This study analyses the Actorness Cohesion (AC) of the EU’s foreign policy in the United Nations General Assembly First Committee by comparing the EU Delegation foreign policy-maker’s role conceptions to those made by the EU Member State (EU MS) Delegations on the same topic clusters. The concept of AC is developed from actorness and role theory as an ideational, constructivist measure of vertical policy coherence. AC represents the absence of ‘vertical conflicts’ between the EU and EU MS Delegation’s expressed role conceptions along four dimensions; Identity Cohesion, Goal Cohesion and Function Cohesion and Worldview Cohesion. This is studied by interpreting the role stability in the role-set; whether the contents are consistent, the EU role conception is central or whether the EU MS Delegations complement and/or are compatible to the EU role conception. Statements on topic clusters: ‘Disarmament Machinery’, ‘Conventional Weapons’ and ‘Outer Space (disarmament aspects)’ are analysed in order to determine the AC. The study concludes that whilst there is little evidence of the EU Delegation’s role conception being central to the EU MS Delegations, there is considerable consistency of contents. There are also indications of an emerging AC due to the EU MS Delegation’s role conceptions being complementary to that of the EU Delegation. The study calls for more research that will complement this plausibility-probe study and the concept of AC.

The purpose of this thesis is to examine the role of identity when it comes to European integration. Specifically, the citizen of the European Union’s identity as exclusive national or as transnational. What does the social constructivist theory say when it comes to the role of EU-citizens identity and European integration? I also want to contribute to strengthen the social constructivist theory in political science and international politics. I will examine this through a discourse analysis on four different selected materials. A campaign webpage from the Vote Leave group who ran a campaign to make the Great Britain leave the European Union, an interview the German newspaper der SPIEGEL did with Marine Le Pen who is the party leader of the French right-winged party Rassemblent National, a debate article written by the French president Emmanuel Macron and the Swedish party Liberalernas webpage campaign for the European Parliament elections 2019. I analyse how the discourse these four examples shape and creates the feeling of national or transnational identity and what the message connected to that identity-making says about European integration. With my discourse analysis and the theories of Thomas Risse and Catherine E. De Vries on social constructivism, identity and European integration I analyse and see that those who identify exclusively with a national identity are less keen on solidarity between nations, common policies and have a xenophobic view as oppose to those who have a transnational identity who are positive towards solidarity between nations, want a closer European integration and are not hostile towards migrants. I come to the conclusion that the identity of the EU-citizens is a major factor in human action, political mobilization, political action as in choosing and voting for a party, the EU-institutions way of negotiating on common political issues, public opinion and election outcomes. This means that feeling of an exclusive national or transnational identity is an important factor of European integration.

No description available.

This master thesis examines Directive 2014/66/EU of the European Parliament and of the Council on the conditions of entry and residence of third-country nationals in the framework of an intra-corporate transfer, the so-called ICT-directive and its corresponding rules in the Swedish legal framework with a main point on the principles of good administration. This issue is deliberated in relation to the direct effect of the European Union and the national procedural and institutional autonomy to determine whether the Directive’s procedural safeguards have been implemented satisfactorily. The principle of good administration has a wide comprehension and therefore, in this thesis, the focus is on the right to have his or her affairs handled impartially and fairly, an obligation of the administration to give reasons for its decisions and a right to be heard in the Directive and the corresponding rules of the Swedish utlänningslagen (2005:716) and utlänningsförordningen (2006:97) also with consideration to the Swedish förvaltningslagen (1986:223) and the new förvaltningslagen (2017:900). This master thesis is based on the legal-judicial and comparative law approaches to solve the legal problems that arise after the national implementation of this Directive. Finally, criticism has been directed towards the principle of good administration in the Union law and Swedish law. / I denna magisteruppsats analyseras Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/66/EU om villkor för inresa och vistelse för tredjelandsmedborgare inom ramen för företagsintern förflyttning av personal, det så kallade ICT-direktivet (Intra-Corporate Transfer) och de motsvarande reglerna i den svenska rätten med tonvikt på principen om god förvaltning. Ämnet behandlas i förhållande till Europeiska unionens direkta effekt och den nationella processuella och institutionella autonomin för att undersöka huruvida direktivets rättssäkerhetsgarantier har implementerats på ett tillfredställande sätt. Principen om god förvaltning har en bred förståelse och i denna uppsats sätts fokus på omsorgsprincipen, motiveringsskyldigheten och rätten att bli hörd i ICT-direktivet och de motsvarande reglerna i den svenska utlänningslagen (2005:716) och utlänningsförordningen (2006:97) samt med beaktande av förvaltningslagen (1986:223) och den nya förvaltningslagen (2017:900). Magisteruppsatsen tillämpar den rättsdogmatiska och komparativrättsliga metoden för att lösa de juridiska problemen som uppkommer vid den nationella implementeringen av ICT-direktivet. Slutligen har kritik riktats till principen om god förvaltning i unionsrätten och i den svenska rätten.

