Our society is more dependent on global problem-solving than ever before. Megaprojects are one way of solving this challenge. Even though some of them are supposed to give answers to the direst problems of our time, our knowledge about them is paradoxically poor that leads to economic losses. The areas that especially demand attention are the project architecture, relationships, and innovative governance solutions that promote collaboration. The purpose of the thesis is to explore how megaprojects are governed in regard to collaboration through the case of a science-focused intergovernmental megaproject. The report builds an understanding of megaprojects, governance, and collaboration. Then it attempts to identify how governance affects collaboration over the paradox of control and flexibility within the case of the International Space Station (ISS) as one of the most recognized examples of megaprojects. It has been found that contractual and relational governance should be both present within megaproject governance. Because historically contractual arrangements are dominating governance, additional focus is required on the relational counterpart. The five main parts of the ISS governance, legal framework, organizational structure, goals, roles, and funding system, are mainly related to contractual governance, facilitating control. However, they also feature mechanisms that promote flexibility, thus providing a platform for collaborative practices to be formed. The top tier of the legal framework provides stability but the lower tiers offer opportunities to implement changes in the program. The goals of the ISS serve as a strong motivator that puts the common goals in front of the individual agendas of the partner countries. Furthermore, concerning funding, the in-kind contributions system provides a different set of incentives through bartering, compared to the traditionally used financing, and supports the collaborative environment by building closer relationships with industry partners. The example of the ISS revealed valuable lessons to better understand intergovernmental megaprojects and solve the challenges of the future affecting us. / Vårt samhälle är mer beroende av problemlösning på en globalnivå där specifikt Megaprojekt är en form för att lösa denna utmaning. Även om vissa av dem ska ge svar på de allvarligaste problemen i vår tid, är vår kunskap om dem paradoxalt dålig vilket leder till ekonomiska förluster. De områden som särskilt kräver uppmärksamhet är projektarkitekturen, relationer och innovativa styrningslösningar som främjar samarbete. Syftet med denna masteruppsats är att undersöka hur megaprojekt styrs gällande samarbetet mellan vetenskapligt fokuserat mellanstatliga projekt. Uppsatsen skapar en ökad förståelse av megaprojekt, styrning och samarbete. Därefter identifieras hur styrning påverkar samarbetet över motsägelserna mellan kontroll och flexibilitet inom den International Space Station (ISS). ISS är ett av de mest erkända exemplen på megaprojekt. Man har funnit att både avtals- och relationell styrning bör vara närvarande inom megaprojektstyrning. Eftersom historiskt avtalsmässiga arrangemang är dominansstyrning krävs mer fokus på den relationella motsvarigheten. Den fem huvuddelarna av ISS styrning, rättsligt ramverk, organisationsstruktur, mål, roller och finansieringssystem är huvudsakligen relaterade till avtalsstyrning vilket underlättar kontroll. Delarna visas även ha mekanismer som främjar flexibilitet vilket skapar en plattform för kommande samarbetsmetoder. Den högsta nivån i den rättsliga ramen ger stabilitet medan de lägre nivåerna främjar möjligheter att genomföra förändringar i programmet. Målen med ISS fungerar som en stark motivator som sätter de gemensamma målen framför partnerländernas individuella dagordningar. Gällande finansiering tillhandahåller systemet med naturbidrag genom byteshandel en annan uppsättning incitament jämfört med den traditionellt använda finansieringen och stöder vidare samarbetsmiljön genom att bygga närmare relationer med industripartners. Exemplet på ISS avslöjade värdefulla lärdomar för att bättre förstå mellanstatliga megaprojekt och lösa framtidens utmaningar som påverkar oss.

Previous studies show that hybrid work is now a big and important part of the society, both for employees and organizations. Hybrid work can be described as one of the consequences of the Covid-19 pandemic, which forced a lot of companies to implement extensive changes to reduce the spread of the virus. A big part of previous studies in this area has focused on hybrid work from an employees’ perspective. This purpose of this study is to examine how middle managers view the hybrid work model and how it affects different parts of the organization. The most central concept in the study is hybrid work, which allows employees to combine traditional office work with remote work. To answer the purpose of the study, a qualitative interview method has been used with four different companies participating. The analysis is conducted based on the presented empirical data in relation to the theoretical framework. Based on the results of the study, the conclusionis that hybrid work has become an important part at many companies after the pandemic. Hybrid work creates competitiveness and flexibility, but requires clear communication and individualized solutions to succeed. Challenges that exist are security, technology, lack of interaction, and the balance between work and private life. / Tidigare studier visar på att hybridarbete är en stor och viktig del av dagens samhälle, både för medarbetare och organisationer. Hybridarbete kan beskrivas som en av konsekvenserna av Covid-19-pandemin, vilket tvingade många företag att genomföra omfattande omställningar för att minska smittspridningen. En stor del av tidigare forskning inom detta område har berört hybridarbete ur ett medarbetarperspektiv. Den här studien syftar till att undersöka hur mellanchefer ser på den hybrida arbetsmodellen och hur den påverkar olika delar av organisationen. Det mest centrala begreppet i studien är hybridarbete, som innebär att medarbetare har möjlighet att kombinera kontorsarbete med arbete på distans. För att svara på studiens syfte har en kvalitativ intervjumetod använts där fyra olika företag har deltagit. Analysen är genomförd utifrån presenterad empiri i relation till den teoretiska referensramen. Utifrån studiens resultat är slutsatsen att hybridarbete blivit en central del på många arbetsplatser efter pandemin. Hybridarbetet skapar konkurrenskraft och flexibilitet, men behöver tydlig kommunikation och individanpassade lösningar för att lyckas. Utmaningar som finns är säkerhet, teknik, bristen på interaktion och balansen mellan arbetsliv och privatliv.

