Med ökande digitalisering och tillgänglighet till information har informationskriget blivit allt mer sofistikerat och utbrett med en mängd olika aktörer som strävar efter att påverka och manipulera den allmänna opinionen. I detta sammanhang spelar den faktagranskande journalistiken en avgörande roll för att bekämpa desinformation och upprätthålla journalistikens samhällsviktiga roll. Denna studie har undersökt denna eskalerade konflikt i det moderna medielandskapet och bidrar till att öka förståelsen för hur två europeiska public service-bolag presenterar faktagranskat material. Syftet med denna uppsats har varit att på ett djupgående plan analysera hur två faktaverifieringsenheter – BBC Verify och SVT Verifierar – arbetar med, gestaltar och motiverar resultaten av sitt faktagranskade material. För detta ändamål har jag använt mig av kvalitativ metod – framinganalys – applicerad på fem artiklar från BBC och fem artiklar från SVT. Dessa har brutits ned i sex olika frames och utifrån dessa har innehållet analyserats i med utgångspunkt i epistemologi och gestaltningsteori. Jag har kommit fram till att BBC Verify och SVT Verifierar delar grundläggande principer om noggrannhet, tillvägagångsätt och källkritik i sina granskningar men skiljer sig åt på viktiga punkter som i granskningarnas omfattning, kontextualisering och metodologisk transparens.

I den här rapporten redovisas processen och resultatet av mitt examensarbete i möbeltapetsering på Carl Malmsten Furniture Studies. Med mitt gesällprov som utgångspunkt har jag undersökt hur det dolda hantverket som döljer sig under ytan på en traditionellt stoppad möbel kan synliggöras. Undersökningen har resulterat i en processbeskrivande text–från trären stomme till stoppad och klädd möbel, där mitt fokus legat på att besvara frågorna om vad och varför, snarare än hur. Jag har sökt formuleringar, ord, representativa bilder och illustrationer för att på ett pedagogiskt och trovärdigt sätt förmedla det immateriella värdet och den handlingsburna kunskapen som finns inbakad i en möbel. Svaren på varför-frågorna påvisar nyttan i en handling men även innebörden och vikten av den handlingsburna kunskapen,  vilken även en lekman kan förstå vidden och betydelsen av.  Med en kunskapsteoretisk bakgrund har jag undersökt begreppet kunskap och kunskapsförmedling som ligger till grund för det här arbetet. Jag har bland annat tittat på hur olika typer av kunskap definierats och värderats olika och vad det har haft för betydelse för hantverkets utveckling. Jag har också sökt teoretiskt stöd som understryker syftet med att dokumentera och kommunicera handlingsburen kunskap. I varje äldre möbel som en tapetserare åtar sig finns en kulturhistoria inbäddad och det är genom den som vi lär vårt hantverk. Det arbete som en tapetserare utför handlar därför inte bara om omstoppning och omklädsel av en enskild möbel, utan bidrar i längden även till att stärka det immateriella kulturarvet och fortlevnaden av ett traditionellt hantverk. Av den anledningen har jag med en historisk bakgrund som beskriver hur stoppningshantverket har utvecklats över tid och varför det ser ut som det gör. Liksom vid beskrivningen av arbetet med mitt gesällprov har jag även här särskilt fokuserat på att söka efter svaren på varför-frågorna, d.v.s. den bakomliggande anledningen till att ett material eller en teknik kom i bruk. / This report presents the process and results of my bachelor thesis at Carl Malmsten Furniture Studies. With my journeyman's test  as a starting point, I examined how the hidden craft underneath the surface of a traditional upholstered furniture can be made visible. The investigation has resulted in a describing text - from wooden body to upholstered furniture. My focus has been to answer the questions of what and especially why, rather than how you do something. I have searched formulations, words, representative illustrations and pictures to convey the intangible value and the tacit knowledge that is embedded in a traditional handmade furniture. The answer to question why gives us answers for the benefits of an act, and conveys the meaning and importance of tacit knowledge, which is knowledge that even a person without insight of the craftsmanship can comprehend.   With a epistemological (the theory of knowledge) background, I have examined the concept of knowledge and the dissemination of knowledge, which is the basis for this work. I have studied how different types of knowledge through history has been defined and measured differently, and what consequences it has had for the development of handicraft. I have also searched theoretical support that emphasizes the meaning of documenting and communicating tacit knowledge.  In each piece of furniture that an upholsterer restore, there is a cultural history to find, and it is through that history we learn our craftsmanship. Therefore, the work of a upholsterer is not just about craft itself, it also helps to strengthen the intangible cultural heritage and the survival of a traditional craft. For that reason I have written a historical background that describes the development of Swedish upholstery traditions and how it has evolved over time. As with the description of the work of my journeyman's test, I have particularly focused on searching for answers to the questions of why - the underlying reason whya material or technology came into use.

