Syfte: Miljömedvetet och prisvärt byggande har länge varit två uttryck som använts ibyggbranschen. Betong har använts och är väl beprövat. Trä och framförallt KL-trä ärdäremot ett material som växt fram det senaste decenniet. Frågan är, när är det bäst attbygga med de olika materialen och vad är materialens respektive klimatavtryck? Målet med denna rapport är att jämföra två bjälklagssystem, ett i KL-trä och ett i betong, utifrån ett sammanvägt kostnads-, dimensions- och miljöperspektiv och hur de förhåller sig mellan spännvidderna fyra, sex och åtta meter. ▪ Hur stor är den procentuella kostnadsskillnaden mellan dessa bjälklagssystem? ▪ Hur stor är den procentuella skillnaden i koldioxidutsläpp under produktionen avdessa bjälklagssystem ▪ Hur stor är den procentuella dimensionsskillnaden mellan dessa bjälklagssystem? ▪ Vilket bjälklagssystem är det bästa valet utifrån en multikriterieanalys? Metod: Studien består av flera experiment för att få ut empiri till en kvotmätning.Denna metod användes för att få fram primärdata till arbetet.Sekundärdata samlades in via dokumentstudier av lagar och krav för byggnation inombrand, ljud och dimensionering. Resultat: Studien visar resultaten av en jämförelse mellan bjälklagssystem med olikamaterial och spännvidder. En multikriterieanalys används för att rangordna resultatenför att visa det mest fördelaktiga alternativet. Konsekvenser: Vid användning av KL-trä bör dimensionering tas i beaktande dådimensionerna blir relativt stora jämfört med betong. Kostnaden av materialen skiljersig markant. Detta speglar dock inte totalkostnad då produktion, leveranser, montering,etcetera ej är medräknat. Att använda en multikriterieanalys vid jämförelser ger entydlig bild på fördelaktigt alternativ samt hur stor skillnad det är mellan alternativen. Begränsningar: Då det endast är en del i totalkostnaden som berörs speglar interesultatet rättvis kostnadsbild och kan därför inte användas som referenspunkt. Resultatfungerar endast som ett hjälpmedel vid delberäkning av totalkostnad. Nyckelord: Betong, KL-trä, Plattbärlag, Plattbjälklag, Kassettbjälklag,Multikriterieanalys, Dimensionering, Kostnad, Koldioxidutsläpp / Purpose: Environmental and affordable construction has long been two terms used in theconstruction industry. Concrete has been used and is well proven. Wood and especiallyCLT wood, on the other hand, is a material that has emerged in the last decade. The questionis, when is it best to build with the different materials and what are their respective climatefootprints? The aim of this report is to compare two structural floor systems, one in CLT wood and onein concrete, based on a balanced cost, dimension and environmental perspective and howthey relate between the spans of four, six and eight meters. ▪ What is the percentage cost difference between these structural floor systems? ▪ What is the percentage difference in carbon dioxide emissions during theproduction of these structural floor systems? ▪ What is the percentage dimensional difference between these structural floorsystems? ▪ Which structural floor system is the best choice based on a multi-criteria decisionanalysis? Method: The study consists of several experiments to obtain empirical data for a quotameasurement. This method was used to obtain primary data for the work. To obtain secondary data consisting of standards, calculation models and requirements, adocument study was used. Secondary data were collected via document studies of laws and requirements forconstruction in fire, acoustics and dimensioning. Findings: The study shows the results of a comparison between structural floor systemswith different materials and spans. A multi-criteria decision analysis is used to rank theresults to show the most advantageous alternative. Implications: When using CLT-wood, dimensioning should be taken into account as thedimensions will be relatively large compared to concrete. The cost of the materials differsmarkedly. However, this does not reflect the total cost as production, deliveries, assembly,etcetera are not included. Using a multi-criteria decision analysis in comparisons gives aclear picture of a favorable alternative and how large a difference there is between thealternatives. Limitations: As only a part of the total cost is affected, the result does not reflect a faircost picture and can therefore not be used as a reference point. The results only serve as anaid in the partial calculation of total cost. Keywords: Concrete, CLT-wood, Prefabricated Concrete Slab Joist, CLT Flat Joist,Rib Elements, Multi-Criteria Decision Analysis, Cost, Carbon Dioxide Emissions

This study is based on an analysis of a foundation slab where calculations are done to find the minimum amount of reinforcement needed. The purpose of this thesis is to find a balance between time-cost, carbon dioxide emissions and the working environment. One way to minimize time-cost is by using FEM-software. In some cases, FEM-software is more exact than manual calculations, since manual calculations usually approximate. For this reason, manual calculations are compared to FEM-Design. FEM-software is commonly used for other parts of construction, which saves time-cost and materials compared to manual calculations. The use of FEM-software for foundation slabs could improve the dimensioning process in the same manner. The slab that is analysed in this thesis is part of an industrial building. The slab has two parts with different prerequisites in forms of area, thickness and point loads. Shrinkage- and creep-deformations are common