Syftet med studien var att studera polisens övning POLKON HT2020 och hur övningen kunde förstås utifrån den kunskap som finns om pågående dödligt våld. Vidare syftade studien till att ta reda på hur kunskapen och analysen av övningen kunde användas för att planera framtida övningar. Materialet som användes i studien bestod av polisens material från övningen POLKON HT2020 som genomfördes hösten 2020 i Jönköping. Syftet med övningen var att poliserna skulle öva på att möta och bekämpa pågående dödligt våld. Studien genomfördes som en kvalitativ innehållsanalys. Innehållsanalysen kopplades sedan samman med kriminologisk forskning samt rutinaktivitetsteorin och kognitiva psykologiska teorier. Resultatet visade att de moment som genomfördes i övningen i stor utsträckning överensstämde med den kunskap som finns om pågående dödligt våld. Framtida övningar bör bygga på kunskap om brottstypen för att på samma sätt förbereda poliserna på skarpt läge. / The purpose of this study was to analyze the POLKON HT2020 drill and how its content can be utilised in comparison to the knowledge available about active shooter situations. Additionally, the study aimed at investigating how this knowledge and the analysis of the drill could be used in planning future police drills. The material used in the study consisted of the police´s written material about the POLKON HT2020 drill, which was done during fall 2020 in Jönköping. The purpose of the drill was to prepare the officers to handle an active shooter situation. The material in the study was examined by qualitative content analysis. The result of the content analysis was put in relation to criminological research, routine activity theory and cognitive psychological theories. The results showed that the drill to a large extent corresponds with currently available knowledge about active shooter situations. According to the conclusion of this study, future drills should be planned using criminological research and theory in order to guarantee the same knowledge as the POLKON HT2020 for future officers involved.

Studiens syfte var att undersöka och skapa djupare förståelse för hur media framställer gärningspersoner och brottsoffer för dödligt våld under tidsperioderna 1990–1994 och 2018–2022 samt se om det fanns eventuella skillnader. Detta gjordes genom en tematisk textanalys. Resultaten visade att nyhetsmedias framställning av gärningspersoner och brottsoffer både stämmer överens med Christies teori om det ideala offret men att det även fanns tillfällen när medias framställning inte överensstämde med Christies teori. Merparten av gärningspersonerna framställdes som onda, brutala, hänsynslösa eller farliga och resterande porträtterades som mildare och ursäktande. Brottsoffren framställdes som oskyldiga, sårbara och svaga eller som mindre oskyldiga och skuldbelagda. Mellan tidsperioderna påträffades inga större skillnader i framställningarna av brottsoffer och gärningspersoner. Information och ordval som nyhetsmedia använder är avgörande för hur gärningspersonerna och brottsoffren framställs. / The purpose of the study was to investigate and create a deeper understanding of how the media portrays offenders and victims of deadly violence during the time periods 1990–1994 and 2018–2022 and to see if there were any differences. This was done through a thematic text analysis. The results showed that the media's portrayal of offenders and victims both agrees with Christie's theory of the ideal victim, but that there were also times when the media's portrayal didn't agree with Christie's theory. Most of the offenders were portrayed as evil, brutal, ruthless or dangerous, and the rest were portrayed as milder and apologetic. The victims were portrayed as innocent, vulnerable and weak, or as less innocent and guilty. No major differences were found in the representations of victims and offenders between the time periods. The information and words used by the media determine how perpetrators and victims are portrayed.

