Made available in DSpace on 2015-10-19T11:50:07Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Meirelles2013.pdf: 1499397 bytes, checksum: d11b2e2de66c294006b3f5e7ab51d2e2 (MD5) Previous issue date: 2013-03-19 / It discusses how new movements expand the possibilities for civil socitey participation in the processes of political deliberation characteristic of contemporary pluralistic and democrate societies. It based on experiences of national adoption of quotas act in public universities / Neste trabalho discute-se de que modo os novos movimentos sociais ampliam as possibilidades de participação da sociedade civil nos processos de deliberação política característicos das sociedades democráticas e pluralistas contemporâneas. Parte-se da experiência nacional de adoção de cotas raciais nas instituições públicas de ensino superior

Made available in DSpace on 2014-07-29T15:22:32Z (GMT). No. of bitstreams: 1 VERSAO FINAL DISS MARCELO IGOR DE SOUSA.pdf: 2562198 bytes, checksum: 1cfa0fd60439cdd1449fc8705608b64a (MD5) Previous issue date: 2012-06-21 / The purpose of this research is to investigate the user participation in the websites e-Democracia and Votenaweb, from the theoretical standpoint of deliberation and online conversation. The online participation has its both its advanced by the possibilities of tools, but retains problems of access and quality of participation, lack of engagement and disinterest in political discussions. The research is developed through a descriptive evaluation of sites, a content analysis of citizen participation and a comparison between the particularities of each site. This dissertation shows that, in general, the sites carry, through their tools, the role of bringing citizen closer the legislative process, whether in an informal way, closer to conversational processes, as in the case of Votenaweb, or in more formal and argumentative ways, as in the case of e-Democracia. To a lesser extent, the sites play also a role in tightening the gap between citizens and their elected representatives. Regarding the content of the comments, different categories are identified as essential elements of deliberative democracy, in order to identify it´s different and possible levels, as well as the determination of actions mediated by the tools provided by the examined media devices, noting also to which extent that kind of participation contributes - or could contribute - to citizenship. About the comparison are shown the differences between the two sites, aspects that are inferred from primary difference between them: the fact that an experiment has been organized by the society, Votenaweb, and another organized by the State, in case the e-Democracia responsibility of the Chamber of Deputies. It analyzes the possibilities and limitations of the tools, in addition to meeting the targets proposed in its objectives. The research points to a finding of supply, in both sites, significant potential of participatory tools, but that, in fact, the uses of these tools and levels of interaction between the participants are still unsatisfactory. Finally, other elements are highlighted: the need for political and administrative structures more porous and the indication that institutional and non-institutional sites should act in a complementary way to participate in this offer, due to the different dynamic languages, public access and interference in the field political. / O propósito desta pesquisa é realizar um estudo da participação pública realizada nos sites e-Democracia e Votenaweb, a partir dos referenciais teóricos de deliberação e conversação online. A participação online tem seus avanços pelas possibilidades de ferramentas, mas conserva problemas de acesso e de qualidade de participação, de falta de engajamento e desinteresse por discussões políticas. A pesquisa se desenvolve por meio de uma avaliação descritiva dos sites, uma análise do teor dos conteúdos das participações cidadãs e de uma comparação entre as particularidades de cada site. Esta dissertação mostra que, de forma geral, os sites cumprem, por meio de suas ferramentas, o papel de aproximar o cidadão do processo legislativo, seja de um modo informal e mais próximo do conversacional, no Votenaweb, ou mais formal e argumentativo, no e-Democracia. Em menor proporção, os sites cumprem um papel de aproximarem os cidadãos de seus representantes eleitos. Nos conteúdos dos comentários, são identificadas categorias a partir de elementos essenciais da democracia deliberativa, com o objetivo de identificar níveis, os quais sejam possíveis, de deliberação nas ações mediadas pelas ferramentas apresentadas pelos dispositivos midiáticos em questão, destacando também em que circunstância essa participação contribui ou pode contribuir para a cidadania. Sobre a comparação, são apresentadas as diferenças entre os dois sites, aspectos que se depreendem da diferença principal entre eles: o fato de uma experiência ter sido organizada pela sociedade, Votenaweb, e outra organizada pelo Estado, no caso, o e-Democracia, de responsabilidade da Câmara dos Deputados. São analisadas as possibilidades e limitações das ferramentas, além do cumprimento das metas propostas em seus objetivos. A pesquisa aponta para uma constatação de oferta, em ambos os sites, de ferramentas de significativo potencial participativo, mas que, de fato, os usos dessas ferramentas e os níveis de interação entre os participantes ainda são insatisfatórios. Por fim, outros elementos ressaltados são: a necessidade de estruturas político-administrativa mais porosas e a indicação de que sites institucionais e não institucionais devem atuar de forma complementar nessa oferta de participação, devido às diferentes dinâmicas de linguagens, acesso ao público e interferência no campo político.

