Global ETD Search

1	Folkbibliotek, frihet och förvaltning : En idéanalys av debatten om bibliotek på entreprenad / Public libraries, freedom and management : An ideational analysis of the debate on privatization of public library management Nilsson, Ylva January 2020 (has links) Studying the debate on privatization of public library management in Swedish newspapers from 2005 and forward, this thesis aims to examine what values underpin the arguments used by proponents of different management forms. By constructing two ideational types – democratism and economism - this thesis analyzes how the proponent’s views and ideas on different management forms, namely private and public, would impact the public library organization. Even as this thesis finds that the difference between public and private values have reduced during the last decades due to the influence of New Public Management over the public sector, this is however not widely discussed by either side in the debate on management form. Even though the debate seems stuck in the polarization between public and private sector, this thesis finds that proponents of different management forms use the vocabulary of economistic and democratic values, suggesting another underlying conflict. The proponents for public management tends to use a more value based argumentation, while the proponents for privatization tends to depict their reasoning more like rational facts than ideological statements. Due to the difference in argumentation it appears as though the proponents debate on different levels. The thesis concludes that this is a debate concerned with democratic and economic values and that the proponents attach them with each management form. The black and white view of private and public sector tends to stand in the way of this deeper debate about values. Both sides agrees however that the form of management will impact the public library organization. Folkbibliotek entreprenad förvaltning idéanalys privatisering kulturpolitik demokrativärden ekonomism Information Studies Biblioteks- och informationsvetenskap
2	Det livslånga lärandet som tayloristisk tragedi : En ideologikritisk analys / Lifelong learning as tayloristic tragedy : A critique of ideology Säll, Lena January 2006 (has links) <p>The aim of this essay is trying to understand the ideological changing process over the last decades and the ideological meaning of the relatively new conception lifelong learning as well, and how it comes that the opportunities offered the individual pre-school child and the individual compulsory-school pupil to assimilate the so important learning, differs so dramatically all though the expressed ambition to offer each and every one equal opportunities. What are the ideological structures that are, and have been in function, that carries and have carried the perceptions of the use and value of fostering and education?</p><p>In a time with the welfare ideology in a hegemonic position, it was seen important that the state took major responsibility for the education of the citizens. In our time, it appears, an economist ideology has taken the hegemonic position, and education is becoming an increasingly economic issue, and equality is decreasing along with, as in general society, the increasing of segregation within the educational system.</p> lifelong learning ideology education welfare economism equality segregation livslångt lärande ideologi utbildning välfärd ekonomism likvärdighet segregation SOCIAL SCIENCES SAMHÄLLSVETENSKAP
3	Det livslånga lärandet som tayloristisk tragedi : En ideologikritisk analys / Lifelong learning as tayloristic tragedy : A critique of ideology Säll, Lena January 2006 (has links) The aim of this essay is trying to understand the ideological changing process over the last decades and the ideological meaning of the relatively new conception lifelong learning as well, and how it comes that the opportunities offered the individual pre-school child and the individual compulsory-school pupil to assimilate the so important learning, differs so dramatically all though the expressed ambition to offer each and every one equal opportunities. What are the ideological structures that