causes for cracks in concrete. The results show that FEM-Design saves time for both parts of the slab but requires more reinforcement for the bigger of the two dimensions, which entails higher carbon dioxide emissions. Both calculation-methods met the maximum distance of 150 mm between the reinforcement bars which is the requirement for the workplace environment. / Detta examensarbete handlar om att analysera en grundplatta genom att hitta en balans mellan tid, arbetsmiljö och minimering av koldioxidutsläpp. Sweco presenterade utmaningen att beräkna den optimala ameringsmängden med hänsyn till dessa aspekter och erbjöd resurser för analysen. Plattan som analyseras är en del av en industribyggnad. Den är uppdelad i två delplattor som har olika förutsättningar för tjocklek och laststorlek. Ett sätt att minimera tid kan vara att använda sig av FEM-beräkningsprogram. I vissa fall är FEM-beräkningsprogram mer säkra än handberäkningar då handberäkningar approximerar. Av dessa anledningar jämförs handberäkningar med FEM-Design. Grundplattor är intressanta konstruktionsdelar som utsätts för krymp- samt krypdeformationer utöver externa laster. Dessa deformationer kan orsaka sprickbildning i armerade grundplattor. Momentfördelningen för grundplattor skiljer sig avsevärt jämfört med betongplattor som vilar på stöd. Resultaten visar att FEM-Design tar mindre tid, men utifrån avgränsningar kräver större armeringsmängd för större dimensioner av grundplattor. Större mängdarmering innebär negativ miljöpåverkan, eftersom större koldioxidutsläpp uppstår vid tillverkning. Båda metoderna klarar arbetsmiljökravet på maximalt 150 mm i centrumavstånd.

In this thesis an alternative exterior wall construction for a specific building isinvestigated. The focus has been on investigating the material straw as a possiblecomponent in the future project Kulturborgen in Skåne, Sweden.Straw is a bio-based building material which, with a consideration to the climate crisis,has become a viable alternative intended to minimize carbon dioxide emissions from thebuilding sector. Through a compilation of the latest research on the material, theproperties of straw are presented in the theory chapter. Previous studies have shown thepotential of straw to be used as a load-bearing frame in house construction. However, dueto an adaptation to existing blueprints, the focus in this project has been on using straw asonly an insulating material together with load bearing I-joists. By modeling in AutodeskRevit and making calculations on the structure's load bearing capacity and thermalinsulation, a solution on an outer wall has been presented. The work culminates in aproposal for detailed drafts for a specific building that can become the basis for a possiblefurther development. / Halm är en restprodukt från odling av säd och andra grödor och räknas ur miljösynpunkttill ett mer hållbart alternativ än de konventionella byggnadsmaterial som producerasidag. Växtbaserade byggnadsmaterial som halm kan utgöra kolsänkor tack vare sinförmåga att fånga upp koldioxid från atmosfären och med tanke på en störreklimatmedvetenhet har biobaserade material blivit ett aktuellt alternativ ämnat attminimera koldioxidutsläppet från byggbranschen. Tidigare studier visar att halm har godaförutsättningar att användas som ett isolerande material tack vare sin lågavärmekonduktivitet. Halm kan även användas som en självbärande stomme eftersom denhar en hög lastöverföringsgrad. I kombination med en regelkonstruktion av annat materialkan halmen användas enbart som ett isolerande skikt mellan reglarna.Kulturborgen är ett storskaligt byggnadskomplex projekterat som en ringborg med ettöppet torg i mitten. Den byggnad som har studerats i detta examensarbete är enbart en deli komplexet, nämligen ett vandrarhem i två plan. I arbetet undersöks de möjligheter somfinns när en betongväggkonstruktion ersätts med ett biobaserat alternativ samt vilkakonsekvenser det kan få för projekteringen.I detta examensarbete undersöks en alternativ ytterväggskonstruktion för Kulturborgen.Fokus har varit att undersöka materialet halm som en möjlig beståndsdel i det framtidaprojektet Kulturborgen i Skåne, där den ursprungliga planen var att uppföra byggnadenmed prefabricerade betongelement.I en sammanställning av den senaste forskningen om materialet har halmens egenskaperoch tillämpning inom byggbranschen redovisats i ett teorikapitel. Olika metoder för attanvända halm som ett byggnadsmaterial har också tagits upp med avsikt att undersökavilken byggnadsmetod som passar bäst för Kulturborgen.På grund av anpassning till befintliga ritningar på Kulturborgen har användningen avhalm i detta projekt behandlats som enbart ett isoleringsmaterial där halmen är ett 400mm isolerande skikt i kombination med lättreglar med en bärande funktion. Lättreglarvaldes därför att de tack vare sitt I-tvärsnitt har en lägre andel trä än en regel med ettrektangulärt tvärsnitt. Detta gör att lättreglar är materialbesparande och ett lägre U-värdekan erhållas.En modell har tagits fram genom användning av programmet Autodesk Revit.Beräkningar på lättreglar har gjorts för att säkerställa att byggnaden klarar av alla lasterden utsätts för. U-värdesberäkningar utfördes för att kontrollera att vägguppbyggnadensom valdes fick ett U-värde som låg under 0,15 W/m2K, vilket hamnar inom en rimliggräns för en yttervägg. Slutligen har en lösning på en ytterväggskonstruktion presenterats.Arbetet mynnar ut i ett förslag på detaljlösningar för Kulturborgens vandrarhem ochdessa kan ligga till grund för en eventuell vidareutveckling.

