Made available in DSpace on 2016-03-22T17:27:05Z (GMT). No. of bitstreams: 1 martina.pdf: 2092251 bytes, checksum: e2ae959520c4a751faeabe5654aa65f6 (MD5) Previous issue date: 2013-03-22 / The presence and influence of technology in the various situations of everyday life are irrefutable. In education, more specifically, technology has changed in many aspects the ways of teaching and learning, being, in many contexts, a support for teaching and learning languages. Regarding the reading ability more specifically, technology is enabling a different context of practice for this activity, the digital reading. Believing that the digital reading can offer some benefits to the reader such as portability and flexibility, a research was developed in order to identify changes in the posture of the reader in this context. Five pupils of an English course were selected for the study, all of them readers of digital texts. The methodological steps were divided in three moments: 1) application of a questionnaire, which aimed selecting the individuals; 2) interview, with the purpose of understanding the concepts and practices related to reading in the life of the individuals; and 3) observation of how pupils read digital texts. The results showed that the goals of digital readers are different from the ones that use printed texts. Moreover, the digital reading implies the dominance of hypertextuality, including the proper use of links, images and videos / irrefutáveis. No campo da educação, mais especificamente, a tecnologia já modificou em muitos aspectos as formas de ensinar e aprender, sendo, em muitos contextos, uma aliada para o ensino e aprendizagem de línguas. No que concerne a leitura mais especificamente, a tecnologia está possibilitando um contexto diferente de prática dessa atividade, a leitura digital. Por acreditar que a leitura digital pode oferecer alguns benefícios ao leitor, como portabilidade e agilidade, desenvolveu-se uma pesquisa com o objetivo de identificar as mudanças na postura do leitor neste contexto. Para o estudo foram selecionados cinco sujeitos, todos leitores de textos digitais. As etapas metodológicas foram divididas em três momentos: 1) aplicação de um questionário, que tinha o objetivo de selecionar os sujeitos; 2) entrevista, com a finalidade de levantar os conceitos e as práticas relacionadas à leitura dos sujeitos; e 3) observação de como os sujeitos procederam ao ler textos digitais. Os resultados mostraram que os objetivos do leitor do texto em tela são diferentes do leitor que usa o texto impresso. Além disso, que a leitura digital implica o domínio da hipertextualidade, incluindo o uso adequado de links, imagens e vídeos

I mars 2017 beslutade den svenska regeringen att förstärka och förtydliga den digitala kompetensen i styrdokumenten för skolan, från förskolenivå till gymnasienivå. Detta innebar en förstärkt skyldighet som lärare att undervisa på ett sätt som främjar elevernas digitala kompetens. Denna uppsats tar sin utgångspunkt i vad nationella och internationella styrdokument har betonat gällande digital kompetens och en digitalisering av skolan. Uppsatsen första frågeställning berör hur IKT används i undervisningen och vad det finns för möjligheter och utmaningar kopplade till användandet av IKT i undervisningen. Den andra frågeställningen undersöker hur läsförståelsen påverkas när man går ifrån den traditionella pappersläsningen till att börja läsa mer digitalt då allt fler elever får egna datorer och läsplattor. Slutsatser som dras i denna uppsats är att det finns en diskrepans mellan policy- och implementeringsnivå. Då digital kompetens förstärks på policynivå utan att lärarna på implementeringsnivå har fått tillräckligt med stöd och utbildning för att kunna klara av detta uppdrag på ett tillfredställande sätt. Trots att det finns många möjligheter kopplade till användandet av IKT i undervisningen, så når detta användande inte sin fulla potential då användandet kantras av flera utmaningar. Avslutningsvis så visar forskningen motstridiga resultat gällande hur läsförståelsen påverkas av att läsa digitalt. Det tycks se ut som att i bästa fall så blir läsförståelsen oförändrad och i värsta fall att läsförståelsen påverkas negativt av att läsa digitalt.