are, and have been in function, that carries and have carried the perceptions of the use and value of fostering and education? In a time with the welfare ideology in a hegemonic position, it was seen important that the state took major responsibility for the education of the citizens. In our time, it appears, an economist ideology has taken the hegemonic position, and education is becoming an increasingly economic issue, and equality is decreasing along with, as in general society, the increasing of segregation within the educational system. lifelong learning ideology education welfare economism equality segregation livslångt lärande ideologi utbildning välfärd ekonomism likvärdighet segregation SOCIAL SCIENCES SAMHÄLLSVETENSKAP
4	Ideologiska innebörder av hållbar utveckling i skolan : En kritisk ideologianalys av gymnasieskolans auktoritativa texter Edquist, Erik, Höglund, Martin January 2009 (has links) <p>Denna uppsats syftar till att undersöka om gymnasieskolans centrala auktoritativa texter kan bidratill att skapa ett förhållningssätt som möjliggör en hållbar utveckling. För att möjliggöra en sådan undersökning har vi definierat begreppet hållbar utveckling som ett begrepp som innefattar en integrerad syn på ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter. Vi harsedan analyserat och sammanfattat tre aktuella ideologier (ekonomism, ekomodernism och ekologism) som tydligt förhåller sig till hållbar utveckling. I analysen av ideologierna har vi bedömt deras möjlighet att skapa hållbar utveckling och kommit fram till att det är möjligt att skapa enhållbar utveckling främst inom ramen för den ekologistiska ideologin. Hållbar utveckling kan inte skapas inom ramen för ekonomismen medan ekomodernismen rymmer en inre motsättning mellan synen på tillväxt och ekologisk hänsyn. Det blir därför även problematiskt att betrakta ekomodernismen som hållbar. Slutligen har vi analyserat och diskuterat styrdokumentens ideologiska innehåll i förhållande till ideologierna. Undersökningen bygger på en kvalitativ analys av auktoritativa texter och de analytiska verktygen utgår från kritisk ideologianalys. Den senare har en tydlig utgångspunkt i de ovan presenterade ideologierna. Det empiriska material som undersöks är utvalda delar av gymnasieskolans centrala auktoritativa texter (styrdokument), det vill säga, Lpf 94 och ämnesbeskrivningarnai kärnämnena. Den huvudsakliga slutsats vi drar är att det ideologiska innehåll som framträder i styrdokumenten i hög grad överensstämmer med ekologismen. Bland annat betonar styrdokumenten sociala aspekter och demokrati och saknar nästan helt den marknadsorientering som präglar ekonomism och ekomodernism. Styrdokumentens likhet med den hållbara ideologin ekologism och dess integrerade syn på de ekologiska, sociala och ekonomiska aspekterna av hållbar utveckling; gör att vi också bedömer att styrdokumenten kan bidra till att skapa ett förhållningssätt som möjliggör en hållbar utveckling.</p> Didaktik pedagogik hållbar utveckling ekonomism ekomodernism ekologism kritisk ideologianalys styrdokument läroplan Lpf 94 gymnasieskolan tillväxt demokrati miljö politik ekonomi ekologi. Education Pedagogik
5	Ideologiska innebörder av hållbar utveckling i skolan : En kritisk ideologianalys av gymnasieskolans auktoritativa texter Edquist, Erik, Höglund, Martin January 2009 (has links) Denna uppsats syftar till att undersöka om gymnasieskolans centrala auktoritativa texter kan bidratill att skapa ett förhållningssätt som möjliggör en hållbar utveckling. För att möjliggöra en sådan undersökning har vi definierat begreppet hållbar utveckling som ett begrepp som innefattar en integrerad syn på ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter. Vi harsedan analyserat och sammanfattat tre aktuella ideologier (ekonomism, ekomodernism och ekologism) som tydligt förhåller sig till hållbar utveckling. I analysen av ideologierna har vi bedömt deras möjlighet att skapa hållbar utveckling och kommit fram till att det är möjligt att skapa enhållbar utveckling främst inom ramen för den ekologistiska ideologin. Hållbar utveckling kan inte skapas inom ramen för ekonomismen medan ekomodernismen rymmer en inre motsättning mellan