The motivation for this thesis has been based on the desire to conduct a contemporary study of securitization in the European Union's migration discourse. This takes into account the extraordinary circumstance of a war in the EU's close proximity and the unique approach the EU has shown towards the people fleeing the war, which seems to differ from the approach observed in research so far. The purpose of this study is to investigate whether the EU presents a securitized migration discourse by examining its discursive presentation of migration and how this presentation relates to securitization. The study is based on the migration discourse presented by the European Council, the European Parliament and the European Commission on the institutions' official websites. The study has been conducted as a qualitative discourse analysis using Carol Bacchi's WPR approach, with the Copenhagen School's securitization theory as the study's theoretical framework. By critically examining the problem definitions, premises and silences in the discourse, the result has shown that the EU mainly presents a securitized migration discourse, which, however, shifts in relation to the referent object of the discourse, i.e. whose security is in question.

There has always been some sort of power struggle between children and adults in children’s literature. My essay is an analysis of the German children’s fantasy novel The Neverending Story (swe. Den oändliga historien, ger. Die unendliche Geschichte) with focus on the child’s power and power related relationships between the child and adults. The power dynamics play a large part in the novel that is rarely, or never, talked about. I will use a close reading analysis regarding the main character Bastian’s relationship to different adult characters, his journey to power, how the novel fits Bachtin’s carnival theory and the true ruler of Bastian’s world as well as the world of Fantastica (swe. Fantásien, ger. Phantásien). The study shows among other things that while Bastian gains power throughout the novel, he is somewhat punished for using that power and ultimately loses it. He is subordinate to the adults around him; however, holds some sort of power over them at different points in the novel. His journey to power can be described with Clémentine Beauvais’ concepts of authority and might, where the mighty child gains authority in Fantastica. The journey can also be described as a carnival, though that can also be questioned regarding the fact that Bastian is punished for using his power. In my analysis, I also question who, or what, holds the mightiest position in Bastian’s world and Fantastica respectively. At the end of the day, Bastian is just a child with the potential of being mighty, but his age makes him subordinate to the adult world.

2022 lade Europakommissionen fram ett förslag om att all kommunikation, offentlig somprivat, borde vara obligatoriskt övervakat. Detta förslag kom fram genom att det ansågskunna hjälpa fler barn från sexuellt utnyttjande. Kommissionen föreslog att all digitalkommunikation borde bli dekrypterad (avkodad). Om kommunikationen visar någon form avmisstänkt aktivitet hamnar det i en databas kallad ”Europol”, där det kommer bli lagrat,analyserat, spårat och rapporterat.Meningen med den här uppsatsen är att analysera EU-kommissionens förslagsdokument föratt se vilken typ av kommunikation och vilken diskurs som används för att etablera makt.Efter det har vi genomfört analys av förslagets likheter mellan Shoshana Zuboffs teori omövervakning och George Orwells dystopiska roman 1984. Teorin och metoden som används idenna studie är kritisk diskursanalys och övervakningsteorier.I vår uppsats fann vi ut att EU-kommissionen använder sig av diskursen kring barns säkerhetför att få människor ombord på att barnens säkerhet är viktigare än alla andra mänskligarättigheter. Slutsatser från den här studien inkluderar också att det finns likheter på så sätt attövervakning kan kontrollera vårt beteende om den här lagen kommer i kraft, precis som iZuboffs teori och Orwells dystopiska framtidsroman. / 2022, the European Commission put forward a proposal that all communication, public andprivate, should be under mandatory surveillance. This proposal came to be because theybelieve this could help keep more children safe from sexual abuse. The commission proposedthat all digital communication be decrypted (decoded). If the communication shows any formof suspicion it will then be sent to a database called ”Europol”. There it will be stored,analysed, tracked and reported.The purpose of this study is to analyse the EU- Commission's proposal document toinvestigate what type of communication and discourse is used to establish power. After that,we also performed an analysis on the proposals' similarities to Shoshana Zuboff’s theoryabout surveillance capitalism and George Orwell's dystopian book 1984. The theory andmethod used in this study is critical discourse analysis and surveillance theories.In our essay we found that the EU-commissions uses the discourse surrounding children'ssafety to get people onboard the idea that children's safety is more important than all otherhuman rights. Conclusions from this study also include that there are similarities in the waysurveillance could control our behaviour if this law comes to pass, as it does in Zuboff’stheory and Orwell's dystopian future fiction.