O presente estudo procurará examinar a relação entre o livro e seus principais atores sociais, o leitor, o autor e o editor, no âmbito da popularização dos ereaders, através da investigação sobre as circunstâncias em que a introdução do livro digital pode afetar as estruturas de produção, circulação e apropriação da informação bibliográfica. Utilizamos, para isso, um extenso levantamento de obras e documentos sobre a história editorial e do livro no Brasil, além de referencial teórico concernente ao livro digital, editoria, práticas de leitura e direitos autorais, corroborado por dados estatísticos de mercado, sob a perspectiva de sua produção e circulação, e da penetração social da leitura e dos dispositivos. Compreendemos, como resultado, que os papéis dos agentes da cadeia produtiva do livro podem ser dinamizados através dos recursos proporcionados pelo livro e redes digitais. / This study aims to examine the relationship between the book and its main social actors, the reader, the author and the publisher, in scope of the popularization of ereaders, by research on the circumstances in which the introduction of the digital book can affect the structures of production, circulation and appropriation of biographical information. We used to do this, an extensive survey of works and documents about the story of book publishing in Brazil, as well as theoretical references for the digital book publishing, reading practices and copyright, supported by statistical data market, about the perspective of its production and circulation, and social penetration of reading and devices. We understand, as a result, that the roles of the productive circuit of the book can be streamlined by the resources provided by the book and digital networks.

Les théories et pensées de la lecture ont, au tournant du XXIe siècle, valorisé des approches pragmatiques de la lecture et de l’expérience qu’elle procure. De manière synchrone, le récit contemporain français réinvestit les figures de la lecture et du lecteur. Habituellement rattachées à une tradition parodique et anti-romanesque, elles constituent en fait une force de relance narrative et permettent de repenser les imaginaires littéraires et critiques de la lecture. À l’heure où la démocratisation des outils numériques semble transformer le rapport des sujets au livre et aux savoirs, interroger ces représentations dans les textes littéraires permet de mettre en évidence l’influence du numérique sur les pratiques de lecture comme les attitudes de la réception. Par leur manière d’impliquer le lecteur, de mettre en récit ou en abyme la lecture, et d’accueillir dans le livre de nouvelles figures de la réception, les textes du corpus dessinent et déclinent différents arts de lire. En faisant un objet de fiction du rapport des sujets aux signes qui les entourent ou les traversent, ces récits mettent à distance les méthodes de déchiffrement héritées des théories du texte et du moment formaliste de la théorie. Une pensée de la lecture s’élabore ainsi depuis les textes littéraires. Matière fictionnelle et narrative, elle fonctionne comme relance romanesque, et fait ressurgir la tentation critique d’une parole théorique des écrivains / Theories of reading and reader-response criticism have, since the turn of the 21st century, emphasized pragmatic approaches to reading and the reading experience. Meanwhile, contemporary French fiction has also been focusing on representations of reading and the reader. Although such representations are usually seen as part of a parodic, anti-novelistic tradition, they have in fact had a revitalizing impact on contemporary narratives and suggest new ways of looking at fictional and critical visions of reading. At a time when the democratization of digital tools seems to be revolutionizing the reading subject’s relationship to books and knowledge, a study of the representations of reading in literary texts can illuminate the impact of digital data on reading practices and reception. By devising new strategies of reader involvement and new embodiments of reception in the text, as well as by their fictionalization or mise en abyme of reading, the narratives of our corpus evolve and express new and diverse “arts of reading”. They turn our relationship to the signs in our world and in ourselves into fiction and thus call for a rethinking of our interpretive processes, away from classical hermeneutics and from formalist-inspired theories. Innovative thoughts and imaginings about literature are thus produced by literary texts themselves. They have a re-energizing impact on contemporary fiction and also explain why writers of fiction are once again lured into adopting theoretical discourses

Denna analys fokuserar på läsförståelse i relation till multimodala medel, hur arbete med texter och multimodala verktyg påverkar läsförståelse hos elever samt hur entusiasmen hos elever påverkas genom att undervisningen gällande bearbetning av texter sker på ett sätt som är bekant för eleven. Analysen är i grunden objektiv i val av artiklar och presenterar både positiva såväl som negativa aspekter med ett multimodalt förhållningssätt. Artiklarna presenterade i detta arbete innehåller olika modus med primärt fokus på moderna multimodala medel såsom VR, läsning i digitalt format men även text kombinerat med bilder

Denna studie undersöker förskollärares erfarenhet och uppfattningar om högläsning inom förskolan, både med analoga böcker och digitala böcker samt hur det kan påverka barns språkutveckling. Studien använder sig av metoden enkät som delats ut i två Facebookgrupper för verksamma inom förskolan. Utifrån enkätsvaren analyserades sex olika kategorier fram, förskollärares berättarprofession, boksamtal, språklig sårbarhet, språkutveckling, barngruppens storlek samt undervisningssyfte. Resultatet visar att respondenterna ser en fördel med att använda sig både av analog- och digital högläsning men att det beror på vilken av de sex kategorierna som är i fokus för högläsningsstunden.

