Assyrier/syrianer är en folkgrupp med en oavbruten historia sedan 3000 år tillbaka. De härstammar från Mesopotamien där de även var först med jordbruk och skriftspråk. Språket är heligt och kommer från Jesu tid. I flera generationer har folkgruppens kulturarv gått vidare och bibehållits trots att de har upplevt motgångar såsom flera folkmord och diskriminering av det islamiska samhället och de förtryckande systemen i hemlandet. Folkmorden har reducerat folkgruppens antal och det senaste ”Seyfo” är det som folkgruppen idag vill ha erkänt och ligger nära dem i minne och hjärta. På 1970-talet började folkgruppen successivt emigrera från Turabdin till Europa och Sverige kom att bli ett av många värdländer. Att komma till ett nytt land som har ett samhällssystem som är uppbyggt på ett helt annat sätt och har en helt annan världssyn har fått konsekvenser som resulterat i förändringar för folkgruppen. Assyrier/syrianer är en invandrargrupp som har integrerats bra men har sina stridigheter och konflikter inom gruppen, speciellt mellan de äldre och yngre. Den svenska sekulariseringen och moderniteten kan inte förstås av de äldre i folkgruppen och det skapar spänningar samt obalans hos de yngre. De äldre tyr sig till kyrkan och deras världsbild grundas utifrån kyrkan och religionen. Traditionerna är gamla och religiösa och blir för många assyriska/syrianska ungdomar svåra att tillämpa i sin vardag. De yngre i folkgruppen har en världsbild som grundar sig på samhällsfrågor och identitet. De försöker hitta en plats i samhället och identifierar sig inte med den ”syrisk-ortodoxa kyrkan” utan istället med nationalistiska symboler såsom ”assyr” och ”syrian”. De kyrkliga organisationerna och institutionerna väcker inget intresse eller tycke hos de yngre utan snarare en kritisk känsla som har växt fram med åren. Kritiken grundar sig på deras kunskap om de olika hierarkiska maktsystemen och falangerna som präglar kyrkan. Föreningslivet prioriteras hellre och tillfredställer deras behov, frågor och tomrum när det gäller kultur och tradition. Fotboll är ett exempel som har blivit ett stort ”nyckelord” för många ungdomar. Många assyriska/syrianska ungdomar har kommit att forma en dubbelidentitet som de använder i olika situationer och sammanhang. När de är hemma och tillsammans med andra i folkgruppen så handlar de utifrån assyriska/syrianska värderingar och när de är bland vänner och ute i samhället så handlar de utifrån svenska värderingar. Trots att majoriteten känner sig mer svenska än assyriska/syrianska så använder de denna dubbelidentitet för att tillfredställa de äldre och deras föräldrar och de vet att deras utseende hindrar dem från att bli sedda som svenskar. Detta resulterar i en förvirring och en obalans. Sökandet efter en plats i samhället blir diffus och otydlig.

Möjligheter till att resa och förflytta sig mellan nationella gränser i världen blir allt fler. Svenskar som köper bostad i Costa del Sol söker efter ett varmare klimat, billigare levnadskostnader och spenderar upp till flera månader åt gången i Spanien. Tidigare forskning visar att problematik kopplad till uppfattning av sin egen identitet förekommer när individer kontinuerligt reser mellan hem i olika länder, vilket delvis också är beroende av det bemötande man får som svensk utomlands. Den här studien syftar till att undersöka hur svenskars identitet påverkas av att äga en bostad i Spanien. Genom intervjuer med åtta seniorer undersöktes fenomenet identitet, kopplat till att äga bostad utomlands. Det empiriska materialet analyserades med hjälp av tematisk analys och jämfördes med tidigare forskning. Social identitetsteori och platsidentitet är två viktiga faktorer och teorier inom denna undersökning. De verkar som centrala utgångspunkter vid diskussion, inom studier av människors upplevda identitet. Resultaten för denna studie visar att svenskar generellt inte identifierar sig som lokalbor i Costa del Sol. Samtidigt känner flera en stark platstillhörighet och anser sin bostad i Spanien vara lika mycket “hemma” som den bostad de äger i Sverige. Samtliga respondenter uppger att de främst bemöts av vänlighet från lokalbor i Spanien, men nämner även tillfällen där de upplevt en viss främlingsfientlighet mot internationella fritidshusägare i Spanien som grupp. För vidare forskning föreslår författarna en undersökning med yngre generations fritidshusägare i Spanien, men även en djupare kvalitativ studie av sambandet mellan platstillhörighet och känslan av att känna sig hemma, bland svenska bostadsägare utomlands. Vidare föreslås studier av andra destinationer i Spanien samt hur juridiska faktorer påverkar val av Spanien som land för att köpa fritidsbostad. / Opportunities to travel and move between the national borders in the world are increasing. Swedes who buy second-homes in Costa del Sol are looking for a better climate, cheaper living costs and spend up to several months at a time in Spain. Previous research shows that problems linked to defining one’s own identity occur when individuals continuously travel between homes in different countries, which is also partly dependent on the treatment that they receive as Swedes abroad. This study aims to investigate how Swedish individuals’ identity is affected by owning a second-home in Spain. Through interviews with eight seniors, the phenomenon of identity, linked to owning a home abroad, was investigated. The empirical material was analyzed using thematic analysis and compared with previous research. Social identity theory and place identity are two important factors and theories that are used in this study. They stand as crucial premises when discussing the studies of people's perceived identity. The results of this study show that Swedes generally do not identify themselves as locals in Costa del Sol. Simultaneously, many feel a strong sense of belonging and consider their home in Spain to be as much "at home" as the home they reside in Sweden. As for perception by the local inhabitants, all respondents state that they are mainly met with kindness, although a few occasions are mentioned when they have experienced particular xenophobia against international second-home owners in Spain as a community. For further research, the authors propose a study of younger generation second-home owners, as well as a deeper qualitative study of the connection between place affiliation and the feeling of “feeling at home” among Swedish homeowners abroad. Furthermore, studies of other destinations in Spain would be of interest, together with jurisprudence in Spain as a factor for choosing Spain as a second-home country.

