The construction industry has an increased focus on using sustainable methods to reach a more sustainable society but is still lacking the social aspect of sustainability. The belief is that this aspect has to be a natural part in construction projects to successfully plan and develop sustainable societies. A method to achieve this could be the use of Social Impact Assessment (SIA), a method frequently used in other countries such as U.S, Australia and Canada. The aim with the thesis is to investigate how this method can be used in a Swedish context, but also how the public in the best manner can be involved in decisions that affect them. To complement the theory with empirical findings a case study is done within Järvalyftet, one of the biggest redevelopment projects in the Stockholm region at the moment. A SIA deals with several areas and issues and is therefore complex to perform in an efficient way. It is consequently important to create a team with mixed disciplines to be able to manage the work and face the different problems in the best possible way. The thesis indicates that public involvement is of major importance to create an acceptance for the planned project among the affected parties in order to reduce both the timeframe and the costs of the project. Further, the thesis indicates that public involvement early on in a project facilitates for the affected people to deal with changes and trade-offs resulting by the project. / Byggbranschen har idag ett större fokus på att använda hållbara metoder i byggandet för att på så sätt nå ett mer hållbart samhälle, men saknar fortfarande fokus på den sociala aspekten inom hållbarhet. För att lyckas med att planera och bygga hälsosamma och hållbara samhällen måste de här aspekterna bli en naturlig del i byggprojekten. En metod för att lyckas med detta kan vara användandet av Social Konsekvensbeskrivning, en metod som ofta används i länder som USA, Australien och Canada. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur denna metod kan användas, men också hur allmänheten på bästa sätt kan bli involverade i beslut som berör dem själva. För att komplettera teorin som använts i arbetet har en case study gjorts inom Järvalyftet, ett av dagens största ombyggnadsprojekt i Stockholmsområdet. En SKB berör många olika områden och frågor och är därför en komplex process att genomföra. Det är följaktligen viktigt att skapa en grupp med varierande yrkesdiscipliner för att hantera arbetet och möta de olika problemen på bästa möjliga sätt. Arbetet visar på att allmänhetens deltagande är av stor betydelse för att skapa förankring bland berörda parter då ett projekt planeras, för att på så sätt minska både projektets tidsram och kostnad. Vidare visar även arbetet att involvering av allmänheten i ett tidigt skede av projektet underlättar för de berörda att hantera de förändringar och avvägningar som projektet medför.

Syftet med den här studien är att få en djupare inblick i hur några få svenska folkmusiker resonerar kring begreppen bevarande, förankring och interpretation i den svenska folkmusikaliska traditionen – i det egna musicerandet såväl som i den egna undervisningen. Definitioner av och resonemang kring traditionsbegreppet i relation till begreppen bevarande, förankring och interpretation utgör studiens teoretiska utgångspunkter. För att få svar på mina forskningsfrågor har jag intervjuat fyra av Sveriges, i olika mån erfarna och framträdande musiker och lärare inom den folkmusikaliska genren, med kvalitativ intervju som metod. Genom att analysera resonemang kring dessa begrepp är avsikten att presentera en sammanställning av vad som är av störst betydelse i det egna musicerandet samt i den egna undervisningen för dessa personer.  Samtliga informanter värderar interpretation mycket högt såväl i det egna musicerandet som i den egna undervisningen. Vidare fann jag vissa skillnader i hur informanterna uttryckte sig om värdet av bevarandet och förankringen i den folkmusikaliska traditionen. Samtliga informanter var dock överens om att förankringen i någon mån finns med såväl i det egna musicerandet som i den egna undervisningen. Tankarna som berör traditionsbevarande presenteras och i studien går att få en bild av ett visst avståndstagande från begreppet. Informanterna talar hellre om förankring, förmedling och förvaltande än bevarande av musiken. / The goal with this study is to illuminate the thoughts of a selected number of Swedish folk musicians and teachers regarding conservation, anchoring and interpretation in the Swedish folk music tradition – in their own music making as well as in their own teaching. Definitions of and reasoning around the terms of traditions in relation to the concepts mentioned above, is the basic theoretical principles of the study. In order to get answers to my research questions I have interviewed four Swedish folk musicians and teachers with different experience, with qualitative interview as my method. The intention of analyzing the informants’ thoughts related to these concepts is to present a compilation of what is most significant in their own music making and in their own teaching.  All informants value interpretation very high in their own music making and teaching. Further, I also found certain differences in how the informants express themselves regarding the value of conservation and anchoring in the folk musical tradition. Nevertheless, all informants agreed upon that the anchoring is included in their own music making and their own teaching to some extent. When questions concerning the concept of conserving traditional music is presented to the informants in the study, a certain amount of distancing towards the concept itself is clear; the informants rather talk about anchoring, conveying and preservation of the music.