Byggbranschen i sverige har ett mål att till 2045 uppnå noll nettoutsläpp av växthusgaser. I dagsläget såbyggs det vid större byggnationer mestadels med betongstomme, vilket har en hög koldioxidutsläpp vidnyproduktion. Detta medför att miljömålen inte kommer uppnås om inte andra alternativ tillbyggnadsmaterial börjar användas i större utsträckning. Det material som är bäst alternativ till betong iflerbostadshus är KL-trä tack vare dess hållfasthet förmåga jämfört med vanligt trä. Problemet medKL-trä är att det har en så pass mycket dyrare produktionskostnad, att det fortsätter väljas betongstommari flerbostadshus. Om byggbranschen skall ha någon chans att klara kraven som ställts för år 2045 mednoll nettoutsläpp av växthusgaser så måste kostnaden för KL-trä alltså dras ner, för att dess användningska påskyndas. Syftet med denna studie är att ta fram den exakta totalkostnads skillnaden mellan enprefabricerad betongstomme och en KL-trästomme, samtidigt som byggnadsarean och struktur påstommarna är så lika som möjligt. Målet var att bevisa hur långt KL-träet har kvar till att konkurrera medbetong i flerbostadshus ekonomiskt.För att göra jämförelsen så togs en referensbyggnad fram som redan var utförd i betong, som sedandimensioneras om till KL-trä för en rättvis jämförelse. Dimensioneringen skedde genom lastsummeringgjord förhand. Dessa laster används sedan i ett beräkningsprogram för varje konstruktionsdel i Calculatissom tar fram de dimensioner som krävs för att klara hållfasthets kraven. Med ny dimensioneradträstomme, togs två materiallistor fram för de olika stommarna och jämfördes i kalkylprogrammet Bidconför en få fram en totalkostnads differens. Denna studie har fokuserat på att jämföra kostnaderna förstomme materialen för en byggnad i KL-trä och en i prefab betong. Icke bärande väggar, takkonstruktionsamt husunderbyggnad tillhör inte stommen, och kommer därmed inte att jämföras.Studien gav ett resultat som visade att det är cirka 42% dyrare att bygga med en KL-trä stomme än enprefabricerad betongstomme i ett flerbostadshus. Mellanbjälklaget är den dyrare komponenten, medansexempelvis andra delar som balkong och bärande vägg ändå visar sig vara billigare. Enligt BBR måstesärskilda ljud och brandkrav uppfyllas i lägenhetshus. För att uppnå dessa så behöver det läggas tillljudisolering i de KL-element som är lägenhetsavskiljande och brandgipsskivor i hela stommen medKL-trä. Detta leder till att KL-trä stommen generellt får en större tjocklek jämfört med betongstommenoch även lite extra kostnader att ha i åtanke, även då det bärande materialet är mindre i KL-trä stommen.Detta leder då till att lägenheternas boarea i KL-trä byggnaden blir något mindre än i betong byggnaden.Slutsatsen är att KL-trä inte är ett ekonomiskt alternativ till prefab betong enligt Bidcons databaser närdenna studien genomförts och är 42% dyrare tack vare att mellanbjälklaget har så hög kostnad. / The construction industry in Sweden has a goal of achieving zero net emissions of greenhouse gases by2045. At present, larger constructions are mostly built with a concrete frame, which has a high carbondioxide emission during new production. This means that the environmental goals will not be achievedunless other alternative building materials are being used to a greater extent. The material that is the bestalternative to concrete in apartment buildings is cross laminated timber (CLT), due to its durabilitycompared to regular timber. The problem with CLT is that it has such a much more expensive productioncost, that concrete frames continue to be chosen in apartment buildings. If the construction industry is tohave any chance of meeting the requirements set for the year 2045 with zero net emissions of greenhousegases, the cost of CLT must therefore be reduced in order for its use to be accelerated. The purpose of thisstudy is to produce the exact total cost difference between a prefabricated concrete frame and a CLTframe, while at the same time the building area and structure of the frames are as similar as possible. Thegoal was to prove how far the CLT has financially, until it can compete with concrete in apartmentbuildings.To make the comparison, a reference building was developed out of concrete, which is laterredimensioned to CLT for a fair comparison. The dimensioning was done by summarizing all loads byhand. These loads were later used for every part in the frame, in the calculation program Calculatis to getthe dimensions required for the demands on durability. With a new dimensioned wooden frame, twomaterial lists were produced for the different frames and compared in the Bidcon calculation program toobtain a total cost difference. This study has focused on comparing the costs of frame materials for abuilding in CLTand one in prefabricated concrete. Non-load-bearing walls, roof construction and groundstructure do not belong in the frame, and will therefore not be in the comparison.The study gave a result that showed that it is about 42% more expensive to build with a CLT frame than aprefabricated concrete frame in a 7 storey apartment building. The floor is the