Global ETD Search

31	Arktiska rådet - Ett samarbete i Antropocen : En kritisk innehållsanalys av arktiska strategidokument Eiworth, Emma, Erkmar, Sara January 2021 (has links) Presently the Arctic is characterized by climate change. The melting ice masses have also led to changed geopolitical conditions that act and drive the region towards an unpredictable outcome. This change sheds light on the actors in the Arctic Council (AC) and their ability to cooperate. This bachelor thesis uses content analysis to analyse Arctic strategy documents from Russia, China and the EU on how they see the problems arising in the Arctic and how they plan to combat these, in a comparison with strategy documents from the AC. With Carol Lee Bacchis post-structuralist approach and her framework What is the problem represented to be? (WPR) the thesis examines problem representations in the strategy documents. By doing so, this study is filling a research gap of policies in the AC as well as the basis for cooperation in the AC. The comparison between the actors and the AC’s problem representations shows that the three actors both have similarities and differences compared to the AC, and they all have uniting and divisive content. The thesis determines AC as an important forum for maintaining diplomatic problem solving, protection for the environment, sustainable societies and stability in the area. The analysis has also identified certain themes where the basis for cooperation exists: the environment as a whole, economic growth in terms of transport and fisheries. The study also shows challenges in terms of AR's relevance. Russia's national focus and China as an important and increasingly important player. These actors can be both environmental culprits or powerful co-players. The thesis also shows that the EU can act as a potential regulatory power. Arktis Arktiska rådet Ryssland Kina EU samarbete policys strategier WPR problemrepresentationer stabilitet klimatförändringar hållbar utveckling makt dikotomi Political Science Statsvetenskap
32	Vi flydde i sol, vi flydde i regn. Vi flydde med en båt över havet. Om hur flykt skildras i bilderböcker Siding, Marie, Sjöberg, Lena January 2018 (has links) I samband med den stora flyktingströmmen som kom till Sverige 2015 skrevs ett antal barnböcker som berör flykt. Syftet med detta examensarbete är att studera hur flykt skildras i ett urval av bilderböcker för att skapa en förståelse för vilka budskap som skrivs fram i dessa böcker. Frågeställningarna i studien är: Hur ser berättelsernas narratologi ut? Hur beskrivs karaktärer och relationer i berättelserna? Studien är kvalitativ med en abduktiv ansats och tolkningen av materialet har begränsats av ett teoretiskt ramverk bestående av två analysmodeller den hermeneutiska cirkeln och kulturanalys. Det teoretiska begreppet narratologi samspelar med kultur, identitet och dikotomi. Urvalet består av 10 samtida bilderböcker, som alla skildrar krig och flykt och där karaktärernas slutdestination kan tolkas som Sverige. I empirin kan mönster urskiljas och resultatet temaindelas i studiens första frågeställning till en flykts olika faser. Utrymmet till varje del i flykten kvantifieras i ett diagram, som visar var fokus ligger på berättelsen; hemlandet, flykten och det nya hemlandet. Sedan belyser vi hur narratologin skrivs ut i de olika faserna, hur berättelsernas handling pendlar från ett vardagsliv i hemlandet, till krig och kaos som tvingar huvudpersonerna på flykt till ett nytt hemland. Utifrån frågeställningen om karaktärerna och relationerna delas resultatet in i dikotomierna stor/liten, vi/dem och ond/god. Vi diskuterar relationerna med hjälp av dikotomierna och även om dikotomierna inte utgör några tydliga polariteter utan är relativa, kan de ändå användas för att belysa relationerna i berättelserna. Studiens resultat visar att i de bilderböcker som utgör vårt empiriska material skrivs karaktärerna fram som vanliga människor som upplever exceptionella händelser när de tvingas på flykt. Kriget skrivs fram både som ett uttalat hot eller att barnen inte förstår vad som sker och flykten beskrivs som antingen mödosam och farlig eller som en resa som inte möter några större hinder på vägen. Rollerna som stor/liten, vi/dem och ond/god pendlar beroende på situationen. Ibland har huvudpersonerna kontroll över situationen, men i mötet med människor som tar avgörande beslut om deras liv står de maktlösa. Författarna har valt att skriva fram berättelserna neutralt utan att ifrågasätta eller kritisera olika skeenden i böckerna. bilderböcker critical literacy den hermeneutiska cirkeln dikotomi flykt flykting identitet krig kultur kulturanalys narratologi Social Sciences Samhällsvetenskap