The New Medical Device Regulations (MDR) will become affective on 26 May, 2021. The new regulation entails higher requirements for companies that develop medical devices, but also for all parties involved in the medical device industry. The strengthened requirements mean that it will be more difficult to meet all the criteria for placing medical devices on the market. This thesis has been carried out on behalf of the Swedish Institute for Standards (SIS) and examines companies' transition to MDR and how companies can get support from SIS, but also by other organizations and authorities. A qualitative literature study and document study has been carried out to ponder interview questions, which have then been answered by companies, authorities and organizations who are in one way or another affected by the transition to MDR. Part of the work was also to find out how the companies, depending on size, differ from each other to comply with the new regulation. The results showed that the transition to MDR differs significantly between all the interviewed parties, but that everyone agrees that standardization is important. / Den nya förordningen om medicintekniska produkter (MDR) kommer att träda i kraft den 26 maj, 2021. Den nya förordningen innebär högre krav på företag som utvecklar medicintekniska produkter, men även på alla inblandade parter i den medicintekniska industrin. De stärkta kraven innebär att det kommer vara svårare att uppfylla alla kriterier för att kunna placera medicintekniska produkter på marknaden. Detta examensarbete har utförts på uppdrag av Svenska Institutet för Standarder (SIS) och undersöker företagens övergång till MDR och hur företag kan få stöd, bland annat av SIS, men också av andra organisationer och myndigheter. Det har genomförts en kvalitativ litteraturstudie och dokumentstudie för att formulera intervjufrågor som sedan har besvarats av företag, myndigheter och organisationer som på ett eller annat sätt blir påverkade vid övergången till MDR. En del av arbetet var även att ta reda på hur företagen, beroende på storlek, skiljer sig mellan varandra vad gälleratt uppfylla det nya regelverket. Resultatet visade att övergången till MDR skiljer sig markant mellan alla de intervjuade parterna, men att alla är eniga om att standardisering är viktigt.

Underrepresentation av kvinnor i styrelser är ett omtalat samhällsproblem. För att inkludera kvinnor och skapa ett styrelserum av mångfald har kvoteringar implementerats i EU. Trots kvoteringsdirektiv om en styrelse där 40 procent ska bestå av kvinnor, uppfyller bolagsstyrelser i Europa inte målen. Incitamenten för en mer jämställd styrelse är, förutom kvinnlig representation och rättigheter, finansiell lönsamhet. En god bolagsstyrning är viktigt för en effektiv ekonomisk hälsa och utveckling och lönsamhet. Könsdiversitet tenderar att öka ekonomisk tillväxt. Trots att fördelar för lönsamhet tillsammans med jämställdhet konstaterats återfinns ofta en ojämn könsfördelning bland bolagsstyrningen i börsnoterade bolag. Idag finns ett flertal studier om könsdiversitet i styrelser kopplat till lönsamhet med blandade resultat. Studierna analyserar ofta en mängd bolag där sektorn banker exkluderas. Banker har en betydande roll i samhället och är viktig för ett lands ekonomiska tillväxt. Studien syftar därför till att analysera om inkludering av kvinnor i bolagsstyrelser har en påverkan på europeiska bankers finansiella lönsamhet. Genom studien lyfts teorierna agentteorin, kritiska massanteorin och intresseteorin för att belysa olika perspektiv av ämnet. Där analyseras och diskuteras hur stor andel kvinnor styrelsen bör utgöra för att kunna göra skillnad samt mångfaldens påverkan på gruppen och resultatet. I studien genomförs analyser på de finansiella lönsamhetsmåtten ROA och Tobins Q. Studiens resultat påvisar genom analyserna att ett positivt samband finns mellan kvinnor i styrelser och finansiell lönsamhet. Analysen testar ett flertal variabler där bankernas storlek, styrelsens storlek och likviditet tas i beaktning. Analysen påvisar även att fler variabler har inverkan på lönsamheten. Studien kan genom resultatet påvisa att kvinnor i styrelsen har en påverkan, men framför allt att mångfald tenderar att öka lönsamhet. Jämställdhet är ett samhällsproblem och belyses genom studien där lika förutsättningar och kvinnors egen makt lyfts. I studien påvisas att inkludering av kvinnor i styrelser tenderar att öka lönsamheten hos europeiska banker. Detta lyfter att incitamentet finns att inkludera kvinnor för en finansiell lönsamhet, men även för jämställdhet. / Underrepresentation of women in boardrooms are societal issues. To include women and create a diverse boardroom, quotas have been implemented in the EU. Despite directives requiring boards to consist of 40 percent women, European corporate boards fail to meet these goals. Incentives for a more gender-balanced boardroom include, in addition to female representation and rights, financial profitability. Good corporate governance is crucial for effective economic health, and development, and profitability. Gender diversity tend to increase economic growth. Despite benefits for profitability along with gender equality, an uneven gender distribution is often