<p>Using coffee as the example, the five certifications; Rainforest Alliance, Fairtrade, UTZ Certified, EU certification for organic farming and KRAV are explored. A consumer perception survey and a comparative analysis of the certifications true achievements are compared in order to establish how well consumer perceptions reflect certification demands.</p><p>Rainforest Alliance and UTZ Certified largely upholds existing conditions. Fair Trade, KRAV and the EU certification in different ways aims to improve them. KRAV is the most well-known certification, followed by Fair Trade. 85% of the respondents associate KRAV with organic production and 80% of the respondents recognising the Fair Trade logotype associate it with taking strong social responsibility.</p><p>Overall, the results from the consumer survey conform relatively well to the actual standards of the certifications. However some results suggest that Rainforest Alliance holds a higher degree of appreciation than it actually deserves. In a broader perspective this can be associated to the phenomena of Greenwashing; corporative attempts to make a product or service seem more environmentally beneficent than it actually is. This is something that should be taken seriously since it does not contribute to a sustainable development, it might fuel the hollowing out of certificatory initiatives and further complicate for those consumers aiming to shop responsibly.</p> / <p>Med kaffe som exempel utreds de fem certifieringarna; Rainforest Alliance, Rättvisemärkt, UTZ Certified EU:s certifiering för ekologisk produktion och KRAV. Genom en konsumentuppfattningsstudie och en granskning av certifieringarnas faktiska åstadkommanden jämförs sedan resultaten med syfte att fastställa hur väl konsumenters uppfattning speglar certifieringarnas krav.</p><p>Rainforest Alliance och UTZ Certified söker till största del upprätthålla nuvarande situation. Rättvisemärkt, EU:s certifiering samt KRAV söker på olika sätt förbättra den. KRAV är den mest välkända certifieringen följt av Rättvisemärkt. 85 procent respondenterna förknippar KRAV med ekologisk produktion och 80 procent av dem som känner igen Rättvisemärkts logotyp förknippar certifieringen med starkt socialt ansvarstagande.</p><p>På det hela taget är resultaten från konsumentuppfattningsstudien relativt väl överensstämmande med certifieringarnas faktiska åstadkommanden. Dock tyder vissa resultat på att uppfattningen av Rainforest Alliance är mer positiv än vad certifieringen förtjänar. I ett större perspektiv kan detta kopplas till fenomenet Greenwashing; företags försök att få sina produkter eller tjänster att framstå som mer miljövänliga än vad som egentligen är fallet. Det är någonting som bör tas på allvar då det motverkar en hållbar utveckling, riskerar att urholka andra, mer långtgående certifieringsinitiativ och ytterligare försvåra för de konsumenter som försöker handla med omsorg för människor och miljö.</p>

No description available.

This is a qualitative study aiming to find out how and why teachers work with art, music and movement in the English subject in the early years. In this study we have conducted a background study of previous research and as a starting point and as a point for reference we have relied on education policy documents like The Common European Framework of Reference for Languages and the Swedish curriculum for the English school subject. Our research has consisted of interviews with six teachers and ten observation occasions in a total of three different primary schools. Our result show that there seems to be a consensus in both theory and praxis when it comes to integrating art, music and movement in learning and teaching of English in the early school years. The use of methods including art, music and movement in early language learning seems to promote the language development for all students but especially for young learners that require extra support for their language development.