Problem: Mental health issues are rising, driven by stress leading to significant sick leave and reduced work capacity. Prolonged sick leave has detrimental effects on individuals and society, emphasizing the need to support return to work (RTW) efforts. Flexible work options like remote work could aid this transition by providing greater autonomy and adaptability. However, further research investigating how remote work flexibility supports RTW after mental health-related absences is crucial. Aim/purpose: To investigate and describe how employees experience remote work when returning to work after sick leave due to stress-related mental health issues. Method: A qualitative method with an inductive approach was applied. Empirical data was collected through semi-structured interviews and the data was analyzed using qualitative content analysis. Results: The study found that remote work during RTW was mostly positive. Participants appreciated the ability to adapt work and hours to their needs. However, they noted negative aspects like altered demands and lack of social interaction and support. The extent of remote work was particularly significant later in the RTW process. Conclusion: The study's results showed that remote work can have a double-edged effect, although the positive experiences outweighed the negative. The results indicate that remote work can be a work adaptation that could promote RTW

Titel: Hybridarbetet: Arbetsplatsen och platsen för arbetet - En kvalitativ studie av medarbetares upplevelser. Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi. Författare: Katarina Danielsson och Maja Mettävainio Handledare: Emilia Kvarnström Datum: 2024 – maj Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur medarbetare upplever hybridarbetet. Metod: Examensarbetet präglas av en kvalitativ metod bestående av semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter som har erfarenhet av hybridarbete under och efter Covid-19 pandemin. Samtliga intervjuer har transkriberats, kodats induktivt och därefter analyserats tematiskt innan empirin redovisats och diskuterats i uppsatsen. Resultat och slutsats: Tillit, förtroende och flexibilitet är de förutsättningar som krävs för att möjliggöra hybridarbetet, men organisationer och ledare erbjuder inte alltid förutsättningarna. Vidare bör kontroll, motstånd och ogenomtänkta kontorsytor avskaffas då de skapar låg tillfredsställelse. Följaktligen är platsen för arbetet inte längre av lika central betydelse. Vidare är småbarnsföräldrar den arbetsgrupp som mest fördelaktigt använder hybridarbetet. Examensarbetets bidrag: Uppsatsen visar de förutsättningar som efterfrågas av medarbetare samt vilka förutsättningar organisationer erbjuder; och hur det har en inverkan på balans och arbetstillfredsställelsen. Uppsatsen konstaterar även att hybridarbetet är signifikant för småbarnsföräldrar samtidigt som platsen för arbetet numera är mindre relevant. Förslag till fortsatt forskning: Utföra samma studie med kvantitativ metod och större urval för att förtydliga sambandet mellan hybridarbete, arbetstillfredsställelse och Perceived Organizational Support. / Title: Hybrid work: The workplace and the place of work - A qualitative study of employee experiences. Level: Bachelor's degree thesis in the subject of business administration. Author: Katarina Danielsson and Maja Mettävainio Supervisor: Emilia Kvarnström Date: 2024 - May Aim: The aim of the thesis is to create an understanding of how employees experience hybrid work. Method: The thesis is characterized by a qualitative method consisting of semi-structured interviews with eight respondents who have experience of hybrid work during and after the Covid-19 pandemic. All interviews have been transcribed, coded inductively and then analyzed thematically before the empirical evidence is reported and discussed in the thesis. Results and conclusions: Trust and flexibility are the conditions required to enable hybrid work, but organizations and leaders do not always offer the conditions. Control, resistance and ill-conceived office spaces should be abolished as they create low satisfaction. Consequently, the location of the work is no longer of such central importance. Furthermore, parents of young children are the work group that benefits from hybrid work. Contribution of the thesis: The conditions demanded by employees as well as the conditions organizations tend to offer; and how it has an effect on balance and job satisfaction. The essay also states that hybrid work is significant for parents of young children, while the location of the work is of minor importance. Suggestions for future research: Conduct the same study with quantitative method and larger sample to clarify the relationship between hybrid work, job satisfaction and Perceived Organizational Support.