Submitted by Renata Lopes (renatasil82@gmail.com) on 2016-06-02T18:41:04Z No. of bitstreams: 1 ludmilamarianoronhasouza.pdf: 684066 bytes, checksum: 7cdd64db27e0581a2ec9a8f3505f7c76 (MD5) / Approved for entry into archive by Adriana Oliveira (adriana.oliveira@ufjf.edu.br) on 2016-07-02T13:18:19Z (GMT) No. of bitstreams: 1 ludmilamarianoronhasouza.pdf: 684066 bytes, checksum: 7cdd64db27e0581a2ec9a8f3505f7c76 (MD5) / Made available in DSpace on 2016-07-02T13:18:19Z (GMT). No. of bitstreams: 1 ludmilamarianoronhasouza.pdf: 684066 bytes, checksum: 7cdd64db27e0581a2ec9a8f3505f7c76 (MD5) Previous issue date: 2012-03-16 / Investiga-se a aplicação do conceito habermasiano de esfera pública e suas adequações para a consolidação da democracia e para o exercício da cidadania. Verifica-se a base dos princípios da democracia deliberativa na fundamentação de um espaço social de formação de uma opinião pública que tenha poder de intervenção no cenário sociopolítico brasileiro. Analisa-se o caso da Lei da Ficha Limpa e sua repercussão com ênfase no campo comunicacional da internet. Conclui-se que a internet é uma importante ferramenta para uma nova formatação do conceito de esfera pública e sua influência no exercício democrático brasileiro. / Investigate the concept of Habermas’ application of public sphere and it’s appropriateness for the consolidation of democracy and the exercise of citizenship. Verify the basis of the principles of deliberative democracy in the grounds of a social space for forming a public opinion that has the power to intervene in the brazilian sociopolitical scenario. Analyze the case of Ficha Limpa’s law and it’s consequences with emphasis in the field of internet communication. Conclude that the internet is an important tool for formatting a new concept of public sphere and its influence on brazilian democratic exercise.

Submitted by Renata Lopes (renatasil82@gmail.com) on 2016-06-28T13:44:24Z No. of bitstreams: 1 ludmilamarianoronhasouza.pdf: 684066 bytes, checksum: 7cdd64db27e0581a2ec9a8f3505f7c76 (MD5) / Approved for entry into archive by Adriana Oliveira (adriana.oliveira@ufjf.edu.br) on 2016-07-13T15:47:45Z (GMT) No. of bitstreams: 1 ludmilamarianoronhasouza.pdf: 684066 bytes, checksum: 7cdd64db27e0581a2ec9a8f3505f7c76 (MD5) / Made available in DSpace on 2016-07-13T15:47:45Z (GMT). No. of bitstreams: 1 ludmilamarianoronhasouza.pdf: 684066 bytes, checksum: 7cdd64db27e0581a2ec9a8f3505f7c76 (MD5) Previous issue date: 2012-03-16 / Investiga-se a aplicação do conceito habermasiano de esfera pública e suas adequações para a consolidação da democracia e para o exercício da cidadania. Verifica-se a base dos princípios da democracia deliberativa na fundamentação de um espaço social de formação de uma opinião pública que tenha poder de intervenção no cenário sociopolítico brasileiro. Analisa-se o caso da Lei da Ficha Limpa e sua repercussão com ênfase no campo comunicacional da internet. Conclui-se que a internet é uma importante ferramenta para uma nova formatação do conceito de esfera pública e sua influência no exercício democrático brasileiro. / Investigate the concept of Habermas’ application of public sphere and it’s appropriateness for the consolidation of democracy and the exercise of citizenship. Verify the basis of the principles of deliberative democracy in the grounds of a social space for forming a public opinion that has the power to intervene in the brazilian sociopolitical scenario. Analyze the case of Ficha Limpa’s law and it’s consequences with emphasis in the field of internet communication. Conclude that the internet is an important tool for formatting a new concept of public sphere and its influence on brazilian democratic exercise.

