Vi har undersökt hur samhällskunskapslärare på gymnasiet förhåller sig till kontroversiella frågor. Ämnesområdet valdes med tanke på samhällskunskapens potential för diskussioner i frågor som kan upplevas som kontroversiella. Syftet blev därför att undersöka hur samhällskunskapslärare upplever och hanterar kontroversiella frågor. Såväl skolmyndigheter som forskningsfältet är positivt inställda till kontroversiella frågor eftersom de kan utveckla elevers demokratiska kompetens samt hjälper läraren att göra ämnesinnehållet mer levande. Samtidigt existerar en aktuell debatt om i vilken utsträckning lärare uppmuntrar till diskussioner eller ifall de undviker att lyfta och bemöta kontroversiella frågor i klassrummet.        För att uppfylla ovan nämnda syfte utforskade vi först ämnesområdet genom relevant internationell och nationell forskning. Detta för att därefter klargöra begreppsdefinitionen och presentera våra teoretiska glasögon i form av de deliberativa och agonistiska samtalsteorierna. Resultatet visade att lärarnas tolkning av kontroversiella frågor låg nära de vi identifierat från forskningsfältet och att lärarna vi intervjuat generellt är positivt inställda till att arbeta med kontroversiella frågor. Vårt empiriska material för att utforska ämnesområdet består av sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju olika samhällskunskapslärare.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka samband mellan läroplanernas värde-grundsbeskrivning och kurs-/ämnesplanerna i svenskämnet för att se vilka möjligheter som finns för ett svenskämne genomsyrat av värdegrunden. Det är framför allt två fak-torer som föranledde undersökningen i denna uppsats. För det första innebär de nya styrdokumenten att lärarna måste analysera och diskutera dem för att se hur man kan arbeta med dem. För det andra måste värdegrunden numera genomsyra skolans verk-samhet, vilket även inbegriper all undervisning i alla ämnen. Undersökningen har inne-burit att läroplanernas värdegrundsbeskrivningar och svenskämnets kurs-/ämnesplaner har analyserats och jämförts från årskurs 7 till och med gymnasiet. Problemformule-ringarna har varit (i) hur framställs värdegrunden i läroplanerna?, (ii) vilka kopplingar till värdegrunden finns i kurs-/ämnesplanerna?, och (iii) vilka möjligheter ges i kurs-/ämnesplanerna för värdegrundsarbete? Resultaten från undersökningen visar till exem-pel att skönlitteratur, deliberativa samtal och ett erfarenhetspedagogiskt perspektiv på undervisningen skapar möjligheter för värdegrundsarbete. Undersökningen visar också att läroplanerna uttrycker övertygelsen att sakliga prövningar leder fram till påståenden förenliga med skolans värdegrund eftersom kunskap och logik kommer att leda oss rätt. Kurs-/ämnesplanerna ger också eleverna utrymme åt att arbeta med saklig prövning i olika former.