Using coffee as the example, the five certifications; Rainforest Alliance, Fairtrade, UTZ Certified, EU certification for organic farming and KRAV are explored. A consumer perception survey and a comparative analysis of the certifications true achievements are compared in order to establish how well consumer perceptions reflect certification demands. Rainforest Alliance and UTZ Certified largely upholds existing conditions. Fair Trade, KRAV and the EU certification in different ways aims to improve them. KRAV is the most well-known certification, followed by Fair Trade. 85% of the respondents associate KRAV with organic production and 80% of the respondents recognising the Fair Trade logotype associate it with taking strong social responsibility. Overall, the results from the consumer survey conform relatively well to the actual standards of the certifications. However some results suggest that Rainforest Alliance holds a higher degree of appreciation than it actually deserves. In a broader perspective this can be associated to the phenomena of Greenwashing; corporative attempts to make a product or service seem more environmentally beneficent than it actually is. This is something that should be taken seriously since it does not contribute to a sustainable development, it might fuel the hollowing out of certificatory initiatives and further complicate for those consumers aiming to shop responsibly. / Med kaffe som exempel utreds de fem certifieringarna; Rainforest Alliance, Rättvisemärkt, UTZ Certified EU:s certifiering för ekologisk produktion och KRAV. Genom en konsumentuppfattningsstudie och en granskning av certifieringarnas faktiska åstadkommanden jämförs sedan resultaten med syfte att fastställa hur väl konsumenters uppfattning speglar certifieringarnas krav. Rainforest Alliance och UTZ Certified söker till största del upprätthålla nuvarande situation. Rättvisemärkt, EU:s certifiering samt KRAV söker på olika sätt förbättra den. KRAV är den mest välkända certifieringen följt av Rättvisemärkt. 85 procent respondenterna förknippar KRAV med ekologisk produktion och 80 procent av dem som känner igen Rättvisemärkts logotyp förknippar certifieringen med starkt socialt ansvarstagande. På det hela taget är resultaten från konsumentuppfattningsstudien relativt väl överensstämmande med certifieringarnas faktiska åstadkommanden. Dock tyder vissa resultat på att uppfattningen av Rainforest Alliance är mer positiv än vad certifieringen förtjänar. I ett större perspektiv kan detta kopplas till fenomenet Greenwashing; företags försök att få sina produkter eller tjänster att framstå som mer miljövänliga än vad som egentligen är fallet. Det är någonting som bör tas på allvar då det motverkar en hållbar utveckling, riskerar att urholka andra, mer långtgående certifieringsinitiativ och ytterligare försvåra för de konsumenter som försöker handla med omsorg för människor och miljö.