<p>Den föreliggande texten är en utifrån ett socialkonstruktionistisk och relativistiskt perspektiv baserad undersökning av relativismens och realismens skilda ontologier. Texten argumenterar för giltigheten i en socialkonstruktionistisk förståelse av det sociala och framvisar ett antal framträdande problem med realismens <em>Weltanschauung</em>. Relaterat till detta behandlas en diskursteoretisk  syn på sociala fenomen tillsammans med etnometodologiskt och foucauteanskt inriktade perspektivs olika uppfattningar om valet av relevant kontext vid samhällsvetenskapliga analyser. Vidare genomförs en diskurspsykologisk läsning av en tidsskriftsartikel, en läsning som framför allt exemplifierar problematiken med realismens konstruktion av verkligheten som objektiv och självframträdande. Slutligen görs i textens avslutande del ett försök att fördjupa den socialkonstruktionistiska kritiken av realismen, framför allt i syfte att antyda en möjlighet att bryta dualismen <em>autonom verklighet–konstruerad verklighet</em> samt utstaka riktningen för en motsättningarnas sociologi.</p>

<p>Denna studie med titeln "Vad är kunskap? - en kvalitativ studie av synen på kunskap i skola och utbildning hos John Dewey och i tidskriften Skola och Samhälle 1946 -1962" är en studie där undersökningens fokus var att beskriva synen på kunskap i skola och utbildning med textanalys som metod, där tryckta källor ligger till grund för resultatet. </p><p>Syftet med studien var att undersöka vilken syn på kunskap i skola och utbildning som kommer till uttryck i skrifter författade av John Dewey samt i artiklar från tidskriften Skola och Samhälle mellan åren 1946 – 1962. I analysarbetet använde jag mig av teorier om kunskap och egna frågeställningar om kunskapssyn. </p><p>Det jag kommit fram till är att synen på kunskap i skola och utbildning var vid denna tid vid och utan klara gränser. Tiden efter andra världskrigets slut och fram till grundskolans bildande var färgat av kunskapsteorin pragmatismen. Tydligt sågs även Deweys kunskapssyn i de pedagogiska idéerna som framhölls i de valda artiklarna.</p>

Denna studie med titeln "Vad är kunskap? - en kvalitativ studie av synen på kunskap i skola och utbildning hos John Dewey och i tidskriften Skola och Samhälle 1946 -1962" är en studie där undersökningens fokus var att beskriva synen på kunskap i skola och utbildning med textanalys som metod, där tryckta källor ligger till grund för resultatet. Syftet med studien var att undersöka vilken syn på kunskap i skola och utbildning som kommer till uttryck i skrifter författade av John Dewey samt i artiklar från tidskriften Skola och Samhälle mellan åren 1946 – 1962. I analysarbetet använde jag mig av teorier om kunskap och egna frågeställningar om kunskapssyn. Det jag kommit fram till är att synen på kunskap i skola och utbildning var vid denna tid vid och utan klara gränser. Tiden efter andra världskrigets slut och fram till grundskolans bildande var färgat av kunskapsteorin pragmatismen. Tydligt sågs även Deweys kunskapssyn i de pedagogiska idéerna som framhölls i de valda artiklarna.

