No description available.

The purpose of this study is to describe and analyze how actors linked to the care administration of Kalmar municipality relate to the introduction of “Right to full-time-employment” as an organizing strategy. The purpose is also to describe how the introduction of the political decision will affect actors linked to the care administration of Kalmar municipality. By interviewing actors linked to the care administration of Kalmar municipality, both actors from the field (care-workers), management representatives and trade union representatives the study explores how these different actors relate to the new political agreement. This essay analyses the interviewees' statements and opinions regarding the agreement's pros and cons based on several different theories, including John Atkinson’s concept of labour market flexibility. The main purpose of this study is to analyze how the practical operationalization of the new political agreement have been influenced by the modern catchword (“flexibility”). The results show how the care administration have conducted a form of “internal flexibility” which purpose is to create economic conditions giving a higher number of employees full-time work opportunities. Although the previous full-time work opportunities is described as a “secure form of employment”, the study show that it has resulted in an apprehension of insecurity within the majority of the workforce.

During 2020 we have endured a long-lasting pandemic which has made an impact on daily life. The worklife could perhaps be the most affected area since a large portion of people have been forced to work from home. This could in turn lead to a troublesome relationship between the roles of private life and worklife, in other words an increase of work-life balance conflicts. This study aims to examine the consequences of telecommuting and the conditions required to achieve work-life balance. To conduct this study a qualitative method was used where ten parents of young children were interviewed. Earlier research performed on telecommuting has shown mixed results where various studies show either positive or negative outcomes. Our results show a mix of both positive and negative results depending on whether work-life balance is achieved or not. Different factors play a role in achieving work-life balance. Things such as personality, the stability of relationship and the characteristics of work play key roles in the outcome of telecommuting. The result shows that 2/10 did not achieve work-life balance, resulting in role conflict. However, 8/10 did achieve a balance between the roles where we argue for a symbiotic relationship. Most participants found telecommuting to be positive where participants value being able to spend more time with their families. Our results are in line with both the negative and positive findings of previous research. This contributes further to the uncertain results suggesting that more research is needed.

Genom teknikens utveckling och digitaliseringens framfart behöver inte anställda vara tillgängliga på samma sätt som förut eller rättare sagt är anställda inte lika bundna till tids- och platsgränser som tidigare. Detta medför större flexibilitet i hur och när arbetets skall utföras, det är således den anställdes ansvar att bestämma och strukturera ihop arbetsdagen istället för arbetsgivarens ansvar. Denna gränsförskjutning och obalans kan leda till både positiva och negativa aspekter. I och med att digitaliseringen ständigt utvecklas så förändras förutsättningarna till arbete med tiden, därav är det relevant och intressant att undersöka hur det gränslösa arbetet upplevs idag. Denna kvalitativa studie syftar därmed till att skapa en ökad förståelse för sex tjänstemän inom IT-branschen och deras upplevelser kring det gränslösa arbetet i relation till balans mellan arbetsliv och privatliv och att förstå hur det gränslösa arbetet påverkar deras välmående och hälsa samt om det finns några skillnader i upplevelser av det gränslösa arbetet mellan män och kvinnor. Studien baseras på sex semistrukturerade intervjuer med tjänstemän inom olika IT-företag som innehar ett flexibelt och gränslöst arbetssätt. Resultatet har analyserats utifrån valda teorier och presenteras i följande teman; Arbetssätt och tillgänglighet, Gränssättning och balans, arbetslivets påverkan på privatlivet, krav, kontroll & stöd samt psykiska och fysiska besvär på grund av arbetet. Resultatet visar att det kan vara svårt att skilja på arbetsliv och privatliv på grund av det gränslösa arbetet och att det finns svårigheter i att sätta gränser mellan dessa sfärer. Resultatet visar också att det gränslösa arbetet påverkar hälsan genom psykiska och fysiska besvär såsom stress och värk samt att det finns skillnader i upplevelser mellan könen. Dock anser respondenterna att även frihet fås av detta flexibla arbetssätt vilket de ser som positivt.

Arbetsmarknaden är i ständig förändring. Som ett resultat av globalisering, digitalisering och nya kommunikationsvägar har det vuxit fram nya fenomen på arbetsmarknaden, bland annat gig-ekonomin. Fenomenet kan beskrivas som ett sätt att organisera och effektivisera arbete genom digital teknik. Ett exempel på detta är att det idag går att beställa hem mat via en app i telefonen. Syftet med denna studie är att undersöka hur leveranspersoner inom gig-ekonomin upplever sitt arbete och sin situation. Denna grupp kan sägas tillhöra de som har den sämsta situationen på arbetsmarknaden. Studien ämnar även att undersöka om leveranspersoner har ett klassmedvetande och hur de i sådant fall beskriver det. För att besvara syftet genomfördes en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med tio leveranspersoner från företaget Foodora. Resultatet visade att de upplevelser som kännetecknar leveranspersonernas arbete är ekonomisk otrygghet, flexibilitet och självständighet. Resultaten visar även att leveranspersoner har ett klassmedvetande genom stark sammanhållning och kunskap om facket. Särskilt intressant var att arbetets flexibilitet upplevdes olika beroende på om de intervjuade hade arbetet som sin huvudsakliga sysselsättning eller om det var ett extrajobb. De leveranspersoner som hade arbetet som extrajobb föreföll enligt studien mer positiva till det flexibla arbetssättet, jämfört med de individer som hade det som huvudsaklig sysselsättning.

