Denna uppsats är en kvalitativ studie som handlar om hur pedagogers förhållningssätt till att motverka stereotypa könsmönster i förskolan ser ut. Syftet med studien är att undersöka vad pedagogerna i förskolan uppfattar blir viktigt i arbetet med miljö, material och förhållningssätt för att motverka stereotypa könsmönster i förskolan, samt vilka begränsningar pedagogerna uppfattar med det arbetet. Den teoretiska utgångspunkt som har använts i studien är feministisk poststrukturalism med fokus på begreppen positionering och subjektskapande. Feministisk poststrukturalism innebär kortfattat att handlingar och språket blir konstruerade utifrån det som människor beskriver (Eidevald 2009, s. 52). Vårt val av metod är semi-strukturerade intervjuer där valet av metod grundas i en ambition att få fatt i respondenternas egna erfarenheter och tankar kring ämnet. Studien har genomförts på fyra olika förskolor med förskollärare och barnskötare. Därefter har materialet analyserats utifrån fem olika teman vilka är: miljö och material, bemötande, begränsningar, dominerande diskurser och barns intressen. Resultatet av studien visar att det som pedagogerna har gemensamt är att de arbetar med okodat material för att främja barnens fantasi. Kodat material sågs dock som nödvändigt i viss mängd för att utmana dominerande normer. Resultatet av vår studie framhåller även vilken betydelse samhället har i barns konstruktion av kön och hur samhället ser på flickor och pojkar samt vilka begränsningar pedagogerna upplever med att motverka traditionella könsmönster i förskolan.

The purpose of this study is to critically examine discourses in YouTube videos and comments about sexual content on OnlyFans. It focuses on how these discourses reflect gender and power inequalities and potentially contribute to the normalization of selling sexual content. Using feminist critical discourse analysis, we identify three discourses concerning sexual content: the discourse of prostitution, the discourse of the anti-social female influencer and a dominant neoliberal discourse that runs throughout the material. Our findings highlight that women who sell sexual content are stigmatized and blamed, which can contribute to the normalization of gender inequality. The study indicates that commentators value traditional gender roles, thus perpetuating unequal relations of power. By separating sexual content on OnlyFans from prostitution, the discourses contribute to normalization of selling one's body on OnlyFans. Rather than acknowledging structural causes of the phenomenon, the blame and responsibility is placed upon the individual. / Studiens syfte är att kritiskt undersöka diskurser i YouTube videor och kommentarer om att sälja sexuellt material på OnlyFans. Studien fokuserar på hur dessa diskurser återspeglar ojämlika genus- och maktförhållanden och eventuellt bidrar till en normalisering av att sälja sin kropp. Genom att använda feministisk kritisk diskursanalys har tre diskurser om försäljning av sexuellt material på OnlyFans identifierats: diskursen om prostitution, diskursen om normbrytande kvinna och den nyliberala diskursen som är den mest framträdande i materialet. Våra resultat understryker att kvinnorna som säljer sexuellt material stigmatiseras och skuldbeläggs, vilket kan bidra till normalisering av ojämlikhet mellan könen. Studien visar att personer i kommentarsfälten värderar traditionella könsroller och därigenom upprätthåller ojämlika maktrelationer. Genom att skilja på försäljning av sexuellt material på OnlyFans från prostitution bidrar diskurserna till normalisering av att sälja sin kropp på OnlyFans. I stället för att erkänna de strukturella orsakerna till fenomenet, läggs skulden och ansvaret på individen.