<p>This thesis is a human geography study of how local planners prepared, implemented and followed up a dialogue with the inhabitants in Alby, a multicultural community. The planners based their work on the ambition that everything that is done to develop Alby should be anchored among the residents in a democratic manner. This thesis analyses this double interpretation and how it appears in the planners’ work.</p><p>The study uses a combination of different action-theoretic approaches for analysing what the planners did. A normative approach is used together with genealogic approaches on power and rhetoric. To make use of these action theories in a multicultural community the thesis explores radical feminism (situated knowledge) and postcolonial theory.</p><p>Methodologically, the study is based on participatory observation. It analyses how the planners anchor decisions using a subject–object approach. The approach steered the planners into a situation in which their administrative system-world grew at the expense of both a sustainable democratic development and losing contact with the life-world of the local inhabitants. During the meetings the planners came in contact with some local activists. From their situated knowledge, the activists gave practical examples on how to make the planners’ system-world more sensitive to the reality of the inhabitants. The thesis stresses the importance of a life-world perspective on local planning and the potential of local meetings, situated knowledge and phronesis to make the planners’ work sensitive to the reality of the inhabitants.</p>

This thesis is a human geography study of how local planners prepared, implemented and followed up a dialogue with the inhabitants in Alby, a multicultural community. The planners based their work on the ambition that everything that is done to develop Alby should be anchored among the residents in a democratic manner. This thesis analyses this double interpretation and how it appears in the planners’ work. The study uses a combination of different action-theoretic approaches for analysing what the planners did. A normative approach is used together with genealogic approaches on power and rhetoric. To make use of these action theories in a multicultural community the thesis explores radical feminism (situated knowledge) and postcolonial theory. Methodologically, the study is based on participatory observation. It analyses how the planners anchor decisions using a subject–object approach. The approach steered the planners into a situation in which their administrative system-world grew at the expense of both a sustainable democratic development and losing contact with the life-world of the local inhabitants. During the meetings the planners came in contact with some local activists. From their situated knowledge, the activists gave practical examples on how to make the planners’ system-world more sensitive to the reality of the inhabitants. The thesis stresses the importance of a life-world perspective on local planning and the potential of local meetings, situated knowledge and phronesis to make the planners’ work sensitive to the reality of the inhabitants. / <p>Avhandlingen är skriven på svenska [sv] med sammanfattning på Engelska [en]. Den är resultat av forskningsprojektet Kraftspelet om platserna: samverkansprojekt i våra städer Beviljade medel: 1 444 000 kr, forskningsfond: FORMAS Kontraktsnummer: 25.0/2001-1596 Kontraktstid: 010101-041231 Bakgrund och syfte Etnisk segregation i Sverige återfinns i bebyggelse som har en igenkännbar struktur. Sådan segregation har stått i fokus för kritik och varit mål för diverse åtgärder. Trots olika stora insatser har segregationen bestod genom åren. I takt med det har skepticismen mot att ta emot nya invandrade tilltagit. Syftet med projektet var att studera huruvida tjänstemännens arbete påverkar denna utveckling genom att inom ramen för den så kallade storstadssatsningen följa hur en lokal tjänstemannagrupp agerade för att