The purpose of this study is to try to get an insight into how Pippi Longstocking (Lindgren 2005) can be used for the purpose of working didactically regarding gender and value-based issues. This is a literature study where the first book of Pippi has been analyzed from a feminist perspective and from a gender perspective. Of interest to the study was also to analyze how gender is presented in the book, in order to create a deeper understanding of the book's characters related to gender. A delimitation was made at the first book when the characters and their characteristics became sufficiently clear, to create a picture of how they could help to create meaningful conversations with the students. The results of the study revealed a wide range of normative and human events that show that a single girl has a strong belief in herself, and an ability to act and be who she is without being restricted by others. Pippi and the people she meets present actions that are suitable for discussion, and thus can broaden views and create awareness among both teachers and students. / Syftet med den här studien är att försöka få en inblick i hur Pippi Långstrump (Lindgren 2005) kan användas i ett syfte att arbeta didaktiskt gällande genus och värdegrundsfrågor. Metoden som används i studien är en litteraturstudie där den första boken om Pippi har analyserats ur ett feministiskt perspektiv samt ur ett genusperspektiv. Av intresse för studien var också att analysera hur genus presenteras i boken för att genom det kunna skapa en djupare förståelse för bokens karaktärer kopplat till genus. En avgränsing gjordes vid den första boken då karaktärerna och deras egenskaper blev tillräckligt tydliga för att kunna skapa en bild om hur de skulle kunna bidra till att skapa meningsfulla samtal med elever. Resultatet av studien visade upp ett brett spektrum av normbrytande och medmänskliga händelser vilka visar sig genom att en enda flicka har en stark tro på sig själv, en förmåga att kunna agera och vara den hon är utan att begränsas av andra. Pippi och de personer som hon möter visar upp sidor som lämpar sig bra för diskussion och också därigenom kan vidga vyer och skapa en medvetenhet bland såväl lärare som elever.

The purpose of this study is to explore how well prepared educators at pre-schools are to receive children with another gender identity than their biological gender. The focus for the study lies on the discourses that exist in the pre-school regarding gender norms and how they become visible through the language educators use in the equal treatment plans, that are a part of the pre-schools value works, and in talks between educators. My research questions are: ·         How does pre-schools describe their work with children with another gender identity than their biological gender? ·         Which discourses regarding gender norms does the pre-schools equal treatment plans and group talks with educators show? To answer these questions, I have used the analyses of five equal treatment plans and two group talks. By analysing the equal treatment plans and the group talks with the four strategies for anti discrimatory education from Kumashiro, by letting the strategies make the discourses visible, I have come to the result that gender identity is made invisible in the pre-schools by the educators. The equal treatment plans contain descriptions of the discrimination grounds but not how the educators work with these in the daily workings with the children, and the educators describe gender instead of gender identity in the group talks. In my discussion and conclusion I reason about the causes for this in relation to previous research about norms around gender and gender identity in pre-schools.

The aim of this study was to examine how women’s sexuality is constructed in consent research, and to discuss hypothetically how this construction could come to affect practical social work. We believe that the way that sexuality is defined and discussed can have an impact on how professionals treat women who have been subjected to sexual assaults and rape, and work with adolescents in the field of social work. We wanted to explore this further. By doing a critical discourse analysis on research articles about women’s sexuality and consent, we found that traditional sexual scripts were widely reproduced and the concept of women’s own desire was nonexistent. We then problematised this by discussing how it might be affecting practical social work in a negative matter, whilst trying to formulate possible reforms. Our conclusion was that it is possible that the discourses presented in the examined articles could contribute to retrogressive perspectives on women’s sexuality, which in turn could influence the practical social work and its approach to female clients.

