This paper examines how femininity is portrayed in the Harry Potter-series. Many female characters display certain feminine traits which are deemed as negative in the novels, and they are treated as less than because of it. Specifically Dolores Umbridge, Fleur Delacour and Luna Lovegood are disliked or ridiculed because of their feminine expressions. With help from theories about gender performativity, femininity as a scapegoat and texts about feminity this essay is demonstrating how the characters' characteristics and actions of three characters contributes to a misogynistic portrayal of women. It argues that female characters are unable to succeed unless they conform to the series' established norms for women. Keywords: Harry Potter, femininity, performativity, gender norms, gender critical, Dolores Umbridge, Fleur Delacour, Luna Lovegood

La investigación presente analiza la caracterización de la protagonista de la novela Travesuras de la niña mala de Mario Vargas Llosa (2006) a través de una crítica falocéntrica para determinar si es una obra feminista o no. Particularmente, el objetivo del trabajo es analizar la descripción del personaje principal en relación con el feminismo y la feminidad, teniendo en cuenta desde cuál punto de vista la presentación está realizado. Las preguntas de investigación son: ¿Podría clasificar Travesuras de la niña mala como una obra feminista? ¿Cómo está descrito el personaje de Otilia en relación con lo femenino? ¿Es un personaje femenino, feminista, ambas al mismo tiempo? El análisis se sostiene en teorías sobre el feminismo (Toril Moi 1989), la crítica falocéntrica (Kate Millet 1969), y en los conceptos de lo femenino, la femme fatale y la mirada masculina (Laura Mulvey 1989). La investigación se realiza con un método hermenéutico donde la lectura del corpus se enfoca en las estructuras de poder de género presentes. Los hallazgos del análisis son que existe tanto una cosificación como una feminización del personaje. La caracterización incluye características apeladas a lo masculino, pero, las cuales están excusadas por el pasado del personaje. Además, el análisis deduce que el personaje está descrito como dependiente de un hombre tanto materialmente como emocionalmente. Consecuentemente, la conclusión de la investigación es que la obra no puede decirse ser una obra feminista. / The present investigation analyses the characterization of the protagonist of the novel Travesuras de la niña mala by Mario Vargas Llosa (2006) through a phallocentric critique to determine if it is a feminist work or not. Particularly, the objective of the work is to analyse the description of the main character in relation to feminism and femininity, considering from which point of view the presentation is made. The research questions are: Could you classify Travesuras de la niña mala as a feminist work? How is Otilia's character described in relation to femininity? Is she a female character, feminist, both at the same time? The analysis is based on theories on feminism (Toril Moi 1989), phallocentric criticism (Kate Millet 1969), and on the concepts of femininity, the femme fatale and the male gaze (Laura Mulvey 1989). The research is carried out with a hermeneutic method where the reading of the corpus focuses on the present gender power structures. The findings of the analysis are that there is both an objectification and a feminization of the character. The characterization includes characteristics appealing to the masculine, but which are excused by the character's past. In addition, the analysis deduces that the character is described as dependent on a man both materially and emotionally. Consequently, the conclusion of the investigation is that the work cannot be said to be a feminist work.