möta medborgarna. De viktigaste frågor som vägledde undersökningen var bland andra hur tjänstemännen behandlade den mångkulturella befolkningen under mötena, hur de organiserade de urbana samverkansprojekten samt hur de påverkade den lokala demokratiska utvecklingen med sitt arbete. Teori och metod Projektet utgjorde en kvalitativ studie som genomfördes med hjälp av deltagande observation bland en lokal planeringsgrupp, en så kallad områdesgrupp. Observationerna fördes mellan 2001 till 2003 och avgränsades till tjänstemännens officiella möten. Inför avhandlingens slutrapport analyserades ett särskilt urval av mötena. De handlade om en medborgarpanel med vilken tjänstemännen tänkte införa brukarnas inflytande i alla verksamheter. Genom avgränsningen gjordes en djupare analys kring hur tjänstemännen tänkte, planerade, genomförde och utvärderade själva aktiviteten. Projektets teoretiska ram lyfte fram möten som utgångspunkt i arbetet för att behandla ideal och praktik, politik och planering eller förankring och dialog. Å ena sidan analyserades normativa handlingsteorier som lägger tungvikten på vad som bör göras och som anses stå för den så kallade deliberativa eller kommunikativa vändningen. Den vill exempelvis lyfta fram mötet för att göra förvaltningar känsligare för medborgarnas vardag och föreslår olika procedurer för ett dialogbetonat handlande. Procedurerna strävar efter ideala talsituationer som bortser makt och konflikter för att oavsett tid och sammanhang göra procedurerna universell gällande. Å andra sidan analyserades genealogiska handlingsteorier som utgår från studier av det som görs. Dessa vill uppmärksamma tid och kontext genom att dels synliggöra konflikter och maktrelationer som den mest effektiva startpunkten vid analys av möten. Och dels genom att medvetandegöra tid och kontext med retoriska analyser. Dessa utvärderar, överväger och bedömer hur verkliga dialogakter genomförs utifrån vad som sägs, vem som säger vad och till vem det sägs, när mötena ägde rum. Genom att belysa hur tjänstemännen förde dialog analyserades även huruvida de skulle uppmärksamma såväl invånarnas "situerade kunskaper" som vad dessa bestod av i form av praktiska handlingssätt. Huvudresultat Undersökningen visade hur en kombination av faktorer hindrade tjänstemännen från att möta medborgarna och från att deras arbete skulle främja en hållbar demokratisk utveckling. Den första aspekten handlade om ett kraftspel om platsens utveckling som uppstod mellan lokala och regionala perspektiv. Det lokala perspektivet fördes av lokala tjänstemän som arbetade för att främja den lokala integrationen med hjälp av lokala föreningar. Det regionala perspektivet fördes av tjänstemän på regerings- och kommunnivå som ville integrera platsen i regionen med hjälp av en tillväxtkoalition med föreningar som fanns utanför platsen. När den regionala politikens utifrånperspektiv inte utgick från lokala behov och heller inte från lokala förmågor präglades den av internkolonialistiska inslag som försvårade den lokala integrationen. Den regionala politikens utifrånperspektiv tvingade i sin tur lokala tjänstemän att överge ett dialogbetonat arbete för att istället ägna sig åt att förankra en upplevelsesatsning. Undersökningen exemplifierar hur tjänstemännens förankringskultur vilade på ett subjekt-objekt förhållningssätt för att möta medborgarna. Det som skulle kunna bli en dialog övergick i en mycket utstuderad och noggrant planerat förankringsspel. Med spelet filtrerade tjänstemän bort de frågor om integration, jämställdhet, jämlikhet och hållbar utveckling som gav upphov till insatserna. Tjänstemännens egna försök att skapa möten, så som procedurer för medborgarnas delaktighet vilade på subjekt-objektiva antaganden som blev kontraproduktiva för den lokala integrationen, för platsens utveckling och för framväxten av ett starkt civilt samhälle. Tjänstemännens subjektcentrerad förankringsansats vilade i sin tur på en normativ vetenskaplig diskurs som hindrade tjänstemännen från att