I detaljplaneprocessen som regleras enligt plan- och bygglagen, PBL ställs kvar på samråd. Syftet med samrådet är att samla information, önskemål och synpunkter som berör planförslaget och överväga dessa i ett tidigt skede av detaljplanearbetet. Kommunen ska samråda om ett förslag till detaljplan med bland andra länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten, kända sakägare och boende som berörs. Kritik riktas mot att gällande lagstiftning medför att samrådet ofta kommer in alltför sent i detaljplaneprocessen, när möjligheten att påverka har begränsats. En tidig dialog i samband med detaljplanering är inte reglerad i PBL. Den genomförs i vissa kommuner som ett verktyg i detaljplaneprocessen. Syftet med examensarbetet är att ur en fastighetsrättslig utgångspunkt undersöka varför, hur och i vilken omfattning som svenska kommuner använder sig av någon form av dialog med medborgare före det lagstadgade samrådet i detaljplaneprocessen. För att besvara den frågan genomförs litteraturstudier av plan- och bygglagstiftningen, med fokus på detaljplaneprocessen, dialog och samråd, tidigare forskning och undersökningar kopplad till dialog och samråd samt deltagar- och delaktighetsmodeller. Efter det följer empiriska studier i form av intervjuer med planchefer och planarkitekter i sju kommuner i Stockholms län och sex kommuner i Västra Götalands län. Utifrån 13 genomförda intervjuer är det tolv av de som intervjuats som företräder kommuner som använder sig av någon form av dialog tidigt i detaljplaneprocessen. • I några få kommuner har medborgarna ett visst inflytande utifrån dialogen. • I flera av kommunerna har medborgarna ett deltagande utifrån dialogen. • I några få kommuner medför inte dialogen att medborgarna får ett deltagande utan mera att de är informerade. • För många kommuner är den tidiga dialogen ett sätt att hämta kunskap och information från de som bor och verkar i ett område inför en detaljplanering. • Flera kommuner har rutiner för att utvärdera en dialog. • Flera kommuner saknar en strategi för dialogen. / In the process with the detailed development plans that is regulated in accordance with the Planning and Building Act, there is a requirement for consultation. The purpose of the consultation is to gather information, wishes and views that concern the plan proposal and consider these at an early stage of the detailed development plans work. The municipality shall consult on a proposal for a detailed development plan with, among others, the county administrative board, affected parties and residents who are affected. Criticism is directed at the fact that current legislation means that the consultation often comes in too late in the detailed development plan process, where the opportunity to influence has been limited. An early dialogue in connection with detailed development plans is not regulated in the Act. It is implemented in some municipalities as a tool in the detailed development plan process. The purpose of the Master thesis is to investigate from a property law point of view why, how and to what extent Swedish municipalities use some form of dialogue with citizens before the statutory consultation in the detailed development plan process. To answer that questions, literature studies of the planning and building legislation are carried out, with a focus on the detailed development plans process, dialogue and consultation, previous research and surveys linked to dialogue and consultation, and participation models. This is followed by empirical studies in the form of interviews with planning managers and planning architects in seven municipalities in Stockholm County and six municipalities in Västra Götaland County. Based on 13 interviews conducted, twelve of those interviewed represent municipalities that use some form of dialogue early in the detailed development plans process. • In a few municipalities, citizens have a certain influence based on dialogue. • In several of the municipalities, citizens have a participation based on dialogue. • In a few municipalities, the dialogue does not mean that the citizens get a participation, but rather that they are informed. • For many municipalities, the early dialogue is a way to gather knowledge and information from those who live and work in an area prior to detailed planning. • Several municipalities have routines for evaluating a dialogue. • Several municipalities lack a strategy for dialogue.