more expensivecomponent, while for example other parts such as balconies and load-bearing walls still proved to becheaper. According to BBR, special noise and fire requirements must be met in apartment buildings. Toachieve these, some sound insulation needs to be added to the CLT elements that are apartment separatorsand fire plasterboards in the entire frame with CLT. This leads to the CLT frame generally having agreater thickness compared to the concrete frame and also a few extra costs to keep in mind, even whenthe load-bearing material is smaller in the CLT frame. This leads to the living space of the apartments inthe CLT building being slightly smaller than in the concrete building. The conclusion is that CLT is not aneconomical alternative to prefabricated concrete according to Bidcon's databases when this study wascarried out and is 42% more expensive due to the fact that the intermediate floor has such a high cost.

Byggnader konstruerade av KL-trä har blivit allt vanligare i Sverige och i resten av världen de senaste 20 åren. Trä är en förnyelsebar resurs och materialet tillåter varierad arkitektur. Eftersom trä är ett hygroskopiskt material finns det risker med att utsätta konstruktionen för nederbörd. Vissa forskare menar att väderskydd under konstruktionstiden är absolut nödvändigt på grund av risk för röta och mögel samt minskad hållfasthet, medan andra avfärdar dessa risker om det byggs medvetet.  I Eurokod 5 används klimatklasser för att ta hänsyn till fuktens påverkan på hållfastheten och styvheten i trämaterialet. Det finns tre klimatklasser, varav två av dem har samma hållfasthetsmodifieringsfaktor för konstruktionsvirke och limträ samt KL-trä. Dimensionering av träkonstruktioner blir därför i viss utsträckning förenklad.  Syftet med detta examensarbete var att visa hur tillverkare, konstruktörer och andra aktörer kan agera för att på ett mer detaljerat sätt dimensionera KL-trä med avseende på hur fukt påverkar dess hållfasthet och styvhet. Målet var att utveckla en beräkningsmodell och undersöka hur dimensionering av KL-trä kan göras på olika sätt samt att analysera de olika tillvägagångssättens för- och nackdelar. Slutsatserna som dragits av arbetet är att beräkningsmodellerna kan användas för att dimensionera KL-trä med hänsyn till hur fuktkvoten varierar över tid och över skivans djup, förutsatt att aktuella fuktkvoter eller en realistisk uppskattning av fuktkvoter finns tillgänglig. Modellerna är även intressanta ur ett pedagogoiskt perspektiv då de tydligt åskådliggör hur fuktkvoten påverkar dimensioneringsresultaten för KL-trä.

I Sverige förväntas klimatförändringar leda till ökad nederbörd med kraftiga skyfall samt längre regnvaraktighet, vilket resulterar i att en större mängd vatten behöver tas omhand. I urbana miljöer kan detta bli svårare eftersom mängden tillgängliga ytor minskar och andelen hårdgjorda ytor ökar vilket leder till en snabb dagvattenavrinning med större tillförsel av föroreningar till recipienten. För att planera inför ett framtida klimat där både risken för översvämning och statusen på vattenkvaliteten inkluderas, kommer det krävas att höga krav på kommuners dagvattenhantering ställs. Ett sätt för kommuner att planera för detta är att implementera en dagvattenstrategi, vilket är en långsiktig plan som behandlar dagvattenhantering vid nybyggnad, ombyggnad, ändrad markanvändning samt vid drift och underhåll av byggnader och anläggningar. Stockholms stad är en av kommunerna i Sverige med förorenade ytvattenförekomster som inte når upp till en god vattenstatus enligt miljökvalitetsnormerna och vattendirektivet. För att ta itu med detta problem har Stockholms stad antagit en dagvattenstrategi, vilket inkluderar en åtgärdsnivå som ställer krav på hur stadens dagvatten ska hanteras för att uppnå miljökvalitetsnormerna. Åtgärdsnivån gäller för alla ny- och ombyggnationsprojekt och inkluderar ett dimensioneringskrav där dagvattenanläggningar ska dimensioneras utifrån ett regndjup på 20 mm för att uppnå en reningseffekt på minst 70% för fosfor, koppar och zink. Regndjupet motsvarar enligt åtgärdsnivån att 90% av de enskilda nederbördstillfällena under ett år som är mindre än eller lika med 20 mm nederbörd omhändertas. Åtgärdsnivåns dimensioneringskrav har resulterat i att stora ytor behöver tas i anspråk för dagvattenhantering i Stockholm, vilket inte alltid är möjligt då det är stor konkurrens om ytorna. Vid beräkning av dimensioneringskravet togs det inte i beaktning att i vissa dagvattenanläggningar sker det en kontinuerlig avtappning under ett pågående regn. Kontinuerlig avtappning innebär att det sker ett utflöde från dagvattenanläggningen genom t.ex. dräneringsrör eller exfiltration. Detta innebär att dimensioneringskravet skulle kunna frångås för dessa anläggningar. Rapporten ämnar därför att utreda åtgärdsnivåns dimensioneringskrav samt de beräkningar som ligger till grund för kravet. Utredningen görs genom en litteraturstudie samt en fallstudie för en dagvattenanläggning i form av en växtbädd (som har kontinuerlig avtappning), där modelleringsverktygen Mike Urban och StormTac appliceras. I Mike