No description available.

Elektrifieringen av bilflottan sker i rasande takt. Även andra samhällssektorers efterfrågan på el väntas öka drastiskt under kommande decennier, vilket i kombination med en växande andel intermittenta energikällor trappar upp påfrestningarna på elnätet och ställer krav på anpassningar. En föreslagen dellösning till kraftsystemets kommande utmaningar är att utnyttja efterfrågeflexibiliteten i laddande elbilar genom att en aggregator styr ett stort antal elbilsladdare och säljer den sammanlagda kapaciteten på till exempel Svenska kraftnäts stödtjänstmarknader.  För att avgöra hur mycket flexibilitet som elbilsladdning kan bidra med behöver aggregatorn upprätta prognoser över hur mycket effekt som mest sannolikt finns tillgänglig vid en viss tidpunkt – en punktprognos – men också en uppskattning av vilken effektnivå man kan vara nästan säker på att utfallet överstiger – en kvantilprognos. I den här studien har en undersökning gjorts av hur prognosfelet förändras om gruppen av aggregerade elbilsladdare ökas, och hur mycket en aggregator på så sätt kan sänka sina marginaler vid försäljning av efterfrågeflexibiliteten för att med säkerhet kunna uppfylla sitt bud. Det gjordes genom att kvantifiera flexibiliteten för 1 000 destinationsladdare belägna vid huvudsakligen arbetsplatser, och genom att skala upp och ner datamängden genom slumpmässiga urval. För dessa grupper gjordes sedan probabilistiska prognoser av flexibiliteten med en rullande medelvärdes- och en ARIMA-modell. Utifrån prognoserna simulerades slutligen potentiella intäkter om aggregatorn skulle använda den flexibla kapaciteten för uppreglering till stödtjänsten FCR-D upp, vilket är en frekvensreserv som aktiveras vid störningar av nätfrekvensen.  Resultaten visar att en tiodubbling av antalet aggregerade elbilsladdare mer än halverar det relativa prognosfelet. De båda prognosmodellerna visade sig ha jämförbar precision, vilket talar för att använda sig av den rullande medelvärdesmetoden på grund av dess lägre komplexitet. Den ökade säkerheten i prognosen resulterade dessutom i högre intäkter per laddare.  De genomsnittliga intäkterna av att leverera flexibilitet från 1 000 aggregerade elbilsladdare till FCR-D uppgick till 6 900 kr per månad, eller 0,8 kr per session – siffror som troligen hade varit högre utan coronapandemins ökade hemarbete. En 99-procentig konfidensgrad för kvantilprognosen resulterade i en säkerhetsmarginal med varierande storlek, som i genomsnitt var runt 90 procent för 100 laddpunkter, 60 procent för 1 000 laddpunkter samt 30 procent för 10 000 laddpunkter. Mest flexibilitet fanns tillgänglig under vardagsförmiddagar då ungefär 600 kW fanns tillgängligt som mest för 1 000 laddpunkter.  Att döma av tio års nätfrekvensdata är den sammanlagda sannolikheten för att över 50 procent aktivering av FCR-D-budet skulle sammanfalla med att utfallet för den tillgängliga kapaciteten är en-på-hundra-låg i princip obefintlig – en gång på drygt 511 år. Att aggregatorn lägger sina bud utifrån en 99-procentig konfidensgrad kan alltså anses säkert. / The electrification of the car fleet is taking place at a frenetic pace. Additionally, demand for electricity from other sectors of the Swedish society is expected to grow considerably in the coming decades, which in combination with an increasing proportion of intermittent energy sources puts increasing pressure on the electrical grid and prompts a need to adapt to these changes. A proposed solution to part of the power system's upcoming challenges is to utilize the flexibility available from charging electric vehicles (EVs) by letting an aggregator control a large number of EV chargers and sell the extra capacity to, for example, Svenska kraftnät's balancing markets. To quantify how much flexibility charging EVs can contribute with, the aggregator needs to make forecasts of how much power that is most likely available at a given time – a point forecast – but also an estimate of what power level the aggregator almost certainly will exceed – a quantile forecast. In this study, an investigation has been made of how the forecast error changes if the amount of aggregated EV chargers is increased, and how much an aggregator can lower their margins when selling the flexibility to be able to deliver according to the bid with certainty. This was done by quantifying the flexibility of 1000 EV chargers located at mainly workplaces, and by scaling up and down the data through random sampling. For these groups, probabilistic forecasts of the flexibility were then made with a moving average forecast as well as an ARIMA model. Based on the forecasts, potential revenues were finally simulated for the case where the aggregator uses the available flexibility for up-regulation to the balancing market FCR-D up, which is a frequency containment reserve that is activated in the event of disturbances. The results show that a tenfold increase in the number of aggregated EV chargers more than halves the forecast error. The two forecast models proved to have comparable precision, which suggests that the moving average forecast is recommended due to its lower complexity compared to the ARIMA model. The increased precision in the forecasts also resulted in higher revenues per charger. The average income from delivering flexibility from 1000 aggregated electric car chargers to FCR-D amounted to SEK 6900 per month, or SEK 0.8 per session – figures that would probably have been higher without the corona pandemic's increased share of work done from home. A 99 percent confidence level for the quantile forecast resulted in a safety margin of varying size, which on average was around 90 percent for 100 chargers, 60 percent for 1000 chargers and 30 percent for 10,000 chargers. Most flexibility was shown to be available on weekday mornings when approximately 600 kW was available at most for 1000 chargers. By examining frequency data for the Nordic power grid from the past ten years, the joint probability that a more than 50 percent activation of the FCR-D bid would coincide with the outcome for the available capacity being one-in-a-hundred-low, was concluded to be nearly non-existent – likely only once in about 511 years. For the aggregator to place bids based on a 99 percent confidence level can thus be considered safe.

