Syftet med denna uppsats är att ge exempel på hur personliga datorer kan upplevas av eleveroch lärare på gymnasienivå. Metoderna som används är intervju med elever och lärare samtanalys av styrdokument och tidigare forskning inom området. I dag vill man från regeringsoch skolverkets håll förstärka skolans roll som förmedlare av kunskap inom IT-området. Dettalas om digitalkompetens, en färdighet man menar är nödvändig för att idag och i framtidenkunna verka i samhället. Att utrusta elever och lärare med personliga datorer i så kallade entill-en projekt är något som den senaste tiden vunnit mark. I Umeå väljer man hösten 2008och framåt att ge samtliga elever som börjar studera vid någon av de kommunala skolornatillgång till sådana datorer inom vad man benämner som elevdataprojektet. I denna studieintervjuar jag elever och lärare från en av de skolorna i kommunen.Både elever och lärare är i huvudsak positivt inställda till att få tillgång till och arbeta medpersonliga datorer. Lärarna ser bland annat fördelar i kunna anpassa lärandet till enskildaelever, att datorn förenklar inlämningar och spridning av information, att man nu lättare fårtillgång till information/material och att elever i behov av särskilt stöd har stora fördelar.Bland nackdelarna nämns bland annat okoncentration under lektionen att elever med godadatorkunskaper får större fördelar än andra och att personliga datorer ställer krav på elevernaseget ansvar. Eleverna menar att datorn låter gör det lättare att fåt tag på information, att manarbetar effektivare, att det är roligt att arbeta med en personlig dator. Nackdelar man uppleverär bland annat okoncentration under lektionerna, att datorn är tung att bära omkring och attelever med god datorkunskap har större fördelar än andra.Slutsatser som dras är bland annat att lärarens användande och integrerande av datorerna iundervisningen hur stor inverkan på upplevda fördelar och nackdelar samt att den ökadeokoncentrationen bör problematiseras då det i slutändan är osäkert om vad som är ökadokoncentration och vad som synliggjord okoncentration.

I takt med att samhället utvecklats har även tekniken gått framåt, och digitala verktyg, såsom datorer och läsplattor, blir allt vanligare i klassrummen. En metod som går hand i hand med digitaliseringen är Att skriva sig till läsning-metoden som går ut på att elever i årskurs 1 skriver sig in i läsningen med hjälp av dator, eller läsplatta. Först i årskurs två börjar de skriva med penna. Syftet med denna studie är att genom en kvalitativ undersökning studera ett urval lärare och deras elevers förhållningssätt till digitala verktyg som stöd i den tidiga läs- och skrivundervisningen. För att uppnå mitt syfte har jag intervjuat två lärare och deras elever, samt observerat klassrumssituationer där de använde sig av digitala verktyg. Informanterna valdes medvetet till min studie eftersom att de arbetade med digitala verktyg samt ovan nämnda metod - Att skriva sig till läsning, och de blev då ”nyckelinformanter”. Resultatet av empirin var att lärarnas förhållningssätt visade på att de starkt förespråkade metoden med argumentation att alla elever kan lyckas. Elevernas förhållningssätt till användningen av digitala verktyg var avslappnat; de såg datorerna och läsplattorna som något självklart och skulle inte kunna föreställa sig något annat. / Examensarbete på avancerad nivå, dock ej en magisterexamen ännu.