Denna uppsats har analyserat gestaltningen av det feminina som skräckinjagande i de två gotik- och skräckromanerna Bunny (2020) av Mona Awad och Cackle (2022) av Rachel Harrison. Den metod som har använts har varit en textnära läsning av novellerna och den teori som analysen har utgått ifrån har huvudsakligen varit Maria Margareta Österholms avhandling Ett flicklaboratorium i valda bitar – Skeva flickor i svenskspråkigprosa från 1980 till 2005 (2012) som behandlar Mary Russos begrepp gurlesken och dess olika former, Sandra M. Gilbert och Susan Gubars teori om den internaliserade manliga blicken i deras bok The madwoman in the attic, The woman writer and the nineteenth-century literary imagination (1979), och Yvonne Lefflers teori om skräckberättelsens förmåga att väcka känslor hos läsaren i hennes bok Horror As Pleasure (2000). Syftet var att undersöka hur romanerna förhåller sig till sammanflätningen av det skräckinjagande och det feminina. Analysen har visat att den internaliserade och objektifierande blicken på kvinnorna är en viktig del i hur de skräckinjagande elementen framställs både groteska och hotfulla – särskilt vid framställningen av det feminina och kvinnomonster. Jag behandlar i den avslutande diskussionen hur det feminint monstruösa i dessa två romaner har förskjutits till ett mittemellanförskap som förhåller sig till förmågan hos publiken att konceptualisera situationerna. / This thesis aims to analyze the figuration of the feminine as something horrifying in the two horror novels Bunny (2020) by Mona Awad and Cackle (2022) by Rachel Harrison. The method is a close reading of the novels and the main theory is based on Maria Margareta Österholms dissertation Ett flicklaboratorium i valda bitar – Skeva flickor i svenskspråkigprosa från 1980 till 2005 (2012), in which she investigates Mary Russo's concept of the gurlesque, Sandra M. Gilbert and Susan Gubar’s theory about the internalized male gaze from their book The madwoman in the attic, The woman writer and the nineteenth-century literary imagination (1979), and Yvonne Leffler’s study Horror As Pleasure (2000), about the aesthetic premises of the horror story and its ability to transform unpleasant feelings into pleasurable horror and aesthetic enjoyment. My thesis aims to investigate how the relationship between the horrifying and the feminine is intertwined in the novels. The analysis has shown that the internalized and objectifying gaze has an important part in the grotesque and threatening aesthetics of the horror story – especially in the depiction of the feminine and female monsters. I argue that the feminine monstrous in these two novels has made a shift into an” in-between-relationship” which behaves differently depending on the audience's ability to conceptualize the situations that arise in the novels.

Abstract.  The purpose of this study is to investigate connections between Andrew Tate and right-wing extreme ideologies through fascist and feminist theories and how they spread in a digitalized globalization. The material is gathered from interviews and podcasts on YouTube where Andrew Tate shares his opinions. I have used theories and concepts that discuss sex, gender and heteronormativity as a social construction, as well as a theoretical framework that identifies tactics used by fascist movements to spread their ideas and increase their influence. The result of my study shows that there are distinct connections between Andrew Tate opinions and right-wing extreme ideologies. Tate uses the same tactical method as fascism to spread his message and gain followers. They also share the traditional conservative view on gender and gender roles where everything is based on masculinity and femininity in relation to one's biology. Both ideologies are based on a heteronormativity that lacks intersectional analysis and stigmatizes those who break the norm.

Med ett kritiskt diskursanalytiskt tankesätt ämnar denna uppsats att studera hur nyhetsmedier rapporterar om manliga offer respektive kvinnliga offer för dödligt våld i nära relation. Syftet med studien är att utreda om nyhetsmediet Aftonbladet i sin nyhetsrapportering bidrar till stigmatiseringen av kvinnliga och manliga offer för dödligt våld i nära relation. I denna studie ska det även analyseras hur Aftonbladet väljer att tilldela skuld i fallen för att undersöka hur de ser på maskulinitet och femininitet. Studien ämnar att bidra med kunskap om huruvida Aftonbladet främjar eller hämmar jämställdhet i samhället, stigmatisering kring könen och om de bidrar till de patriarkala idéerna. För att besvara forskningsfrågorna analyserades elva artiklar mellan åren 2016 till 2023. Resultatet visar att manliga offer refereras på ett opersonligt sätt där den kvinnliga gärningsmannen står i fokus i artiklarna. De manliga offren tilldelas även skuld i brottet i och med de attribut som de tilldelas och hur de representeras inför och under morden där de misshandlade kvinnan, vilket används som rättfärdigande för tilldelningen av skuld. Därmed bidrar Aftonbladet inte till stigmatiseringen kring manliga offer och främjar jämställdhet i samhället. Resultatet av de kvinnliga offren visar att de tilldelas attribut som är personliga, och därmed ger läsaren en “vi”-känsla. På grund av det får kvinnliga offer ingen tilldelning av skuld i brott. Dock innebär detta att Aftonbladet bidrar till stigmatiseringen då de kvinnliga offren även får attribut som svaga och rädda samt inte främjar jämställdhet. Däremot främjar Aftonbladet jämställdhet i och med att de kvinnliga offren får mer utrymme i artiklarna och könsmaktsordningen bryts. / Using a discourse analysis approach, this thesis aims to study how news media report on male and female victims of fatal domestic violence. The purpose of the study is to investigate whether the news media Aftonbladet in its news reporting contributes to the stigmatisation of female and male victims of fatal domestic violence. And how Aftonbladet chooses to assign blame in the crimes, to see how they view masculinity and femininity. The study aims to contribute to understand whether Aftonbladet promotes or inhibits gender equality in society, stigmatisation around the genders and whether they contribute to patriarchal ideas.  In order to answer the research questions, eleven articles between 2016 and 2023 were analysed. The results show that male victims are referred to in an impersonal way where the female offender is the focus of the articles. The male victims are also assigned guilt in the crime through the attributes they are assigned and how they are represented before and during the murders where they abused the woman, which is used as justification for the assignment of guilt. Thus, Aftonbladet does not contribute to the stigmatisation of male victims and promotes gender equality in society. The result of the female victims shows that they are assigned attributes that are personal, thus giving the reader a "we" feeling. Because of this, female victims do not receive an attribution of guilt in crime. However, this means that Aftonbladet contributes to stigmatisation as the female victims are also given attributes such as weak and afraid and do not promote gender equality. However, Aftonbladet promotes gender equality because the female victims are given more room in the articles and the gender power structure is broken.