Det existerar ett implementationsgap när det kommer till formulering och implementation av strategi. Detta är något som leder till att företag ofta misslyckas med att realisera strategier. Gapet existerar även för hållbarhetsstrategier, vilka blir allt viktigare som en konsekvens av de hållbarhetsutmaningar som samhället står inför idag. Att förankra en hållbarhetsstrategi är en komplex process. Det involverar många organisatoriska områden och aktiviteter, där olika typer av organisationer har olika förutsättningar. Med detta som utgångspunkt formulerades studiens syfte till att utveckla ett ramverk med huvudområden och nyckelaktiviteter för förankring av hållbarhetsstrategi i teknikkonsultbolag. Hållbarhet är högaktuellt för både konsultbolag och företag inom teknikintensiv industri. Studien ämnar att hjälpa teknikkonsultbolag att minska implementationsgapet och öka den positiva inverkan från deras hållbarhetsstrategier. Med vetenskaplig litteratur som grund togs en analysmodell fram. Analysmodellen innefattar en undersökning och värdering av åtta huvudområden för förankring. Därtill innebär analysmodellen en undersökning och värdering av ett antal nyckelaktiviteter för förankring inom varje huvudområde. Detta lade grunden för det initiala ramverket. De åtta huvudområdena är ledarskap, kommunikation, företagskultur och värderingar, organisatoriskt lärande, resursallokering och planering, organisationsstruktur, formella system samt externa intressenter. Baserat på analysmodellen togs två frågeställningar fram. Den kvalitativa empiriinsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer. Intervjuer genomfördes med elva respondenter från tio olika konsultföretag, samt fyra respondenter från studiens uppdragsgivare som är ett teknikkonsultbolag. Syftet med intervjuerna var att undersöka företagens förankringsprocesser av hållbarhetsstrategi för att kunna undersöka och värdera hur viktiga huvudområdena och nyckelaktiviteterna är för förankringen. Analysen resulterade i en slutgiltig version av ramverket med värderade huvudområden samt reviderade och värderade nyckelaktiviteter. Studien resulterade i två slutsatser. Den första slutsatsen är att det finns åtta huvudområden som är relevanta att beakta vid förankring av olika anledningar. De tre viktigaste huvudområdena att fokusera på är ledarskap, kommunikation och företagskultur och värderingar. Däremot får inget huvudområde bortses från helt. Den andra slutsatsen är att det finns flertalet nyckelaktiviteter inom respektive huvudområde att beakta vid förankring, där några konstaterats vara viktigast. Det finns ett överlapp och ömsesidig påverkan mellan huvudområdena. Därtill är hållbarhetsstrategiprocessen iterativ något som kräver ett kontinuerligt arbete med nyckelaktiviteterna. Baserat på slutsatserna togs två rekommendationer fram. Den första rekommendationen är att ta hänsyn till alla åtta huvudområden vid förankring, men prioritera ledarskap, kommunikation och företagskultur och värderingar högst. Däremot får inget huvudområde bortses från helt. Den andra rekommendationen är att vid förankring prioritera de viktigaste nyckelaktiviteterna inom de mest relevanta huvudområdena högst. På grund av överlapp mellan huvudområdena kan positiv förstärkning mellan dem utnyttjas och arbetet bör vara kontinuerligt och anpassas till förändringar. Framtida forskning kan undersöka rekommendationer för vad en organisation bör göra i nästa steg efter att förankringsprocessen påbörjats. Dessutom kan fler intervjuer genomföras, både med fler företag samt fler personer inom samma företag på olika organisatoriska nivåer. Det skulle således kunna stärka ramverket och förståelsen för förankring av hållbarhetsstrategi. Specifikt kan också fler intervjuer med teknikkonsultbolag öka kunskapen om förankring för teknikkonsultbolag. / There is an implementation gap when it comes to strategy formulation and implementation, which leads to companies often failing to realise strategies. This gap also exists for sustainability strategies, which are becoming increasingly important as a consequence of the sustainability challenges facing society today. Embedding a sustainability strategy is a complex process. It involves many organisational areas and activities, with different types of organisations having different requirements. With this as a starting point, the aim of the study was formulated as to develop a framework with main areas and key activities for anchoring sustainability strategy in engineering consulting firms. Sustainability is an important topic for both consultancies and companies in technology-intensive industries. This study aims to help engineering consultancies reduce the implementation gap and increase the positive impact of their sustainability strategies. Based on the scientific literature, an analytical model was developed, consisting of the examination and evaluation of eight main areas for anchoring and the examination and evaluation of a number of key activities for anchoring within each main area. This laid the foundation for the first version of the framework. The eight main areas are leadership, communication, corporate culture and values, organisational learning, resource allocation and planning, organisational structure, formal systems and external stakeholders. Based on the analysis model, two questions were developed. The qualitative empirical data was collected through semi-structured interviews. Interviews were conducted with eleven respondents from ten different consulting firms, as well as four respondents from the study’s case company, an engineering consulting firm. The purpose was to investigate the companies’ sustainability strategy anchoring processes in order to examine and evaluate how important the main areas and key activities are for anchoring. The analysis developed a finalised version of the framework with evaluated main areas and revised and evaluated key activities. The analysis resulted in two conclusions. The first conclusion is that there are eight main areas that are relevant to consider when anchoring for different reasons. The three most important main areas to focus on are leadership, communication and corporate culture and values. However, no main area should be completely ignored. The second conclusion is that there are several key activities within each main area to consider for anchoring, but some have been identified as most important. There is an overlap and mutual influence between the main areas. Additionally, the sustainability strategy process is iterative, requiring continuous effort on the key activities. Based on the findings, two recommendations were also developed. The first recommendation is to consider all eight main areas when anchoring, but to prioritise leadership, communication and corporate culture and values the most. However, no main area should be completely ignored. The second recommendation is to prioritise the most important key activities in the most relevant main areas at the top of the anchoring process. Due to overlaps between the main areas, positive reinforcement between them can be utilised, and work should be continuous and adapt to change. Future research could explore recommendations for what an organisation should do in the next steps after the anchoring process has begun. Furthermore, additional interviews could be conducted, both with more companies and more people within the same company at different organisational levels. This could thus strengthen the framework and understanding of anchoring sustainability strategy. Specifically, conducting more interviews with engineering consultancies could enhance knowledge of anchoring in engineering consultancies.