Introduktion: Specialistsjuksköterskor ska kunna kommunicera och samverka med andra aktörer för att främja en god och säker vård för patienterna. Prehospitalt möter personalen inom ambulansen utmanande situationer involverat våld och hot. En situation som ställer kommunikation och samverkan på prov är en händelse med pågående dödligt våld. I Sverige har det inte skett så många PDV händelser, men de blir vanligare och vanligare. Alla blåljusenheter har sitt ansvar på en skadeplats, men alla har ett gemensamt mål och det är att rädda liv. För att göra det behöver kommunikation och samverkan fungera. Syfte: att beskriva blåljuspersonalens upplevelser av kommunikation och samverkan vid en PDV händelse. Metod: En manifest kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Totalt åtta individuella intervjuer utfördes, men endast sju är grunden till resultatet. Resultat: Kommunikation och samverkan behövs både före, under och efter en PDV händelse och att det finns utrymme för båda områdena att förbättras inför framtiden. De fem kategorier som identifierades under analysen var: Att det gemensamma kommunikationssystemet möjliggör god samverkan, att bristen på information leder till känslor av frustration, att gemenskap är en nyckelfaktor, att få möjlighet till tvärprofessionell reflektion och att säkerheten alltid prioriteras. Slutsats: För en god kommunikation och samverkan behöver samordning finnas, både före och efter en PDV händelse. Kliniska implikationer: Studiens resultat kan användas för att framåt planera, utföra och analysera utbildningen för personalens beredskap vid PDV händelser samt för att utveckla samverkan och kommunikation.

Media kan genom sin gestaltning av offer påverka hur samhället ser på offer vilket i sin tur kan påverka människors rädsla för brott. Studier har visat att rädslan tenderar att öka när offret framställs som en vanlig person. Studier visar också att de offer som anses vara ideala offer lättare får mer medial uppmärksamhet och sympati av läsaren. Stor medial uppmärksamhet får också mord, särskilt med säregna drag, exempelvis där gärningspersonen är en kvinna.  Studiens syfte var att undersöka hur offer för dödligt partnervåld framställs i media samt hur framställningen skiljer sig beroende på om offret är man eller kvinna.  Studiens teoretiska utgångspunkt var Christies teori om det ideala offret samt gestaltningsteorin. Metoden bestod av kvalitativ tematisk analys där datan bestod av totalt 119 artiklar från Aftonbladet, Expressen och Dagens Nyheter. 91 av artiklarna avsåg kvinnliga offer och 28 artiklar avsåg manliga offer. Efter insamling och kodning av materialet kvarstod sex teman; Det “vanliga” offret som levde ett “vanligt” liv, Det utsatta offret, Offret som inte ville leva med gärningspersonen, Offret som (delvis) ansvarig för sin utsatthet, Det underlägsna offret och Fåtalet offer som sökt hjälp. Resultatet visade att kvinnor som offer i större utsträckning än män beskrevs vara svaga, vara upptagna med en respektabel aktivitet vid dådet samt vara utsatta för våld i olika form av sin gärningsperson även innan dådet, och de gestaltades även som rädda för gärningspersonen. Det framkom även avseende manliga offer att de var fysiskt svaga jämfört med sin kvinnliga gärningsperson, men att de trots det inte framställdes som ideala offer. Generellt framställdes kvinnor som ideala offer i större omfattning än manliga offer.

Partnervåld med dödlig utgång mot en kvinna utgör ungefär 20-30 procent av alla mord i Sverige och under 2019 resulterade våldet i att 16 kvinnor dödades. Forskningsläget är idag tudelat angående om förövare av dödligt partnervåld ska behandlas som en separat grupp från andra förövare av dödligt våld. Syftet var därmed att jämföra män som dödat sin kvinnliga partner/ex-partner med män som dödat en annan person som de inte hade en parrelation med, specifikt gällande typ av våld och psykisk störning. Studien har använt en tvärsnittsdesign med ett retrospektivt förhållningssätt där ett urval på totalt 160 domar använts från år 2015 till 2020. Resultatet visade en signifikant skillnad där män som dödat sin kvinnliga partner/ex-partner använde reaktivt våld i högre utsträckning jämfört med män som dödat en annan person som de inte hade en parrelation med som istället övervägande använde instrumentellt våld. Gällande psykisk störning fanns ingen signifikant skillnad mellan grupperna. Sammanfattningsvis bidrar det faktum att grupperna skiljer sig åt gällande typ av våld till forskningsläget genom att ge en indikation på att de bör särskiljas. / Intimate partner violence with a deadly outcome against a woman constitutes approximately 20-30 percent of all homicides in Sweden, during 2019 the violence resulted in 16 women being murdered. Research today is considered to be divided regarding whether perpetrators of intimate partner homicide should be considered a separate group from other perpetrators of deadly violence. The purpose of this study was therefore to compare men who have murdered their female intimate partner/ex-partner with men who have murdered another person they didn’t have an intimate relationship with, specifically regarding type of violence and mental disorder. The study used a cross sectional design with a retrospective approach and a sample of totally 160 verdicts from 2015 to 2020. The results showed a significant difference where men who have murdered their female intimate partner/ex-partner used reactive violence to a greater extent compared to men who have murdered another person that they didn’t have an intimate relationship with, who instead predominantly used instrumental violence. Regarding mental disorder there were no significant differences between the groups. In conclusion, the fact that the groups differ in type of violence contributes to the research field by giving an indication that they should be distinguished.

