<p>Organisationer genomgår ständiga förändringar, att en förändring är förankrad bland de anställda har visats vara betydelsefullt för ett framgångsrikt genomförande. Syftet med denna studie var att ur ett individperspektiv undersöka vilka faktorer som upplevs som centrala för att anställda ska stödja en förändring. Studien genomfördes på SEB och utgjordes av intervjuer med anställda på två avdelningar som slagits samman. Bland de faktorer som ansågs vara viktigast för att uppnå förankring framkom grunder och syften, ledarskap, information, delaktighet, individuellt hänsynstagande samt uppföljning. Med förankring avsågs att de anställda upplevde sig förstå och stödja åtgärden. Enligt befintlig forskning kan aspekter såsom anställdas prestation, motivation, trivsel och engagemang påverkas under en förändring, och det antas därför att då förändringen är förankrad kan negativ påverkan på dessa undvikas. En närmare analys gjordes även av förankring i relation till motståndsbegreppet och de anställdas attityder under en förändring.</p>

Organisationer genomgår ständiga förändringar, att en förändring är förankrad bland de anställda har visats vara betydelsefullt för ett framgångsrikt genomförande. Syftet med denna studie var att ur ett individperspektiv undersöka vilka faktorer som upplevs som centrala för att anställda ska stödja en förändring. Studien genomfördes på SEB och utgjordes av intervjuer med anställda på två avdelningar som slagits samman. Bland de faktorer som ansågs vara viktigast för att uppnå förankring framkom grunder och syften, ledarskap, information, delaktighet, individuellt hänsynstagande samt uppföljning. Med förankring avsågs att de anställda upplevde sig förstå och stödja åtgärden. Enligt befintlig forskning kan aspekter såsom anställdas prestation, motivation, trivsel och engagemang påverkas under en förändring, och det antas därför att då förändringen är förankrad kan negativ påverkan på dessa undvikas. En närmare analys gjordes även av förankring i relation till motståndsbegreppet och de anställdas attityder under en förändring.

Floating housing is a concept gaining ground in Sweden. The dwellings are different in many ways from traditional homes, not only regarding flotation, but also several other technologies. The purpose of this thesis is to emphasize the qualities that exist in living on water. The ambition was to present a proposal for a floating residential area located in Jönköping, containing homes of varying sizes, and to present their technologies. In order to find inspiration and solutions studies have been made on existing floating homes in Stockholm and Kalmar, focusing on their technical and functional solutions. Residential areas in marine environments have been studied from an urban planning perspective. Furthermore, the history and current conditions of Munksjö lake has been investigated. Vision Sjöstad is a proposal for a floating residential area situated in Munksjö lake, Jönköping. The block comprises a total of 24 dwellings consisting of two apartment buildings and four semi-detached houses with associated housing supplement. Emphasis has been made on ensuring residential privacy without foreclosing the public from the lake. The individual dwellings are accounted for a more detailed design in terms of aesthetics, function and technology. The technical solutions that differ from a traditional building has been reported in more detail. This includes floating construction, heating systems, water and sewage connections and mooring. / Flytande bostäder är ett koncept på frammarsch i Sverige. Bostäderna skiljer sig på många sätt från traditionella bostäder, inte bara med avseende på just flytförmågan utan även flera andra tekniska lösningar. Syftet med detta arbete är att framhäva kvalitéerna som finns i att bo på vatten. Målet har varit att arbeta fram ett förslag för ett flytande bostadskvarter beläget i Jönköpingsområdet, innehållande bostäder i varierande storlek samt att redovisa deras tekniska lösningar. För att hitta inspiration och lösningar studerades befintliga flytande bostäder i Stockholm och Kalmar med fokus på deras teknik- och funktionslösningar. Bostadsområden i marina miljöer har undersökts ur ett urbant planeringsperspektiv. Vidare har Munksjöns historia och nuvarande förutsättningar utretts. Vision Sjöstad är ett förslag på ett flytande bostadskvarter beläget i Munksjön, Jönköping. Kvarteret omfattar totalt 24 bostäder bestående av två flerbostadshus och fyra parvillor med tillhörande bostadskomplement. Vikt har lagts på att säkerställa bostädernas privata sfär utan att för den skull avskärma allmänheten från sjön.För de enskilda bostäderna redovisas en mer detaljerad utformning i avseende på estetik, funktion och teknik. De tekniska lösningar som skiljer sig från en traditionell byggnad har redovisats mer ingående. Detta innefattar flytkonstruktionen, uppvärmningssystemen, VA-anslutningar samt förankring.

