I dagsläget kommer det ett stort antal ensamkommande barn till Sverige. Då målgruppen har vuxit i det svenska samhället har arbetsbelastningen ökat för de socialsekreterare som arbetar med målgruppen. Mot bakgrund av detta anser vi att det är ett viktigt område att studera inom socialt arbete. Studien syftar till att belysa socialsekreterares möte med ensamkommande barn. Vidare vill vi lyfta fram hur socialsekreterarna i studien hanterar de konsekvenser som kan uppstå i ett sådant möte. Coping-teorin kommer att användas för att förstå vilka strategier socialsekreterare använder för att hantera psykiska påfrestningar i arbetet. Då det inte finns mycket forskning kring vårt valda problemområde har vi använt oss av tidigare forskning som belyser hur yrkesverksamma inom snarlika områden hanterar svåra möten med klienter. Utöver det har vi tagit fram forskning kring arbetssituationens betydelse för hur en socialsekreterare hanterar konsekvenser i mötet med klienten. För att få fram relevant information som svarar på studiens syfte har nio semistrukturerade intervjuer genomförts. Den insamlade empirin har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Utifrån analysen fick vi fram tre teman som studiens resultatredovisning bygger på. Dessa teman är När världen står på tröskeln, Att inte slukas med samt Skillnad på då och nu.

I denna studie har erfarenheter och framtidsvisioner vad gäller utbildning och arbete i Sverige bland unga kvinnor som kom till Sverige som ensamkommande flickor undersökts. Ambitionen med studien är att öka kunskapen kring gruppen unga kvinnor som kommit till Sverige som ensamkommande flickor. Kvalitativa djupgående intervjuer samt en hermeneutisk forskningsansats, präglad av författarnas förförståelse, har använts i studien. I studieresultatet framkommer att de unga kvinnorna upplever mindre stöd samt en ökad ensamhet efter att de har flyttat från HVB-hemmet till eget boende. Studieresultatet visar även på att de unga kvinnorna upplever segregation i skolan samt har kunskapsluckor kring arbete och utbildning. I studiens slutsats formuleras möjliga förbättringar för att öka unga kvinnors kontaktnät innan de flyttar till eget boende, för att motverka segregation i skolan samt förslag på att införa regelbundna samtal. Förbättringarna syftar till att öka unga kvinnors möjligheter att nå sina mål, nå ökat välmående samt en förbättrad integration. / This study have set out to oppose the experience and outlook on future regarding education and work within the group of young women who came to Sweden as unaccompanied refugee children. The purpose of the study is also to increase knowledge about young women who came to Sweden as unaccompanied refugee children. Qualitative in-depth interviews with a hermeneutic research approach characterized by the author’s preconceptions have been used for the study. The key features of the study is that young women after they have moved out of the residential care home to their own apartments experience feelings of loneliness and lack of support. Experiences of segregation in school and knowledge gaps regarding education and work is also key features in the study. In the conclusion of the study possible improvements are suggested to improve young women’s contact network before moving to their own apartments, counteract segregation in school and suggest an establishment of regular dialogues. The improvements aims as a way to increase young women’s abilities to reach their goals, increase their wellbeing and improve integration.