Staden i sin historiska form kan anses vara diskriminerande där den traditionella staden planerats av mannen och för mannen med en avsaknad av kunskap och erfarenhet från kvinnor och andra underrepresenterade grupper i samhället. Resultatet har blivit städer bestående av miljöer som upprätthåller rådande könsmaktsordning och som försvårar livet i staden för vissa och gynnar livet för andra. Feministisk stadsplanering har vuxit fram som en respons på detta i syftet att utmana rådande planeringsprinciper med målet att åstadkomma socialt hållbara och jämlika städer där alla ges lika möjligheter och rättigheter att leva ett gott liv. Syftet med uppsatsen är att genom yrkesverksammas perspektiv inom stadsplanering undersöka praktiserandet av feministisk stadsplanering i en svensk kontext, hur begreppet tolkas och används, samt vilka svårigheter och utmaningar som tycks existera. Den metod som använts för att söka svar på dessa frågor är semistrukturerade intervjuer. Dessa genomfördes med fem personer yrkesverksamma inom stadsplanering i de fem svenska städerna Stockholm, Malmö, Jönköping, Umeå och Lund. Den insamlade empirin analyserades och tolkades enligt tidigare forskning, begrepp och tillvägagångssätt med utgångspunkt i feministiska teorier. Resultatet visar på att definitionen av begreppet feministisk stadsplanering tenderar att variera samtidigt som begreppet i sig inte är av primär betydelse, istället handlar det om att fylla det med rätt innehåll så att målet blir det önskvärda. Feministisk stadsplanering som begrepp används därmed inte i någon större utsträckning, istället kan användandet av alternativa begrepp vara att föredra då dessa stöter på mindre motstånd och tar plats i ordinarie strukturer på ett smidigare sätt. Feministiska inslag i planeringen återfinns i varierande utsträckning i samtliga kommuner som intervjupersonerna är verksamma inom. Särskilt framträdande är förekomsten av ett maktperspektiv med ett utökat fokus på upplevd otrygghet, användandet av genus och ett intersektionellt perspektiv i planeringen, samt synen på jämlikhetsarbetet som något kontextuellt och platsspecifikt. Vad gäller svårigheter och utmaningar anses både politik och riktlinjer utgöra begränsningar, säkerställandet av frågornas betydelse från planeringsstart till slutligt genomförande anses utmanande, samt att en stor del av ansvaret tenderar hamna på den enskilde personen. / The city in its historical form can be considered discriminatory, where the traditional city has been planned by and for men, with a lack of knowledge and experience from women and other underrepresented groups in society. This results in a built environment that maintain the prevailing gender power structures, making the life in the city more difficult for some while favoring others. Feminist urban planning has emerged as a response to this aiming to challenge the prevailing planning principles with the goal of achieving socially sustainable and equitable cities where everyone is given the same conditions to live a good life. The purpose of this essay is to examine, through the perspective of professionals in urban planning, how feminist urban planning is utilized in a Swedish context, how the concept is interpreted and applied, and what difficulties and challenges seem to exist. The method used to address these questions is semi-structured interviews. These were conducted with five professionals in urban planning operating in five different Swedish cities; Stockholm, Malmö, Jönköping, Umeå and Lund. The empirical data was analyzed and interpreted according to previous research, concepts and approaches based on feminist theories. The results indicate that the definition of the term feminist urban planning tends to vary, while the term itself is not of primary importance, instead it is about filling it with the right content so that the goal becomes the desirable. The term feminist urban planning is thus not extensively utilized, instead the use of alternative terms may be preferable as they tend to encounter less resistance and integrate more smoothly into ordinary structures. Elements of feminist urban planning are found to varying degrees in all cities where the interviewees are active. Particularly prominent is the presence of a power perspective with an expanded focus on perceived insecurity, the use of gender and an intersectional perspective in planning, and the knowledge about equality work as something contextual and site-specific. Regarding difficulties and challenges, both politics and guidelines are considered as limitations, ensuring the importance of social questions from the beginning of the planning process to the final implementation is deemed challenging, and a significant part of the responsibility tends to fall on the individual.

The welfare state is ideally about guaranteeing citizens welfare and social security. This thesis describes how the embodied experience of austerity politics and reforms of national health insurance in Sweden is lived along the links of what I call “the chain of precarity”. In 2008 the duration of the entitlement to sickness benefit was limited to 2.5 years. The majority of people on sick leave and passing the benefit limit were women. Using qualitative in-depth interviews and drawing on feminist phenomenology, theories of recognition and crip perspectives, the analysis shows that the chain of precarity orients women with long-term illness towards increased vulnerability and risk. This (dis)orientation is the result of a lack of recognition and respect within the fields of social insurance, health care, work life, discourse and politics as well as close relations.