No description available.

No description available.

Syfte och frågeställningar: Det övergripande syftet handlar om att undersöka hur villkoren för killars och mäns deltagande i ridsportverksamheter gestaltas i berättelser om ridsport. Annorlunda uttryckt är jag intresserad av hur kön konstrueras, eller ”görs”, i killars och mäns ridsportberättelser. Centrala frågeställningar är: Hur hanteras killarnas och männens könsgränsöverskridande i berättelserna? Vilka normer och föreställningar kring kön och sexualitet blir synliga i berättelserna? Hur positionerar sig killarna och männen i förhållande till rådande köns- och sexualitetsnormer? Metodologi: Studien bygger på kvalitativa intervjuer med 19 killar och män, 13 till 55 år gamla, aktiva på såväl bredd som tävlingsnivå i verksamheter knutna till Svenska Ridsportförbundet. I ett första analyssteg genomfördes en narrativ analys, där fem berättelser – eller narrativ – konstruerades. Dessa illustrerar på olika sätt centrala teman, erfarenheter och problematiker i intervjupersonernas berättelser. I ett andra analyssteg gjordes en feministisk poststrukturell läsning av de fem narrativen. Resultat och diskussion: Sammanfattningsvis verkar det som att deltagandet i en kvinnligt kodad idrott som ridsporten kan öppna upp för andra, och mindre stereotypa, sätt att vara kille än traditionellt manligt kodade idrotter. Eftersom den vardagliga verksamheten innehåller både sådant som (i vår kultur) brukar definieras som kvinnligt, exempelvis omsorg, kommunikation och lyhördhet, och sådant som brukar definieras som manligt, exempelvis handlingskraft, styrka och mod, får man som kille (och tjej) möjlighet att inta såväl feminint som maskulint kodade positioner. På detta sätt utmanas dominerande diskurser om hur tjejer och killar, män och kvinnor ”är”. Samtidigt måste man som kille inom ridsporten förhålla sig till det omgivande samhällets syn på ridning som en ”tjejsport” liksom till en heteronormativ särartsdiskurs enligt vilken killar inom ridsporten är tävlings-, prestations- och målinriktade, inte gillar att pyssla med hästarna och tycker att det bästa med ridsporten är tjejerna. Det verkar göra att det kan bli extra viktigt att betona maskulinitet – och framförallt heterosexualitet – för att visa att man trots allt är en ”normal” kille. Bögen blir här en form av ”gränsvakt”, en stereotyp som både möjliggör och begränsar, men som framförallt synliggör en heteronormativ ordning. / Aim: The overall aim is to investigate how conditions of boys and men’s participation in equestrian sports activities are framed in stories about equestrian sports. In other words I´m interested in the construction of gender, or the ‘doing of gender’, in boys and men´s stories about equestrian sports. Research questions are: How is the gender bending of the boys and men treated in the stories– both inside and outside equestrian sports? Which norms and representations about gender and sexuality are visible in the stories? How do the boys and men position themselves in relation to prevailing gender- and sexuality norms? Methodology: 19 boys and men, between the ages of 13 and 55, active on different levels in the Swedish Equestrian Sports Federation, were interviewed in the study. In a first step, a narrative analysis was conducted. Five narratives, illustrating central themes and experiences in the informants´ stories were constructed. In a second step a feminist post-structuralist reading of the five narratives was carried out. Results and discussion: The results indicate that participation in female-coded sports, like equestrian sports, can open up to other and less stereotypical ways of being a boy or man than participation in sports traditionally seen as masculine. Since the everyday activities contains both elements that we usually (in our culture) define as female, for example care, communication and sensitivity and elements we usually define as male, for example initiative, strength and courage, boys get the opportunity to practice assumed feminine as well as assumed masculine positions. In this way dominant discourses about boys and girls and men and women – how they “are” and what they like – are challenged. At the same time the stories make visible that boys and men in equestrian sports have to relate to the surrounding society’s view of horse riding as a “girl sport” and to heteronormative gender discourses in which men in equestrian sports are competitive and goal oriented, don’t like to cuddle with horses and think that the best thing with horse riding is the girls. It seems as if one strategy for handling this is to emphasize masculinity – and especially heterosexuality – to show that you in spite of everything are a “normal” guy. In this way the “fag” becomes a sort of “border agent” – a stereotype that both allows and restricts, but above all makes visible a heteronormative order. / <p>Uppsatsen tilldelades stipendiemedel ur Överste och Fru Adolf Johnssons fond för VT 2014.</p>