found among corporate boards in listed companies. Today, there are numerous studies on gender diversity in boards linked to profitability with mixed results. These studies often exclude the banking sector. Banks play a significant role in society and are important for a country's economic growth. Therefore, the study aims to analyze whether the inclusion of women in corporate boards affects the financial profitability of European banks. The study highlights the theories of agency theory, critical mass theory, and stakeholder theory to illuminate different perspectives on the subject. The study analyzes and discusses what proportion of women the board should consist of to make a difference, as well as the impact of diversity on the group and the outcome. In the study, analyses are conducted on the financial profitability measures ROA and Tobin's Q. The results of the study demonstrate a positive significant relationship between women on boards and financial profitability. The analysis tests several variables, including bank size, board size, and liquidity. The analysis also indicates that several variables affect profitability. The study's results can demonstrate that women on the board have an impact, but primarily that diversity tends to increase profitability. Gender equality is a societal issue highlighted in the study, where equal opportunities and women's empowerment are emphasized. The study shows that the inclusion of women on boards tends to increase the profitability of European banks. This highlights the incentive to include women for financial profitability, as well as for gender equality.

In the future, international Lunar missions will include both surface and lava tunnel EVA explorations, together with the collection of soil composition and ground data. Some issues with the realization of these activities are the communication constraints between the astronauts and the ground base on the Moon’s surface (especially in the first phases of Lunar exploration, when the satellite communication network will be under-supplied), and the limited area that a classical ground analyzing scientific instrument can cover. A solution to those issues has already been explored by previous interns at Spaceship EAC, resulting in a set of hardware prototypes communicating via LoRa protocol in an Internet of Things network configuration. The main idea behind these devices is to act both as signal transmitters and receivers, bridging the astronaut’s EVA suit to the ground base, and as a broad sensor network, capable of collecting a large amount of ground data from a vast area (crucial, for example, because of the proven heterogeneity of lunar soil chemical composition between different zones).This thesis explores the feasibility of miniaturizing these prototypes and creating a new set of smaller units with enhanced functionalities and performance. The designed device is called CRUMB (Compact Radio Unit for Moon data Broadcasting), and each unit is capable of communicating to other CRUMBs via LoRa frequencies (868 MHz – standard for European applications) while answering to an IoT mesh protocol. Via an accelerometer sensor, the CRUMB units are also able to send gravimetry data to the rest of the mesh, and to send an emergency communication whenever a moonquake is detected. Moreover, CRUMB’s volume is 92% smaller than its predecessor’s, and it nominally operates with a low power consumption (less than 1 W). / I framtiden kommer internationella månuppdrag att omfatta EVA-utforskning av både ytan och lavatunnlar, tillsammans med insamling av jordsammansättning och markdata. Några problem med att genomföra dessa aktiviteter är kommunikationsbegränsningarna mellan astronauterna och markbasen på månens yta (särskilt under de första faserna av månutforskningen, när satellitkommunikationsnätverket kommer att vara underförsörjt) och det begränsade område som ett klassiskt markanalyserande vetenskapligt instrument kan täcka. En lösning på dessa problem har redan utforskats av tidigare praktikanter vid Spaceship EAC, vilket har resulterat i en uppsättning hårdvaruprototyper som kommunicerar via LoRa-protokollet i en Internet of Things-nätverkskonfiguration. Huvudidén bakom dessa enheter är att fungera både som sändare och mottagare av signaler, som en brygga mellan astronautens EVA-dräkt och markbasen, och som ett brett sensornätverk som kan samla in en stor mängd markdata från ett stort område (avgörande, till exempel på grund av den bevisade heterogeniteten i månjordens kemiska sammansättning mellan olika zoner).I denna avhandling undersöks möjligheten att miniatyrisera dessa prototyper och skapa en ny uppsättning mindre enheter med förbättrade funktioner och prestanda. Den designade enheten kallas CRUMB (Kompakt Radioenhet för Utsändning av Måndata), och varje enhet kan kommunicera med andra CRUMB-enheter via LoRa-frekvenser (868 MHz - standard för europeiska tillämpningar) och samtidigt svara på ett IoT mesh-protokoll. Via en accelerometersensor kan CRUMB-enheterna också skicka gravimetridata till resten av nätet och skicka ett nödmeddelande när en månbävning upptäcks. CRUMB:s volym är dessutom 92% mindre än föregångarens och den nominella energiförbrukningen är låg (mindre än 1 W).