synen på tillväxt och ekologisk hänsyn. Det blir därför även problematiskt att betrakta ekomodernismen som hållbar. Slutligen har vi analyserat och diskuterat styrdokumentens ideologiska innehåll i förhållande till ideologierna. Undersökningen bygger på en kvalitativ analys av auktoritativa texter och de analytiska verktygen utgår från kritisk ideologianalys. Den senare har en tydlig utgångspunkt i de ovan presenterade ideologierna. Det empiriska material som undersöks är utvalda delar av gymnasieskolans centrala auktoritativa texter (styrdokument), det vill säga, Lpf 94 och ämnesbeskrivningarnai kärnämnena. Den huvudsakliga slutsats vi drar är att det ideologiska innehåll som framträder i styrdokumenten i hög grad överensstämmer med ekologismen. Bland annat betonar styrdokumenten sociala aspekter och demokrati och saknar nästan helt den marknadsorientering som präglar ekonomism och ekomodernism. Styrdokumentens likhet med den hållbara ideologin ekologism och dess integrerade syn på de ekologiska, sociala och ekonomiska aspekterna av hållbar utveckling; gör att vi också bedömer att styrdokumenten kan bidra till att skapa ett förhållningssätt som möjliggör en hållbar utveckling. Didaktik pedagogik hållbar utveckling ekonomism ekomodernism ekologism kritisk ideologianalys styrdokument läroplan Lpf 94 gymnasieskolan tillväxt demokrati miljö politik ekonomi ekologi. Education Pedagogik
6	Statliga bolag - Fokus på demokrati eller ekonomi? : Om tvetydiga värden inom hybridorganisationer Seth, Alexander, Ohrlander, Erika January 2018 (has links) I vår uppsats har vi analyserat Systembolaget och Svenska Spels styrdokument samt två av deras reklamfilmer i syfte att förstå hur tvetydiga demokratiska och ekonomiska värden kan uttryckas. Med utgångspunkt i ekonomistiska resonemang om att det i offentlig verksamhethar skett en förskjutning av vilka värden som prioriteras, ofta på bekostnad av de demokratiskavärdena, har vi undersökt hur värden gestaltas i två hybridorganisationer, en organisationsform som enligt teorin är särskilt utsatta för intressekonflikter sprungna ur offentliga och privata styrlogiker. Genom att kvalitativt studera bolagens styrdokument hur värden uttrycks samt hur dessa återspeglas i bolagens kommunikation fann vi att motstridiga ekonomiska och demokratiska värden var representerade men inte på ett sådant sätt att det finns anledning att anta att ekonomiska intressen tränger undan demokratiska värden. Slutsatsen är att hybridorganisationer har en särskild utmaning i att tillgodose konkurrerande intressen men att det går att nå en balans mellan dessa. Hybridorganisationer ekonomism demokrati ekonomi värden statliga bolag
7	“Alla målgrupper är potentiella ambassadörer som medverkar till hur staden uppfattas” : Kritisk legitimeringsanalys av platsmarknadsföring i Skåne / “All target groups are potential ambassadors who contribute to how the city is perceived” : Critical legitimation analysis of place marketing in Skåne Björklund, Nebil, Bergnell, Carl January 2021 (has links) This thesis aims to critically explore the concept of “place branding” and “place marketing” in the context of public organizations. By employing Theo van Leeuwens model for discourseanalysis the study looks to find out how selected public organizations legitimize the branding and marketing of the place that they represent. Based primarily on Lennart Lundquists theoretical understanding of economism and the values of public administration, the study means to shine a light on the problematic relationship of public marketing and democratic values. The results are further analyzed with the help of neo-institutional theory with the goal of finding overarching ways to explain the nature of this relationship. The key findings indicate that, as predicted the discourse of branding and marketing is infused with neoliberal values that according to Lundquist are in many ways incompatible with the values of political democracy. These values are also intertwined with a discourse based on the values of democracy, welfare, and communication. The neo-institutional reading of this relationship points to the studied organizations search for legitimacy based on two, partially incompatible sets of values. This in turn could be interpreted as the decoupling of legitimizing structures and everyday work. place marketing public organizations legitimation analysis economism democracy platsmarknadsföring offentliga organisationer legitimeringsanalys ekonomism demokrati Public Administration Studies Studier av offentlig förvaltning