Mäns våld mot kvinnor ses som ett ökande världsomspännande problem. Bristande jämställdhet tycks leda till våld samtidigt som ett jämställt samhälle inte nödvändigtvis leder till mindre våld. Våld, kontroll och makt betraktas som maskulint. Att slå en kvinna betraktas samtidigt som icke-maskulint. Därför tvingas män som brukar våld mot kvinnor balansera mellan en accepterad maskulin och icke-maskulin identitet. Med anledning av detta kommer studien att undersöka hur män framställer sig själva i relation till våldet. Syftet med studien blir därmed att öka förståelsen för hur maskulinitetsgörande såväl som rättfärdigande av våld, påverkar mäns egna framställning i polisförhör. Genom en kvalitativ tematisk analys undersöker studien åtta polisförhör med misstänkta män dömda för mord på kvinna i närstående relation. De teoretiska utgångspunkterna utgörs av de genusteoretiska begreppen genusgörande och hegemonisk maskulinitet samt Sykes och Matzas neutraliseringstekniker. Ett maskulinitetsperspektiv tillämpas således på Sykes och Matzas (1957) teori som i sig saknar det. Genom analysen identifieras två huvudteman: rättfärdigandet av våldet och förhållning till våldet. Resultatet visar att männen skiftar strategier för hur de berättar om våldet för att framställa sig som maskulina. Dessutom förnekar männen ansvaret för det dödliga våldet för att på så sätt framställa sig som goda män. Vidare identifieras nya fynd: besjäla föremål samt att placera ansvaret på egenskaper hos kvinnor. Studien visar hur neutraliseringsteknikerna används som en strategi för att försvara männens maskulina identitet samtidigt som det blir ett sätt att göra genus. Detta visar på att män reproducerar sin överordning vilket upprätthåller den patriarkala könsordningen. Studien bidrar således med en skildring om hur normer kan antas komplettera förklaringar till mäns våld mot kvinnor.

The purpose of this study was to identify whether there are differences between regions in Sweden regarding the relationship between lethal violence and mental illness and for the connection when other factors are included in the explanatory model in the form of forensic psychiatric care and financial situation. In order to investigate the purpose and the formulated research questions public data and two different analysis methods, descriptive analysis and regression analysis were used. Using these analysis methods, two different types of differences between regions were identified. At first, two regions were found to have a significant effect in the relationship between lethal violence and mental illness, which changed to none of the regions when forensic psychiatric care and financial aid were taken into account. The second type of regional differences were identified by the fact that some of the regions included significant factors, and some did not. With this result it was concluded that there are differences between regions and these differences change in more complex explanatory models of lethal violence. / Syftet med denna undersökning var att identifiera om det finns skillnader mellan Sveriges regioner när det gäller sambandet mellan dödligt våld och psykisk ohälsa, samt för sambandet då andra påverkande faktorer inkluderas i form av rättspsykiatrisk vård och ekonomisk situation. För att kunna undersöka syftet och de tillhörande frågeställningarna användes offentliga data och två olika analysmetoder, deskriptiv analys och regressionsanalys. Med hjälp av dessa analysmetoder identifierades två olika typer av skillnader mellan regioner. Först visade det sig att två regioner har en signifikant skillnad på sambandet mellan dödligt våld och psykisk ohälsa men som förändrades till inga regioner när man tog hänsyn till rättspsykiatrisk vård och ekonomisk situation. Andra typen av skillnader mellan regionerna identifierades genom att en del av regionerna innehöll signifikanta skillnader och vissa inte. Med detta resultat drogs slutsatserna att det finns skillnader mellan regioner som blir påverkade i mer komplexa förklaringsmodeller av dödligt våld.