Den föreliggande texten är en utifrån ett socialkonstruktionistisk och relativistiskt perspektiv baserad undersökning av relativismens och realismens skilda ontologier. Texten argumenterar för giltigheten i en socialkonstruktionistisk förståelse av det sociala och framvisar ett antal framträdande problem med realismens Weltanschauung. Relaterat till detta behandlas en diskursteoretisk  syn på sociala fenomen tillsammans med etnometodologiskt och foucauteanskt inriktade perspektivs olika uppfattningar om valet av relevant kontext vid samhällsvetenskapliga analyser. Vidare genomförs en diskurspsykologisk läsning av en tidsskriftsartikel, en läsning som framför allt exemplifierar problematiken med realismens konstruktion av verkligheten som objektiv och självframträdande. Slutligen görs i textens avslutande del ett försök att fördjupa den socialkonstruktionistiska kritiken av realismen, framför allt i syfte att antyda en möjlighet att bryta dualismen autonom verklighet–konstruerad verklighet samt utstaka riktningen för en motsättningarnas sociologi.

Rupert Smith (2006) menar att det har skett ett paradigmskifte inom krigföringen. Från ett industriellt krig till ett krig "amongst the People". De moderna konflikterna vi ser idag i Irak och Afghanistan går i linje med hans resonemang. Motståndaren är inte längre en annan nationalstat, utan en icke-statlig aktör som inte uppträder på ett militärt traditionellt sätt. Numera är andra entiteter än plattformar viktiga, till exempel klanstrukturer eller kultur. Utifrån detta måste vi då ställa oss frågan om världen har förändrats, eller åtminstone om den militära verkligen har gjort det och hur militären har uppfattar denna förändring. Studien tar sin utgångspunkt i en diskursanalys av militär verklighet och ställer sig frågan hur verkligheten konstrueras utifrån detta paradigmskifte. Genom att skapa ett militärfilosofiskt begrepp, undersöks om det finns en ontologisk medvetenhet inom denna diskurs. Studiens resultat visar på att verklighet konstrueras utifrån nationalstatens ontologi och epistemologi. Begrepp, kategorier och metaforer från det industriella kriget används i hög grad för att konstruera verklighet genom att dessa flyttas till nya områden, där nya "slagsfält" skapas. / Rupert Smith (2006) argues that there has been a paradigm shift in warfare, from the industrial war - into a "war amongst the people". Modern conflicts today in Iraq and Afghanistan might be understood as examples of this kind of warfare. The opponent is no longer a different nation-state, but a non-state actor who is not behaving in a traditional military way. Hence, nowadays other entities than platforms are important, for example, clan structures and culture. From this, we must then ask ourselves whether the world has changed, or at least if the military reality has changed and how military has understood (comprehended) this change. The study is based on a discourse analysis of military reality and the question is how reality is constructed based on this paradigm shift. By creating a military-philosophical concept the study will examine whether there is an ontological awareness within the military discourse. The result shows that the reality is constructed from the nation state ontology and epistemology. Concepts, categories and metaphors from the industrial war are heavily used in the construction of reality and those are moved to new areas where new "battlefields" are created.