I den här avhandlingen studeras Europeiska kommissionens kommunikativa praktiker i ljuset av de pressmeddelanden som dagligen distribueras till världens största presskår i Bryssel, men också via internet till andra journalister och allmänheten. Övergripande syften med avhandlingen är att beskriva textproduktionen i denna en av världens största textproducenter och att lyfta fram den, hittills förvånansvärt osynliga, språkliga dimensionen av kommissionens kommunikation. Avhandlingen tar avstamp i ett dialogiskt perspektiv på kommunikation, där kommunikation förstås som en dynamisk process i vilken människor (sam)agerar i ett givet sammanhang. Avgörande blir således att se pressmeddelandena som en del av den produktions- och distributionskontext de ingår i, både på lokal nivå och på en mer övergripande institutionell nivå. Empiriskt bygger avhandlingen på fältstudier vid Europeiska kommissionen och textanalyser av pressmeddelanden från kommissionen och från franska och svenska departement. Pressmeddelandena studeras både som process och produkt: formuleringsprocesser å ena sidan och textmönster och tempusbruk å den andra. Som ett exempel detaljstuderas produktionen av två pressmeddelanden mot bakgrund av skribenternas förklaringar och motiveringar till sina ändringar. Med sin unika inblick i hur ett pressmeddelande blir till steg för steg och av olika aktörer utgör denna del ett viktigt bidrag till forskningen om pressmeddelanden, som först på senare år blivit mer processinriktad. De olika delstudierna ger alla vid handen att kommissionen, enkelt uttryckt, måste arbeta mer för att underbygga sin argumentation och för att göra sina initiativ mer begripliga, legitima och motiverade. Detta kan i stor utsträckning tillskrivas den mer komplicerade kommunikationssituationen som gäller för kommissionen i förhållande till de nationella departement som är jämförelsematerial i studien. / The thesis investigates the European Commission’s communicative practices in the light of the press releases that are distributed daily to the world’s largest press corps in Brussels and on the Internet to other journalists and the general public. The overall aim of the thesis is to describe the text production of one of the largest text producers in the world and to highlight the linguistic dimensions of the Commission’s communicative practices, which until now have received little scholarly attention. The study adopts a dialogical perspective on communication, where communication is understood as a dynamic process in which people interact in a given context. This means that the press releases are seen as parts of the production and distribution context in which they are embedded, both on a local level and on a more general institutional level. The empirical data on which the study is based comprise field studies at the European Commission and text analyses of press releases issued by the Commission and French and Swedish ministries. The press releases are analysed on different linguistic levels, text pattern and the use of tense, on the one hand, and composition processes on the other. As an example, the production of two press releases is studied in detail, in view of the authors’ comments to and motivations for changes to the texts. With its unique insight into how a press release is drafted step by step and by the different parties involved this part of the thesis is an important contribution to research on press releases, which only recently has become more oriented towards the production process. The results of the analyses highlight the fact that the Commission, to a greater extent than the national ministries, must substantiate its argumentation and make its initiatives more comprehensible, legitimate, and motivated. This finding may be ascribed to the more complex communication situation of the Commission, compared to the national ministries, which served as material for comparison in the study.