Uppsatsens huvudsyfte är att studera finska representationer i svensk spelfilm ur ett postkolonialt perspektiv. Med en diskursanalytisk ansats och med stöd i psykoanalys, postkolonial och feministisk teori diskuteras hur finsk etnicitet konstrueras, omförhandlas och samverkar med kategorier som genus, sexualitet och klass i svensk spelfilm från 1980 till 2010. Författaren vill visa på vilka sätt representationerna kan kopplas till en postkolonial relation mellan Sverige och Finland. Ett annat syfte är att ge exempel på hur postkolonial teori kan tillämpas i en svensk-finsk kontext. Fyra filmer analyseras: Två killar och en tjej, Seppan, Populärmusik från Vittula och Kid Svensk. Varje filmanalys utgår från ett tema: 1) hur etnicitet kan kopplas till olika rum eller miljöer; 2) hur kategorier som sexualitet, klass, genus och etnicitet samverkar; 3) hur etnicitetsbegreppet kan töjas samt 4) hur olika motståndsstrategier kan se ut. En central slutsats är att representationerna av finnar i svensk film ingår i en kolonial diskurs. Filmiska representationer är en del i denna diskurs. När den etniska kategorin finskhet är närvarande i svensk film aktiveras olika maktordningar som vilar på historiska stereotyper och sociala och materiella förhållanden. Men även motståndsstrategier blir synliga. Finnar och finskhet framstår och konstrueras ofta som något exotiskt och skrämmande men samtidigt begärligt i en svensk kontext.

The purpose of this study is to explore how the relation between gender and humour is maintained and challenged in the Swedish TV show Parlamentet. Using an interactional approach based on Judith Baxter’s theoretical framework for feminist post-structuralist discourse analysis, the study focuses on how communicative strategies are used in negotiating for the ideal position of “the successful comedian”. This position is seen as an ideal position in Parlamentet, where comedians do political parody. In the conversation sequences examined in this study, both verbal and bodily semiotic modes have been analyzed using conversation analysis and multimodal analysis. The study focuses on how different communicative strategies encourage or reject the comedians and how this leads to different possibilities in negotiating for a powerful position, the position of the successful comedian. Humour is culturally seen as a male-coded discourse. The relations between humour and gender that are in focus are the hegemonic notions of women as lacking a sense of humour or being less humorous than men. The notions of gender are based on Judith Butler’s theories and hence seen as something performed through discourse and within a rigid regulatory frame where the subject’s possibilities are not infinite. The results of the study show that the female and male comedians do not have the same possibilities in the negotiation for the position of “the successful comedian”. The male comedians are strongly encouraged to a greater extent than the female comedians. The female comedians are also rejected to a larger extent than the male comedians. The male comedians are mostly rejected by the moderator whereas the female comedians are rejected by the moderator, male comedians and female comedians. The female comedians encourage other comedians to a larger degree than the male comedians. A significant finding of this study is that the relations between humour and gender, where women are seen as less humorous than men, are maintained when female comedians through discourse are made less humorous. However, there are strategies in the interaction that do encourage the female comedians or that lead to female comedian’s resist being rejected. These strategies indicate that the hegemonic cultural notions of women as less humorous than men are also challenged in this public discourse.