Urban undersöks det vilket regndjup som motsvarar att 90% av den årliga avrinningsvolymen omhändertas. För att undersöka vilken reningseffekt som de modellerade regndjupen ger upphov till används StormTac, som beräknar reningseffekten för fosfor, koppar och zink. Resultatet visar att det finns flera tvetydigheter när det gäller framtagandet av Stockholms stads åtgärdsnivå framförallt eftersom tillvägagångssättet inte presenteras till fullo. Modelleringsresultatet i Mike Urban visar att ett regndjup på 10 mm är tillräckligt för att omhänderta 90% av den årliga avrinningsvolymen då hänsyn tas till avtappning. Däremot visar StormTac resultatet att en reningseffekt på minst 70% är svårt att garantera för de undersökta föroreningarna även om växtbädden omhändertar 90% av den årliga avrinningsvolymen. Trots att det finns flera tvetydigheter när det gäller framtagandet av Stockholms stads åtgärdsnivå, så kan det ändå anses vara bra att staden har ett dimensioneringskrav. Detta för att säkerställa i detaljplanen att tillräcklig yta planläggs för omhändertagande av dagvatten. Det är däremot viktigt att åtgärdsnivån kontinuerligt uppdateras och anpassas efter ny forskning och nya tekniker samt att ytterligare kompletteringar görs till åtgärdsnivån för att skapa tydlighet kring när dimensioneringskravet är applicerbart. / The effect of climate change is expected to cause an increase in precipitation with greater frequency and intensification in Sweden, which results in a larger amount of water that needs to be managed. In urban environments this could be challenging since useable spaces for stormwater management decreases and the portion of impervious areas increases, which leads to a rapid stormwater runoff and a higher release of pollution to receiving waters. To be able to plan for a future climate where both the risk of flooding and the quality of water bodies are included, higher demands need to be set on municipalities’ stormwater management. One way for municipalities to reach the demands is to implement a stormwater management strategy, which is a long-term plan that treats stormwater management at new constructions, reconstructions, change of land use and for operation and maintenance of buildings and facilities. Stockholm municipality is one of the municipalities in Sweden with polluted surface water bodies that does not meet the requirements of the Environmental Quality Standards (EQS) and the Water Framework Directive. To address this problem, Stockholm municipality has implemented a stormwater management strategy, which includes a “remediation standard” (åtgärdsnivå) with guidelines on how the city should handle their stormwater in order to reach the EQS. The guidelines apply to all new and reconstruction projects and includes a “design policy” (dimensioneringskrav) where stormwater facilities should be dimensioned after a rain depth of 20 mm to achieve a retention capacity of at least 70% for phosphorus, copper and zinc. The rain depth of 20 mm corresponds to handling 90% of the rain events that are less or equal to a precipitation of 20 mm during a year. The design policy has resulted in large areas in Stockholm being devoted to stormwater management. However, this is not always possible since there is a great competition regarding available spaces in urban areas. During the development of the design policy, no consideration was made to continuous outflow during rainfall in stormwater facilities. This means that the design policy could be deviated for these facilities. Therefore, the aim of the thesis is to investigate the remediation standard and the underlying computations in the design policy. The investigation consists of a literature study and a case study for a stormwater facility consisting of a rain garden with continuous outflow, where the modeling tools Mike Urban and StormTac are applied. In Mike Urban it is investigated which rain depth that corresponds to handling 90% of the yearly runoff. To investigate which retention capacity the modelled rain depths generates, StormTac is used. The retention capacity was estimated for phosphorus, copper and zinc. The results indicate that there are several ambiguities concerning the development of Stockholm municipality’s remediation standard, especially since the full procedure is not presented. The modeling results from Mike Urban show that a rain depth of 10 mm is enough to handle 90% of the yearly runoff. On the other hand, the StormTac results indicate that a retention capacity of at least 70% will be difficult to ensure even though the rain garden is able to handle 90% of the yearly runoff. Despite the several ambiguities concerning the development of Stockholm municipality’s remediation standard, it could nonetheless be considered better for the city to have a design policy to ensure that enough space is available to manage stormwater. However, it is important that the remediation standard is continuously updated and adapted to new research and technologies. Further amendments to the remediation standard need to be made to create clarity for when the design policy is applicable.