Denna C-uppsats undersöker norrköpingsstudenters förankring i staden samt vilka faktorerstudenter finner viktiga vid valet av framtida bostadsort. Uppsatsen undersöker även detarbete och de insatser som bedrivs med och gentemot norrköpingsstudenter. Undersökningenbygger på en webbaserad enkätundersökning vilken skickades till studenter i slutskedet avsina utbildningar, vid Campus Norrköping, Linköpings universitet. Enkätresultaten haranalyserats utifrån migrationsteorier och tidigare liknande forskning. Resultatet avundersökningen visar att de viktigaste faktorerna vid valet av en framtida bostadsort är;arbete, bostad, stadens miljö samt familj och vänner. Resultatet visar även att de studentersom är förankrade i Norrköping i form av exempelvis sociala relationer och boende i högreutsträckning kan tänka sig en framtid i Norrköping jämfört med mindre förankrade studenter.Uppsatsen diskuterar även ytterligare exempel på verksamheter och arbeten vilka kan ökasamarbetet mellan Norrköping som stad och Norrköpings studenter.

This is a study of how democracy is affected by regionalization. The study focuses on values related to the democracy; these values are representative, transparency, participation, anchoring of decisions and accountability. The case study for this essay is the Regional Development Council of Värmland case study of Region Värmland. 1997 a proposition was put forward the Swedish government about changes in responsibilities regarding four Swedish counties. It was decided that Kalmar, Gotland, Skåne and Västra Götaland County would be part of pilot project with extended regional autonomy. Region Värmland was formed at 2001 as a Region Development Council and was at 2007 transformed to a co-cooperative body. Region Värmland has an indirectly elected council, i.e. the members are not directly elected in the regions but nominated by its constituent members. The reason for choosing Region Värmland as a case study is because it is indirectly elected.    The aim of this essay is to explore if becoming a region has affected the democracy and within the county and the democratic values, representative, transparency, participation, anchoring of decisions, and accountability. This is done by text analysis of regulatory documents which sets out the working procedures of the Region Värmland. The results founds is that some values of democracy have weakened at the regional level of governance. Representativeness is one democratic value that weakens of because of the indirectly elected council. But at the same time it have strengthened because it is in all cases the politicians that we have chosen and feel confident for that govern our region. Further the study found that value of accountability with this type of governance has weakened of that reason that we can´t control our politicians with threats or promises at the next election. Transparency, participation and anchoring of decisions are values that do not seem to be affected negative, rather positive as these democratic values ​​increase when the decision-making comes closer to the citizen. So the conclusions is when municipalities which work together with other actors in the form of public authorities, organizations, businesses and the public to jointly strive to improve the future of Värmland is positive from a democratic perspective.

När en konstruktion byggs på det viset att dess bottenplatta hamnar under grundvattenytan, skapas ett grundvattentryck upp mot bottenplattan och konstruktionen, som kan åstadkomma stora problem. Grundvattnet, som tryckts undan av konstruktionen, vill nå upp till sin ursprungliga nivå och därmed trycka med sig konstruktionen upp. Detta fenomen kallas hydraulisk bottenupptryckning. Fenomenet kan motverkas på olika sätt, där rapporten beaktar två olika sätt att motverka hydraulisk bottenupptryckning på: genom en bottenplatta som är tyngre än grundvattentrycket eller förankra bottenplattan mot ett fast underlag. Genom att uppmärksamma och sammanställa projekt (huvudsakligen konstruerade av Tyréns) som tagit hänsyn till ovan nämnda fenomen vid dimensioneringen av bottenplattan, har en rapport skapats. Denna rapport ska finnas för att åstadkomma kunskapsåterföring av de problem som uppstått i projekten och deras lösningar. Utöver att skapa en rapport där de berörda projekten sammanställs ska en bottenplatta optimeras, huvudsakligen med hänseende till bottenplattans tjocklek och dess bärförmåga mot genomstansning för olika förankringstyper. Optimeringen ska ske i enlighet med, huvudsakligen Eurokod 2 kapitlen 6.4 och 7.3. Det har bestämts att tre tjocklekar på bottenplattan ska beaktas, och dessa är 400, 550 och 800 mm. Genom diskussioner med våra handledare, sakkunnig personal på Tyréns och representanter inom branschen, valdes ett antal förankringstyper som skulle jämföras. För att kunna jämföra kombinationerna av de olika tjocklekarna på bottenplattan och de olika förankringstyperna, har Tyréns projekt Biomedicum med dess förutsättningar, utnyttjats som referensobjekt. Att ta fram de inre krafterna i bottenplattan via handberäkningar är mycket komplicerat och tidskrävande för att rymmas inom ramen för denna studie. Därför används programmet FEM Plate (Strusoft) för att ta fram dessa krafter. De inre krafter som tas fram från FEM Plate utnyttjas sedan för att med hjälp av handberäkningar, i enlighet Eurokod 2, dimensionera Biomedicums bottenplatta enligt de moment som krävs. Jämförelsen av de olika kombinationerna visar på att bottenplattan 400 mm med förankringstypen stålkärna av diameter 80 mm från Inexa Profil är den optimala lösningen för Biomedicums bottenplatta. Denna förankringstyp (för bottenplattan 400 mm) är den enda som får en tillräcklig bärförmåga mot genomstansning av bottenplattan, endast med åtgärden skjuvarmering runtomkring förankringen. En föreslagen lösning på hur förankringstypen bör monteras i bottenplattan har tagits fram. Diskussioner med sakkunnig personal från Minova (tillverkare av MAI-förankringen) har lett till övertygelsen om att föreslagen lösning fungerar utan några kapacitetsförsämringar på förankringen. En modellering av bottenplattan 400 mm med föreslagen lösning på MAIförankringen och efterföljande handberäkningar, visar att lösningen optimerar bottenplattan än mer. föreslagen lösning på monteringen i bottenplattan bör dessutom kunna tillämpas på de andra förankringstyperna, men har endast beaktats för MAI-förankringen. Eftersom fokus endast är på att den optimala bottenplattan är 400 mm och ingen hänsyn tas till kostnaderna, är föreslagen lösning på MAI-staget den optimala lösningen. Det är den enda förankringen som har en tillräcklig bärförmåga mot genomstansning för bottenplattan 400 mm, utan några som helst extra åtgärder. En bottenplatta med vot under förankringen bör undvikas, eftersom förtjockningen av bottenplattan under förankringen kräver mycket extra tid i utförande. Därför rekommenderas det att en jämntjock bottenplatta dimensioneras med eventuell skjuvarmering, om bottenplattans bärförmåga mot genomstansning inte är tillräcklig utan skjuvarmering. Den optimering som tagits fram är en generalisering av Biomedicums bottenplatta. Detta leder till att de modeller och beräkningar som gjorts, enkelt kan implementeras på andra bottenplattor med samma problem genom att justera indata.