33	Blattar, Svennar och Kommunalråd : En kulturanalytisk studie för Södertälje kommun om Offer, Förövare och situationella identiteter / Immigrants, Swedes and municipal commissioner : A study in culture analysis commissioned by the municipality of Södertälje about victim, perpetrator and situational identity Bergman, Emma January 2009 (has links) <p>I min uppsats diskuterar jag identiteter som situationella. Specifikt problematiserar jag användandet av kategoriseringar som grundar sig på etnicitet. Jag diskuterar även de Offer- och Förövaridentiteter jag kunnat finna i mina informanters berättelser om deras liv och livssituation.</p><p>Först kommer det inledande kapitel där jag presenterar mitt syfte med uppsatsen och beskriver mina teoretiska utgångspunkter, vilka är; etnicitet, Vi och De andra, maktperspektiv, kategoriseringars konsekvenser, ”hen”, Förövar- och Offeridentitet och subjektskonstruktioner. I det första kapitlet beskriver jag även mina metodiska utgångspunkter och tillvägagångssätt. Här presenterar och beskriver jag också mina informanter och stadsdelarna jag fältarbetat i.</p><p>Under <em>Den situationella identiteten </em>problematiseras och diskuteras den situationella identiteten genom att visa på citat från mina informanter och hur de har talat om sig själva. Under detta kapitel visar jag hur informanternas etniska identitet skiftar beroende på vilka De andra i talet är, och att detta påverkar sin gruppidentitet, det vill säga Vi.</p><p>Efter det kommer jag in på diskussionen om <em>Offer- och Förövaridentiteter</em>. Här diskuterar jag Offrets vara eller icke vara, hur informanterna via sitt tal och min tillskrivning kan definieras som Offer under den rådande samhällsdiskursen. Jag problematiserar även Förövaridentiteten, vem som har rätt till definition och hur ambivalent Offret är i denna relation. Dessutom problematiserar jag Förövarens yrkesroll och densammas Offeridentitet.</p><p>I det fjärde och avslutande kapitlet samlar jag ihop trådarna, diskuterar, sammanför och problematiserar det jag i de tidigare kapitlen tagit upp. Jag kommer in på integration, alienation och vad Södertälje kommun bör arbeta med och fundera över. Denna del i uppsatsen är fristående från ett specifikt ämne och hanterar snarare både den situationella identiteten samt Offer- och Förövaridentiteten under samma diskussion.</p> ungdom identitet etnicitet offer förövare Södertälje kulturanalys hen alienation integration rasism invandrare svenskar Vi och dom dikotomi Cultural anthropology Kulturantropologi Ethnology Etnologi
34	Blattar, Svennar och Kommunalråd : En kulturanalytisk studie för Södertälje kommun om Offer, Förövare och situationella identiteter / Immigrants, Swedes and municipal commissioner : A study in culture analysis commissioned by the municipality of Södertälje about victim, perpetrator and situational identity Bergman, Emma January 2009 (has links) I min uppsats diskuterar jag identiteter som situationella. Specifikt problematiserar jag användandet av kategoriseringar som grundar sig på etnicitet. Jag diskuterar även de Offer- och Förövaridentiteter jag kunnat finna i mina informanters berättelser om deras liv och livssituation. Först kommer det inledande kapitel där jag presenterar mitt syfte med uppsatsen och beskriver mina teoretiska utgångspunkter, vilka är; etnicitet, Vi och De andra, maktperspektiv, kategoriseringars konsekvenser, ”hen”, Förövar- och Offeridentitet och subjektskonstruktioner. I det första kapitlet beskriver jag även mina metodiska utgångspunkter och tillvägagångssätt. Här presenterar och beskriver jag också mina informanter och stadsdelarna jag fältarbetat i. Under Den situationella identiteten problematiseras och diskuteras den situationella identiteten genom att visa på citat från mina informanter och hur de har talat om sig själva. Under detta kapitel visar jag hur informanternas etniska identitet skiftar beroende på vilka De andra i talet är, och att detta påverkar sin gruppidentitet, det vill säga Vi. Efter det kommer jag in på diskussionen om Offer- och Förövaridentiteter. Här diskuterar jag Offrets vara eller icke vara, hur informanterna via sitt tal och min tillskrivning kan definieras som Offer under den rådande samhällsdiskursen. Jag problematiserar även Förövaridentiteten, vem som har rätt till definition och hur ambivalent Offret är i denna relation. Dessutom problematiserar jag Förövarens yrkesroll och densammas Offeridentitet. I det fjärde och avslutande kapitlet samlar jag ihop trådarna, diskuterar, sammanför och problematiserar det jag i de tidigare kapitlen tagit upp. Jag kommer in på integration, alienation och vad Södertälje kommun bör arbeta med och fundera över. Denna del i uppsatsen är fristående från ett specifikt ämne och hanterar snarare både den situationella identiteten samt Offer- och Förövaridentiteten under samma diskussion. ungdom identitet etnicitet offer förövare Södertälje kulturanalys hen alienation integration rasism invandrare svenskar Vi och dom dikotomi Cultural anthropology Kulturantropologi Ethnology Etnologi