Den globala utvecklingen som pågått sedan 1950-talet har resulterat i drastiska klimatförändringar vilket orsakat allvarliga miljöproblem. Dessa miljöproblem beror till stor del på en kraftig befolkningstillväxt. Befolkningstillväxten är starkt förknippad med ökade energibehov vilket ställer högre krav på hur energin produceras för att minska avtrycket på miljön. Ett tydligt steg i rätt riktning är tillämpningen av förnyelsebara energikällor. På den svenska marknaden är solkraft den energikälla som vuxit kraftigast de senaste åren. En av anledningarna till den kraftiga tillväxten är de statliga stimulanserna som givits. Sedan 2021 har de statliga stöden samtidigt dragits in vilket i synnerhet drabbar företag, däribland kommersiella fastighetsägare. Samtidigt kan det fortfarande finnas motiv för att investera i solceller, tack vare de positiva kostnadseffekter som en investering kan medföra. Det finns samtidigt oklarheter kring hur denna typ av investering påverkar värdet på fastigheter. Baserat på detta är studiens syfte att undersöka hur investeringar i solceller påverkar det ekonomiska värdet på kommersiella fastigheter samt hur detta värde maximeras med avseende på dimensionering respektive finansiering. Tidigare forskning inom området indikerar att det i huvudsak finns positiva samband mellan investeringar i solceller och värdet på fastigheter. Samtidigt berör dessa studier bostadsfastigheter på den internationella marknaden. Det finns således en begränsad forskning kring hur investeringar i solceller påverkar värdet på kommersiella fastigheter, inte minst på den svenska marknaden. För att uppfylla studiens syfte tillämpades, i första hand, en kvantitativ flerfallsstudie där 8 fastighetsobjekt undersöktes. Den kvantitativa data som samlades in om dessa objekt låg till grund för värderingen av dessa fastigheter. Värderingen, som baserades på “discounted cash flow method”, tillämpades för att tydliggöra hur värdet på fastigheterna förändrades i relation till ett ursprungsläge före en investering. Det kvantitativa metodvalet kombinerades med kvalitativa intervjuer vars syfte var att få en djupare förståelse om hur värdet på kommersiella fastigheter maximeras med avseende på dimensionering. Intervjuerna hade även för avsikt att verifiera de kvantitativa resultaten som genererades från fallstudien. Studiens resultat påvisar ett starkt samband mellan det ekonomiska värdet på kommersiella fastigheter och investeringar i solceller. Hur mycket fastighetsvärdet påverkas beror i stor utsträckning på hur investeringen finansieras samt hur lång analystid som beaktas. Bortsett från analystid tyder studiens resultat på att fastighetsvärdet i genomsnitt ökar 1,71% vid en direktfinansiering och 1,12% när investeringen görs i form av ett “power purchase agreement”. Samtidigt påvisar de kvalitativa resultaten att dimensioneringen av solcellsanläggningar bör göras utifrån den individuella fastighetens behov i termer av egenanvändning och total elanvändning. För att maximera egenanvändningen och därmed också fastighetsvärdet behöver dimensioneringen, ur et praktiskt perspektiv, ta hänsyn till den tillgängliga takytan, takets lutning samt takets väderstreck. / The global development, which has been going on since the 1950s, has resulted in drastic climate changes, which has caused serious environmental issues. These environmental issues are mainly caused by a strong population growth. The population growth is participially associated with increased energy needs, which sets higher requirements on how energy is produced, in order to reduce the impact on the environment. A step in the right direction is the application of renewable energy sources. In the Swedish market, solar power has been the fastest growing energy source in recent years. One of the reasons for this growth has been the stimulations offered by the government. Since 2021, the stimulations have been withdrawn which particularly affects companies, including commercial property owners. However, there may still be motives for investing in solar cells, thanks to the positive cost effects that an investment may bring. At the same time, there are uncertainties about how much this type of investment can affect the property value. Based on that, the purpose of this study is to investigate how investments in solar cells affect the economic value of commercial properties and how this value can be maximized with respect to dimensioning and financing, respectively. Previous research within this field indicates that there are positive relationships between investments in solar cells and the value of properties. At the same time, these studies concern residential properties on the international market. Based on this, there is limited research on how investments in solar cells affect the value of commercial properties, especially in the Swedish market. To fulfill the purpose of the study, a quantitative multiple-case study was applied, in which 8 real estate objects were examined. The quantitative data collected about these objects was the basis for the valuation of the properties. The valuation, which was based on a discounted cash flow method, was applied to clarify how the value of the properties changed in relation to a scenario before an investment was made. The quantitative method was combined with qualitative interviews whose purpose was to get a deeper understanding of how the value of commercial properties is maximized with respect to dimensioning. The interviews were also intended to verify the quantitative results generated from the case study. The results of the study indicate a strong relationship between the economic value of commercial properties and investments in solar cells. How much the property value is affected depends to a considerable extent on how the investment is financed and how long analysis time is considered. Apart from the analysis time, the results of the study indicate that the property value increases on average by 1.71% in case of direct financing and 1.12% when the investment is financed as a power purchase agreement. At the same time, the qualitative results indicate that the dimensioning of a solar cell system should be done based on the individual property needs, in terms of self-use and total electricity consumption. To maximize the self-usage, and thereby also the property value, the dimensioning needs to consider the available roof surface, the slope of the roof and the latitude of the roof.