Både rapporter och tidigare forskning har synliggjort att generella vägledningsinsatser inom ramen för samverkan mellan skola och arbetsliv är betydelsefulla för att stärka elevers valkompetens. Vad som synliggörs är att insatserna behöver samordnas, vilket medför att en samordningsfunktion efterfrågas. Syftet med föreliggande studie är att med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöka skola-arbetslivsutvecklares upplevelser av att samordna samverkan mellan skola och arbetsliv. Frågeställningarna är: Hur resonerar informanterna kring funktionen som samordnare för insatser där skola och arbetsliv samverkar? Hur resonerar informanterna kring faktorer som kan tänkas påverka samordningen av samverkan mellan skola och arbetsliv? Hur resonerar informanterna kring elevers tidiga kontakter med arbetslivet och dess betydelse för elevers förmåga att utveckla valkompetens? Resultatet analyseras genom Danermark (2000) och Danermark och Germundssons (2007) teoretiska begrepp organisatoriska förhållanden, skilda synsätt och regelverk samt Hodkinson och Sparkes (1997) och Hodkinsons (2008) begrepp handlingshorisont med tillhörande begrepp fält och kapital.  Resultatet visar att skola-arbetslivsutvecklare ser sig som en central mittfunktion vilken samordnar, leder och stödjer insatser inom ramen för samverkan mellan skola och arbetsliv så att dessa fortlöper över tid. En främjande faktor är om samverkan mellan skola och arbetsliv är politiskt förankrad i arbets- och utvecklingsplaner. Skola-arbetslivsutvecklare som samordningsfunktion tycks därför krävas för att stödja såväl studie- och yrkesvägledare [SYV] och lärare, som arbetsliv och omvärld i uppdrag att skapa hållbara och långsiktiga förutsättningar för en relevant och betydelsefull samverkan mellan skola och arbetsliv. Detta för att ge eleverna förmåga att utveckla valkompetens i syfte att göra väl underbyggda studie- och yrkesval.

Our aim with this study has been to show the central factors that we consider have had animpact on public libraries in the &quot;information society&quot;. We have studied two communities in the south of Sweden, Ronneby and Sölvesborg. These two communities have both started a development to the IT society, a society where information plays a great role, where the technique is the tool that supplies information.Ronneby community had early the aim to be the chief Swedish information center. A priority on information technology has therefore been obvious for them. Sölvesborg community has had another method and time schedule towards the IT society.We have been studying the documentation of aim and the strategy for IT development in different levels. We have carried out interviews where we were dealing with questions about documentation of aim, competence and evaluation.An investigation has been carried out among librarians and politicians just to get an apprehension of their knowledge in the IT development. The persons wbo are responsible of the IT system in the libraries, have filled in a checklist in order to give us an apprehension how the IT equipment has been changing during the last years.