In 2018, most news articles are consumed online from a digitally native news outlet and it is therefore appropriate to examine the presence of linguistic sexism in the digitally native news site Buzzfeed News. The material is made up of 159 articles collected from Buzzfeed News. Selected features at the lexical and discourse levels are analysed using a quantitative method with qualitative elements. The selected features at the lexical level include generic pronouns and nouns, focused on the affix -man- and naming practices for females and males. At the discourse level, the selected features include how females and males are described in terms of their relationships, appearance and age-related words. Linguistic sexism is found to be expressed at both the lexical and discourse levels in the material. It is mainly expressed in naming practices, the use of relationship words and age-related words. / Dagens nyhetskonsument får, enligt studier, de flesta av sina nyheter från källor online och då främst från digitalt inhemska nyhetskällor, också känt som digitally native news outlets. Detta innebär att det därför är lämpligt att undersöka närvaron av språklig sexism i den digitally native news outlet Buzzfeed News. Materialet i studien består av 159 artiklar insamlade från Buzzfeed News. Utvalda språkliga markörer på ord- och diskursnivå är analyserade med hjälp av en kvantitativ metod med kvalitativa element. De utvalda markörerna på ordnivå inkluderar generiska pronomen och substantiv med fokus på affixet -man- och hur kvinnor och män namnges. De utvalda markörerna på diskursnivå som studeras inkluderarar hur kvinnor och män beskrivs vad gäller deras relationer till andra, utseende och åldersrelaterade ord. Språklig sexism finns uttryckt både på ord- och diskursnivå i materialet och det är huvudsakligen uttryckt i hur kvinnor och män namnges, användandet av relationsord och åldersrelaterade ord.

This thesis explores the body as an agent of political change as well as embodied aspects of political resistance. It analyses the experience of activists of the extraparliamentary left through the lens of feminist theories on resistance and embodiment. The empirical material draws upon ethnographic field work carried out through a combination of five in-depth interviews and two focus group interviews. The material is analyzed through Barbara Sutton’s conceptualization of embodied resistance and Sara Ahmed’s queer phenomenology. This perspective is advanced by the collective dimension of resistance offered by Judith Butler’s performative theory of assembly and Mona Lilja’s combination this theory and Sara Ahmed’s affective economy. Except from developing phenomenology of resistance, the thesis offers a reading of extraparliamentary action as “queer politics” or an embodied way of questioning “politics as usual”. The motivation behind the respondents’ activism is construed in terms of longing for another potential future than the one offered by parliamentary politics. The study shows that the practice of showing up and appearing in the wrong place can be a powerful form of resistance. The experience of appearing together and of dealing with repression is reported to be a cohesive force uniting individual activists into a social movement or a “body of bodies”. This collective body needs continuous care in order to be resilient and in order to be able to embody the kind equality the activists wish to see in the future. / Den olydiga kroppens politik är en uppsats som bygger på en intervjustudie med tretton aktivister som är eller har varit engagerade i någon form av utomparlamentarisk vänsterrörelse. Studien bygger på en kombination av individuella intervjuer och gruppintervjuer där aktivisterna har fått möjlighet att berätta om sina erfarenheter av att göra politiskt motstånd med kroppen som redskap. Aktivisterna berättar om sina erfarenheter av att delta i demonstrationer, manifestationer och aktioner och om varför de tycker att det är viktigt att dyka upp på platser där det inte är meningen att de ska vara – till exempel på platser där djur slaktas, människor hålls inlåsta eller vapen tillverkas. De berättar också om hur de blir bemötta av polis när de dyker upp och flera av aktivisterna berättar att de blivit utsatta för polisvåld. Aktivisternas engagemang innebär stora fysiska, psykiska och emotionella uppoffringar men de berättar också om tacksamheten över att få arbeta för en mer jämlik och rättvis värld samt glädjen över att få vara en del av en rörelse tillsammans med andra aktivister. Aktivisternas berättelser analyseras i uppsatsen med hjälp av feministiska teorier om motstånd, kroppslighet och känslor samt i relation till tidigare forskning om sociala rörelser i allmänhet, feministiska rörelser i synnerhet samt om den feminism som praktiseras inom den utomparlamentariska vänstern. Denna analys visar att det ligger en stor motståndspotential i att ”dyka upp”, i synnerhet när många människor dyker upp tillsammans och återkommande. Det polisvåld som aktivisterna utsätts för när de dyker upp kan förstås som ett tecken på att det aktivisterna gör uppfattas som ett hot mot den rådande ordningen och därmed också som ett tecken på förändringspotentialen i detta motstånd. Att aktivisterna agerar och upplever svåra saker tillsammans skapar känslomässiga band mellan dem, vilka knyter dem samman till en motståndskraftig rörelse. Denna rörelse förstås i uppsatsen som en kollektiv kropp uppbyggd av enskilda kroppar och deras inbördes relationer. För att denna kropp ska må bra behöver dessa inbördes relationer tas omhand, och därför lyfts omsorg fram som en praktik som möjliggör rörelsens fortlevnad. Aktivisternas berättelser tyder på att det råder en arbetsdelning i många rörelser, och att denna arbetsdelning innebär att omsorgsarbete inte anses viktigt och inte praktiseras av alla aktivister. Uppsatsen avslutas därför med en påminnelse om att det krävs ett pågående arbete med att realisera de jämlikhetsideal som aktivisterna strävar efter på lång sikt även inom den egna gemenskapen.