Structured Academic Controversy (SAC) är en internationellt beprövad metod för att bedriva deliberativa samtal om samhällsfrågor i skolan. SAC har dock inte beforskats i svensk kontext tidigare. Examensarbetet syftar till att få kunskap om högstadielärares erfarenheter av den deliberativa diskussionsmodellen SAC i ämnet samhällskunskap. Studien bör förstås i relation till att utreda SAC:s möjligheter, utmaningar och problem som didaktisk metod i ämnetsamhällskunskap och SAC:s potential i förhållande till läroplanens övergripande mål och riktlinjer. Empirin har samlats in genom intervjuer med två lärare som testat SAC efter vårt lektionsupplägg i totalt fem klasser. Resultatet visar att SAC kan vara en lämplig metod i samhällskunskapsundervisningen, då den potentiellt utvecklar ämnesspecifika förmågor och kunskaper samt ett bättre samtalsklimat och ett ökat elevdeltagande. Den största utmaningen med metoden är lärarnas brist på tid ur olika aspekter. Främst gäller det lärarnas behov av tid till förberedelse samt bristen på undervisningstid.

Under 2010-talet har en ökad polarisering och populism vuxit fram vilket påverkar diskussionsklimatet i samhället. Detta ger konsekvenser för den svenska skolans möjligheter att forma demokratiska medborgare. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur ett deliberativt förhållningssätt kan främja formandet av demokratiska medborgare, vilka förutsättningar som krävs och vilka möjligheter det ger för skolan. Litteraturstudien visar att en av huvudförutsättningar för ett deliberativt förhållningssätt är att alla elever ska kunna delta på jämlika grunder. Dock är detta svårt då maktstrukturer och marginalisering även påverkar skolkontexten. Därför krävs det lärare som skapar goda relationer, ett öppet klassrum och ställer rätt frågor. Ett deliberativt förhållningssätt ger möjlighet för fler att komma till tals på grund av att det belyser vikten av att flera olika perspektiv ska ta plats i samtalet. Förhållningssättet öppnar upp för att på ett säkert och strukturerat sätt lyfta kontroversiella frågor. På så sätt får eleverna praktisk erfarenhet av en demokrati som tar till vara på varje elevs unika röst.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka de didaktiska möjligheter och fallgropar som finns med att använda skönlitteratur såsom Gräset sjunger (1950) för att diskutera värdegrundsfrågor inom svenskämnet på gymnasienivå. Metoden som används är diskursanalys utifrån ett intersektionellt perspektiv med fokus på maktaxlarna genus, ras och klass. Studiens resultat visar att genom att kombinera olika maktaxlar såsom genus, ras och klass kan den hegemoniska maskuliniteten lyftas fram för att förklara den praktik som legitimerar den patriarkala könsmaktsordningar och dess inverkan i frågan om jämställdhet. Resultaten påvisar också att romanen erbjuder didaktiska möjligheter att nå frågor om jämställdhet och människors lika värde genom att synliggöra normer och strukturer som reproducerar och upprätthåller orättvisor kopplade till genus-, ras- och klasstillhörighet. Den didaktiska fallgropen som studiens resultat påvisar är om fokus riktas enbart på rasifiering eller vitifiering då båda behöver problematiseras och ställas mot varandra för att tydliggöra hur de påverkar och samspelar i skapandet och bevarandet av samhällsnormer. Studien påvisar åckså att om det explicita utesluts försvårar det möjligheten för elever att identifiera det implicita i texten för att synliggöra och belysa hur det konkreta tillsammans med det osynliga bidrar till helhetsförståelsen.