Purpose: The purpose of the study is to examine how psychological factors affect shareholders and investors, and see which gender differences there are in their investment decisions. Method: The survey was based on a quantitative method with elements of qualitative aspects in form of a questionnaire. The questionnaire were answered by investors and shareholders at various websites for stock investor. The survey consisted of a total of 13 questions with both open and closed answers. Theory: The survey focused on four elements within behavioral finance. These factors are overconfidence, herd behavior, anchoring and familiarity bias. The efficient market hypothesis suggests full rationality which is the opposite of what behavioral finance advocates. Conclusion: Psychological factors affect investors and shareholders in their investment decisions. More men than women considered themselves to be better than average which indicates that they have a stronger overconfidence. In terms of herd behavior the respondents did not show that they follow the group when they have their own information, however, the opposite appeared when they had imperfect information. Women were affected by herd behavior more than men were. Women were affected more than men regarding familiarity bias. Anchoring also proved that the factor had an influence on the respondents but it was not a major difference between men and women.

The aim of this study was to examine how the process of IEP worked at six different schools, and how some of the schools professions, collaborated on the procedurers for the establishment and evaluation of the IEP. The aim has been to study how special educators and special education teachers, which in Sweden now are a part of the student health organization, collaborate with teachers in dealing with the challenges and opportunities which arise when working with IEP. The data was collected through semi-structured interviews with twelve teachers including four special educators, a special education teacher and seven teachers. The result is reported based on three themes: anchoring of documents, the informants' perception of participation, documentation and the process of the IEP and an overall theme, communication, which we felt  permeates all three of the above themes. The survey showed that the majority of teachers felt that there was a lack of clarity and uncertainty after an IEP has been written. Especially when it came to evaluating an IEP and when an IEP should be completed. Uncertainty about the differences between additional adaptations and special support appeared when it came to documentation and monitoring the IEP. The study showed that the obstacles that educators have encountered was the feeling of lack of time and lack of clarity in the work process of the IEP. This in turn contributed to obstacles in the school's approach to students in need of support.

Andelen flerspråkiga barn i Sverige ökar och följdaktligen så även behovet av kunskap om deras språkutveckling. Flerspråkiga barns språkutveckling har visat sig skilja sig i viss mån från den hos enspråkiga barn och då normer för flerspråkiga barns språkutveckling saknas i logopedisk verksamhet idag finns en osäkerhet kring hur deras språkutveckling bör bedömas. Föreliggande studie ingår i det internationella forskningsnätverket COST Action IS0804 och ämnar utgöra ett litet bidrag till en växande databank om flerspråkiga barns språkutveckling, i detta fall i jämförelse med enspråkiga barns språkutveckling. Studien utgår från 100 narrativer berättade av sex- och sjuåriga enspråkiga svensktalande och flerspråkiga engelsk-svensktalande barn. Narrativerna eliciterades med hjälp av två bildsekvenser från bedömningsmaterialet MAIN och samlades in inom ramen för tre tidigare magisteruppsatser i logopedi från Uppsala universitet. Resultaten visar att de flesta deltagare förankrade sina narrativer i dåtiden, att de enspråkiga deltagarna förankrade sina narrativer mer konsekvent i ett tempussystem än de flerspråkiga deltagarna, samt att de flerspråkiga deltagarna oftare skiftade tempussystem i sina engelska narrativer. Vidare gjorde alla grupper av deltagare 75-78% av sina referentintroduktioner och 80-82% av sina referentupprätthållanden på samma sätt som förväntas av vuxna. Behärskning av temporal förankring visade sig således variera beroende på språkval och en-/flerspråkighet, medan behärskning av referentiell kohesion visade sig vara mindre beroende av språkval eller en-/flerspråkighet hos svensk- och engelsk-svensktalande barn i tidig skolålder. / The number of bilingual children in Sweden is ever-increasing, and consequently the need for research into their language development is also growing. The language development of bilingual children differs to some extent from that of monolingual children, and as no norms have yet been established within speech and language pathology for bilingual children’s language development, assessment of their language skills is problematic. This study is part of the international research network COST Action IS0804 and aims to make a small contribution to its growing stock of studies on bilingual children’s language development, in this case in comparison with that of monolingual children. The study is based on 100 narratives told by six and seven-year-old monolingual Swedish-speaking children and bilingual English-Swedish-speaking children. The narratives were elicited using two sets of pictures from the assessment material MAIN and were transcribed by the authors of three earlier Master’s theses in Speech and Language Pathology from Uppsala University. The results of this study show that most of the participants anchored their narratives in the past tense, that the monolingual participants anchored their narratives more consistently in one tense than the bilingual participants, and that the bilingual participants mixed tenses more often in their English narratives. Furthermore, all the groups of participants produced 75-78% adequate referent introductions and 80-82% adequate referent maintenance. Thus, temporal anchoring varied according to the choice of language and monolingualism/bilingualism, while referential cohesion was less dependent on the choice of language or monolingualism/bilingualism among Swedish-speaking and English-Swedish-speaking children of six to seven years of age.