<p>Syftet med vårt arbete var att utvärdera om Scandinavian Airlines Sverige har förankrat de pågående förändringarna i organisationen hos sina medarbetare. Vi har analyserat hur Scandinavian Airlines Sverige arbetar med att motivera medarbetarna och förändra värderingar och normer bland dem. Vi har utgått ifrån Strategi 2011 och belyst den del som berör medarbetarperspektivet av den kulturella turnaround som sker inom SAS koncernen. I vår undersökning har vi avgränsat oss till Scandinavian Airlines Sverige och utgår ifrån deras tolkning av strategin som de benämner ”Framtidsresan”.</p><p>Den teoretiska modellen som utarbetats har givit oss möjlighet att analysera förändringsarbetet för Scandinavian Airlines Sverige och utvärdera hur förändringarna påverkar organisationens medarbetare. Den utgår ifrån variablerna Kommunikation, Förändringsarbetet, Medarbetarnas förhållningssätt och Medarbetarnas förutsättningar.</p><p>De slutsatser som vi kommit fram till är att Scandinavian Airlines Sveriges interna kommunikation till stor del har varit en ensidig och formell kommunikation från företagets sida. Medarbetarna har inte i någon större utsträckning fått vara aktiva i en dialog.</p><p>Förankringen av förändringsarbetet har påverkats av att informationen inte fullt ut behandlat vad som ska ske med medarbetaren eller på arbetsplatsen. Vi anser att förankringen av förändringen förbättras om Scandinavian Airlines Sverige kunde ha involverat fler personer från organisationen än de 40 underchefer som skedde när de utvecklade ”Framtidsresan” med dess vision och strategier. Det skulle öka möjligheten till dialog med medarbetarna och utjämna kulturella skillnader samt generera ett bättre framtida resultat med förändringsarbetet. Ett annat sätt är att arbeta med förändring i mindre grupper där medarbetarna kan känna sig mer delaktiga och bättre föra en dialog. Genom att öppna för dialog och delaktighet i mindre grupper, ge feedback och samverka mer är flera sätt att förbättra motivationen. Det anser vi vara en nödvändighet för att lyckas med den stora kulturella förändringen.</p> / <p>The purpose with this thesis was to evaluate if Scandinavian Airlines Sweden has anchored the current organizational change towards the employees. We have analyzed how Scandinavian Airlines Sweden is working with motivation of the employees and change their values and norms. The starting point was Strategy 2011 and we have evaluated the part that touch the employees’ perspective and the cultural turnaround that takes place within the SAS group. In our own research we have made a delimitation to only investigate Scandinavian Airlines Sweden and their interpretation of the strategy, which they name”Framtidsresan (future trip)”.</p><p>The theoretical model that has been prepared gives us the possibility to analyze the organizational change for Scandinavian Airlines Sweden and evaluate how the changes affect the employees in the organization. The model uses the variables Communication, Organizational change, Employees behavior and Employees conditions.</p><p>Conclusion from the research is that the internal communication within Scandinavian Airlines Sweden mostly has been biased and formal from the company’s side. In most of the cases the employees have not been able to have an active dialogue. Support of the organizational change has been affected by the fact that information not fully have considered what will happen to the employees and their workplace. We strongly feel that anchorage of the organizational change can be improved if Scandinavian Airlines Sweden involves more managerial staff from the organization than the 40 middle level managers that were involved during introduction of ”Framtidsresan (future trip)” with its vision and strategies. That would improve the possibility for a dialogue with the employees and compensate for cultural differences as well as generate a better future result with the organizational change. Another way is to work on the changes in smaller groups where the employees can feel more involved and have a better dialogue. By open up for dialogue and involvement in smaller groups as well as give feedback and cooperate more are some ways to increase motivation. We feel that these steps are necessary to take to be successful with the big cultural change that takes place right now.</p>

<p>Abstract</p><p>Barns litterära intresse skapas i de tidiga åren. Förskolan har del i detta intresseskapande. Genom att lärarna på förskolan använder en pedagogisk teori eller planerat arbete med barnlitteratur kan de göra skillnaden för om barn tar till sig denna kulturform.</p><p>Det svenska skolsystemets mål är att eleverna skall lära sig alla sätt språket kan användas på.</p><p>Vi hade som syfte att försöka förstå hur förskollärare arbetar med att förankra barnlitteratur hos barn inom förskolan utifrån Läroplanens direktiv. För att kunna få information om detta arbete gjorde vi en undersökning bestående av fyra kvalitativa intervjuer med förskollärare. Resultatet vi fick fram ur intervjuerna var att arbete med barnlitteratur görs omedvetet från Läroplanen. De deltagande lärarna hade klara tankar och resonemang om hur de såg på litteratur som inslag i förskolans verksamhet. Återkommande svar om aktiviteter med barnlitteratur som grund i förskolan var besök på bibliotek och regelbundna lässtunder.</p>