Lennartsdotter Ward, Jenny (2016). En värdegrund för alla. En intervjustudie om samtalets möjligheter och begränsningar för utformandet av ett inkluderande värdegrundsarbete i gymnasieskolan (A value system for all. An interview study on the possibilities and limitations of communication as a method for forming an inclusive value education in upper secondary school). Specialpedagogprogrammet; Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp. Föreliggande studie när en förhoppning att bidra till att det specialpedagogiska perspektivet vidgas till att även omfatta skolors värdegrundsarbete som en faktor som kan fungera såväl inkluderande som exkluderande i skapandet av en skola för alla.Problemområdet i examensarbetet är undersöka hur värdegrund och värdegrundsarbete gestaltas, förmedlas och förankras till gymnasieelever, vilka eventuella hinder och möjligheter som upplevs av (i huvudsak) verksamma lärare, samt undersöka på vilka sätt dess innehåll och praktik kan fungera inkluderande som exkluderande för elever från skilda bakgrunder. Syftet med studien är att undersöka vilken roll värdegrund och värdegrundsarbete kan spela för uppfyllandet av en skola för alla, en skola där alla elever oavsett bakgrund, är inkluderade. Jag har sökt få inblick i ett antal verksamma gymnasielärares, specialpedagogs och skolledares upplevelser och erfarenheter av skolans värdegrund och implementeringen av värdegrunden i gymnasieskolan, samt vilka eventuella möjligheter och hinder de eventuellt upplever i detta arbete. Eftersom mina frågor behandlar någons förståelse, tolkning och upplevelse av begrepp och situationer kopplade till dessa begrepp har jag som metod valt att använda mig av kvalitativa intervjuer, sammanlagt sju stycken.Då samtliga respondenter lyfter kommunikation (i form av samtal, diskussion, argumentation och debatt) som det primära verktyget för värdegrundsarbete, och ämnet är värdegrund och värdegrundsarbete (en form av demokratisk fostran) har jag valt att som teoretisk ram använda Jürgen Habermas teorier om deliberativ demokrati och det kommunikativa handlandet samt Tomas Englunds teori om det deliberativa samtalet. Det deliberativa samtalet har, av bland andra Skolverket, lyfts som en metod som gynnar värdegrundsarbetet i skolan och kännetecknas (enligt Englunds definition) av samtalet ska ge olika argument utrymme; vara tolerant; ha inslag av kollektiv viljebildning; ifrågasätta traditionella uppfattningar och helst utesluta lärarledning. Såväl Habermas som Englunds teorier har fått motta en kritik, och en kort sammanfattning ges av den kritik som har relevans för föreliggande studie, samt en kort presentation av några alternativa ansatser (agonistisk deliberation, perspektivisering och överlappande konsensus).Resultat och analys visar att såväl värdegrund (som den formuleras i skollag och läroplaner) som värdegrundsarbete ses av samtliga respondenter som något positivt och självklart. Samtidigt är det behäftat med flera paradoxer och dilemman som den enskilde läraren efter bästa förmåga måste finna lösningar på. Vidare är det framförallt vissa lärare som aktivt arbetar med värdegrunden och jag tolkar bristen på representation som att det finns ett behov av att, ur ett maktperspektiv, reflektera över vilka signaler som ges; vilka som ses som ”Vi”, (dvs de normala och önskvärda) och vilka som är ”de Andra” (dvs de som behöver förändras). Trots de fördelar som finns med det deliberativa samtalet som metod för värdegrundsarbete finns det flera invändningar, varav de främsta handlar om metodens otillfredsställande förmåga att hantera de asymmetriska maktrelationer som finns i skola och klassrum. För det första institutionell ojämlikhet; då det ligger i lärarens uppdrag att bedöma och betygssätta eleven så är det troligt att denne rättar sig efter lärarens förväntningar. För det andra tas för liten hänsyn till social ojämlikhet och kulturell dominans; det vill säga att de redan socialt, ekonomiskt eller kulturellt privilegierade har tolkningsföreträde i samtalen. Majoritets-kulturens värderingar ses som normala, rationella och självklara vilket fungerar begränsande och exkluderande för (vissa) elever med andra/delvis andra värderingar, och kan få till konsekvens att elever väljer att vara tysta istället för att delta. En annan svaghet handlar om metodens svårigheter med att bemöta anti-demokratiska åsikter; det deliberativa samtalets form och innehåll utgör ett demokratiskt ramverk som gör det nästintill omöjligt att samtala med personer som inte delar samma grundläggande demokratiska värderingar. En komplicerande svårighet är att det deliberativa samtalet vilar på föreställningen om förnuft, rationella argument och medborgarskap, medan många värderingar och argument snarare härstammar från känsla, empati och relationer. Min slutsats är att det deliberativa samtalet kan ge värdefull vägledning för hur ett gott värdegrundsarbete kan struktureras. Samtidigt måste det kompletteras av ett maktperspektiv som jag sammanfattningsvis benämner ”asymmetriska maktrelationer”, samt diskussionen om hur skolan demokratiskt ska förhålla sig till icke-demokrater. Jag menar att specialpedagogiken behöver ta täten här och sätta maktrelationer och kommunikationsmönster på agendan.Specialpedagogisk implikation: Skolan ska vara en skola för alla, alla ska vara inkluderade. Ett sätt att arbeta med detta är genom värdegrund och värdegrundsarbete. I bästa fall fungerar detta inkluderande, genom att tillsammans diskutera och enas om samhällets gemensamma värderingar skapas ett kollektivt ”Vi”. Men skolans värdegrund kan även fungera exkluderande, både till innehåll och i praktik. Specialpedagogiken har ett särskilt ansvar att bevaka de ”röstsvagare” elevernas skolsituation och därför behöver den undersöka vilka som ges utrymme att tala och vilka som kan komma att tystna, vad som anses okej att tala om och vilka – och vems – tolkningar det är som har företräde. Specialpedagoger måste fråga sig hur de (och annan skolpersonal) bättre kan arbeta med värdegrund i syfte att skapa en inkluderande värdegemenskap med målet att skapa likvärdig skola, en skola för alla.