The introduction of Fibre Reinforced Polymers (FRP) to the civil engineering market in the late 1980s resulted in the emergence of a range of new tools for rehabilitating and strengthening concrete structures. Strengthening using FRPs is typically accomplished using non-prestressed externally bonded FRPs. The technical and economic benefits of such strengthening could be further increased by prestressing the FRPs, especially when dealing with concrete structures. Prestressing concrete structures suppresses the appearance and growth of cracks in the serviceability limit state. This in turn increases the structure’s stiffness and resistance to degradation. Prestressing also increases the structure’s yield load but does not change its failure load relative to that of an analogous non-prestressed structure, provided that all other parameters are kept constant. In 2004, a pilot study was carried out at the Luleå University of Technology (LTU) to investigate the scope for using unbonded Carbon Fibre Reinforced Polymer (CFRP) strengthening systems, particularly those involving prestressing. In the early stages of this project, a number of difficulties were encountered in anchoring the CFRP rods to concrete structures: the conical wedge anchorages that were used tended to either cause premature failure of the rods or allowed the rod to slip out of the anchorage. It was therefore decided to study the mechanisms at work within these anchorages in more detail. The goal of the project was to develop a small, practical, reliable, and userfriendly anchorage for use in unbonded external CFRP strengthening systems. On the basis of a thorough literature review, which is described in Paper 1, it was concluded that despite the difficulties encountered, the conical wedge anchorages used with steel reinforcing rods were the most promising starting point for the design of a new anchorage for use with CFRPs. Importantly, the conical wedge anchorage can be made small in size and easy to mount while retaining a high degree of versatility; this is not true of bonded, sleeve, and clamping anchorages. Analytical and numerical models were used to investigate the distribution of radial stress within these highly pressurized anchorages. Paper 2 describes an evaluation of the capability of three types of models - an analytical axisymmetric model based on the thick-walled-cylinder-theory and two Finite Element (FE) models, one axisymmetric and one three-dimensional - to predict the behaviour of a conical wedge anchorage. It was concluded that the axisymmetric models were incapable of modelling the stress distribution within the anchorage with sufficient accuracy, and so 3D FE models were used exclusively in subsequent studies. Paper 3 describes the development of a new anchorage for CFRP rods. The design process involved conducting pull-out studies on a series of prototypes, in conjunction with computational studies using a basic FE model, to identify and understand the prototypes’ failure modes. Between the computational data and experimental results, a good understanding of the factors affecting the interaction between the CFRP rod and the anchorage was obtained. The new anchorage design employs a one-piece wedge which effectively incorporates the three wedges and the inner sleeve from more conventional wedge anchorages into a single unit. This increases the reliability and user-friendliness of the anchorage because it eliminates the need to check the alignment of individual wedges. The new design has been patented; the published Swedish patent is included in the thesis as Paper 6. The newly-developed anchorage was then incorporated into a prestressing system and its performance was evaluated using a series of test beams. In parallel with the planning of these tests, a series of pull-out tests was conducted using the new anchorage. The strain measurements obtained in these experiments were compared to predictions made using a new, more advanced FE model, and used to refine the design of the new anchorage. Paper 4 describes this new FE model, the most important parameters affecting anchorage behaviour, and the final anchorage design. Paper 5 focuses on the possibilities provided by the new anchorage. Tests were performed using seven three meter long concrete beams prestressed with external unbonded CFRP tendons. One beam was unstrengthened; the other six were strengthened in different ways, with different prestressing forces, initial tendon depths, and with or without the use of a midspan deviator for the tendons. The results of these tests were compared to those obtained using otherwise identical beams prestressed with steel tendons and to the predictions of an analytical beam model developed for use with steel tendons. These tests showed that the prestressing works as intended and that the behaviour of beams prestressed with external unbonded CFRP tendons is fully comparable to that of beams prestressed with steel tendons. It was also found that the predictions of the analytical model were in good agreement with experimental observations, although there were some differences between the measured and predicted tendon stresses. The development of a functional anchorage represents a fulfilment of the objectives laid out at the start of this project, and represents an important step towards the practical use of prestressed unbonded external CFRP tendons in strengthening concrete structures. However, a number of outstanding questions