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka arbetsmetoder det finns inom samhällskunskapsämnet som främjar elevers vilja till politiskt deltagande och engagemang. Vi finner en problematik i att samhällskunskapsdidaktiken inte har presenterat några konkreta eller utvärderade metoder för hur vi som lärare på bästa möjliga sätt kan utforma vår undervisning för att arbeta aktivt med att bilda demokratiska samhällsmedborgare. För att ta reda på vilka arbetsmetoder som förmedlar demokratiska förmågor, intressen och vilja till engagemang på bästa sätt har vi valt att använda oss av en systematisk översikt för att sammanställa nationell och internationell forskning som visar på olika sätt hur lärare kan utforma sin undervisning. Vårt resultat visar i korthet att projektbaserade uppgifter, deliberativa samtal, det informella skrivandet och studiebesök är framgångsrika metoder för att öka elevers politiska och medborgerliga engagemang samt intresse. De slutsatser som kan tas efter avslutad studie är att de didaktiska arbetsmetoderna i sig inte kan stå själva utan kräver en engagerad lärare med kompetens att förverkliga dess potential. En annan slutsats som studien visar på är att elevers förutsättningar kan se olika ut, vilket kan påverka deras tilltro till att bli politiskt engagerad. I detta fall kan samhällskunskapsämnet ha en utjämnande funktion där dessa elever kan kompensera för de bristande förutsättningar de kan anses ha. Slutligen handlar det didaktiska arbetet i detta fall om att ge alla elever möjligheter till att bli politiskt aktiva och medborgerligt engagerade om vilja finns.

Syftet med denna studie är att beskriva och problematisera hur so- lärare i årskurs 4-6 förhåller sig till såväl som adresserar att undervisa elever om demokrati, genom demokrati för att sedan kunna verka för demokrati. Metoden som används för att få svar på forskningsfrågorna är kvalitativa semistrukturerade intervjuer med ostrukturerade inslag där sex yrkesverksamma lärare från fem olika kommuner blivit intervjuade. Denna studie har eftersträvat att synliggöra hur so-lärare använder sitt demokratiuppdrag i klassrumsundervisning för att tillföra eleverna redskap i form av inflytande, delaktighet och ansvarstagande. Fyra teman med underordnade aspekter som utgjorde intervjuerna föreföll i resultatet. Resultatet påvisar att upplevelsebaserad undervisning genererar mer handgriplighet och lärande. Det kan ske genom att exempelvis utföra olika studiebesök, skriva insändare till en tidning med innehåll som har inverkan på eleverna, samt diverse rollspel. Resultatet visar även att när kommer till att bringa kunskap i ett klassrum med elever som har olika erfarenheter och bakgrund, behövs fostran för att förstå att olikheter är en fördel. Det är fördelaktigt att elever urskiljer fenomen på varierande sätt och uppdraget för lärare är att ge elever verktyg till att uppfatta det som något berikade, att alla behövs. / The purpose of this study is to describe and problematize how the teaching assignment is addressed as well as how social studies teachers in grades 4-6, who teach students about democracy through democracy in order to then work for democracy, treat it. The method used to answer the research questions are qualitative semi-structured interviews with unstructured elements, where six participants from five different municipalities have been interviewed. This study has sought to make visible how social studies teachers use their democratic mission in classroom teaching by providing students with tools in the form of influence, participation and responsibility. Four themes with subordinate Aspect that made up the interviews appeared in the results. The result shows that experiential teaching generates more tangibility and learning, by carrying out various study visits, writing submissions to a newspaper, content that has an impact on the students, as well as various role-plays. The result also shows that bringing knowledge into a classroom with students with different experiences and backgrounds requires education to understand that differences are an advantage. It is beneficial for students to distinguish phenomena in varying ways, and the task for teachers is to give students the tools to perceive it, as something enriching, that everyone is needed.