reda ut hur dialogen uteblev. Undersökningen exemplifierar hur denna diskurs kom till uttryck i tjänstemännens överväganden samt hur den föredrar rationella överväganden före demokratiska värden. Konklusion Under tiden med storstadssatsningen lanserades ett stort antal lokala projekt som skulle utgå från dialog med medborgarna för att byta segregationen. Tjänstemännens arbete fördes med en stor förtrogenhet till rationella och normativa lösningar samt utifråntänkande. Förvaltningarnas lokala strukturer växte sig större utan att förmå möta befolkningen. På grund av förankringsansatsen underminerades medborgarnas delaktighet i många lokala projekt och demokratiprocesser. Förvaltningarna växte medan demokratin krympte. Tjänstemännens resultat påverkade kommunen att avvisa tanken på att nya invandrade flyttade till kommunen. Liknande utveckling i andra storstadskommuner tvingade i praktiken en återvändsgränd i invandringspolitiken. Den uteblivna dialogen stärkte trenderna till ett alltmer fragmenterat samhälle och vidgade grogrunden för strukturell diskriminering, främlingsfientlighet och rasism.</p>

As part of the work in this project, a literature review is conducted to determine the optimal thickness of the outer concrete layer in prefabricated concrete sandwich elements. These elements are used as exterior walls in buildings and consist of a load-bearing inner concrete layer, an intermediate insulation layer, and an outer concrete layer that forms the building's facade. The focus is on optimizing the sandwich wall in precast concrete by reducing the thickness of the outer skin compared to the current standard thickness of 80 mm. This could potentially reduce the weight of the elements by approximately 1.5-2 tons by reducing the thickness from 80 mm to 30 mm. This weight reduction can have a significant impact, for instance, on the crane capacity in large construction projects, allowing a crane to handle all the elements on a construction site without the need for relocation. Additionally, this optimization of the sandwich wall will result in cost savings by using less material in the elements, as well as impacting other aspects of the construction process, such as energy consumption and transportation costs. In this project, test specimens of size 400mm x 400mm have been used, and to draw comprehensive conclusions, full-scale experiments are required to account for factors such as temperature variations and shrinkage in the outer skin. In this work, compressive strength tests have also been conducted to determine the strength of the concrete used in the outer skin of the tested sandwich walls. The concrete used in the tests was a fiber-reinforced concrete from Finja, and the reinforcing mesh was a hot-dip galvanized plaster mesh. Initially, samples were cast to test the laboratory equipment and evaluate the testing methods. Subsequently, the remaining samples were cast and tested according to a predetermined schedule to ensure relevant testing conditions. Samples on the wall elements were made with both diagonal and straight anchoring and were tested under tensile load parallel to the outer layer as well as tensile load perpendicular to the outer layer. In total, 20 samples were conducted in the study, testing various combinations of anchoring systems, loads, reinforcement, and recesses. Samples 1-10 were tested with diagonal anchoring and parallel load, while samples 11-20 were tested with perpendicular anchoring and perpendicular in combination with parallel load. The samples exhibited a variation in failure types, such as grain failure in the outer layer, anchor pull-out, adhesion, and outer layer failure. The highest load values were observed in sample 2 (8.7 kN) and 6 (7.6 kN) for samples 1 to 10, and sample 12 (10.6 kN) and 15 (9 kN) for samples 11 to 20. In summary, it can be stated that the trials have yielded initially positive results regarding the practical use of a thinner outer panel for prefabricated concrete sandwich elements.