8	En skola med kvalitet - god praktik eller teknikalitet? : Om skolan och kvalitetsbegreppet Säll, Lena January 2005 (has links) <p>Kvalitetsstyrning av skolan, vad innebär det? Ja, det är inte så alldeles enkelt att svara på. Kvalitet är ett begrepp med många och skiftande betydelser och vilken aspekt som fokuseras avgörs nog, tror jag, av den ideologiska kontexten.</p><p>Syftet med denna uppsats har varit att studera hur skolans olika ansvars- och intressenivåer förhåller sig till kvalitetsbegreppet. Har staten och kommunerna samma syn på kvalitet i skolan? Kommun och individ? Kommun och kommun?</p><p>Skolan är en del av välfärdsinstitutionen och som sådan indragen i en ideologisk strid om hur samhällsutvecklingen bäst främjas. Hur skolans framtid blir avgörs sannolikt av åt vilket håll det allmänna ideologiska klimatet förändras, eller inte förändras. Vad vill man med skolan och vad vill man med medborgaren? Att utbilda alla till arbetskraft i en tid då allt färre behövs i produktionen, är inte längre självklart en förnuftig idé. I varje fall inte ur ett effektivitetsperspektiv.</p><p>Men oavsett vad man vill och beslutar om på politisk och rättslig nivå lever gamla institutioner i stora stycken sitt eget liv, åtminstone ser det så ut. Det går trögt att lägga om institutionella roder och medan arbetet med det pågår hinner tidsandan med sin bärande ideologiska övertygelse kanske ändras igen. Det är inte lätt att sia om framtiden, och kanske är den institutionella trögheten en av förklaringarna till det.</p> skola grundskola välfärdsstaten välfärdsinstitution ideologi ekonomism marknadsliberalism offentlig sektor offentlig förvaltning kommunalisering ledarskap tidsanda utbildning medborgarfostran produktionssamhälle konsumtionssamhälle värdegrund demokrati institution institutionell förändring institutionell tröghet kvalitet kvalitetsstyrning kvalitetsrörelsen TQM SOCIAL SCIENCES SAMHÄLLSVETENSKAP
9	En skola med kvalitet - god praktik eller teknikalitet? : Om skolan och kvalitetsbegreppet Säll, Lena January 2005 (has links) Kvalitetsstyrning av skolan, vad innebär det? Ja, det är inte så alldeles enkelt att svara på. Kvalitet är ett begrepp med många och skiftande betydelser och vilken aspekt som fokuseras avgörs nog, tror jag, av den ideologiska kontexten. Syftet med denna uppsats har varit att studera hur skolans olika ansvars- och intressenivåer förhåller sig till kvalitetsbegreppet. Har staten och kommunerna samma syn på kvalitet i skolan? Kommun och individ? Kommun och kommun? Skolan är en del av välfärdsinstitutionen och som sådan indragen i en ideologisk strid om hur samhällsutvecklingen bäst främjas. Hur skolans framtid blir avgörs sannolikt av åt vilket håll det allmänna ideologiska klimatet förändras, eller inte förändras. Vad vill man med skolan och vad vill man med medborgaren? Att utbilda alla till arbetskraft i en tid då allt färre behövs i produktionen, är inte längre självklart en förnuftig idé. I varje fall inte ur ett effektivitetsperspektiv. Men oavsett vad man vill och beslutar om på politisk och rättslig nivå lever gamla institutioner i stora stycken sitt eget liv, åtminstone ser det så ut. Det går trögt att lägga om institutionella roder och medan arbetet med det pågår hinner tidsandan med sin bärande ideologiska övertygelse kanske ändras igen. Det är inte lätt att sia om framtiden, och kanske är den institutionella trögheten en av förklaringarna till det. skola grundskola välfärdsstaten välfärdsinstitution ideologi ekonomism marknadsliberalism offentlig sektor offentlig förvaltning kommunalisering ledarskap tidsanda utbildning medborgarfostran produktionssamhälle konsumtionssamhälle värdegrund demokrati institution institutionell förändring institutionell tröghet kvalitet kvalitetsstyrning kvalitetsrörelsen TQM SOCIAL SCIENCES SAMHÄLLSVETENSKAP

Search results