På grund av oroligheter i världen skedde under år 2015 en kraftig ökning av asylsökande, där ibland även ensamkommande barn. Ökning av ensamkommande barn medförde en boendeproblematik för Sveriges kommuner, vilket lett till behov av flertalet nyuppstartade HVB-hem. Det fanns ett intresse av att studerades hälsofrämjande aktiviteter i kontexten, detta för att förstå dem som en del av en hälsodiskursiv praktik. Detta gjordes utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande, diskurs analys samt ett helhetsperspektiv på hälsa. Därav har studien genomförts som kvalitativ studie med inspiration ifrån etnografisk forskning. Deltagande observationer utfördes vid tre tillfällen. Observationerna utfördes på två olika avdelningar på ett HVB- hem för ensamkommande pojkar. Genom ett hälsopedagogiskt perspektiv var avsikten med studien att synliggöra hälsodiskurser och dess betydelse för ungdomarnas lärande och skapande av hälsa. Kategorierna för studiens analyserade resultat återspeglar de hälsofrämjande aktiviteter som observerades. Teman för diskussionsdelen framanalyserats med utgångspunkt i studiens valda teorier och utföll i följande sex kategorier: Tidspassning, Vi och dem, Laganda och att ha trevligt ihop, Minskad förtäring av sötsaker, Regelföljning och självständighet samt Dubbla budskap. Av resultatet framkom det att den rådande hälsodiskursen tycks bygga på ett omedvetet helhetsperspektiv på hälsa. Det framkommer genom personalens utsagor att en strävans finns mot att skapa förutsättningar för att ungdomarna att utvecklas till självständiga individer, dock strider detta mot vad som kan ses i den hälsodiskursiva praktiken. Därav kan det tänkas att hälsa är ett ämne som kan behöva lyftas i praktiken. Då det var svårt att hitta relevant forskning i ämnet tycks även behov finnas av att bedriva forskning kring hur insatser på HVB-hem bör utformas för att uppnå ökad självständighet hos ungdomarna. / 2015 saw a sharp rise in unaccompanied children seeking asylum. This is due to turmoil in many parts of the world. The rise has brought housing problems for Sweden’s municipalities, with more housing and treatment facilities started as a result. A study was conducted, motivated by ethnography research. Participants were observed on three occasions, in two separate wards in a HVB resident for unaccompanied boys. Health promoting activities were observed, to gain an understanding of them for use from a pedagogic perspective. This was done using a sociocultural perspective in teaching, study analysis, as well as health in general. Through a health discourse perspective, the purpose of the study was to analyze health awareness in the children. The categories for the analysed results reflected the health promoting activities that were encouraged during the study. The study was analysed using the following six categories Punctuality, Us and them, Team spirit and getting along, Reduced sugar consumption, Following rules and independence, as well as Double standards. The results showed that the current health discourse is founded on a subconsciously overall perspective on health. Housing and HVB resident staff have the aim to create possibilities for the children to develop into independent individuals. It can be seen as a field that needs to be improved in practice, through staff education. Relevant data is lacking, further research is needed into what action is required to help the children reach independence.

Studiens syfte var att klargöra och redovisa för de främjande och försämrande faktorer som är betydelsefulla för asylsökande barns psykosociala välmående. Enligt vår förförståelse som vi erhållit genom arbetslivserfarenhet och utbildning lever de asylsökande barnen under svåra omständigheter och vi ansåg det viktigt att undersöka de påverkande faktorerna. Den metod som användes var en kunskapsöversikt som tolkades hermeneutiskt. Kunskapsöversikten baserades på 10 primärstudier och resultaten visade på följande främjande faktorer; skola, föräldrar/familj, adekvat information gällande beslutsprocessen, en väl fungerande barnpsykiatrisk vård, sociala nätverk och fritidsaktiviteter. De försämrande faktorerna var; bristfällig information och lång väntan under asylprocessen, föräldrars ohälsa, okunskap hos professionella om barnens lagstadgade rättigheter samt osäkra boendevillkor. Studiens resultat analyserades utifrån teorin Känsla av sammanhang. Resultatet ligger i linje med tidigare forskning. / "Outside I´m smiling, but inside I´m crying" - A litterary review of factors affecting the asylum seeking children´s psychosocial health. The study´s purpose was to examine the promoting and detoriating factors that are of importance for the psychosocial well-being of children seeking asylum. According to our prior understanding which we have acquired through working experience and education the asylum seeking children lives under difficult circumstances. We therefor considered it important to investigate the factors that are influencing the children. The method used was a review of the litterature which was interpreted hermeneutically. The review was based on 10 primary studies and results showed promoting factors as; school, parents/family, adequate information regarding the decision-making, a well-functioning child mental health service, social networks and leisure activities. The deteriorative factors were; lack of information and delays during the asylum process, parents´illness, ignorance among professionals about children´s legal rights and unsafe housing conditions. Our results were analysed based on the theory Sense of coherence. The results are in line with previous research.