Reformerad pornografi är en receptionsstudie vilken undersöker hur tre stycken självidentifierade kvinnor upplever audiovisuell feministisk pornografi, mot bakgrund av-samt kännedom om heteronormativ mainstreampornografi. Informanterna har i förväg fått tillgång till materialet att betrakta, detta består av feministiska pornografiska kortfilmerna i filmsamlingen Dirty Diaries, för att leda in till ett givande samtal i enskilda semistrukturerade djupintervjuer. Via Laura Mulveys teori om den voyeuristiska blicken analyseras hur dessa kvinnor antog materialet. Med stöd från Petra Östergren, som även diskuterar Rubin Gayle, kommer även slutsatsen som kan låta självklar att yttras. Det vill säga att individuella preferenser styr en del av betraktarens visuella lust. Studien resulterar i att feministisk pornografi förklaras som ett utrymme där den kvinnliga sexualiteten och njutningen tillåts figurera på egna villkor.

Studien undersöker hur könsroller gestaltas ur ett genusperspektiv i bilderboken Se upp för krokodilen! (Moroni & Eriksson, 2013). Syftet är att få djupare kunskaper om hur dessa skildringar speglar målen i läroplanen för förskolan om att motverka traditionella könsnormer och främja jämställdhet och likabehandling mellan könen. Forskare menar att bilderboken är ett användbart och didaktiskt verktyg för att fånga barns intressen och påverka deras tankegångar. Tidigare forskning (Kåreland, 2005) visar att könsstereotypa föreställningar lever kvar i en stor del av utbudet av barnböcker. I studien analyseras bilderboken Se upp för krokodilen! (Moroni & Eriksson, 2013) både utifrån bilder och text. Analysen fokuserar på karaktärernas yttre- och inre personskildringar, det vill säga, karaktärernas utseende, ansiktsuttryck, kroppsspråk respektive karaktärernas egenskaper och personligheter. Studiens resultat visar att karaktärerna i boken, till viss del avviker från de stereotypa föreställningar om vad som anses som maskulint och feminint, dock visar karaktärerna att de båda har egenskaper som kan representera båda könen. / The study examines how gender roles are portrayed from a gender perspective in the picture book Watch out for the crocodile! (Moroni & Eriksson, 2013). The aim is to get deeper knowledge about how these depictions reflect the goals of the Swedish syllabus for preschool that counteracts traditional gender norms and promote equality and equal treatment between the genders. Researchers consider that the picture book is a useful and didactic implement to capture childrens’ interests and influence their thoughts. Previous research (Kåreland, 2005) shows that gender-stereotyped conceptions persist in a large part of the range of children’s books. The study analyzes the picture book Watch out for the crocodile! (Moroni & Eriksson, 2013) both from photographs and text. The analysis focuses on the characters external and internal personal depictions, that is, the characters appearance, facial expressions, body language and the characters properties and personalities. The results of the study show that the characters in the book, partially differ from the stereotypical conceptions of what is considered as masculine and feminine. However, the characters show that they both have properties that can represent both sexes.