Uppsatsen beskriver den arbetssituation som möter de lärare på gymnasiet som undervisar i ämnet datorteknik. När datorer införts i skolan har det gjorts för att ungdomar behöver utbildas för det framtida IT samhället. Skolan skulle anpassas till den rådande arbetsmarknaden. Demokrati och rättvisa tillsammans med jämställdhet och jämlikhet skulle uppnås genom att alla fick samma möjligheter. Förväntningarna var också att ekonomiska vinster skulle uppnås genom en rationalisering. Dessutom skulle datorerna möjliggöra ett mer elevstyrt arbetssätt. Mot bakgrund av dessa förväntningar diskuteras datorlärarnas arbete och de utmaningar som är speciella för deras ämne. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie där tre datorlärare intervjuades. Det insamlade materialet analyserades och kodades under sex etiketter: läraren, eleverna, datorerna, undervisningen, ämnet och kurserna samt samarbetet med kollegor. Studien visade att datorlärarna upplevde utmaningar som är speciella i deras ämne: Ämnets stora bredd med många kurser tillsammans med kunskapsområdets snabba utveckling gör det svårt att kunna undervisa i alla kurser. Att det är stor skillnad i elevernas kunskaper och datorvana ställer stora krav på lärarnas förmåga att anpassa undervisningen till individen. Datorerna som arbetsredskap orsakar ofta störningar. Det är få flickor som söker sig till kurserna i Datorteknik. När det gäller den stora bredden i ämnet Datorteknik visar studien att lärarna använde olika strategier för att klara av den. Antingen valde de att specialisera sig eller också använder de sig av en mer handledande roll för att kunna undervisa i ett större antal kurser trots att de inte har hunnit fördjupa sig på alla områden. Datorerna påverkar undervisningen både positivt och negativt. Positivt är att den ger möjligheter till ett mer individanpassat arbetssätt. Negativt är att datorerna ofta stör elevernas koncentration. Lärarna i min undersökning kände inte att de fick något ansvar i skolans utveckling. Detta beror framförallt på att ämneskulturen är stark och hindrar samarbete över ämnesgränserna.

I det här arbetet undersöks vad lärare har för inställning till IKT, vilka för- och nackdelar de upplever samt varför vissa lärare väljer att inte använda IKT i sin undervisning. För att få svar på dessa frågor har vi valt att intervjua tolv lärare som undervisar i årskurs F–3. Intervjuerna är semistrukturerade med öppna svar och faller därmed inom ramen för kvalitativ forskning. I vår undersökning framkommer att lärarna använder mer IKT ju högre årskurs de undervisar i. Vidare visar den att lärarna till största del använder den IKT som de har tillgänglig i klassrummet. Samtliga lärare använder sig av dator och projektor. Lärarna uttrycker att de saknar lämpliga digitala material för läsundervisningen. Majoriteten av lärarna önskar mer utbildning för att kunna använda sig av IKT på ett mer pedagogiskt sätt. Det är lärare med en positiv inställning till IKT som använder den mest i sin undervisning. Det är även dessa lärare som lägger tid på att göra eget material. Lärarna uttrycker att det som är positivt med att arbeta med IKT är att eleverna är motiverade och att det är enkelt att göra individanpassningar samt formativa bedömningar. Svårigheter som lärarna upplever med att använda IKT i undervisningen är att eleverna inte har tillgång till varsin dator eller surfplatta och att tekniken kan krångla. Båda skolorna där de intervjuade lärarna arbetar är väl utrustade med IKT men har inte införskaffat digitala läromedel i samma utsträckning.

Denna uppsats handlar om digitaliseringen på grundläggande nivå på vuxenutbildningen. Den tar upp för- och nackdelar med den digitala undervisningen i svenska som andraspråk. Studien har gjorts med hjälp av intervjuer av tre lärare och fyra elever. Uppsatsens syfte är att ta reda på hur den digitala kompetensen ser ut hos lärarna och eleverna. Den ställer också frågan hur de kan förbättra sin kompetens och hur de ser på varandras kunskaper om digitala verktyg. Resultatet visar att lärarna har bra koll på de digitala verktygen och är inte rädda för att ta sig an ny kunskap. Lärarna anser att de flesta eleverna behöver hjälp med digitala verktyg och det anser även eleverna. Med IT-stöd har eleverna blivit tryggare och forskningen visar att tryggheten är viktig för att lära sig och utvecklas. / <p>Godkänt datum 2021-06-04</p>