35	Vit är människa, svart är svart : En postkolonial analys av synen på ”den andre” i Joseph Conrads Mörkrets hjärta Elander, Viktor January 2017 (has links) The purpose of this paper was to examine how ”the other” is portrayed in Joseph Conrad’s novel Heart of darkness from a postcolonial perspective. Thru this analysis determine if and in what way the novel may be beneficial to education surrounding postcolonial perspectives in the subject Swedish at upper secondary school. Thru close reading of the text focusing on the novels portrayal of “the other”, the analysis concludes that the novel gives a stereotypical and dichotomous picture rooted in the novels contemporary science and culture of the western world. The way “the other” is portrayed in Joseph Conrad´s Heart of darkness does not consist with the fundamental values of the Swedish upper secondary school. The analysis has concluded that the novels potential as an educational tool in the education surrounding postcolonial perspectives is limited due to it´s lack of non-European perspectives. Heart of darkness postcolonial theory “the other” stereotype dichotomy Mörkrets hjärta postkolonial teori ”den andre” stereotyp dikotomi General Literature Studies Litteraturvetenskap
36	Vem blir du i klassrummet? En studie om hur genus skapas i ett klassrum Svensson, Maria January 2013 (has links) Denna studie handlar om genusskapande bland elever i årskurs 4 och 5 i deras klassrum. Jag har undersökt hur genus skapas i en social språklig interaktion mellan lärare-elev samt elev-elev i ett klassrum. Intresset för att problematisera genusskapandet bland elever har vuxit sig starkare under min utbildning vid fakulteten för Lärande och samhälle och under utbildningens verksamhetsförlagda tid. Som blivande svensk- och svenska som andraspråkslärare har studien fått ett naturligt språkfokus. Studiens fokus ligger på verbala och icke-verbala performativa handlingar som kan påverka elevers genusskapande. Ett andra fokus har lagts på handlingar som kan fungera språkutvecklande eller hämmande.Denna studie handlar om genusskapande bland elever i årskurs 4 och 5 i deras klassrum. Jag har undersökt hur genus skapas i en social språklig interaktion mellan lärare-elev samt elev-elev i ett klassrum. Intresset för att problematisera genusskapandet bland elever har vuxit sig starkare under min utbildning vid fakulteten för Lärande och samhälle och under utbildningens verksamhetsförlagda tid. Som blivande svensk- och svenska som andraspråkslärare har studien fått ett naturligt språkfokus. Studiens fokus ligger på verbala och icke-verbala performativa handlingar som kan påverka elevers genusskapande. Ett andra fokus har lagts på handlingar som kan fungera språkutvecklande eller hämmande.Syftet med studien är öka kunskapen om och förståelsen för hur elever gör genus och hur genus blir gjort. Studien är således ett försök att studera hur genus kan skapas i den sociala språkliga interaktionen i ett klassrum. Den observerade interaktionen visar att det finns tecken på att det mellan lärare och elever utförs handlingar som bidrar till att elevers genusskapande inte förändrats i någon större utsträckning sen tidigt 1980-tal. Det som möjligen skulle kunna ses som en förändring är flickornas verbala och icke-verbala handlingar som eventuellt påverkar de observerade flickornas och pojkarnas genusskapande. En slutsats som kan dras av studien är att det finns elever som använder sig av verbala och icke-verbala performativa handlingar som redskap för sitt genusskapande i den sociala språkliga interaktionen i ett klassrum. genus klassrum intersektionalitet språkutveckling språkutveckling dikotomi värdegrund heteronormativitet elever gender classroom students identitet identity jämställdhet androcentrism performativitet performativa handlingar Social Sciences Samhällsvetenskap