Denna kvalitativa studie har som syfte att utveckla kunskap om hur undervisning i naturorienterande ämnen kan bidra till att utveckla elevers förmåga till ställningstagande i klimatfrågor. Frågeställningarna som studien har för syfte att besvara är följande: vilka sorters argument förekommer i elevers ställningstagande i klimatfrågor? Och hur kan samtal i undervisningen utveckla elevers förmåga till ställningstagande i klimatfrågor? En undervisningssekvens på tre lektioner har genomförts i två olika klasser. Deltagarna i studien gick i årskurs fem och var 11 till 13 år gamla. Till största del bestod lektionerna av deliberativa samtal i fokusgrupper som observerades och dokumenterades med hjälp av video- och ljudinspelning. Dessutom fördes loggboksanteckningar kopplade till observationerna. Deltagarna fick även genomföra ett förtest och ett eftertest, i syfte att samla in datamaterial för att kunna besvara studiens frågeställningar. Resultatet visade att eleverna använde sig av fyra olika sorters argument i sitt ställningstagande i klimatfrågor, nämligen: estetiska argument, nyttoargument, miljöetiska argument samt klimatargument. Vidare visade resultatet att samtal kan användas för att utveckla elevers förmåga till ställningstagande genom att det möjliggör: lärarens stöd, stöd från andra elever och ifrågasättande av andras argument. Sammanfattningsvis visar denna studie att undervisning i form av samtal kan gynna elevers ställningstaganden i klimatfrågor.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några yrkesverksamma gymnasielärare i svenska arbetar med skönlitteratur i skolan i relation till de värden som skönlitteratur antas förmedla, såsom empati och medmänsklighet, samt hur detta påverkar vilka skönlitterära verk som används i litteraturundervisningen. Studiens syfte är också att undersöka hur dessa lärare tar reda på om skönlitteraturen faktiskt lyckas förmedla önskade värden till eleverna. Inledningsvis ges en kort bakgrundsbeskrivning av hur skolans uppdrag som fostrare av demokratiska medborgare har förändrats över tid till att idag snarare handla om att förmedla en specifik värdegrund. Detta ställer nya frågor om skönlitteraturens funktion och lärarens didaktiska avvägningar i samband med litteraturundervisningen. Teoretiska utgångspunkter som litteraturens legitimeringar, narrativ fantasi och deliberativa samtal sammanfattas. En redogörelse för tidigare forskning innefattar Gunilla Molloy, Eva Hultin, Malin Alkestrand och Gustav Borsgård som alla har gjort studier om litteraturundervisning, litteratursamtal och olika former av värdeförmedling i relation till skönlitteraturen. Studiens metod utgörs av en kvalitativ studie där två lärare på en folkhögskola och två lärare på ett gymnasium intervjuas. Analysen utmynnar i slutsatser som visar den stora behållningen av sådan skönlitteratur som ger möjlighet till perspektivbyte, tematiska diskussioner och kunskaper om samhället. Särskilt framhålls boksamtalens betydelse för att synliggöra olika värden och reflektera över mänskliga levnadsvillkor och erfarenheter. Studien avslutas med att slutsatserna diskuteras och jämförs med den tidigare forskningen och formulerar sedan frågor för framtida forskning om exempelvis ämnesövergripande arbete i litteraturundervisningen och specifika litterära genrers unika möjligheter att förmedla en värdegrund.