Jag fångades av dekorsnickeriets sinnrika konstruktioner och dess strävan att finna pragmatiska lösningar anpassade till teaterrummets särskilda krav på mångsidighet, flexibilitet och hanterbarhet. I mitt arbete redovisar och resonerar jag kring ett urval av grundläggande teknikeroch metoder. Samt vad som är kännetecknande för arbetet i ateljéverkstaden. Hur detta tillsammans skulle kunna tillämpas inom möbelkonstruktion och utformande av offentliga miljöer. Dessa egenskaper, tekniker och tillvägagångssätt skapar tillsammans med mina egna erfarenheter inom möbelsnickeri ett ramverk kring en undersökande formgivnings och tillverkningsprocess av en möbel. Jag ser detta arbete som en riktning i min utvecklingsprocess som konstruktör och möbelsnickare. Vidare ser jag ett ökat behov av flexibla och slitstarkamöbler för att möta framtida krav på ökad resurshushållning av våra gemensamma tillgångar. / I was caught up in the ingenious constructions of décor carpentry and its efforts to find pragmatic solutions adapted to the theatre room’s particular demands for versatility, flexibility and manageability. In my work, I present and discuss a selection of basic techniques and methods. And what is characteristic of the work in the studio workshop. How this could be applied together in furniture construction and the design of public environments.These characteristics, techniques and approaches, together with my own experience in furniture carpentry, create a framework for an investigative design and manufacturing process of a piece of furniture. I see this work as a direction in my development process as a designer and furniture carpenter. Furthermore, I see an increased need for flexible and durable furniture tomeet future demands for increased resource management of our common assets.

In this case study I research how three archivists at a Swedish municipal experience how the Corona pandemic have affected their work related to providing citizens with access to public records. In the answers from three qualitative interviews with two archivists at the municipal archive and one archivist working in the municipals’ intermediate archive for social services I interpret expressions of flexibility and stability, defined as an ability to adapt to change and usage of existing resources within the organization. The key findings of the study show that the aspect of digitalization, and the already existing digitalized grades, have afforded the archivists' work with some stability. Organizational planning has in turn enabled them a flexible approach to the changes brought by the pandemic. Furthermore, I analyze these findings through the democratic aspect of archives - the right to access public records to gain insight to governmental decisions – and find that some challenges are apparent. But overall, under current circumstances, the effect of the Corona pandemic on the municipals’ archival work with access to public records have been minimal.

En skolbyggnad har alltid varit en allmän plats som representerat samhället och dess brukare genom dess höga kulturvärde. Idag finns det många olika stommaterial att använda för att bygga en skolbyggnad. År 2016 blev Sveriges första skola byggd i massivträ klar. Lärare är bland de viktigaste faktorerna för elevernas utveckling, men även miljön de befinner sig i påverkar deras inlärningsförmåga och välmående. Syftet med studien är att undersöka om skolornas val av stommaterial samt utformning påverkar elevernas trivsel. Syftet är även att kunna bidra med kunskap till byggsektorn om hur en skolas fysiska miljö kan utformas. Genom enkätundersökningar erhölls data från tre olika skolor, med tre olika stommaterial, från tre olika tidsepoker. Resultatet visade att den största parametern för elevers trivsel var lärarna och klasskamraterna, därefter kom färgerna i skolan. / A school building has always been a public place that represents the society and its users. Today there are a lot of different structural materials to use to build a school building. In 2016, Sweden’s first school built in solid wood was completed. Teachers are among the most important factors in enchancing student’s development, but also the enviroment they are in, affects their learning ability and well-being. The purpose of the study is to investigate whether the schools’ choice of structural material and building design influences pupils’ well-being. The purpose is also to be able to contribute knowledge to the construction sector on how a school’s physical environment can be designed. A survey provided data from three different schools, with three different structural materials, from three different eras. The result shows that the most vital parameter for pupils’ well-being were the teachers and classmates, but also the colors of the school.