37	Ett kulturarv för alla? En studie av gränserna mellan ”Vi” och ”De Andra” i litteraturhistoriska läroböcker för gymnasiets svenskämne Svensson, Sara January 2009 (has links) Föreliggande uppsats syftar till att problematisera begreppet västerländskt ”kulturarv” i svenskämnets A- och B-kurser avseende litteraturundervisningen. Undersökningen studerar tre läroböckers litterära urval under epokerna renässansen, upplysningen och romantiken (år 1500 – 1830) genom att kartlägga vilka gränser mellan ”Vi” och ”De Andra” som används och aktiveras, samt hur dessa gränser legitimeras. De läroböcker som undersöks är Natur & Kulturs BRUS #1/#2 (2006), Libers Litteraturen Lever (2005) samt Gleerups Möt Litteraturen (2008). Genom en kvalitativ och närläsande metod, med kvantitativa inslag, analyseras empirin utifrån en postkolonialt teoretisk utgångspunkt där begrepp som eurocentrism och dikotomier utifrån gränser mellan ”Vi” och ”De Andra” står i fokus. Undersökningen visar att trots att läroboksförfattarna delvis har olika ingångar till begreppet ”kulturarv” och västvärlden förmedlas en bild av att det är det västerländska som är den otvivelaktiga utgångspunkten. Läroböckerna legitimerar detta val delvis olika. Genomgående är att urvalet i varje lärobok stundtals faller tillbaka på eurocentristiska antaganden och stereotypa dikotomier mellan ”Vi” och ”De Andra”. Tre viktiga slutsatser betonas. Den första är att alla läroböcker använder ett västerländskt litterärt urval. Den andra slutsatsen är att läroböckerna lutar sig mot den västerländska litteraturen inte bara via explicita eller tysta legitimeringar utan också via aktiva gränsdragningar mellan ”Vi” och ”De Andra”. Slutligen poängteras att ”kulturarvet” tycks vara relevant igen mot bakgrund av det läroplanen definierar som ”internationaliseringen”. lärobok svenskämnet A- och B-kurser litterärt urval kanon eurocentrism postkoloniala perspektiv "Vi" och "De Andra" dikotomi kulturarv Humanities and the Arts Humaniora och konst
38	Sportfånar och Kultursnobbar - om sport- och kulturjournalistikens betydelser ur ett samhälleligt perspektiv Rosqvist, Ida January 2011 (has links) Uppsatsens syfte är att studera skillnader mellan kultur- och sportjournalistik för att kunna undersöka vad dessa skillnader har för grunder och betydelser för vår uppfattning om kultur och sport i samhället. Varför låter sport- och kulturjournalistik så olika? Vad har det för betydelse? Genom att detaljstudera två av Sveriges Radios nyhetsprogram, Kulturnytt och Radiosportens nyheter, görs skillnader mellan de två genrerna tydliga och konkreta. Skillnaderna analyseras utifrån begrepp som genre, hegemoni, dikotomi och uppdelningen mellan hög och låg samhällelig status. Uppsatsens slutsatser är att uppdelningen mellan sport och kultur hålls stabil genom journalistiska genrer, vilka i sin tur är skapade efter uttryckens olika samhälleliga status. Kulturens och sportens historiska bakgrunder och nutida plats i den samhälleliga diskursen speglas så i de journalistiska skillnaderna. Resultatet av undersökningen gestaltas i ett ljudverk som syftar till att tydliggöra hur skillnaderna ser ut genom att vända på genrerna. Hur låter det om man rapporterar om kultur som om det vore sport och hur skulle ett reportage om en sporthändelse låta med kulturjournalistikens verktyg? / The purpose of this dissertation is to study and examine the differences between culture and sports journalism to examine what the grounds of the differences are, and what the consequences are for our understanding of culture and sport in society. Why do sports and culture journalism sound so different? And, what does it mean? Through detailed study of two Swedish Radio news programmes, Kulturnytt and Radiosportens nyheter, the differences between the two genres is made evident and concrete. The differences are analysed through concepts as genre, hegemony, dichotomy and the division between high and low social status. The conclusions of this dissertation are that the division between sport and culture is kept stable by journalistic genres, which in turn is created by the expressions differences in social status. Culture and sport's historical background and contemporary place in the discourse is thus reflected in the journalistic differences. The results of the genre examination are interpreted in a radio piece, aiming to clarify how the differences are constructed by reversing the genres. How would it sound to report on culture as if it were sports, and how could a story about a sport event sound using the instruments of culture journalism? radiojournalistik genre hegemoni dikotomi kulturjournalistik mediesport radio journalism genre hegemony dichotomy culture journalism sports journalism sports media Humanities and the Arts Humaniora och konst