The purpose of the study is to investigate how social studies teachers in Sweden’s upper secondary school view the democratic challenges we face today in Sweden, as well as how they integrate these into their teaching with connections to what appears in the curriculum. These challenges come in the form of antidemocratic values, threats to the democratic conversation and democratic exclusion. The study is based on a qualitative interview study. The material that forms the basis for the work is the social studies teachers in Sweden’s upper secondary school based in Southern Sweden and from the Swedish curriculum for the upper secondary school and the syllabus for social science. Human rights, gender equality and people’s equal value are some of the fundamental values that counter democratic challenges. On the other hand, the so-called democracy mission faces challenges, as the school has doubled missions. The results have then been analyzed through Robert Dahl’s democracy model. Based on the results of the study, it can be concluded that the previous challenges to democracy still exist, while increasing at lower ages.

Um dos principais problemas apresentados pela concepção tradicional de democracia, caracterizada pela mera competição política entre interesses ou preferências, é sua insuficiência na avaliação dos resultados políticos. Em contraposição, a idéia de uma democracia deliberativa pretende, dentre outros objetivos, fornecer uma reflexão epistêmica, na medida em que se propõe a ir além do mérito dos procedimentos democráticos, com vistas a apresentar boas razões para as escolhas públicas. Ela requer uma justificação pública que se faça por meio da argumentação pública de todos os concernidos. Essa abordagem, contudo, é comprometida por falhas relacionadas a sua postura excessivamente idealista caso entendamos os procedimentos deliberativos como discussões políticas efetivas voltadas para o consenso ou à eventual vagueza de seus parâmetros epistêmicos. Procuro defender, em sentido contrário, que critérios adequados à justificação pública podem ser encontrados na concepção política de justiça presente no liberalismo político de John Rawls. Sua proposta deve ser interpretada, em discordância com críticas correntes, como defensora da democracia e plenamente compatível com a deliberação democrática. / One of the major problems that beset the traditional conception of democracy, marked by a mere political contention of interests or preferences, is the absence of a due appraisal of political outcomes. Contrarily, the idea of deliberative democracy intends inter alia to provide an epistemic account so far as it goes beyond procedural values in order to find good reasons for a public choice. It claims a public justification by way of a public reasoning among all those concerned. This account reveals, however, shortcomings for being either too idealist if its deliberative procedures mean a public discussion whose aim is consensus or too vague whether one considers those procedures as epistemic standards. I sustain otherwise that appropriate criteria for public justification can be found in a political conception of justice supported by John Rawls political liberalism. This account is to be shown in opposition to common objections - as encouraging democracy and not inimical to democratic deliberation.