Att Polismyndigheten har svårt att klara upp fall av dödligt våld i kriminella miljöer är ett problem som är vida känt i dagens Sverige. I kriminalstatistiken påvisas ett ökat skjutvapenvåld, och studier samt personliga utsagor vittnar om en utbredd tystnadskultur inom kriminella kretsar och utsatta områden. Denna studie uppmärksammar den problematik som finns kopplad till utredningar av dödligt våld i kriminella miljöer. Intervjuer har gjorts med fem utredare som är, eller nyligen har arbetat, med dessa ärenden inom Polismyndigheten. Materialet har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys, och resultatet har kopplats till teorierna rational choice, broken windows, samt organisatoriskt lärande. I resultatet har identifierats svårigheter kopplade den resursbrist som tydligt framkommit under studiens gång, där det efterfrågas ett större antal utredare samt bredare kompetens, kunskap och erfarenhet. Vidare har framkommit att det förekommer svårigheter i att få människor att vittna vid dessa typer av brott. Slutligen efterfrågas av intervjupersonerna större legala möjligheter i form av övervakning. / The purpose of this study was to examine what investigative difficulties are associated with investigations of lethal violence in criminal environments. We wanted to investigate which factors tend to complicate the work for Polismyndigheten. Furthermore, we discussed the consequences that the low rate of resolved cases has on society and how it's connected to crime prevention. The material was gathered from five semi-structured interviews and the result from these was analyzed with previous studies on the subject as well as rational choice theory, broken windows theory and organizational learning theory. The result showed that difficulties related to lack of resources was a clear theme in all the interviews. This is primarily connected to a need for more investigators in the relevant sections as well as a broader set of skills, knowledge and experience distributed over the entire workforce. Furthermore, the study showed that there is a problem regarding getting witnesses to give their statements to the police during investigations of lethal violence in criminal environments. Finally, greater legal possibilities regarding surveillance were identified as a part of the result.

Syftet med studien var att genom en statistisk analys och ur ett riskkommunikationsperspektiv undersöka informationens roll för riskuppfattning och upplevelse av oro kring pågående dödligt våld (PDV) hos studenter vid lärosäten i Sverige. I studien innefattar informationens roll beteenden kopplade till informationssökning, information som trygghetsskapande faktor och informationsbehov. I studien genomfördes en enkätundersökning som 120 studenter vid ett lärosäte besvarade. Genom en statistisk analys analyserades studiens forskningsfrågor utifrån aspekter kring informationskonsumtion, riskuppfattning, tillit och oro för att undersöka informationens roll. Studiens teoretiska ramverk bestod av teorier och begrepp från riskkommunikationsforskning (riskuppfattning) samt teorier och begrepp relaterade till informationskonsumtion (informationsundvikande, uncertainty reduction theory och risk information seeking and processing model). Resultatet i studien visade att de studenter som är oroliga och som söker information kring PDV är de studenter som i störst utsträckning anser sig ha kunskap om ämnet, däremot fanns det inte ett enskilt samband mellan ökad oro och att söka information. Individer som förväntas besitta kunskap om PDV, söker i större utsträckning mer information om ämnet. Studenterna i studien har inte fått information kring PDV från sitt lärosäte, men vill generellt få mer information och tror att information kan göra dem tryggare. Studenterna känner generellt tillit till lärosätet, trots att de inte fått någon information om PDV. De som känner tillit till lärosätet skulle vilja söka information om PDV hos dem, medan de som inte känner tillit söker mer information på egen hand. Vidare uppmuntras forskning där det undersöks vilken roll andras förväntan på individens kunskaper om risker spelar för individens informationskonsumtion. / The purpose of this study was to investigate the role of information for the risk perception and worry regarding ongoing deadly violence (ODV) that students at Swedish schools experience. The role of information regards behaviours in relation to information seeking, information need and information as a way to reduce worry. In the study, a web survey was conducted in which 120 students at a Swedish school participated. Through a statistical analysis, the research questions were analysed from aspects regarding information consumption, risk perception, trust and worry to investigate the role information plays. The theoretical framework for this study consisted of theories and concepts from the risk communication research field (such as risk perception), but it also consisted of theories and concepts related to information consumption (such as information avoidance, uncertainty reduction theory, and risk information seeking and processing model). The result of this study indicated that students who worry and seek information about ODV believe that they possess knowledge about the subject. However, no correlation between a higher level of worry and increased information seeking was shown. The individuals that feel a greater responsibility to have knowledge about ODV seek more information. The students in this study have not been given information about ODV from their school, but generally want to get more information and believe that information could make them less worried. Those who trust the school would seek information about ODV from the school, while the ones that do not trust the school tend to seek more information by themselves. Furthermore, we encourage further research that aim to investigate which role the expectations of others regarding expected knowledge play for the level of knowledge that individuals possess about risks and their information consumption.