remain to be addressed. Little is known about the safety of this kind of system, and the benefits of using CFRP tendons should be quantified. Furthermore, there are a number of potential technical issues that must be addressed. These include the risk of creep-rupture in the CFRP, the effects of thermal contraction and expansion on the anchorage, and the scalability of the anchorage as the tendon diameter is increased. Finally, the long-term behaviour of the anchorage and prestressing system should be investigated. / I och med introduktionen av fiberkompositer i byggbranschen under slutet av 80-talet har en rad nya verktyg för förstärkning och underhåll av betongkonstruktioner utvecklats. Förstärkning har oftast utförts med pålimmade kompositer utan förspänning. För att ytterligare öka verkningsgraden, både den tekniska och ekonomiska, kan förspänning vara en möjlighet. Särskilt för betongkonstruktioner. Förspänning av en betongkonstruktion medför att man i bruksgränstillståndet begränsar uppkomsten av sprickor och deras storlek. Det ger i sin tur en ökad styvhet hos konstruktionen. Därutöver höjs lasten för när det slakarmerade stålet flyter. I jämförelse med ospända konstruktioner är dock brottlasten densamma, så länge övriga parametrar behålls. Under 2004 genomfördes en pilotstudie vid Luleå tekniska universitet (LTU) för att undersöka framtida möjligheter och utmaningar med förspända, icke vidhäftande kolfiberkompositkablar. I det läget upptäcktes svårigheter att förankra kompositkabeln mot betongen. De koniska killås som användes orsakade antingen brott på kabeln redan vid låga belastningar eller glidning hos kabeln, som omöjliggjorde fullgod kraftöverföring. Ett beslut togs då att tills vidare fokusera på förankringen och genomföra en mer ingående studie kring denna. Som mål sattes upp att arbetet skulle resultera i en liten, tillförlitlig och användarvänlig förankring. Den skulle sen i en förlängning kunna användas för att slutföra pilotstudien och därefter i större tillämpningar. Trots de förhållandevis nedslående resultaten från pilotförsöken visade den grundliga litteraturstudien som presenteras i Artikel 1 att koniska killås trots allt verkar vara den mest lovande typen av förankring för kolfiberkablar. Den bör därför användas som utgångspunkt för fortsatt utveckling. I motsats till vidhäftande, hyls och klämmande förankringar kan killåset göras litet, lätt att montera och också användas i många praktiska tillämpningar. För att undersöka hur de höga radiella tryckspänningarna i ett sådant killås fördelas är olika former av beräkningsmodeller nödvändiga verktyg. I Artikel 2 jämförs tre olika modeller med avseende på hur väl de kan beskriva komplexiteten hos ett koniskt killås. Det är dels en analytisk axisymmetrisk modell, som också härleds i artikeln, dels en axisymmetrisk Finita Element (FE) modell och dels en 3D FE modell. Undersökningen visade att ingen av de axisymmetriska modellerna har kapacitet nog att tillförlitligt modellera killåset. I fortsatta undersökningar har därför endast 3D FE använts. Resultaten från en enkel FE modell ligger också, tillsammans med tidiga laboratorieförsök, som grund för Artikel 3. Däri beskrivs hur ett nytt killås via prototyper och nya lösningar utvecklats, och hur arbetet för att få fram det nya låset också gett en bättre förståelse för interaktionen mellan kolfiberkompositkabel och lås. Som avslutning presenteras en innovativ design där de tre kilarna och den inre hylsan sammanfogats till en enhet. Med den nyutvecklade designen blir förankringen såväl mer tillförlitlig som användarvänlig. Alla kilar har då redan från början rätt position i förhållande till varandra. Den utvecklade förankringslösningen har också lett fram till ett beviljat svenskt patent, bifogat i avhandlingen som Artikel 6. Efter utvecklingen av den nya förankringen var nästa steg i de uppsatta målen implementering av densamma i ett förspänningssystem och nya balkförsök i konstruktionslabbet. Parallellt med planeringen för balkförsöken pågick ett arbete med att ytterligare förbättra låsdesignen. Bland annat användes en mer detaljerad FE modell som sedan jämfördes med mätningar från en ny serie med dragprov. Den nya FE modellen tillsammans med en utvärdering av viktiga parametrar och den slutliga förankringsdesignen presenteras i Artikel 4. Artikel 5 sammanfattar och avslutar forskningsstudien med en testserie om sju stycken, tre meter långa, betongbalkar förspända med utanpåliggande kolfiberkompositstavar. En av balkarna provades utan förstärkning. Förstärkningen hos de övriga varierades med avseende på förspänningsgrad, förspänningens effektiva höjd och användandet av deviator vid balkmitt. Resultaten har jämförts mellan de provade balkarna, med identiska balkar förspända med stålkablar samt med en analytisk modell utvecklad för förspänning med stålkablar. Från resultaten kan utläsas att förspänningen fungerar bra och att beteendet hos balkarna förspända med utanpåliggande kolfiberkablar är fullt jämförbart med det hos balkarna förspända med stålkablar. Likaså visar jämförelsen med de modellerade beteendena på god överensstämmelse, även om vissa skillnader finns mellan uppmätta och modellerade spänningar i kolfiberkabeln. Med målen för forskningen uppfyllda och en ny fungerande förankring framtagen så har vägen till praktiska tillämpningar kortats betydligt, ändå finns några frågetecken kvar att räta ut. Ett är säkerheten hos den här typen av system och nyttan av att använda kolfiberkomposit istället för stål. Innan systemet används i praktiken bör därför följande frågeställningar belysas: Risk för krypbrott i kolfiberarmeringen, inverkan av temperaturförändringar (och temperaturrörelser) i förankringen samt eventuella storlekseffekter vid förankring av kablar med större diametrar. De här frågorna tillsammans med långtidsförsök på förankringen och förspänningssystemet bör ses som viktiga framtida forskningsfrågor. / Godkänd; 2011; 20110128 (ysko); DISPUTATION Ämnesområde: Konstruktionsteknik/Structural Engineering Opponent: PhD Chris Burgoyne, Dep of Engineering, University of Cambridge, UK Ordförande: Professor Björn Täljsten, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Luleå tekniska universitet Tid: Fredag den 18 februari 2011, kl 10.00 Plats: F1031, Luleå tekniska universitet