Denna uppsats har skapats med syftet att undersöka och jämföra skildringen av stereotypen the final girl i filmerna The Texas Chain Saw Massacre (1974) och The Texas Chainsaw Massacre (2003), med utgångspunkt i teori om genusrepresentation och slasherfilmstereotyper. För detta använde undersökningen en komparativ metod i form av en filmsemiotisk analys. Metoden utformades också för att särskilt avläsa karaktärers beteende och agerande. För att stärka undersökningen har analys – och resultatdelen grundats på teori om stereotyper, slasherfilmer, och genusrepresentation, med särskild hänvisning till Carol J. Clovers uppsats: Her Body, Himself (1987). Undersökningens resultat påvisade att filmernas skildring och representation av stereotypen hanteras olika, där den senare nämna filmen skildras som mer stereotypisk enligt sin representation. Detta kan ha berott på det stora tidsspannet mellan filmerna, och de feministiska rörelser som har påverkat filmindustrin under denna tid. / The purpose of this essay was to examine and compare the portrayal of the final girl stereotype in The Texas Chain Saw Massacre (1974) and The Texas Chainsaw Massacre (2003), based on literature about gender representation and slasher movie stereotypes. To achieve the purpose of the study, a comparative method was used in the form of a film semiotic analysis. This method was also purposefully adjusted for analyzing the representation of a character’s manners and behavior. To strengthen the analysis, theoretical approaches about stereotypes, slasher movies, and gender representation was used, with special reference to Carol J. Clovers essay: Her Body, Himself (1978). The result proved that the stereotype was portrayed differently in both movies, and that the latter mentioned one included a stronger and more obvious stereotypical representation. This outcome may have been affected by the large time-gap between the two movies, as well as the feminist movements that had influence on the movie industry during the time of their respective productions.

A written thesis to accompany the M.F.A. Exhibition Mending What’s Invisible, in which the artist’s personal experiences and memories explore the cultural identities and femininity in Korea and the US. These identities are explored by using traditional Korean motifs, embroidery patterns, and the visual images of the artist's childhood photographs in the projects of “Reconnecting of Nostalgia” and “Mutating”. Also the visual clips of the artist's hometown is demonstrated in the video project “Things I hated” that discusses criticalities of Korean cultures and a sense of nostalgia for childhood in Korea. The project comes out of a personal need to connect the artists' different identities but also wants to create an awareness of the conflict between different cultural understandings of Korea and the US.