Det observerade problemet var att det fanns brister i evidensen på om elevers läsförståelse påverkades av vilket medium de läste i. Litteraturstudiens syfte var därför att bidra med kunskap gällande digital och traditionell läsning vid läsförståelse och hur det kan komma att reflektera elevernas resultat. Syftet mynnade ut i frågeställningen: Vad påverkar elevernas prestationer i läsförståelse vid digital- och traditionell läsning? Efter att en utförlig analys av sju peer reviewed-artiklar som berörde elevers läsförståelse i digital och traditionell läsning genomförts, visade artiklarna olika resultat. I litteraturstudiens resultat presenterades fem olika teman som presenterade olika faktorer som påverkar elevernas läsförståelse mer än faktorn om de läser digitalt eller traditionellt. Slusatsen som drogs utifrån det var att det fanns andra och viktigare faktorer som påverkar elevers läsförståelse mer än i vilket medium de läser och genomför sin läsförståelse på. Vilket medförde att det för nyblivna och yrkesverksamma lärare var viktigt att uppmärksamma dessa faktorer då skolan rör sig mot en allt mer digitaliserad vardag. / The observed problem was that there were a gap in the evidence regarding whether students’ reading comprehension actually were affected by the medium in which they read. The aim of this study was to contribute with research on digital and traditional reading in relation to reading comprehension and how it reflects on students' results. The research question used was What affects students' accomplishments in reading comprehension in digital and traditional reading? After a thorough thematic analysis of seven peer reviewed articles that examined students reading comprehension in digital and traditional reading, the articles showed a variation of results. The study presents a result with five different themes that each represent different factors that affect students' accomplishments more than digital or traditional reading. The conclusion that were drawn were that there were other and more important factors that affect the reading comprehension than in which medium the reading was carried out. This entailed that it was important for newly graduated and active working teachers to pay attention to these factors as the school moves towards an increasingly digitized everyday life.

Föreliggande studie syftar till att undersöka hur lärare undervisar elever på lågstadiet i att läsa och förstå digitala texter i klassrumssammanhang. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet som tolkningsram. Materialet i studien bygger på semistrukturerade intervjuer av fyra lärare som undervisar på lågstadiet. Materialet analyserades med hjälp av en innehållsanalys och Rasmussons fem förmågor och kompetenser som krävs vid digital läsning (Rasmusson, 2014). Resultatet i studien visar att lärarna i större utsträckning använder tryckta texter än digitala texter i sin läsundervisning. Ingen av lärarna uttrycker att de medvetet planerar sin undervisning med syfte att eleverna ska träna de förmågor och kompetenser som krävs vid digital läsning. Studiens resultat visar även att när lärare involverar elevernas intresse- och erfarenhetsområden vid val av digitala texter, upplever de att elevernas digitala läsförståelse påverkas positivt. Resultatet visar att det finns en kunskapslucka om bedömning av elevers digitala läsförståelse inom forskningen vilket pekar på ett fortsatt behov av forskning inom detta område.