Detta examensarbete ger en kostnadsjämförelse mellan stomsystem utfört i stål samt limträ. På uppdrag av Wästbygg AB har en undersökning gjorts om vilket material som är mest lämplig vid uppförande av en hallbyggnad på 15,000 m2. Med utgångspunkt i Stockholmsområdet, jämförs stommarna med spännvidden 45 meter.Det finns många olika sätt att uppföra stomlösningar, med avseende på utformning och material vilket gör valet av stomme svårt. Beroende på vilka krav man har på stommen kan avgränsningar och beslut tas till vilket material eller stomsystem som lämpar sig bäst för stombygget. Med hjälp av litteraturstudier, intervjuer och diskussioner har ett förslag på konstruktionsdelar, material och utformning tagits fram. Utifrån mängden fackverk/takstolar och pelare som krävs för att utföra stomsystemen görs en kostnadsanalys för materialet och dess transport till arbetsplatsen. Resultatet för kostnaden av respektive material har gjorts genom kontakt med leverantör av materialen. Kostnadsanalysen visar en prisskillnad mellan stommarna på ungefär 1650000 kr till stålets fördel.Materialens egenskaper har sedan jämförts med varandra och en poängsammanställning har framställts som visar vilket material som är till fördel för bygget. De egenskaper som väljs till jämförelsen är de egenskaper som författarna tycker är väsentliga för stombygget. / There are different methods of constructing frame systems. The choice of material has an influence on the final outcome of the frame system. This bachelor’s thesis includes a comparison on frame systems constructed in steel and glulam. Due to an assignment from Wästbygg AB an investigation has been made regarding which of the material is more suitable for an industrial building with an area of 15,000 m2. The building is to be constructed in Stockholm, and frame systems with a span of 45 meter will be compared to each other. The sizing and construction analysis for both frame systems in steel and glulam has been calculated according to Eurocode. Amount of construction parts needed to finish the build is compiled in a list, which is then used to make an appreciated cost summary for the construction. The cost of transportation to the site of the building is included in the cost. Results for the cost of the materials have been made with collaboration with the material suppliers. The cost summary shows that frame system in steel is economically better, with a lower cost of 1 650 000 kr less than glulam. Information about the different materials has been collected by litterateurs, web pages and interviews. The information is then compared to each other and a result by different characteristic qualities has been made. These qualities are then graded depended on how the materials match a sort of quality that is required in a frame system. Some qualities are more important than others, so there is a contention that some qualitys are better for frame system than others, for example if the material has solidity rather than being esthetic. Especially when constructing a large building as this. It is concluded that the choice of material depends on the type of building that is to be constructed.