Syftet med det här examensarbetet var att undersöka hur elever använder datorer och smartphones i undervisningen med en betoning på smartphones som digitalt hjälpmedel. Dessutom ville jag undersöka hur några lärare ser på elevernas användning. De frågor jag ställde mig var hur elever använder datorer och smartphones i skolan samt hur några lärare ser på elevernas användning av smartphones i skolan. Den metod som jag använt mig av var en enkät riktad till elever i två klasser i åk 9 vid en grundskola i Dalarnas län. Enkäten hade en hög grad av standardisering och en hög grad av strukturering för att ge eleverna frågor om hur de upplever just användningen av olika digitala hjälpmedel och de fick en rad fasta svarsalternativ att förhålla sig till. Den andra delen i undersökningen var en intervju, riktad till tre lärare. Den utformades efter det att enkäten var insamlad och analyserad. Den var utformad med en hög grad av standardisering, för att samtliga lärare skulle få samma frågor att förhålla sig till och därmed göra det enkelt att kunna jämföra svaren. Den hade en låg grad av strukturering för att lärarna skulle ges möjlighet att svara fritt på hur de faktiskt upplever elevernas användning av främst smartphones. Det huvudsakliga resultatet visar på att tillgången på datorer hos lärarna är mycket god, då samtliga lärare har en egen dator. Dock menar eleverna att tillgången på elevdatorer är sämre och att de aldrig eller endast ibland använder datorer. Eleverna menar dock att de väldigt ofta tillåts använda sina egna smartphones i undervisningssyfte, något som skiljer sig till viss del från vad lärarna uppger. De menar att de endast ibland tillåter eleverna använda egna mobiltelefoner. Resultatet visar även att de vanligaste ämnena som eleverna använder olika digitala hjälpmedel är SO och språkämnena och att de vanligtvis använder den till det som är tänkt att den skall användas till. Dessutom visar resultatet att, Sociala medier, kommunicera med andra och lyssna på musik är vanliga användningsområden. Det är framförallt tjejerna som är de flitigaste användarna av sociala medier.

Många skolor inför allt mer undervisningshjälpmedel baserade på informationsteknik trots att det finns mycket få empiriska resultat för vilka effekter datorer har i undervisningen. Istället präglas argument för 1-1 – att ge en dator till varje elev – ofta av vad skolpolitiker hoppas att datorerna ska bidra med. Det finns många fördelar med 1-1, men utan kunskap om hur man arbetar med datorer finns risken för negativa effekter på undervisningen. Den här uppsatsen huvudsyfte är att undersöka om, och i så fall hur, svenskundervisningen har förändrats sedan införandet av 1-1. Detta gör jag genom att undersöka svensklärares perspektiv på förändringarna som 1-1 har medfört. Jag undersökte även undersökningsdeltagarnas inställning till datorer i undervisningen för att få en bättre bild av eventuella svårigheter och vilken betydelse lärarnas inställning har till hur de använder datorn. Metoden som har använts är kvalitativa intervjuer med fyra svensklärare på två olika gymnasieskolor samt lektionsobservationer.Forskningen om datorers påverkan på undervisning är mycket splittrad. Både lärande och teknik är mycket komplexa företeelser med många påverkande faktorer vilket gör det svårt för forskare att komma fram till mätbara situationer. Generaliserande resultat har även uteblivit eftersom forskare har studerat olika aspekter av ämnet.Resultaten av undersökningen visar på fyra huvudsakliga förändringar på svenskundervisningen som 1-1 har medfört: Fördjupad undervisning, Införande av ny kunskap och flytt av fokus, Större möjligheter till alternativa arbetssätt och Bättre kommunikation. Lärarnas inställning till datorn i undervisningen visade sig vara positiv. Undersökningsdeltagarna visade sig även ha en stark instrumentell inställning till datorn och såg den som ett pedagogiskt verktyg av många.Datorn verkar inte ha revolutionerat undervisningen som många skolpolitiker hoppas, men har förmodligen förbättrat den på många sätt. Undersökningen har förhoppningsvis bidragit till att skapa ökad förståelse för vilka effekter datorn har på undervisningen men fungerar även som exempel på att forskningen om ämnet inte är tillräcklig.