The aim of this study was to acquire knowledge about leadership and how an organization that describes to be feminist is organized. This was done by studying how everyday tasks and institutionalised practices interact in the construction of the ”feminist” organization and its leadership. This study is a qualitative case-study based on an exploratory and investigative approach. Data was collected through observation, interviews and document study. The organization used in this study is a political youth organization with a feministic and socialistic agenda. This study is based on social constructionistic ontology and combined structural- and process perspectives on leadership and organization. The analysis was preformed using a theoretical framework comprising new institutional organization theory and a ”doing gender”-perspective.Results show that the studied organization can be described as ”feministic.” The analysis shows that there is a gap between the formal organizational structure and the informal organization. The feministic idea within the organization is mainly present at a discursive level where gender is a central aspect. The leadership within the organization is described by its members as a formal and collective leadership based on an equal leadership ideal. But analysis shows that the described leadership is contradictive. The leadership appears to be a male, gender-based construction at a symbolic level while girls in leading positions are seen as divergent as they are gendered in their leadership. The feministic idea's impact on leadership mainly consists of strengthening, supporting and developing girls as authorities within the organization. Furthermore, this study showed no evidence of a specific ”feminist leadership,” suggesting that a feminist organization does not have to bring a feminist leadership. / Syftet med denna studie har varit att utveckla kunskap om organisering och ledarskap i en organisation som beskriver sig vara feministisk. Det har skett genom att undersöka hur vardagligt görande inom organisationer och institutionaliserade praktiker samverkar i konstruktionen av den ”feministiska” organisationen och dess ledarskap. Studien är en kvalitativ fallstudie utifrån en explorativ och utforskande ansats. Data har samlats in genom observation, intervju och dokumentstudie. Organisationen som har studerats är en feministisk, socialistiskt och politisk ungdomsorganisation. Uppsatsen har utgått från en socialkonstruktionistisk ontologi och ett kombinerat struktur- och processperspektiv på ledarskap och organisering. Analysen har skett med stöd av ett teoretiskt ramverk bestående av nyinstitutionell organisationsteori och ett ”doing gender”-perspektiv.Resultaten visar att den studerade organisationen kan beskrivas som ”feministisk”. Genom analysen har det framkommit att det finns ett glapp mellan den formella organisationsstrukturen och den informella organiseringen. Det yttrar sig genom att den feministiska idén främst framträder på en diskursiv nivå inom organisationen där även kön fått en central position. Ledarskapet beskrivs av organisationens medlemmar som ett formellt och kollektivt ledarskap, vilket utgörs av ett jämställt ledarskapsideal. Men analysen har synliggjort att detta ledarskap innefattar ett flertal motsägelser. Ledarskapet framstår som en manligt könsmärkt konstruktion på en symbolisk nivå inom den studerade organisationen. Tjejer i ledandepositioner får därmed en avvikande position eftersom de könas i sitt ledarskap. Den feministiska idéns inverkan på ledarskapet utgörs främst av att de inom organisationen talar om att stärka, stötta och bygga tjejer som auktoriteter. Ett särskilt ”feministisk ledarskap” har heller inte framträtt i studien, vilket visar på att en feministisk organisering inte nödvändigtvis medför ett feministiskt ledarskap.

This thesis aims to explore how identity takes shape within mixed race persons whom have Latin American background, in today’s Sweden, based on four individual in-depth interviews. The central characters in this paper were found through a convenience sample within my circle of acquaintances, due to the limited framework of this thesis. Six themes were found through coding and thematising: questioning Swedishness, invisible camouflage, it is positive to be mixed, internalized racism, to (en)counter racism and nothing to 100 %.  By means of a feminist phenomenological approach, this thesis has shown that being mixed race creates an ethnic insecurity and a contingency in one’s own identity formation, since the experience of being Swedish constantly is questioned based on physical appearance and/or name. However, all of the informants also experienced joy in having several backgrounds; it was seen as empowering, a possibility and a contribution to the generally white Swedishness. In that way the informants’ refusal to conform to the limiting norms of Swedishness, can be seen as a transcendency of the Swedish hegemony and an expansion of what it means to be Swedish. / Esta tesis trata de explorar como la identidad se crea dentro de personas de raza mixta, quienes tienen origen de América Latina, en Suecia hoy, basado en cuatro entrevistas profundas. Las personas centrales en este ensayo los encontré usando una muestra de conveniencia, ya que el esbozo era restringido. Yo conozco a lxs informantes. Seis temas se cristalizaron a través de codificar y tematizar: Suequidad que es dudoso, camuflaje invisible, ser mixto es positivo, racismo internalizado, enfrentar racismo y nada hasta 100 %. Por lo medio de un enfoque fenomenológico feminista, esta tesis ha encontrado que ser raza mixta crea una inseguridad étnica y contingencia en la formación de identidad en ellas, ya que la experiencia de ser suecx constantemente es dudosa basado en apariencia física y/o nombre. Sin embargo, todas lxs informantes también sintieron alegría en tener varios orígenes; era visto como un poder, una posibilidad y una contribución a la suequidad, que en general es blanca. De esa manera el rechazo de adaptarse a las normas de suequidad limitativas de lxs informantes, puede ser visto como una trascendencia de la hegemonía sueca y una expansión de lo que significa ser suecx.