39	Öst är Väst men Väst är bäst : Östtysk identitetsformering i det förenade Tyskland / East is West but West is Best : East German Identity Formation in Unified Germany Gerber, Sofi January 2011 (has links) In the German Democratic Republic (GDR) the overthrow of the socialist regime did not only bring about both an economic and political shift, it resulted also in the inclusion of the GDR into the Federal Republic of Germany. The fall of the Wall brought with it transformations in everyday life as well as changes in social identities. This study examines how people who grew up in the GDR define the East and the West in unified Germany, as well as identifying which concepts play a role in the self-interpretations given by former GDR citizens. Through applying discourse theory, I investigate how identities are partially fixed and change over time, relating this always to historically situated discourses. In the analysis, East and West are considered as floating signifiers, which, through articulations made with other categories such as class, nation, place and gender, come to be filled with meaning. The study is based on twenty-five life story interviews conducted in Eastern Germany. The group of interviewees consisted of fifteen women and ten men born in the GDR between the years of 1970 and 1979, all of whom had different levels of education. The demise of the socialist state and the transition to a capitalist society is central in the interviewees’ life stories. Their narratives about the past are formed in a discursive order other than the one in which the events themselves took place. Conversely, the past is used as a foil against which the present is compared. With the dislocation, the interviewees have developed a reflexive stance to both themselves and the world. The study reveals both how East and West are still used to make the world intelligible in a number of fields and, at the same time, how these same concepts are transcended. It shows in what ways the interviewees employ different strategies to adapt to the new circumstances and to handle a potentially marked position in unified Germany. East German identity GDR unification of Germany East-West-dichotomy dislocation transition post-socialism discourse theory life story interviews narrative östtysk identitet DDR Tysklands enande Öst-Väst-dikotomi dislokation diskursteori Ethnology Etnologi
40	Associativ minnesinkodning: Jämförelse av minnesteknikerna enhetsskapande och satsbyggande i studentpopulation Kaneko, John, Yu Lam, Chen January 2012 (has links) Grundsyftet med denna experimentella minnesstudie var att jämföra två minnesteknikers effektivitet på associativt minne hos en studentpopulation. Vidare undersöktes hur minnesteknikerna i kombination med divergent tänkande eller genereringseffekten påverkar associativt minne. 32 psykologstudenter genomförde hela testet där de först utförde alternate uses task för att mäta individuella skillnader i divergent tänkande. Testpersonerna studerade sedan 89 ordpar antingen genom tekniken enhetskapande där ett enhetligt objekt gjordes av ordparet (ex. fruktlampa) eller satsbyggande där orden sattes in separat i en mening tillsammans med ett opassande verb (ex. frukten skrek åt lampan). Oavsett minnesteknik manipulerades ordparsinkodningen genom att vartannat ordpar bearbetades aktivt av testpersonen (självgenerering) och vartannat ordpar bearbetades passivt (externt generering). Resultaten i fri återgivning pekade på att enhetsskapande var effektivare än satsbyggande. Samma utfall kunde ses i stödd återgivning dock endast för de ordpar som testpersonerna aktivt kodade in. Resultaten diskuteras bl.a. utifrån neuropsykologiska teorier om minnesbearbetning och utifrån strukturerna i de mediala temporala loberna. Framtida replikerande studie bör t.ex. utöka deltagarantalet, testa på annan målgrupp inom icke-klinisk population samt finna en god kontrollmetod för minnestekniksutförande. Flera studier behöver göras för att styrka resultaten från detta experiment. minne inkodning minnesteknik minnestekniker minnesförbättring minnesträning minnesstrategier episodiskt minne deklarativt minne implicit minne hippocampus perirhinala cortex långtidsminne unitization enhetsskapande satsbyggande divergenttänkande genereringseffekt aktiv inkodning passiv inkodning associativt minne associativ minnesinkodning minnesinkodning associativa minnesprocesser minnesstrategier jämförelse av minnestekniker jämförelse av minnesstrategier objektsinkodning associationer associativa minneskontexter minneskontext minnesobjekt objekt och kontext domän dikotomi minneseffektivitet effektiv inkodning mediala temporala loberna mediala temporala loben

Search results