The purpose of this study was to explore key factors to consider for a Swedish Knowledge Intensive Business Services (KIBS) firm to successfully enter the Norwegian market, and examine how these factors compare to incumbent theories on foreign market establishment. The study is based on an interpretivist research design and utilizes qualitative methods in order to achieve the intended purpose. The empirics were gathered by a combination of methods, namely, an extensive literature review, a pilot-study, and a multiple-case study. The data gathering methods utilized in the pilot study were semi-structured interviews conducted with individuals with expertise in the KIBS environment, as well as participant observations. The pilot study resulted in a deeper understanding of the KIBS sector. The multiple-case study consisted of semi-structured interviews with Swedish KIBS firms that have entered the Norwegian market. The empirics have been analyzed and discussed in relation to existing literature. Consequently, several success factors and pitfalls have been identified that may aid an internationalizing firm, especially a Swedish KIBS firm entering the Norwegian market. The identified success factors were: Narrow your focus through relational embeddedness, Understand customer’s business, Educate customers, Become familiar with foreign laws, Be aware of network position, Exploit existing networks, Identify new relevant networks, Refresh and expand the network, and Ensure relational embeddedness with key actors. The identified pitfalls were: Underestimation of time and resources required, Lacking awareness of aggravating effects, Knowledge transfer problems, Failure of internally anchoring foreign ventures, Underestimation of the language barrier, Underestimation of differences in organizational structures, Underestimation of the cost of spatial distance, Underestimation of Patriotism, and Underestimation of loyalty to suppliers. Moreover, the study provided insights as to how the concepts of liability of foreignness and liability of outsidership might interplay, and thereby exert pressure on a firm's dynamic internationalization capabilities in the foreign market establishment process. As such, the need for firms and researchers to undertake a holistic view in order to avoid faulty conclusions has been discussed and visualized. / Syftet med denna studie var att utforska nyckelfaktorer för svenska KIBS-företag som vill expandera till den norska marknaden. Vidare analyserades det hur dessa faktorer relaterar till befintliga teorier inom marknadsetablering. Studien är baserad på en forskningsdesign där kvalitativa metoder används för att uppnå syftet. Empirin är insamlad via en kombination av metoder, nämligen en omfattande litteraturstudie, en pilotstudie och en flerfallsstudie. Datainsamlingsmetoderna som användes i pilotstudien var semistrukturerade intervjuer med personer som har erfarenhet inom KIBS-miljön och även deltagarobservationer. Pilotstudien resulterade i en djupare förståelse av KIBS-sektorn. Flerfallsstudien bestod av semistrukturerade intervjuer med svenska KIBS-företag som har expanderat till den norska marknaden. Empirin har analyserats och diskuterats i relation till befintlig litteratur. Utifrån analysen identifierades flertalet framgångsfaktorer samt fallgropar. Genom att belysa dessa faktorer underlättas internationaliseringen för företag, i synnerhet för svenska KIBS-företag som vill expandera till den norska marknaden. De framgångsfaktorer som identifierades var: Begränsa sin fokus genom relationell inbäddning, Förstå kundens verksamhet, Utbilda kunder, Bli bekant med utländska lagar, Var medveten om nätverksposition, Utnyttja befintliga nätverk, Identifiera nya relevanta nätverk, Uppdatera och utöka nätverket och Säkerställa relationell inbäddning med nyckelaktörer. Medan de fallgropar som identifierades var: Underskattning av tid och resurser, Bristande medvetenhet om försvårande effekter, Kunskapsöverföringsproblem, Misslyckande med att internt förankra utländsk satsning, Underskattning av språkbarriären, Underskattning av skillnader i organisationsstrukturer, Underskattning av avståndskostnader, Underskattning av patriotism och Underskattning av lojalitet mot leverantörer. Vidare har det argumenterats för att det finns ett samspel mellan koncepten liability of foreignness och liability of outsidership som sedermera sätter press på ett företags dynamiska internationaliseringsförmågor. Följaktligen har det även visualiserats samt diskuterats att företag och forskare bör vidta ett holistiskt synsätt för att undvika att dra felaktiga slutsatser i internationalseringsprocesser.