Syfte: Syftet med examensarbetet var att undersöka individers kunskap om symboler för godkända apotek samt hur en sådan märkning och andra faktorer påverkar deras val av apotek ur ett säkerhetsperspektiv. Introduktion: I en kartläggning av Läkemedelsverket från 2008 hittades 51 illegala webbsidor som riktade sig till svenska apotekskunder. Dessa webbsidor sålde illegalt receptbelagda läkemedel utan krav på något recept från sina kunder. Att handla på illegala internetapotek kan utgöra risker såsom kontaminerade läkemedel, bristande information om läkemedlet eller att läkemedlet inte levereras. För att minska risken för att apotekskunder ska råka handla på illegala internetapotek finns det två symboler som används för att kontrollera internetapotek, en skapad av Läkemedelsverket (figur 1) och en skapad av Europeiska kommissionen (figur 2). Tanken är att kunden ska trycka på en av symbolerna på apotekets hemsida som sedan tar apotekskunden till Läkemedelsverkets lista på godkända internetapotek. Finns apotekets namn och webbadress i listan så är apoteket godkänt, gör det inte det så finns det en risk att webbsidan är ett illegalt internetapotek och bör därför inte handlas från. Material och metod: Ett elektroniskt frågeformulär med 10 frågor (bilaga A) togs fram utifrån syftet och skickades ut genom den sociala plattformen ”Facebook” genom studentens Facebook-konto. Formuläret innefattade frågor om vilka faktorer som får respondenter att välja internetapotek ur ett säkerhetsperspektiv och respondenternas kännedom om de två symbolerna för kontroll av internetapotek. Resultatet analyserades på gruppnivå så att ingen enskild kunde identifieras. Resultat och diskussion: Undersökningen visade att en majoritet av respondenterna (n=44, 59 %) hade sett den svenska symbolen för godkänt apotek (figur 1) från Läkemedelsverket. Dock var det en majoritet som inte visste vad den betydde (n=57, 77 %). När det gäller EU-symbolen för godkänt internetapotek (figur 2), visade sig att en majoritet av respondenterna varken hade sett den (n=58, 78 %) och ännu fler visste inte vad den betydde (n=62, 84 %). Respondenterna i studien kontrollerar apotek på lite olika sätt såsom att göra en egen bedömning om internetapoteket verkar säkert (n=21, 51 %) eller att de har sett apoteket i någon form av reklam (n=17, 41 %) (tabell II). För vissa var det dock inget de tänker på (n=10, 24 %) (tabell II). Slutsats: Examensarbetets slutsats är att majoriteten av respondenterna hade sett den svenska symbolen för godkända apotek men visste inte vad den innebär. EU-symbolen för godkända apotek hade få av respondenterna sett och ännu färre som visste vad den innebär. De vanligaste faktorerna för att välja internetapotek från ett säkerhetsperspektiv hos respondenterna var genom att de själva bedömde ifall ett internetapotek verkar säkert eller att de valde apotek som de tidigare sett från reklam. För vissa respondenter var det inte något de hade tänkt på direkt. / Aim: The aim of the degree project is to examine individual’s knowledge about symbols for approved pharmacy and how such a marking and other factors affect their choice of pharmacy from a safety perspective. Introduction: In a survey made by the Swedish Medical Products Agency (MPA) from 2008, 51 illegal websites targeting Swedish pharmacy customers were found. These websites illegally sold prescription pharmaceuticals without the requirement of a prescription from their customers. Shopping on illegal internet pharmacies can have great risks like contaminated drugs, lack of information about the drugs or that the drugs never gets delivered. To lower the risk that pharmacy customers accidently buys medications from the illegal online pharmacies, two symbols have been created for Swedish pharmacy customers, one by the MPA (figure 1) and one by the European Commission (figure 2). The idea is that the customer is supposed to click on one of the symbols on an online pharmacy’s website which is linked to a list for approved online pharmacies at the website of the MPA. If the customer finds the name and web address of the pharmacy on that list, the customer will know that the pharmacy is approved. But if the name and address isn’t found on the list, the pharmacy can be illegal, and the customer should avoid from shopping from the pharmacy. Material and methods: An electronic questionnaire with 10 question (Appendix A) was created in regard of the aim and sent out via the social platform “Facebook” through the students Facebook account. The survey included questions about which factors, from a security perspective, that influence the respondents to choose an online pharmacy and the respondents’ knowledge about the two symbols for controlling if an online pharmacy is approved. The results were analysed at a group level so that no individuals could be identified. Results and Discussion: The survey showed that a majority of the respondents had seen the Swedish symbol for approved pharmacy (figure 1) from the MPA (n=44, 59 %). However, a majority did not know what it means (n=57 or 77 %). Regarding the EU-symbol for approved pharmacy (figure 2), it turned out that most of the respondents had not seen it (n=58, 78 %) and even more didn’t know what it means (n=62, 84 %). The respondents in the study controlled pharmacies in different ways, for example making their own assessment if an online pharmacy seems safe (n=21, 51 %) or that they choose an online pharmacy that they have seen on some sort of commercial (n=17, 41 %) (Table II). For some it wasn’t something they thought about (n=10, 24 %) (Table II). Conclusions: The conclusion is that most of the respondents had seen the Swedish symbol for approved pharmacy but did not know what it means. Few respondents had seen the EU-symbol for approved pharmacy and even fewer knew what it means. The most common factors influencing the respondents’ choice of a pharmacy, from a security perspective, was by making their own assessment if the online pharmacy seems safe or choose a pharmacy which they have seen from a commercial. For some of the respondents, it wasn’t something they considered when choosing pharmacy.