Bakgrund: För att företag ska lyckas uppnå en önskad servicenivå krävs ettsäkerhetslager. Vid för litet säkerhetslager riskerar företag att inte kunna levereramedan man vid för stora lager riskerar att binda ohållbart mycket kapital. För atteffektivisera och underlätta styrningen kan man dela in artiklar i olika klasser.Dessa klasser kan styras efter olika principer. Vid säkerhetslager dimensioneringkan målkonflikter mellan den säljande och operativa delen av verksamhetenuppstå. Detta då man arbetar efter olika mål, för att minska dessa kan S&OPimplementeras. Forskningsfrågor: 1. Vilken säkerhetslager dimensionering metod lämpar sig tillsammans meden ABC/XYZ-analys för Invacare REA? 2. Hur kan S&OP användas för att minska målkonflikter mellan den säljandeoch distribuerande delen av organisationen, genom en integrerad samsynpå säkerhetslager dimensionering? Syfte: Syftet med detta arbete är att fram till ett teoretiskt ramverk för hurInvacare REA skulle kunna arbeta med säkerhetslager dimensionering. Arbetetsyftar även till att ge en gemensam samsyn på servicenivåer av de olikaartikelklasserna genom att integrera säkerhetslager dimensionering i S&OPprocessen. Metod: Detta är en fallstudie genomförd på Invacare REA. För att möjliggöraresultatet av denna studie har både kvalitativ och kvantitativ metod använts.Primärdata för denna studie har inhämtats genom åtta semi- och ostruktureradeintervjuer. Sekundärdata består av sammanställd litteratur men också avinsamlade affärsdata från det studerade fallföretaget.  Resultat: Implementering av serv 2 med artikelklassificering bidrar till eneffektiv säkerhetslager dimensionering. Detta genom att minska och omfördelakapitalbindningen. Genom att inkludera säkerhetslager dimensioneringen iS&OP-processen kan målkonflikter kopplade till säkerhetslagret minska.  Studiens bidrag: Praktiskt bidrag i en metod som fallföretaget kan använda somsäkerhetslager dimensioneringsmetod samt lösning för de målkonflikter sompresenteras. Det teoretiska bidraget ligger i hur man kan klassificera artiklar iS&OP-processen samt hur säkerhetslager dimensioneringen kan inkluderas iprocessen.  Vidare forskning: Undersöka beställningspunkt och prognosframtagning samthur dessa kan inkluderas i S&OP-processen.

På grund av den rådande energiomställningen flockar både företag och privatpersoner till mer effektiva och gröna energislag. I många fall är dessa via elnätet, vilket gör det lämpligt att se över hur ett lokalnät påverkas av en sådan ökning av effekt samt om det finns kapacitetsbrist. Syftet är att utreda mängen nya elbilsladdare till 2030, samt undersöka om det finns kapacitetsbrist vid både normalt kopplingsläge samt två reservkopplingslägen. Det ska även undersökas om det finns nyckeltal för olika dimensioneringskriterier. De metoder som används för att uppskatta en framtida toppeffekt i nätet är olika. Den ena antar en homogen ökning samtidigt som den andra baserar sin väntade ökning på antal hushåll, parkeringsplatser och verksamheter i området runtomkring en nätstation. Det blir ganska stor spridning, samt olika slags resultat för de olika kopplingslägena. Utifrån uppskattningarna som gjordes, simulerades den nya högsta effekten för de olika scenarierna och kopplingslägena och därefter beräknades belastningen i kablarna för dessa. Simuleringar visade att det finns kablar i alla scenarierna som inte håller upp till företagets egna mål angående belastning i kablarna. I reservkopplingsläget klarade många kablar heller inte av den högsta strömmen som kan förväntas under högsta lasttimmen utifrån databladet för kablarna. När topplasten ökar, ökar även antalet kablar som blir överbelastade, i scenario 1 blev det många fler jämfört med nuläget och scenario 2. För de normala kopplingsläget gick det nästan alltid att byta ut till grövre kablar för hålla sig under den angivna belastningsgraden av 50$\%$ eller precis ovanför.  För reservkopplingslägena blir det svårare då kablarna måste ha en belastningsgrad under $100\%$ för att inte överlastskydden ska slå till. Där hittades det att byta till grövre kablar inte alltid var bäst då högsta strömmen var högre än den grövsta kabeln som används. Denna högsta strömmen verkar bero på att en slinga ska reservmata fler än en annan slinga. Det kan då vara lämpligt att bygga fler reservslingor som då kan underlätta vid reservmatningsläget. / Given the roaring energy transition, both people and companies want to be ahead of the curve and change to more energy efficient and green energy con- sumption. In most cases these renewable energy have to use the electrical grid, which is why this study focuses on the distribution network in a local electrical grid regarding its capacity. The goal is to estimate and investigate the amount of charging points for electrical vehicles in regards to the available capacity in the network. This is to be done in three different network configurations, which is then to conclude in dimensioning criterias. The three methods used to estimate the increase in top load in the local electrical grid are different. Two of the assumes a linear increase in the top load of every transformer, while the other one is based on the area which the sub- station is placed and estimates according to households, businesses and parking places. Where the top load increase differes between the different scenarios. With the estimations at hand, the different network configurations were simulated and subsquently calculated the load in the cables for the different scenarios. These simulations pointed out that there are cables in every scenario that are not up to par with the companys goal of limiting the load in the network configuration that is normally used. Aswell as not up to par with the cable data sheet in the reserve configuration. As the top load increase the amount of cable above the threshold increased, especially in scenario 1 for the normal configura- tion mode. In most cases in the normal configuration mode changing the cable to a 240mm2 cable would solve the problem. For the reserve configuration mode it was not always that simple, mostly because one trail of cable sometimes back up several other trails. Resulting in a bottle neck between the trails, some of these are not fully up to par, and some of them even have a higher maximum current than what the cables that are used can handle. Which meant that so- mething other than changing cable would be prefered, the best option seems to be increasing the amount of trail that can back up in the reserve configuration