Submitted by JOSIANE SANTOS DE OLIVEIRA (josianeso) on 2017-10-04T14:02:31Z No. of bitstreams: 1 José Carlos de Castro Dantas_.pdf: 1311441 bytes, checksum: a765d1fddb4b6e12d592013a80b9106e (MD5) / Made available in DSpace on 2017-10-04T14:02:31Z (GMT). No. of bitstreams: 1 José Carlos de Castro Dantas_.pdf: 1311441 bytes, checksum: a765d1fddb4b6e12d592013a80b9106e (MD5) Previous issue date: 2017-06-09 / UEMA – Universidade Estadual do Maranhão / A tese básica dessa pesquisa toma a democracia deliberativa pública como paradigma teórico e como recurso político relevante para as democracias moderno-contemporâneas plurais e complexas. É fato histórico que, na heterogênica construção da democracia ocidental estabelecida como regime político mais apropriado, esse modelo deliberativo pode constituir-se atualmente em notável proposição de ethos e práxis democrática e, consequentemente, como objeto de intensos debates. Seus defensores advogam, comumente, que aquilo que é considerado do interesse comum seja resultado dos processos de deliberação coletiva, racional e equitativa entre indivíduos livres e iguais. Além disso, a democracia deliberativa é uma concepção de governo democrático que prioriza a discussão racional na vida política. Princípios associados do liberalismo rawlsiano, tais como o da preservação das liberdades subjetivas, da pluralidade e da razão pública, e do republicanismo pettitiano da liberdade como não dominação positiva fundamentando a democracia, são contributos relevantes considerados à luz racionalidade e dos princípios discursivos habermasianos os quais fundamentam a concepção deliberativo-procedimental no âmbito correlacional do direito e da política. Nesse contexto, o orçamento participativo de Porto Alegre, calcado no histórico associativismo local e na vontade política da Administração Popular entre 1990 e 1996 cujos procedimentos metodológico-discursivos estabeleceram que cidadãos livres e iguais habilitam-se, de cooperações institucionais, a debates, avaliações e decisões em torno dos interesses públicos, foi tomado nessa pesquisa como modelo exemplar de possibilidade deliberação democrática pública. / The basic thesis of this research takes public deliberative democracy as a theoretical paradigm and as a relevant political resource for pluralistic and complex modern contemporary democracies. It is a historical fact that, in the heterogeneous construction of Western democracy established as the most appropriate political regime, this deliberative model can now constitute a remarkable proposition of ethos and democratic praxis and, consequently, as the object of intense debates. Its defenders commonly advocate that aspects considered of common interest have to be a result of processes of rational, equitative and collective deliberation between free and equal individuals. Moreover, deliberative democracy is a conception of democratic government that prioritizes rational discussions in political life. In the Habermasian theory, in particular, contributions such as the Rawlsian liberalism, concerning preservation of subjective freedoms and public reason, and the Pettitian republicanism, related to freedom as positive non-domination, are considered within the context of rationality and discoursive principles, which ground the deliberative-procedural conception on the correlacional scope of law and politics. The context of the Porto Alegre participatory budgeting, based in the historical and local associativism and in the political will of the Popular Administration, whose metodological-discoursive procedures established that free and equal citizens qualify themselves, within the context of institutional cooperations, to debates, evaluations and decisions of public interests, was taken in this research as an exemplary model of possibility of public democratic deliberation.

Submitted by Sara Ribeiro (sara.ribeiro@ucb.br) on 2017-08-09T16:39:01Z No. of bitstreams: 1 JoaoHeliofardeJesusVillarDissertacao2016.pdf: 1435135 bytes, checksum: 9dafb3b1a590e73843c1fad0baa840b5 (MD5) / Approved for entry into archive by Sara Ribeiro (sara.ribeiro@ucb.br) on 2017-08-09T16:42:55Z (GMT) No. of bitstreams: 1 JoaoHeliofardeJesusVillarDissertacao2016.pdf: 1435135 bytes, checksum: 9dafb3b1a590e73843c1fad0baa840b5 (MD5) / Made available in DSpace on 2017-08-09T16:42:55Z (GMT). No. of bitstreams: 1 JoaoHeliofardeJesusVillarDissertacao2016.pdf: 1435135 bytes, checksum: 9dafb3b1a590e73843c1fad0baa840b5 (MD5) Previous issue date: 2016-11-26 / This dissertation addresses the following question: Given that the state obeys the principle of secularism, religious reasons are admissible in the public sphere, in the debate involving fundamental issues aiming political decisions? That is, in the deliberative process which occurs in the public arena, is it compatible with the