Syftet med denna uppsats har varit att beskriva och analysera hur unga vuxna i efterhand minns hur det var att komma som ensamkommande barn och integreras i Sverige. I denna studie har en kvalitativ metod använts, och fem semistrukturerade intervjuer har genomförts med unga vuxna med erfarenheter av att komma till Sverige som ensamkommande barn. Studiens teoretiska referensram består av Giddens (2014) idealmodeller för etnisk integration, Lidskogs (2009) resonemang kring social sammanhållning och kulturellt korstryck och Al Baldawis (2014) teori om migration och anpassning. Tidigare forskning består av studie om begreppet integration, hur integration kan se ut för ensamkommande barn samt hur socialtjänsten arbetar med ensamkommande barn. Tidigare forskning i denna uppsats har använts i kombination med uppsatsens teoretiska referensram i analysdelen. Uppsatsens huvudresultat visade bland annat att unga vuxna upplevde att mycket ansvar låg i deras händer gällande sin integration i Sverige. Resultatet visade även att det var en utmaning för de unga vuxna att möta den nya kulturen och det nya samhällssystemet. Denna utmaningen klarade vissa unga vuxna på egen hand medan andra fick hjälp av vuxna personer eller nya kompisar. Vidare framkom det att unga vuxna upplevde att språk och umgänge var viktiga komponenter som ingick i integrationsprocessen. / The purpose of this study has been to describe and analyze how young adults remember in retrospect, what it was like to come as unaccompanied minors and integrate in Sweden. In this study, we use the qualitative research method with the help of five semi structured interviews that were conducted with young adults that hold the experience of coming to Sweden as unaccompanied children. The theoretical framework of this study lies in Giddens (2014) ideal models for ethnic integration, Lidskog’s reasoning about social cohesion and cultural pressures and Al Badawi’s (2014) theory of migration and adaption. Earlier research in this study has been of use in combination with the essays theoretical framework in the analysis. The main result in the essay has indicated (amongst other things) that young adults experience having much responsibility concerning their integration in Sweden. Results also showed that it was challenging for the young adults to encounter the new culture and the new social system. This challenge was successfully handled by some young adults single-handedly while the others got help from adults and new friends. Furthermore, it was found that young adults experienced that language and social intercourse were important components which was part of the integration process.

Syftet i den här studien har varit att undersöka hur ensamkommande unga i Sverige beskriver sin upplevelse av familjeåterförening och vilken innebörd eller mening familjeåterföreningen har för dem. Vidare har vi haft för avsikt att ta reda på hur ensamkommande unga upplever den förändring som sker när samhällsstödet dras in vid familjens ankomst till Sverige. Studien är en kvalitativ intervjustudie där vi intervjuat tre personer som kommit till Sverige som ensamkommande barn och som senare återförenats med sina familjer i Sverige. Studiens teoretiska ramverk utgörs av Schütz fenomenologiska sociologi samt Berger och Luckmanns teori om den sociala verkligheten. För att ytterligare fördjupa förståelsen har vi kompletterat det teoretiska ramverket med Boss teori om tvetydig förlust samt med Greifs teori om tvetydig återförening. Analysmetoden var interpretativ fenomenologisk analys (IPA). Studiens huvudsakliga resultat är att det verkar finnas en kluvenhet i ensamkommande ungas upplevelser av familjeåterföreningen. Samtidigt som familjeåterföreningen har haft stor betydelse för respondenterna, har tiden efter återföreningen präglats av ett påfrestande ansvar över familjen. Avslutningsvis diskuteras eventuella brister i socialtjänstens stöd för familjer vid familjeåterförening i Sverige. / The purpose of this study was to explore how unaccompanied minors describe their experiences of family reunification, and what importance or implications it has for them. Furthermore, our aim was to find out how they experience the withdrawal of public social support after the arrival of their families. We interviewed three persons who were unaccompanied minors by the arrival to Sweden, and later reunified with their families in Sweden. The theoretical framework of this qualitative interview study is formed by Schütz’ phenomenological sociology and Berger and Luckmann’s theory of the social construction of reality. We complemented the theoretical framework with Boss’ theory of ambiguous loss and Greif’s theory of ambiguous reunification. The method for analysis used is Interpretative Phenomenological Analysis (IPA). The main results shown in this study is that there seems to be an ambiguity in the family reunification experience. On one hand, the family reunification was of big importance to the participants. On the other hand, the time following the reunification was characterized by a great responsibility for the family. Finally, we discuss possible shortcomings in the way the public social support for families after family reunification is provided.