Det här arbetet handlar om eleverna som utrustades med en egen bärbar dator i åk 7 i samband med Lunds kommuns utbildningssatsning på informations- och kommunikationsteknik (IKT). Initialläget för undersökningen var att jag och andra lärare såg att en del elever sysslar under rasterna mycket aktivt med de nya verktygen på olika sätt på rasterna. Införandet av bärbara datorer diskuteras i offentligheten och i det privata och anses vara mycket kontroversiellt och det är uppenbarligen att vissa stereotypa bilder upprepas i sammanhanget. Det påstås att eleverna bara sitter i korridorerna under rasterna och ”hänger” med sina datorer och är inte kapabla att kommunicera ”normalt.”Det väckte tanken på att det måste undersökas närmare hur eleverna använder sina datorer under rasterna. Anledningen till detta var att det befarades finnas en risk för negativa konsekvenser för skolverksamheten. Samtidigt skulle mediernas och min egen bild utredas med hjälp av en seriös undersökning, eftersom jag också kunde vara påverkad av den offentliga diskursens stereotyper mot vissa innovationer. Resultatet är det här arbetet.I undersökningens centrum står frågan, om införandet av de bärbara datorerna verkligen har förändrat elevernas rastvanor. Samtidigt skulle det undersökas om en sådan möjlig förändring påverkar lektionerna på något sätt. Därför gjordes en enkät bland 94 elever på en skola i Lunds kommun. Eleverna frågades om sina rastvanor i samband med datoranvändning. En andra enkät bland 12 lärare på samma skola och en ytterligare skola, belyste pedagogernas uppfattning av utvecklingen.Arbetet visar att rastvanorna har förändrats. Samtidigt visar undersökningen en bild av elever som har ett distanserat förhållningssätt mot sina datorer. Däremot visar sig förhållandet till mobilerna inte lika distanserat. Undersökningen leder till slutsatsen att eleverna för det mesta ser datorerna som ett redskap för lärandet i skolan och använder redskapet sällan som underhållningsverktyg i skolkorridorerna, men däremot tenderar mobilerna mot riktningen att ställer till problem. Det kan orsaka en upptagenhet hos eleverna.

The purpose of this study is to investigate the ways in which relevant personnel view dataveillance and user privacy, in the context of providing internet access via desktop computers at public libraries. Two research questions are put forth: 1. ”In what ways do relevant personnel engage with user privacy, in relation to dataveillance?” and 2. ”What obstacles and opportunities do relevant personnel experience in this line of work?”. Purposeful sampling was employed and semi-structured interviews were conducted with seven individuals either employed by a public library or by the municipality at large in supporting- or executive-roles. The interviews were analyzed using Tavani’s (2007; 2008) and related theories of privacy as well as previous research on the topic. Among the findings were that personnel found themselves prohibited, due to several factors, in the extent to which they were able to customize desktop access to guard against dataveillance’s privacy-intrusions. Furthermore, awareness of the particulars of dataveillance was limited amongst personnel as well as in the most frequent desktop users. Obstacles discerned from the analysis included a lack of personnel training, dataveillance-companies vertical integration, as well as the potential of privacy protection-technologies to mask illegal activities. Opportunities discerned from the analysis included the potential for an expanded approach to raise awareness amongst users about dataveillance as well as a firm dedication across the institution to tackle the issue. Limitations of the study’s results include the narrow scope of its sampling.

The One-to-One project is initiated in schools across the country but there is no research on how it affects the students' physical work environment and health from a holistic perspective. Both national, public and private schools face a need to develop the work environment, especially for the students, as the school implements the One-to-One PCs. The study aims to investigate the impact of One-to-One computers on students’ physical and mental health in a work environmental perspective in a secondary school. This study examines: How does the introduction of One-to-One PCs affect mental and physical work environment for pupils in an upper secondary school with vocational training? The study was conducted as a quantitative survey of students at a Swedish secondary school. The result includes that students feel the school work is not geared towards working with a computer as a tool, and that there is a lot that can be done regarding school environment. The study discusses aspects of pupils' health and changes that could improve the school environment.