Violence against civilians has been extensively researched within the field of conflict studies, with scholars like Kalyvas (2006) emphasizing the strategic nature of victimization by armed factions. However, existing literature often overlooks violence beyond civil war settings, prompting this thesis to focus on organized crime's impact on civilian victimization, particularly migrants. Incorporating theory from the field of criminology, the thesis explores how territorial control by criminal actors influences migrant victimization. The study centres on Mexico and collects detailed 2021 data on migrant violence triangulated from various sources. Through a quantitative approach, employing OLS regressions, the analysis examines the interplay between cartel control over territory and violence against people on the move. Contrary to the expectations set forth in the theoretical framework, the findings suggest that higher cartel control correlates with a decrease in violence against migrants. The thesis concludes by emphasizing the significance of extending research beyond civil war contexts and highlights the necessity for further investigation into migrant victimization.

While human rights are promoted as inherent to all, various categories of migrants frequently face formidable resistance in their recognition. The Lepean work migrants belong to this category, who instead of obtaining reciprocal protection for their pivotal role in sustaining a sector crucial for Spain and the EU, are relegated to the margins of Spanish society. Drawing on Arendt’s ‘right to have rights’ and intersectionality, this thesis strives to explore the correlation and extent to which the denial of universal human rights among third-country migrant agricultural workers in Lepe can be attributed to the social markers of gender, race and migrant status, and their intersection. The objective is to achieve this by examining the migrant workers’ perceived access to the right to adequate housing, labour rights and the right to security of person, and through answering the research questions (1) To what extent do third-country agricultural migrant workers in Lepe perceive they get to enjoy the right to adequate housing, labour rights and the right to security of person?, (2) In what ways do third-country agricultural migrant workers in Lepe perceive the fulfilment of the right to adequate housing, labour rights and the right to security of person is determined by gender, race and migration status?, (3) In what ways do third-country agricultural migrant workers in Lepe perceive that the intersection of gender, race and migrant status determine the fulfilment of the right to adequate housing, labour rights and the right to security of person? The study was designed as a case study using abductive reasoning. The primary data consisted of semi-structured interviews and thematic analysis was used to interpret the empirical data. The findings elucidate that the migrants experienced a near-total denial of the rights relevant to this study and that this can largely be attributed to gender, race, migrant status, and their intersection, with regular status being a precondition for the enjoyment of this set of rights, and gender and race exasperating the already experienced denial of rights associated with irregular status.

This thesis explored the perceptions of immigrants from the Former Republic of Yugoslavia (FRY) residing in Malmö, Sweden, of their Yugoslavian, national, and ethnic identities, as well as factors contributing to maintenance of Yugoslavian identity. Despite the dissolution of Yugoslavia in the early 1990s and the subsequent rise of distinct national identities, some individuals continue to identify as Yugoslavian. The study therefore aimed to understand how these immigrants maintain their Yugoslavian identity and perceive their national and ethnic identities, through a qualitative approach utilizing semi-structured interviews. The findings reveal that the Yugoslavian identity is perceived as one of unity, acceptance, and inclusion, shaped and maintained by various factors together. The research contributes to the field of migration and ethnic relations by explaining the solid nature of Yugoslavian identity, and its ability to transcend time and space, showing how it is influenced and maintained by a combination of various factors.