Introduktion: Psykisk ohälsa hos elever är ett växande problem. Svenska skolan ska arbeta med elevers trygghet och att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete mot diskriminering och kränkande behandling. Syfte: Syftet var att undersöka om pedagoger och elevhälsopersonal på en grundskola i en skånsk kommun upplever att trygghetsinsatserna har en positiv effekt på elevernas hälsa. Metod: En tvärsnittsstudie med kvalitativa inslag genomfördes av pedagoger (n=65) på en grundskola i Skåne. Datainsamlingen skedde genom digital enkät som skickades ut via e-post. Insamlad data analyserades i statistikprogrammet SPSS. Kvalitativa svar redovisades i textform. Resultat: Svarsfrekvensen var 34%, en för låg svarsfrekvens för att kunna generalisera resultatet.  Av respondenterna kände 73% sig delaktiga i trygghetsarbetet, 91% upplever att trygghet har effekt på elevernas hälsa och 67% uppfattar inga hälsoskillnader mellan kön. Däremot ses några skillnader i vilka insatser som fungerar bäst och sämst i relation till kön. Elevinsatser som involverar socialt utbyte upplevs mest positivt och bestraffningar mest negativt. Det efterfrågas systematik i trygghetsarbetet. Slutsats: Resultatet kopplas till tidigare forskning som både bekräftar och visar på förbättringsområden. Trygghetsplanens förekomst är grundläggande. Efterlyst tydlighet och uppföljning kan vara ett uttryck för områdets storlek och svårigheten att få en helhetsbild av trygghetsarbetet. Olika former av socialt utbyte är det som anses ha effekt på elevernas hälsa och bör därmed prioriteras. Trygghetsarbetet kan gagnas av kollegialt lärande och trygghetsplanens innehåll behövs eventuellt kompletteras. Framgångsfaktorer och förbättringsförslag kan bidra till en tydligare förankring. Den låga svarsfrekvensen ska dock tas i beaktande och eventuella genomföranden av förslag bör stämmas av med personal. / Introduction: Mental illness in students a growing problem. The Swedish school has the task of working with students' safety and to conduct systematic quality work against discrimination and offensive treatment. Purpose: The purpose was to investigate whether pedagogues and student health personnel at a primary school in a municipality in Skane felt that the safety efforts have a positive effect on the students' health. Method: A cross-sectional study with qualitative elements was conducted by educators (n = 65) at an elementary school in Skåne. The data collection was done through a digital survey that was sent out via e-mail. The collected data was analyzed in the statistics program SPSS. Qualitative answers were presented in text form. Result: The response rate was 34%, a too low response rate to be able to generalize the result. Of the respondents, 73% felt that they were participant in the safety work, 91% felt that safety had an effect on the students' health and 67% did not experience any health differences between the sexes. However, there are some differences in which efforts work best and worst in relation to gender. Student initiatives that involve social exchange are perceived to be most positive and punishment most negative. There is a demand for systematic security work. Conclusion: The result links to previous research that both confirms and demonstrates areas for improvement. The existence of the security plan is fundamental. Requested clarity and follow-up can be an expression of the area's size and the difficulty of obtaining a comprehensive picture of the safety work. Different forms of social exchange are what are considered to have an effect on the students' health and should therefore be given priority. Security work can benefit from collegial learning and the content of the safety plan may need to be supplemented. Success factors and improvement proposals can contribute to a clearer anchoring. However, the low response rate should be taken into account and any implementation of proposals should be reconciled with staff.