Under efterkrigstiden har den regionala tillväxten i industriländerna undergått en explosionsartad utveckling. Samtidigt skedde en massiv utbyggnad och förbättring av infrastrukturen. Dessa båda områdes avancemang avslutades abrupt med den globala finanskrisen under 1970-talet. När konjunkturen vände tillbaka och tillväxten tog fart igen var det däremot inte med samma starka stäv som innan krisen. Denna tröga utveckling förbluffade makroekonomerna, som sökte med ljus och lyckta efter möjliga orsaker såsom energipriser, social reglering och regioners näringslivssammansättning. Det fick sin förklaring först när Aschauer bevisade att det fanns ett samband mellan minskade investeringar i infrastruktur i slutet av 1960-talet och en nedgång i den totala produktiviteten strax efteråt, vilket till viss del ledde till finanskrisen. Det har sedan dess publicerats en uppsjö av forskningsartiklar kring ämnet där den sammantagna slutsatsen är att det inte är frågan om infrastrukturen påverkar den regionala utvecklingen, utan till vilken grad, där transportinfrastrukturen anses ha störst betydelse.   Denna studie har som syfte att undersöka till vilken omfattning infrastrukturinvesteringar har på den kommunala och regionala utvecklingen längs europaväg 4 sträckning mellan Uppsala och Sundsvall. Dessutom undersöktes om man skulle kunna implementera alternativa finansieringsmetoder av vägutbyggnadsprojekt, eftersom dessa även skulle leda fram till en ökad regional utveckling. Studien genomfördes med hjälp av enkäter och intervjuer och ett bottom-up perspektiv, vilket möjliggjorde att de tidigare långsiktiga regionala utvecklingsmålen kunde analyseras.   Sammantaget har resultatet visat att studiens arbetsmetod har varit en bra undersökningsform, där gamla resultat bekräftats och nya slutsatser dragits. Analysen har påvisat skillnader bland kommuner och regioner i frågan om vilken omfattning infrastrukturförändringar har påverkat deras utveckling. Däremot ansåg samtliga tillfrågade att alternativa finansieringssätt, som ERUF och PPP borde användas, men att implementeringen skulle bli svår. / During the postwar period, there has been a tremendous variation in regional growth in developing countries. At the same time there was a massive expansion and improvement in infrastructure. The advances in these two areas ended abruptly with the global financial crisis in the 1970s. However, when times changed and the economy began to recover, it was not with the same momentum as prior to the crisis. This slow development stunned macro-economists, who searched high and low after possible causes such as energy prices, social regulations and the economic structure of different regions. It became clear only when Aschauer showed how the decline in infrastructure investment in the late 1960s resulted in a decline in overall productivity shortly afterwards, which, in part, led to the financial crisis. There have since been published a plethora of research articles on the subject in which the overall conclusion is that it is not an issue of whether infrastructure has an impact on regional development, but to what degree, and that the transport infrastructure is considered to be most significant. The aim of this study is to investigate of impact that infrastructure investments were considered to have upon municipal and regional development along the European route 4 between Uppsala and Sundsvall. In addition the possibilities of implementing alternative methods of financing road-building projects were also explored, as these would lead to greater regional development. The study was conducted using questionnaires and interviews and a bottom-up approach, which made it possible for the earlier long-term regional development objectives to be analysed.Overall, the results demonstrated that the method applied was a good way of conducting a survey, where old and new findings were confirmed. The analysis has revealed differences among municipalities and regions with regards to the impact that changes in infrastructure have on their development. On the other hand, the respondents were unanimous in believing that alternative funding methods, such as ERUF and Public-Private-Partnership should be used, but that they would be difficult to implement.