This paper is a qualitative study about how personnel in Homes for Care and Accommodation work with mental health issues among unaccompanied children. The purpose with this study is to identify how they are working with mental health issues and explore how the personnel would like to work if their resources were unlimited. Interviews have been used as a qualitative method in this study and a social constructionist approach has been applied. The theoretical perspective in this study is salutogenesis and this perspective has been the stepping stone during the analysis of the gathered material. A reflexive analysis of the empirical data has been made and the result is presented in several themes connected to the experience of the personnel. The result and analysis show that it is not the duty of the accommodations to work with mental health issues but still, in practice, this have become their responsibility. The methods used are mainly focusing on building relationships with and structure around the adolescents. Conversations are the most important tool when working with mental health issues. The result also presents that clear information, more help from professionals and more education are items the respondents wishes that they had access to. In the discussion, reasoning is around who has the responsibility for mental health among unaccompanied children and how an increased sense of context could be a proposition for trying to decrease mental health issues among unaccompanied children. / Detta är en kvalitativ studie som berör hur personal på Hem för Vård och Boende arbetar med psykisk ohälsa hos ensamkommande barn. Syftet med studien är att identifiera på vilka sätt personal arbetar med psykisk ohälsa samt undersöka hur de skulle vilja arbeta om det fanns tillgång till obegränsat med resurser. I studien har djupintervjuer använts som datainsamlingsmetod och en socialkonstruktionistisk ansats har applicerats. Den teoretiska utgångspunkten i studien är salutogenes och har därmed tillämpats vid analys av det insamlade materialet. En reflexiv analys av empirin har genomförts och resultatet presenteras i olika teman kopplade till personalens upplevelser. I resultat och analys framkommer att respondenterna anser att det inte ligger i boendenas uppdrag att arbeta med psykisk ohälsa men att det i praktiken fallit på deras lott. Metoder som tillämpas i det vardagliga arbetet går främst ut på att bygga relationer med och skapa struktur kring ungdomarna. Samtal är det viktigaste redskapet i arbetet med psykisk ohälsa. Vidare visar resultatet att tydligare information, mer professionell hjälp och mer utbildning ligger på respondenternas önskelista. I diskussionen förs ett resonemang kring vem som egentligen har ansvaret för att arbeta med psykisk ohälsa hos ensamkommande barn och ungdomar samt att en ökad känsla av sammanhang kan vara ett förslag till minskad psykisk ohälsa hos ensamkommande ungdomar.

The purpose of this thesis is to perform a critical discourse analysis on the upper secondary school act aiming to map which discourses that are being reproduced concerning unaccompanied youths, as well as the motivation behind the creation of the law. Furthermore, the purpose is to investigate the consequences of the discourses produced for unaccompanied youths’ rights claims. Faircloughs discursive model of three levels was used to review the proposition. This was complemented by an analysis of the result in relation to the Copenhagen school of securitization as well as Elena Namlis perspective on human rights. The review revealed that the dominating discourse in the upper secondary school act depicts the unaccompanied youths as foreign and potential threats. The law is motivated by the need to compensate for the Migration boards’ long processing time for their application of asylum upon arrival. It is said that this specific group ended up in an misfortuned situation. It is also explained that the law will trigger the youths to integrate through the demand of them needing to finish high school and find a job within 6 months in order to get asylum. However, this thesis also shows that the government is not fully ready to compensate for this misfortune as the demands, qualification to be available for this law, and security control of youths are implemented. Those obsticles are motivated by the view of the youths as existential threats and could be viewed as a sign of securitization of unaccompanied youths. What follows is them having a more difficult path of reaching their rights of asylum.

The aim of this study is to investigate how women who came to Sweden as unaccompanied children experienced their entry into the Swedish labor market based on six qualitative interviews with woman in the age range of 24-32. The interviews were analyzed and interpreted using social capital as a theory. The results show that the informants turned to their friends consisting of other unaccompanied children, and that this network provided security and answers especially in the beginning of their stay in Sweden. Furthermore, our results show that bonding social capital played an important part as an enabler to search for contacts outside the network. All respondents report that it is difficult to get to know Swedes. The respondents did not attribute any significant importance to their social worker but they all emphasized that a significant key to enter the labour market is to learn the Swedish language.

The aim of our study was to investigate HVB-home staff's perceptions of the temporary asylum law's impact on unaccompanied minors’ motivation for integration into Swedish society. On 24 November 2015, the government presented a temporary law to reduce the number of asylum seekers. The temporary law was intended to apply for three years and meant that Sweden went from having generous asylum legislation to following the EU's line for a minimum level for receiving asylum seekers. All asylum-seeking groups, such as refugees and people in need of protection, would receive temporary residence permits, except that there were exceptions for quota refugees who could obtain permanent residence permits. In the study, we used a qualitative method and conducted semi-structured interviews with five staff who had previously worked with unaccompanied children. Results from both interviews and previous research show that there are several factors that affect the mood of unaccompanied children and their integration into Swedish society. The study showed that previous psychological trauma, long waiting times for information about residence permits, loneliness and lack of meaningful activity had a negative impact on unaccompanied children's mood and motivation for integration.