<p>The purpose of this thesis was to examine the relationship between feelings and visualizations of climate change. A case study was done on visualizations of climate change from a web page concerning climate change published by the Swedish newspaper <em>Expressen </em>and from the American photographer Gary Braasch’s web page “World view of global warming”. The thesis is based on the article ”Emotional anchoring and objectification in the media reporting on climate change” by Birgitta Höijer. I have been aiming to understand the feelings of fear, hope, guilt, compassion and nostalgia through semiotic theories of icon, index and symbol.</p><p>Previous research has proven the difficulties in bringing the issue of climate change up on the public agenda – which is connected to the difficulties of visualizing climate change. The nature of climate change being slow and hard to spot on an individual level has been highlighted as a cause of both of these difficulties. Pictures and photos have in this thesis been seen as the “interface” between science and the public – and hence <em>decoders</em> of the science of climate change. Höijer’s article about feelings has been used to understand this process of decoding.</p><p>The results show that the analyzed material could be linked to and described by the semiotic theories of icon, index and symbol. The emotional anchoring found in the material and the semiotic application have been shown to work complementarily with each other, leading to a broader understanding of the material’s relationship to social cognitions. The results further demonstrated that context is essential in some of the analyzed visualizations of climate change. Generic pictures found in the material could have been regarded as icon, index or symbol of other messages – but is through its contexts anchored with feelings, and becomes visualizations of climate change. The analysis also suggests that if icons of nature could be connected with feelings – so could nature itself. The consequences are speculated to lead to objectification of nature and ecophobia. By objectifying nature and using generic pictures, the material’s relationship to the concepts of “truth” and “myth” is questioned.</p><p>In conclusion, understanding of the analyzed material is advantageously achieved through complementary use of Höijers emotional categories and the semiotic theories of icon, index and symbol.</p>

The purpose of this thesis was to examine the relationship between feelings and visualizations of climate change. A case study was done on visualizations of climate change from a web page concerning climate change published by the Swedish newspaper Expressen and from the American photographer Gary Braasch’s web page “World view of global warming”. The thesis is based on the article ”Emotional anchoring and objectification in the media reporting on climate change” by Birgitta Höijer. I have been aiming to understand the feelings of fear, hope, guilt, compassion and nostalgia through semiotic theories of icon, index and symbol. Previous research has proven the difficulties in bringing the issue of climate change up on the public agenda – which is connected to the difficulties of visualizing climate change. The nature of climate change being slow and hard to spot on an individual level has been highlighted as a cause of both of these difficulties. Pictures and photos have in this thesis been seen as the “interface” between science and the public – and hence decoders of the science of climate change. Höijer’s article about feelings has been used to understand this process of decoding. The results show that the analyzed material could be linked to and described by the semiotic theories of icon, index and symbol. The emotional anchoring found in the material and the semiotic application have been shown to work complementarily with each other, leading to a broader understanding of the material’s relationship to social cognitions. The results further demonstrated that context is essential in some of the analyzed visualizations of climate change. Generic pictures found in the material could have been regarded as icon, index or symbol of other messages – but is through its contexts anchored with feelings, and becomes visualizations of climate change. The analysis also suggests that if icons of nature could be connected with feelings – so could nature itself. The consequences are speculated to lead to objectification of nature and ecophobia. By objectifying nature and using generic pictures, the material’s relationship to the concepts of “truth” and “myth” is questioned. In conclusion, understanding of the analyzed material is advantageously achieved through complementary use of Höijers emotional categories and the semiotic theories of icon, index and symbol.

The primary purpose of this thesis is to analyze the rhetorical transformations of the Swedish self-image during the NATO process, particularly through the lens of democratic propaganda as described by the French philosopher and sociologist Jacques Ellul. It explores how this image is constructed and communicated in Swedish media, with a specific focus on the public service broadcaster Sveriges Television (SVT). The research methodology employed in this thesis is a thematic-oriented close reading approach. The analysis concentrates on passages that primarily discuss the image of Sweden, examining them within the framework of Jacques Ellul's theory of democratic propaganda. The study explores the characteristics of democratic propaganda, its mechanisms, and manifestations. Of particular interest are aspects related to how democratic propaganda can help the state reinforce collective myths about the ideals of democracy as reflected in the analyzed material. Rather than using a specific rhetorical analysis method such as topic analysis or cluster analysis, the study is guided by the questions motivated by the theory itself.