Syftet med studien är att bidra med kunskaper om hur analog och digital högläsning används i förskolans verksamhet.. Den teoretiska utgångspunkten i examensarbetet är sociokulturellt perspektiv. För att genomföra studien valdes semistrukturerade intervjuer som metod där åtta pedagoger från en kommun i Mellansverige deltog. Studiens resultat visar att högläsning är en vanligt förekommande aktivitet och pedagogerna använder sig av både analog och digital högläsning i förskolans verksamhet. De båda metoderna kan inte likställas utan fyller olika syften och användningsområden i förskolans verksamhet. Pedagogerna anser att den analoga högläsningen bidrar till en mer följsam och inlevelserik högläsning som inkluderar fler stimulerande boksamtal och bidrar till en större delaktighet i barngruppen. Pedagogerna anser att den digitala högläsningen erbjuder ett stort utbud av inlästa, bläddringsbara e-böcker som är en tillgång i förskolan vid tillfällen då personalen själva inte har möjlighet att genomföra högläsningen eller vid tillfällen av stora barngrupper. Den digitala högläsningen används även för modersmålsutveckling hos flerspråkiga barn, då bilderboksapplikationerna erbjuder många böcker inlästa på olika språk. Det högläsningsmetoderna har gemensamt är att de skapar mångsidiga förutsättningar som syftar till att stimulera barnens språkliga utveckling samt väcka deras egna läsintresse genom att de bidrar till en stimulerande och språkrik miljö på förskolorna. / The purpose of the study is to contribute with knowledge about how analogueand digital reading aloud is used in the preschool ́s operations. The theoreticalstarting point in the degree project in a socio-cultural perspective. To carry outthe study, semi-structured interviews were chosen as the method in which eighteducators from a municipality in Central Sweden participated. The results ofthe study show that read aloud is a common activity and the pedagogues useboth analogue and digital read aloud in the activities of the preschool. The twomethods cannot be equated but serve different purposes and areas of use in thepreschool ́s operations. The educators believe that the analogue read aloudcontributes to a more compliant and empathetic read aloud that includes morestimulating book conversations and contributes to greater participations in thechildren ́s group. The pedagogues believe that the digital read aloud offers alarge selection of loaded, browsable e-books which are an asset in thepreschool on occasions when staff themselves do not have the opportunity tocarry out the reading aloud or on occasions of large groups of children. Thedigital read aloud is also used for mother tongue development in multilingualchildren, as the picture book applications offer many books read in differentlanguages. What the read aloud methods have in common is that they createversatile conditions that aim to stimulate the children linguistic developmentand awaken their own interest in reading by the fact that they contributes to astimulating and language-rich environment at the preschools.

The purpose of this study was to investigate how four students in grade 2 in risk for read- and write difficulties use the iPad when they read a literary digital text and to find out how the students experience reading on it. Video observations were used to get the data when the students individually read on the iPad. They read both an eBook and a book with Inläsningstjänst. (Inläsningstjänst is a program that reads the text for you while you read.) When the students read the books, they were interviewed about their experience. Socio- cultural theory in which interaction with other people and cultural tools are important for learning to take place, is the perspective used in this study. The results show that the students´ didn´t use much of the functions they had access to in the iPad while they read. That´s against the research that show that the most students feel like they get good help as they read, from the functions that are available on the digital tools. The results also show that the students experienced was that they thought that it was more fun and easier to read on an iPad, as the research review also shows. The students in my study has dissimilar experience in which way that was the best way to read, the eBook or the book with Inläsningstjänst. Some students liked the eBook best because it had big text and was easy to scroll. Other students liked the book with Inläsningstjänst best. They found it easier to concentrate when the text was read for them. / Syftet med min studie är att undersöka hur några elever som är i riskzonen för läs-och skrivsvårigheter använder iPaden då de läser en skönlitterär digital text och hur de upplever läsning av e-bok och bok från Inläsningstjänst. Studiens data har tagits fram genom videoobservationer då eleverna läste enskilt på iPaden. När eleverna läst böckerna intervjuades de om sin upplevelse. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, där interaktionen med andra och med kulturella redskap är viktiga för att lärande ska ske. Resultatet i min studie visar att eleverna utnyttjade ytterst få av de funktioner de fick tillgång till i iPaden vid läsningen vilket inte stämmer med forskningen. Forskningen visar att de flesta elever anser att de får god hjälp av de funktioner som finns på de digitala verktygen när de    läser. Resultatet visar även att eleverna upplevde att det var både roligare och lättare att läsa på iPaden, vilket även forskningsöversikten visar. Eleverna i min studie hade olika upplevelser om vilket sätt som de tyckte var bäst att läsa på av e-boken eller boken från Inläsningstjänst. Några elever tyckte att e-boken var bäst för den hade stor text och var lätt att bläddra. Några tyckte att det var bäst att läsa boken från Inläsningstjänst då de upplevde att det var lättare att koncentrera sig när texten blev uppläst.