obligations of citizenship that someone support a legislation, or a public policy, grounded in religious reasons? In political philosophy, there are three main ways to answer this question, which will be studied here, having as starting point the theory of public reason of John Rawls and others: (i) the thesis sustaining that the principle of secularism implies that religious arguments must be circumscribed to private sphere; (ii) the admissibility of this sort of arguments, provided that they were translated in public reasons, universally accessible; (iii) the defense of the participation of the religious person in the public debate, without any restriction, as a corollary of his right of free expression in the public deliberative process. The study ends with a summary where the author try to present a conclusion with a proposal of conciliation. / Esta disserta????o se prop??e a responder a seguinte pergunta: Estabelecido que o Estado ?? laico, ?? admiss??vel a introdu????o de raz??es religiosas no debate na esfera p??blica, acerca de quest??es fundamentais sobre as quais o Estado deva formalizar a sua vontade? Isto ??, na arena p??blica, no processo de delibera????o pol??tica, ?? poss??vel ao cidad??o defender uma legisla????o ou uma pol??tica p??blica com base em raz??es de natureza religiosa? S??o abordadas tr??s posi????es que procuram responder a essa indaga????o, tendo como ponto de partida e contraponto a doutrina das raz??es p??blicas defendida por John Rawls e outros autores: (i) a tese de que, em decorr??ncia da laicidade, o argumento religioso deve ficar circunscrito ?? esfera privada; (ii) a admiss??o desse argumento no debate pol??tico, desde que traduzido em raz??es p??blicas, universalmente acess??veis; e (iii) a defesa da participa????o do religioso, no debate pol??tico, sem constri????o de qualquer natureza, como consequ??ncia do seu direito ?? livre express??o no processo de delibera????o p??blica. O estudo finaliza com um breve resumo seguido de uma conclus??o que procura apresentar uma concilia????o dessas posi????es, numa perspectiva pluralista.

A discussão contemporânea sobre a organização de uma sociedade política que estabeleça princípios normativos visando à legitimação do Estado de direito está no epicentro da fundamentação das teorias de democracia deliberativa. Assim, indagaremos sobre a estruturação de mecanismos constitucionais que possibilitem o exercício dos direitos políticos para a formação da opinião pública. A tese a ser defendida é que há pontos problemáticos na teoria deliberativa de Habermas que dificultam a sua aplicação na práxis social. O que observamos é a necessidade do estabelecimento de mecanismos para a defesa dos cidadãos perante a forma instrumental por meio da qual os sistemas sociais operam na sociedade capitalista tardia. Por isso, com o auxílio da teoria de democracia contestatória e a concepção de liberdade republicana, apresentadas por Pettit, almejamos salvaguardar os princípios discursivos da teoria habermasiana de democracia e, ao mesmo tempo, possibilitar uma ampliação no processo de reconstrução normativa e discursiva do Estado democrático de direito. A teoria republicana de liberdade como não-dominação nos oferece um estratagema para escapar da aporia na qual as teorias contemporâneas de democracia deliberativa encontram-se aprisionadas, em particular, no que se refere à finalidade de equilibrar a força de legitimação do poder comunicativo e a sua influência na formatação do aparelho administrativo-estatal. / The contemporary discussion on the organization of a political society to establish normative principles aimed at legitimizing the rule of law is at the epicenter of the grounds of deliberative democracy theories. Therefore, we inquire on structuring constitutional mechanisms that enable the exercise of political rights for the formation of public opinion. The thesis to be defended is that there are trouble spots in the deliberative theory of Habermas that hinder their implementation in social praxis. What we observe is the need to establish mechanisms for the protection of citizens before the instrumental means by which social system operate in late capitalist society. Therefore, with the help of contestatory democracy theory and the design of republican liberty, presented by Pettit, we aim to safeguard the discursive principles of Habermas\' theory of democracy and at the same time, enabling an expansion in the process of normative and discursive reconstruction of the democratic state of law. The republican theory of freedom as non-domination gives us a ploy to escape quandary in which contemporary theories of deliberative democratic are trapped in particular as regards the purpose of balancing the legitimacy under power communicative and their influence in shaping the administrative-state apparatus.