The political discourse that has emerged as a consequence of establishing a European regulatory framework for GMOs has not been without problems. This dissertation addresses the political and regulatory challenges created by the development and use of genetically modified organisms (GMOs) in the EU. The underlying hypothesis in the dissertation is that the emergence of a European policy in the field of GMOs has appeared through new reflexive forms of governance. The aim of this research is to understand how these reflexive forms of regulation have emerged and operate within the EU, with a particular focus on the two GMO directives 90/220/EEC and 2001/18/EC. However, the study scrutinises the regulatory regimes from the 1970s onwards by investigating how the regulatory framework regarding GMOs has been developed and implemented in the EU. This is done through an analysis of the notion of ‘risk’ and the ‘precautionary principle’ since these concepts have been at the forefront of the GMO regulation debate. The empirical approach focuses on how the European Commission, the European Parliament and the European Council as well as other actors and institutions articulate ambivalence, interpretations and uncertainties in the decision-making processes regarding regulative measures for GMOs, with an accent on risk and the precautionary principle. The main empirical material has been documents concerning the inter-institutional process involved in the regulatory process of making the two directives. The analysis indicates that during the process of implementing GMO regulations, new steering strategies have appeared within the EU’s decision-making institutions when the objective of the regulation has taken centre stage in political and scientific controversies. / Den politiska diskursen som har uppstått som en följd av upprättandet av ett europeiskt regelverk för GMO har inte varit utan problem. Denna avhandling behandlar de politiska utmaningar som alstrats av skapandet och tillämpningen av genetiskt modifierade organismer (GMO) inom EU. Den underliggande hypotesen i avhandlingen är att framväxten av en europeisk politik på området för GMO har uppstått genom nya reflexiva regleringsformer. Syftet med denna forskning är att förstå hur reflexiva regleringsformer har uppkommit och opererar inom EU, med särskilt fokus på de två GMO direktiven 90/220/EEG och 2001/18/EG. Studien analyserar lagstiftning från 1970-talet och framåt genom att undersöka hur lagstiftningen om genetiskt modifierade organismer har utvecklats och implementerats i EU. Detta görs genom en analys av begreppen ‘risk’ och ‘försiktighetsprincipen’ eftersom dessa begrepp har varit centrala för debatten om GMO lagstiftningen. Den empiriska metoden fokuserar på hur Europeiska kommissionen, Europaparlamentet och Europeiska rådet samt andra aktörer och institutioner har uttryckt ambivalens, tolkningar och osäkerhet i beslutsfattandet gällande reglerings åtgärder för genetiskt modifierade organismer, med tonvikt på risk och försiktighetsprincipen. Det huvudsakliga empiriska materialet är dokument gällande den interinstitutionella processen som ägde rum när de två direktiven skapades. Analysen visar att implementeringen av GMO lagstiftningen har skapat nya styrningsstrategier i synnerhet i de fall där ändamålet med lagstiftningen har varit föremål för politiska och vetenskapliga kontroverser.

Den Europeiska Unionen är en mångfacetterad samling länder med ett brett spektra av historisk bakgrund, geografisk placering och ekonomiska förhållanden. I denna uppsats undersöks huruvida en gemensam europeisk identitet kan bidra till en ökad tillit från medborgarna i unionen till EU som institution. Uppsatsens teoretiska underlag består av tidigare forskning. Denna forskning skapar ett fundament för den statistiska modell som används för att besvara frågeställningen. Med hjälp av data samlad ur bland annat Eurobarometerrapporter tar uppsatsen, via multipel linjär regression, fram en modell som förklarar förhållandet mellan den beroende variabeln ”förtroende för EU” och de oberoende variablerna ”uppfattning av gemensam europeisk identitet”, ”avstånd till Bryssel”, ”BNP per capita” och ”antal år som medlem i EU”. Resultatet visar en koppling mellan en högre grad av upplevd gemensam identitet hos medborgarna i ett land och ett ökat förtroende för EU. Vidare visar modellen ett negativt samband mellan förtroendet för EU och ett stigande värde på var och en av de övriga förklaringsvariablerna. Med andra ord: ju längre avstånd till Bryssel, ju högre BNP per capita och ju längre medlemskap i unionen desto lägre förtroende känner den genomsnittlige medborgaren för EU. / The European Union is a diverse group of countries characterized by a wide spectra of historical background, geographical location and economic situation. The topic of this essay is whether a common European identity can contribute to an increased level of trust from the citizens towards the EU as an institution. Previous research constitute the theoretical basis of the essay. Using this research, I create the foundation for the statistical model used to answer the question at issue. Using multiple linear regression on data gathered from Eurobarometer reports and other sources, I create a statistical model that explains the relationship between the dependent variable “trust in EU” and the independent variables “feeling of being an EU-citizen”, “distance to Brussels”, “BNP per capita” and “number of years as member of EU”. The results shows a connection between a higher level of feeling of being an EU-citizen and a higher level of trust in EU. Moreover, the model shows a negative connection between trust in EU and an increasing value on each of the other independent variables. In other words: the further away the average citizen is from Brussels, the higher level of BNP per capita her country has and the longer her country has been a member of the EU, the lower trust she has in the EU.