Med ett kritiskt diskursanalytiskt tankesätt ämnar denna uppsats att studera hur nyhetsmedier rapporterar om manliga offer respektive kvinnliga offer för dödligt våld i nära relation. Syftet med studien är att utreda om nyhetsmediet Aftonbladet i sin nyhetsrapportering bidrar till stigmatiseringen av kvinnliga och manliga offer för dödligt våld i nära relation. I denna studie ska det även analyseras hur Aftonbladet väljer att tilldela skuld i fallen för att undersöka hur de ser på maskulinitet och femininitet. Studien ämnar att bidra med kunskap om huruvida Aftonbladet främjar eller hämmar jämställdhet i samhället, stigmatisering kring könen och om de bidrar till de patriarkala idéerna. För att besvara forskningsfrågorna analyserades elva artiklar mellan åren 2016 till 2023. Resultatet visar att manliga offer refereras på ett opersonligt sätt där den kvinnliga gärningsmannen står i fokus i artiklarna. De manliga offren tilldelas även skuld i brottet i och med de attribut som de tilldelas och hur de representeras inför och under morden där de misshandlade kvinnan, vilket används som rättfärdigande för tilldelningen av skuld. Därmed bidrar Aftonbladet inte till stigmatiseringen kring manliga offer och främjar jämställdhet i samhället. Resultatet av de kvinnliga offren visar att de tilldelas attribut som är personliga, och därmed ger läsaren en “vi”-känsla. På grund av det får kvinnliga offer ingen tilldelning av skuld i brott. Dock innebär detta att Aftonbladet bidrar till stigmatiseringen då de kvinnliga offren även får attribut som svaga och rädda samt inte främjar jämställdhet. Däremot främjar Aftonbladet jämställdhet i och med att de kvinnliga offren får mer utrymme i artiklarna och könsmaktsordningen bryts. / Using a discourse analysis approach, this thesis aims to study how news media report on male and female victims of fatal domestic violence. The purpose of the study is to investigate whether the news media Aftonbladet in its news reporting contributes to the stigmatisation of female and male victims of fatal domestic violence. And how Aftonbladet chooses to assign blame in the crimes, to see how they view masculinity and femininity. The study aims to contribute to understand whether Aftonbladet promotes or inhibits gender equality in society, stigmatisation around the genders and whether they contribute to patriarchal ideas.  In order to answer the research questions, eleven articles between 2016 and 2023 were analysed. The results show that male victims are referred to in an impersonal way where the female offender is the focus of the articles. The male victims are also assigned guilt in the crime through the attributes they are assigned and how they are represented before and during the murders where they abused the woman, which is used as justification for the assignment of guilt. Thus, Aftonbladet does not contribute to the stigmatisation of male victims and promotes gender equality in society. The result of the female victims shows that they are assigned attributes that are personal, thus giving the reader a "we" feeling. Because of this, female victims do not receive an attribution of guilt in crime. However, this means that Aftonbladet contributes to stigmatisation as the female victims are also given attributes such as weak and afraid and do not promote gender equality. However, Aftonbladet promotes gender equality because the female victims are given more room in the articles and the gender power structure is broken.