<p>Tillskillnad mot de flesta Västernfilmerna valde manusförfattarna till C'era una volta il West att införa en kvinnlig karaktär i en av de större rollerna. Uppsatsen undersöker utifrån ett feministiskt perspektiv med texter av Laura Mulvey och Mary Ann Doane som utgångspunkt representationerna av filmens fyra huvudkaraktärer. I den första delen av uppsatsen diskuteras Västernfilmen i stort med extra fokus på Sergio Leones filmskapande. Därefter följer en redogörelse av de utvalda texterna vilka sedan används under läsningen av filmen i analysdelen.</p>

<p>This paper is a semiotic analysis of nine images that are photographed in the "third world" by documentary photographer Brent Stirton. These images are analyzed on the basis of the three theoretical perspectives postcolonialism, intersectionality and postcolonial feminist criticism. The Analysis examine how men and women are represented in these pictures from the ”Third World”. As well as an attempt to understand what story these pictures tells the spectator and what kind of picture the spectator gets of the ”Third World” thorough these photographs in return.</p> / <p><strong>Denna uppsats är en semiotisk bildanalys av nio bilder som är fotograferade i "tredje världen" av dokumentärfotografen Brent Stirton. Dessa bilder analyseras utifrån de tre teoretiska perspektiven postkolonialism, intersektionalitet och postkolonial feministisk kritik. Analysen går ut på att titta på hur män och kvinnor representeras i dessa bilder från "tredje världen" samt försöka förstå vad för berättelse dessa bilder berättar för åskådaren och vad åskådaren i sin tur får för bild av "tredje världen" genom dessa fotografier.</strong></p>

<p> It is about the patriarchal power structure which we are living under and so have done in hundreds of years. And about to (dare) see, because it can take fairly subtle expressions which is rather difficult to discover if you are not aware about them. This paper is about these power strutures seen from the daily round of four girls which study nurse´s training in upper secondary school and four girls which study construction´s training in upper secondary school.</p> / <p>Det handlar om den patriarkala maktstruktur som vi lever i och så har gjort i flera hundra år. Och om att (våga) se, för den kan ta sig tämligen subtila uttryck som är svåra att upptäcka om man inte är medveten om dem. Denna uppsats handlar om dessa maktstrukturer sett ur åtta tjejers vardag på deras respektive skolor, Vårdgymnasiet och Byggymnasiet.</p>

<p>This thesis takes as its point of departure the Swedish governmental family policy and the debate on the proposed reform ‘vårdnadsbidraget’. The supporters of the reform present it as something that will increase the freedom of choice for families and benefit the children, whereas the opponents warn for decreased equality and a return to the male breadwinner-model.</p><p>From a constructivist perspective, language is closely related to power through defining and ascribing meaning to reality. By applying a feminist political theory on the debate within the Swedish national parliament 2007/2008 and conducting a discourse analysis, the aim of this paper is to analyse which concepts are used and how they construct to what makes a family within the political debate – is there any difference or similarity between the view of the opponents and the supporters of ‘vårdnadsbidraget’?</p><p>The main conclusion of this paper is that even though the political ideal and rhetorical concepts differ between the supporters and the opponents, they still constitute the heterosexual nuclear family as an obvious norm in family politics. Even though the opponents of the reform are critical to the nuclear family as a ideal, their strife for gender equality contributes to reproduce the heterosexual nuclear family as the family norm.</p>

This paper is a semiotic analysis of nine images that are photographed in the "third world" by documentary photographer Brent Stirton. These images are analyzed on the basis of the three theoretical perspectives postcolonialism, intersectionality and postcolonial feminist criticism. The Analysis examine how men and women are represented in these pictures from the ”Third World”. As well as an attempt to understand what story these pictures tells the spectator and what kind of picture the spectator gets of the ”Third World” thorough these photographs in return. / Denna uppsats är en semiotisk bildanalys av nio bilder som är fotograferade i "tredje världen" av dokumentärfotografen Brent Stirton. Dessa bilder analyseras utifrån de tre teoretiska perspektiven postkolonialism, intersektionalitet och postkolonial feministisk kritik. Analysen går ut på att titta på hur män och kvinnor representeras i dessa bilder från "tredje världen" samt försöka förstå vad för berättelse dessa bilder berättar för åskådaren och vad åskådaren i sin tur får för bild av "tredje världen" genom dessa fotografier.