief affects not only the family but also health professionals who describe difficulties identifying parents' needs for support. Therefore, it is important to explore how parents perceive the health care professionals support after their child died. Aim: The aim of this literature review was to describe the parents' perceptions of support from health care professionals after the death of their child. Method: The studies concern parental perceptions of health professionals’ support after their child died and was selected from the database CINAHL complete and through two manual searches. The literature review was based on Friberg’s method and presents results from ten English scientific research articles. Results: The result includes three main themes: The need for conversation and information, The need of continuity and a good relationship and The need of follow up and commitment. Discussion: Method discussion describes the literature reviews strengths and weaknesses and what may have influenced both the design and approach. The literature reviews results discusses how parents whose children died in hospitals experienced health care professionals support after information about the child's diagnosis, what is important at the moment of death and after the child died and how follow-up affects parents. The result also discusses what parents want from health care professionals in the different phases. The results are also discussed based on Travelbees nursing theory with focus on the concept of man.

<p>This study researches fictional representations of dead bodies in two television series in which representations of dead bodies are prominent features. The study introduces a brief history of the  human body as a societal metaphor. The narrower theme of the study, the dead body as a cultural surface and carrier of meaning and ritual potential, is discussed through specific popular cultural television productions.</p><p>The two television series discussed in this study, <em>CSI: Miami </em>and <em>Six Feet Under</em>, are researched both through film analyses and focus group discussions. The film analyses have aimed<em> </em>to show to what use dead bodies are put in the narratives of the programs. The focus group discussions have sought to shed light on the audiences understanding of the meaning of the dead body, and also how this feature of the programs influence the audience and their experience of the programs.</p><p>The study shows that both series introduce and underline dead bodies as floating in-between subject and object status. A dead person is often introduced as a subject and then stripped of his or her cultural identity and reintroduced as an object or as having an uncertain cultural status which lies somewhere between object and subject. This borderline status of the body serves as a threat in the series, and the subject status of the body is reinstated in every case possible. Order is a central concept for the study and both series strive to reassert and maintain order, either in relationships or on a societal level. The reinstatement of order is reflected on the physical body as a metaphor and narrative device in both series. The reestablishment of the subject status of a dead body is part of this strive for order. The audience research concludes that all focus group members agree that the representations of dead bodies in the programs are important for their experience of the programs. Some find them unpleasant while others think they are interesting. The audience also listed several other themes of the programs which they found important. The representations of dead bodies strike the audience members both as “real” and material, and as metaphors.</p>

This study researches fictional representations of dead bodies in two television series in which representations of dead bodies are prominent features. The study introduces a brief history of the  human body as a societal metaphor. The narrower theme of the study, the dead body as a cultural surface and carrier of meaning and ritual potential, is discussed through specific popular cultural television productions. The two television series discussed in this study, CSI: Miami and Six Feet Under, are researched both through film analyses and focus group discussions. The film analyses have aimed to show to what use dead bodies are put in the narratives of the programs. The focus group discussions have sought to shed light on the audiences understanding of the meaning of the dead body, and also how this feature of the programs influence the audience and their experience of the programs. The study shows that both series introduce and underline dead bodies as floating in-between subject and object status. A dead person is often introduced as a subject and then stripped of his or her cultural identity and reintroduced as an object or as having an uncertain cultural status which lies somewhere between object and subject. This borderline status of the body serves as a threat in the series, and the subject status of the body is reinstated in every case possible. Order is a central concept for the study and both series strive to reassert and maintain order, either in relationships or on a societal level. The reinstatement of order is reflected on the physical body as a metaphor and narrative device in both series. The reestablishment of the subject status of a dead body is part of this strive for order. The audience research concludes that all focus group members agree that the representations of dead bodies in the programs are important for their experience of the programs. Some find them unpleasant while others think they are interesting. The audience also listed several other themes of the programs which they found important. The representations of dead bodies strike the audience members both as “real” and material, and as metaphors.