With the purpose of contributing to the field of social science research regarding racism in South Africa, this thesis aims to investigate how peoples’ experiences of everyday racism manifest in their lives. As well as explore their views of changes in society, regarding everyday racism, during their lifetime employing the theoretical frameworks of Erving Goffman’s (1986) Frame Analysis, and Othering. The purpose was achieved through semi-structured qualitative interviews with five black South Africans. The interviews generated an empirical data which displayed patterns of microaggressions, radicalisation, and white supremacy. The study concluded that the respondents have different views on changes regarding everyday racism in South Africa, some identifying a more progressive society, while others believe that apartheid still has a hold on society. / I syfte att bidra till området av samhällsvetenskaplig forskning om rasism i Sydafrika, syftar denna studie till att undersöka hur människors upplevelser av vardagsrasism tar sig uttryck i deras liv. Vidare utforskar studien respondenternas syn på förändringar i samhället angående vardagsrasism under sin livstid genom att använda de teoretiska ramverken Inramningsteori av Erving Goffman (1986), och Andrafiering. Syftet uppnåddes genom semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med fem svarta sydafrikaner. Intervjuerna genererade empiriska data som visade mönster av mikroaggressioner, rasifiering och vit överlägsenhet. Studien kom fram till att de tillfrågade besitter varierande åsikter angående förändringar kring vardagsrasism i Sydafrika, vissa identifierar ett mer progressivt samhälle, medan andra anser att apartheid fortfarande har ett grepp om samhället.

Quran burning is a new phenomenon in Sweden first executed by Rasmus Paludan, the leader of a far-right, anti-immigrant political party - Stram Kurs. These burnings are still a subject of debates and cause a lot of controversy due to the vandalism caused by the local muslim protesters and because many muslims and non-muslims believe that it should be categorized as incitement of hatred against muslims. The purpose of this study is to illuminate how young muslims in Skania, Sweden, perceive the Quran burnings that are protected by the Swedish Fundamental Law on Freedom of Expression. The purpose of this study is also to get a picture of how the burnings affect them and to show how this demonstration of freedom of speech affects their freedom of religion. Five semi structured interviews were done to conduct this study. The chosen relevant theories that were used were stigma, islamophobia, the argument from truth and the argument from autonomy. The most important findings of this study are that the interviewed young Swedish muslims believe that there is an error in the Swedish system where laws against incitement of hatred are only applied in some cases, but not other. And that the interviewees feel angry about the police protecting a man who is trying to provoke them by mocking them and their religion. They also question whether they belong in Sweden and are convinced that the Quran burnings will only cause further division in the society of which muslims are a large part of. Another problem that they pointed out is that the media uses the pictures of the vandalizing protesters to spread a negative image of muslims and Islam. Another finding is that the interviewed young Swedish muslims feel that the Quran burnings are a new and legitimate way for islamophobes to attack and offend them. They also feel, however, that their freedom of religion remains unaffected. The last finding is that based on the argument from truth and the argument from autonomy, the Quran burnings do not justify limiting the freedom of expression. The conclusion is that these islamophobic attacks in the form of Quran burnings are a consequence of a tribal stigma that, according to the interviewed young Swedish muslims, muslims in Sweden have to live with. This stigma can even be found in how the interviewed muslims feel the government and the media are treating them. Even if the Quran burnings don’t justify limiting freedom of expression, the problem remains that the interviewees feel that freedom of expression is being used against them. / <p>Mångfaldsstudier</p>

Detta examensarbete är en läromedelsanalys av läroböcker i ämnet samhällskunskap för årskurs 7-9. Syftet är att undersöka vilken diskurs som framträder vid framställningen av samer i dessa läroböcker samt att undersöka hur det kommer sig att denna diskurs framträder. De frågeställningar som besvarats är Vilken diskurs framträder i beskrivandet av samer i samhällskunskapens lärobokför årskurs 7–9? samt Hur framträder denna diskurs i läroböcker i samhällskunskap för årskurs 7–9? Den teori som utfåtts ifrån i undersökningen är det socialkonstruktivistiska och den metod som använts för att besvara forskningsfrågorna är kritisk diskursanalys med en komplimenterande bildanalys. Resultatet visar att det i framställningen av samer i läromedlen framträder en diskurs där samer andrafieras och skildras som ”dem”, vilka står i kontrast till ”vi”, majoritetssamhället. Detta bottnar i att det är mycket svårt att ställa sig utanför den rådande diskursen. / This bachelor thesis is a teaching aid analysis in the school subject civics in junior high school. The purpose is to examine which discourse emerges when Samis being presented in these textbooks and also to examine why this discourse emerges. The questions that have been answered is Which discourse emerge in the description of the Sami in civics textbooks for Junior high school? and How does this discourse appear in civics textbooks for Junior high school?  The theory that has been used in the emerge is the social constructivistic and the methods being used to answer the questions is critical discourse analysis with a complementary picture analysis. The result shows that in the description of the Sami in textbooks a discourse where the Samis othering and being named as them in contrast to us, the majority society, appears. This depends on that it is very difficult to act outside of the prevailing discourse.

No description available.

People who are racialized in Sweden as ‘Asian’—a panethnic category—come from different countries or ethnic backgrounds and yet, often face similar, gender-specific forms of discrimination which have a significant impact on their whole lives. This thesis centres women who are racialized as 'Asian', focusing on how their racialization affects, and is shaped by, their social, professional and intimate relationships, and their interactions with others—in particular, with white majority Swedes, but also other ethnic minorities. Against a broader context encompassing discourses concerning ‘Asians’ within Swedish media, art and culture, Swedish ‘non-racist’ exceptionalism and gender equality politics, the narratives of nine women are analysed through the lenses of the racializing processes of visuality and coercive mimeticism, and epistemic injustice.