År 2005 inleddes förhandlingar med Turkiet gällande medlemskap i Europeiska Unionen, detta efter en synnerligen lång process av anpassningar från den turkiska sidan. I den svenska riksdagen jublades det från höger till vänster då man enligt egen utsago länge varit en förkämpe för Turkiets inkorporering i den europeiska gemenskapen. Slutligen skulle Turkiet, detta stora muslimska land i öst en gång ansett som ett av de största hoten mot Västerlandet bli en del av detsamma; men kan man i realiteten bli det? Ser Västerlandet i allmänhet och Sverige i synnerhet verkligen på Turkiet som på vilket annat land som helst, eller bär orden inom diskursen på djupt rotade föreställningar om landet? Det är detta som studien utifrån ett teoretiskt ramverk bestående av Edward Saids Orientalism och den postkoloniala teoribildningen ämnar behandla; kan man i den svenska politiska diskursen kring Turkiet finna spår av föreställningar hemmahörande i kolonialismen och orientalismen? Turkiet har inte ett lika tydligt kolonialt förflutet som många andra länder; inte heller har Sverige någon djupt gående historia av kolonialism på det direkta viset. Att då applicera teorier tydligt förknippade med och sprungna ur kolonialismen som maktfenomen på dessa länder kan te sig något avigt; denna uppsats menar motsatsen. Det viktiga här är att se bortom kolonialismen som explicit politisk maktutövning och istället inrikta sig på den koloniala maktstrukturen och imperialismen denna medförde; som vi kommer att se påverkas långt fler av efterdyningarna av kolonialismen än bara de direkt berörda parterna. Det är de föreställningar som en global imperialistisk makstruktur skapar som är det centrala i denna studie, och det faktum att dessa tränger igenom politiska, sociala och kulturella gränser, och på så sätt skapar en distinkt diskurs av vilken allt som sägs och produceras i ämnet är en del. Edward Said kallar dylika tankesystem för bojor smidda av tanken; smids dessa bojor även här i Sverige, i själva symbolen för den svenska folkviljan, riksdagen, och är det vi själva som smider dem, omedvetet fångade i en diskursiv ordning? Syftet med studien är att undersöka den svenska politiken förd i riksdagen gentemot Turkiet under den valda tidsperioden utifrån de teoretiska perspektiven postkolonialism och orientalism, det senare definierat av Edward W. Said i dennes magnum opus betitlat Orientalism.Konkret ger detta vid handen att ambitionen med studien är tudelad; det finns dels en strävan av deskriptiv karaktär, och dels en av mer analytisk art. Den deskriptiva delen av studien ämnar redogöra för och beskriva riksdagsdebatten gällande Turkiet, utifrån de nedslag som har valts för studien, med fokus på Turkiet i den europeiska kontexten och frågan kring Turkiets eventuella medlemskap i Europeiska Unionen. Vidare ämnar den analytiska, eller teoriapplicerande, delen av studien undersöka om det finns fog för tanken, vilken även utgör studiens grundhypotes, att den svenska politiska diskursen kring, med fokus på framställningen och bilden av, Turkiet, bär spår av en orientalistisk, postkolonialistisk och imperialistisk tankestruktur. Liksom syftet kan studiens frågeställningar delas upp i mer deskriptiva och mer analytiska, eller teoriapplicerande, frågeställningar. Hur har den svenska riksdagsdebatten gällande Turkiet i den europeiska kontexten sett ut från början av 1980-talet fram till idag? Kan man i denna debatt finna spår av en orientalistisk, postkolonial och imperialistisk tankestruktur, och i så fall på vilka sätt?