I Sverige började processen med att skydda natur redan 1909 och arbetet har fortsatt fram till idag. Även om naturskyddet ska gynna oss alla, är arbetet med det sällan problemfritt. Mitt intresse för dessa problem, hur de kan förstås och hanteras på ett konstruktivt sätt, är utgångspunkten för denna kandidatuppsats. Studien ämnar undersöka hur information och kommunikation har påverkat de närboendes upplevelse till Sand Life, i samband med utökandet och restaureringen av naturreservatet Haväng och Vitemölla strandbackar. I fallstudien undersöks delvis också den konflikt som uppstod i processen. Undersökningen möjliggjordes i tre steg: intervjuer med länsstyrelsen och Sand Lifes medarbetare; enkätundersökning och djupintervjuer med ett antal närboende i Vitemölla. Resultatet tyder på att de närboende som grupp, initialt var negativt inställda till Sand Life. Inställningen tycks bottna i att man upplevt länsstyrelsen och Sand Lifes ursprungliga planer som alltför omfattande och inte tillräckligt förankrade, utifrån ett lokalt perspektiv. Det framkom också att informationen om projektet hade varit bristfällig, vilket möjligen kan kopplas till den inställning man initialt hade. Idag pekar resultaten på att de närboende som grupp är neutrala till försiktigt positiva i sin upplevelse av Sand Life. I huvudsak verkar detta bero på att åtgärderna i naturreservatet blev tilltalande; möjligen kan inställningen också kopplas till att länsstyrelsen och Sand Life tog hänsyn och reviderade skötselplanen samt visade större öppenhet mot de närboende. Eventuellt kan proaktiv information, tydliga avsikter och viljan att utveckla olika planer och projekt i en kontinuerlig dialog med lokalbefolkningen begränsa naturskydd- och förvaltningskonflikters omfattning. / Although nature conservation is supposed to benefit all of us, the work is rarely trouble-free. My concern for these problems is the starting point for this candidacy. The study intends to investigate how information and communication has influenced the residents' attitude to Sand Life, in connection with the development of Haväng and Vitemölla nature reserve. The case study also examines the conflict that arose in the process. The investigation was made possible in three steps: interviews with the county administrative board and Sand Life staff members; questionnaire and interviews with residents around Vitemölla. The result indicates that the residents as a group initially were negative in their attitude to Sand Life. The attitude seemed to be caused by the experience that the county administrative board and Sand Lifes' original plans for the nature reserve was too extensive and not sufficiently anchored, from a local perspective. It was also found that the information about the project had been inadequate, which could possibly be linked to the initial attitude. Today the results indicate that the residents as a group are neutral to cautiously positive in their attitude to Sand Life. Possibly due to the fact that the measures taken in the nature reserve became appealing; the attitude can perhaps also be linked to the authorities revising the care plan and showing greater openness towards the residents. Proactive information, clear intentions and the willingness to develop different plans and projects in a continuous dialogue with locals, can possibly limit the extent of conflicts.

Syftet med studien var att inom offentlig verksamhet undersöka implementeringen av AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö1, med fokus på delen som rör kränkande särbehandling. Målet med studien var även att identifiera vilka framgångsfaktorer som var centrala i implementeringsprocessen. Studien utfördes i en kommun i södra Sverige och hade fyra frågeställningar. Den första handlade om hur Human Resources (HR) och chefer tolkat och åtföljt riktlinjerna i AFS 2015:4, den andra hur medvetna medarbetarna var om nämnda riktlinjer och den tredje strävade efter att svara på om de olika nivåerna av anställda hade en enhetlig upplevelse av implementeringen av AFS 2015:4. Den fjärde frågeställningen behandlade vilka framgångsfaktorer som varit centrala i implementeringsprocessen. Det empiriska materialet samlades in genom en metodkombination där fyra kvalitativa intervjuer genomfördes på HR- och chefsnivå och en enkätundersökning med 27 respondenter genomfördes på medarbetarnivå. Huvudresultatet visade att HR och chefer hade åtföljt riktlinjerna i AFS 2015:4 och var väl medvetna om var dessa innebar. Medvetenheten på medarbetarnivå var lägre, men majoriteten visade en medvetenhet om riktlinjerna i AFS 2015:4. De mest framträdande framgångsfaktorerna i kommunen var en tydlig anvisning innehållande rutiner, ett välfungerande systematiskt arbetsmiljöarbete, väletablerade stödfunktioner, delaktighet vid framställning av rutiner, utbildningsinsatser samt bred förankring på flera nivåer. / The purpose of this study was to examine the implementation process of AFS 2015:4, organisational and social work environment2, focusing on the part concerning victimization in the public sector. Another objective was to identify the central success factors in the implementation process. The study was conducted in a county in southern Sweden. The essay is centred around four questions. The first question concerned how Human Resources (HR) and managers have interpreted and followed the guidelines of AFS 2015:4, the second one how aware the workers were of earlier mentioned guide lines and the third question was about whether the different levels of employees had a uniform experience of the implementation of AFS 2015:4. The fourth question was about the central success factors in the implementation process. A method combination was used to collect the empirical material where four qualitative interviews were conducted on the HR and management levels and a survey with 27 respondents among the workers. The main result showed that HR and the managers had followed the guidelines of AFS 2015:4 and had an awareness of what those guidelines meant. The awareness among the workers was not quite as thorough but the majority of the workers was knowledgeable about the guidelines in AFS 2015:4. The most prominent success factors in the county were clear instructions, a well-functioning ”systematic work environment effort”, well established support functions, participation in the creation of the routines, education and a wide awareness about the implementation process on several levels.