Syftet med studien är att genom en kvalitativ och komparativ textanalys granska kunskapsdiskurser i läroplanerna Lgy 70, Lpf 94 och Gy 2011 för att urskilja förändringar. Kunskapsdiskurserna är indelade följande: teoretisk, praktisk och ideologisk kunskap, och fokus är på läroplanernas allmänna del och kursplan för Svenska. I centrum står diskursteori, läroplansteori samt epistemologi vid tolkning av resultatet. Resultatet visar att det har skett en viss förändring av kunskapsdiskurser, främst mellan Lgy 70 och de två senare läroplanerna. Samtliga läroplaner innehåller till stor del ideologisk kunskap i allmänna delen, men Lgy 70 innehåller mer teoretisk kunskap jämfört med de andra läroplanerna. I Svenska har kursplanen gått från en teoretisk och praktisk inriktning till praktisk och ideologisk inriktning i Lpf 94 och Gy 2011. Kunskapsinnehållet har därmed även förändrats då sociala mål har blivit alltmer centrala i Lpf 94 och Gy 2011. Ytterligare ett resultat är att kunskapsbegreppet diskuteras i de två senare läroplanerna till skillnad från Lgy 70, men trots detta används inte typologin annat än i begreppsförklaring av de fyra F:n. Kunskap refereras därmed liknande i samtliga läroplaner, det vill säga genom kunskap och förmåga. Resultatet visar inte på att läroplanerna har blivit mer eller mindre kunskapsinriktade med åren utan att diskursen om vad kunskap innebär och uppfattningen om vad som är central kunskap i skolverksamheten har förändrats. / The purpose of the study is that through a qualitative and comparative textual analysis review knowledge discourses in the curricula Lgy 70, Lpf 94 and Gy 2011 to identify changes. The knowledge discourse have been divided as follows: theoretical, practical and ideological knowledge, and the focus is on the curriculum, the general part and curriculum for Swedish. In the center stands discourse theory, curriculum theory and epistemology in the interpretation of the results. The result shows that there has been a certain change of knowledge discourses, mainly between Lgy 70 and the latter two curricula. All curricula contain largely ideological knowledge in the general part, but Lgy 70 contains more theoretical knowledge compared to the other curricula. The curriculum for Swedish have shifted from a theoretical and practical approach to the practical and ideological orientation in Lpf 94 and Gy 2011. The knowledge content has consequently changed when social objectives have become increasingly central in Lpf 94 and Gy 2011. A further result is that the concept of knowledge is discussed in the latter two curricula unlike Lgy 70, but despite this is not the typology other than in conceptual explanation of the four F. Knowledge referenced thus similar in all curricula, through knowledge and ability. The results do not indicate that the curriculum has become more or less knowledge-oriented over the years but the discourse about what knowledge is and the perception of what is central knowledge in school activities has changed.

This master thesis studies debates on historical theory in Sweden ́s two main historical journals, Historisk tidskrift and Scandia, during the last fifty years. The study investigates discussions of epistemological questions, the purposes of historical writing, and the influence of postmodernism. The theoretical approach and methodology used is inspired by the American pragmatist philosopher Richard Rorty. In a concluding chapter Rorty’s writings are used to confront the study’s results. The purpose of this is to highlight certain problems from the investigation. It is argued that the vocabulary used by the Swedish historians is an effect of the correspondence theory of truth, and that a pragmatic approach to the study of history could help history break free from that unfortunate vocabulary.

Syftet med denna studie var att sammanställa aktuell och relevant forskning inom ensembleundervisning på grundskola och gymnasium. Vidare så ämnade studien att genom detta identifiera den i den sammanställda forskningen mest framträdande lärandeteorin. För att uppnå syftet enligt ovan, formulerades följande frågeställningar: Hur framställs ensembleundervisning på grundskola och gymnasium i svensk, musikpedagogisk forskning? Vilka epistemologiska perspektiv blir synliga i svensk, musikpedagogisk forskning om ensembleundervisning i grundskola och gymnasium i Sverige? Frågeställningarna besvarades genom att genomföra en systematisk litteraturstudie, där forskning valdes ut och sammanställdes efter tydliga kriterier för att sedan tolkas med hjälp av en hermeneutisk analysmetod. Samtliga av de inkluderade forskningsstudierna visade på ett eller annat sätt att den svenska ensembleundervisningens natur främst grundar sig i musiklärarnas erfarenheter av att arbeta som musiker, samt att ensembleundervisningen medvetet eller omedvetet utformas för att förbereda eleven för musikerns roll, uppgift och arbete i samhället. En sådan utformning av undervisningen visar sig såväl gynna som missgynna elever på ett betydande sätt. När ovan beskrivna musikerkontext som grund för undervisningen sattes i relation till tidigare forskning, läroplansteori och kunskapsteori, synliggjordes epistemologiska perspektiv på ensembleundervisningen i form av en teknisk-instrumentell kunskapssyn, social effektivitet, techne samt pragmatism.