På grund av uppmaning från EU-kommissionen tillfördes nya bestämmelser i Arbetstidslagen (1982:673) för att anpassas de skyddsregler som finns om minsta dygnsvila i EU:s arbetstidsdirektiv är att en fastställd viloperiod kan påverka sjukvårdspersonalens stress inför att nå sömn efter ett kvällspass positivt. Däremot visar det sig att bestämmelsen om elva timmars dygnsvila inte är en garanti för att sjukvårdspersonalens återhämtning ökar. Sjukvårdspersonalen upplever att bestämmelsen om elva timmars dygnsvila har skapat förändringar som orsakat ökad stress, ökad arbetsbelastning, brist på återhämtning och sämre balans mellan deras arbets- och privatliv. Det är därav möjligt att se lagen kunna ge upphov till likvärdiga hälsorisker som den syftar att förebygga. Reglerna av bestämmelsen påverkar sjukvårdspersonalen möjlighet att fylla deras privatliv med meningsfulla saker samt nå återhämtning. Till förs resonemang om att det inte är få timmar mellan arbetspassen som upplevs vara den största påverkan för deras återhämtning, utan att det är bristande flexibilitet och fler antal arbetspass i följd. Avslutningsvis framförs en sammanfattande diskussion av studiens resultat följt av förslag på framtida forskning

During the year 2007 when this thesis was completed the European Union could look back at fifty years of collaboration, which began with the signing of the Treaty of Rome in 1957 and which has developed from being mainly economic in character to incorporating a political as well as a social dimension at the European level. In 2007 the European Union also commemorated the twentieth anniversary of Erasmus, its higher education mobility programme. It is this relatively new political dimension which I have been interested in investigating in this thesis. More precisely, it is the political construction of a common European identity which is analysed using a critical discourse analysis approach. The major aim of this thesis has been two-fold. The first aim has been to investigate how the European is constructed in the discourse contained within the official European Union documents. I have been interested in analysing the various structures, in the form of ideas and norms which are used to construct 'the European'. The second aim has been to explore whether the role of higher educated, as constructed in the official European Union discourse, is given a similar identity-making role as education is argued to have in the nation-state according to the theory on national identity. I argue that there are three versions of European identity construction, i.e. cultural, civic, and neo-liberal, with their own relationship to higher education, present in the empirical material analysed, consisting of official European Union documents. Further, this thesis is also a study of the power of modern government. I argue that there is an increase in normative soft power where 'the Good European' is not something 'you' are but something 'you' become by being a responsible active citizen. Through the use of critical discourse analysis I illuminate the power which resides in the language in the discourse analysed. Thus, I have been interested in investigating how the discourse analysed works to both include and exclude individuals. / Under 2007 då denna avhandling färdigställdes kunde den Europeiska Unionen se tillbaka på femtio år av samarbete som började med Romfördraget 1957 och som har utvecklats från att vara framförallt ekonomiskt till att även behandla politiska och sociala frågor på den europeiska nivån. År 2007 firade den Europeiska Unionen även tjugoårsjubileet för Erasmus, sitt program för rörlighet inom högre utbildning. Det är denna relativt nya politiska dimension som jag har varit intresserad av att undersöka i avhandlingen. Närmare bestämt, det är den politiska konstruktionen av en gemensam europeisk identitet som analyseras med hjälp av kritisk diskurs analys. Syftet med avhandlingen har varit tvådelat. Det första syftet har varit att undersöka hur europén skapas i diskursen som finns att finna i officiella EU policy dokument. Jag har varit intresserad av att analysera de olika strukturer, i form av idéer och normer som används för att konstruera 'europén'. Det andra syftet har varit att undersöka om högre utbildning, som den konstrueras i den officiella EU diskursen, har samma identitetsskapande roll som utbildning sägs ha i nationalstaten enligt nationell identitetsteori. Jag påstår att det finns tre versioner av europeisk identitet, i.e. kulturell, politisk och neoliberal, var och en med sin egen relation till högre utbildning, i det empiriska materialet, bestående av officiella EU dokument, som har undersökts. Dessutom, avhandlingen är en studie av den makt som är del av modernt styrande. Jag påstår att det har varit en ökning då det gäller 'mjuk. makt där en 'God Europé' inte är något 'du' är utan något 'du' blir genom att vara en ansvarstagande aktiv medborgare. Genom kritisk diskursanalys belyser jag uttrycken av makt som finns att finnas i den diskurs jag analyserar. Med andra ord, jag har varit intresserad av att undersöka hur den analyserade diskursen både inkluderar och exkluderar individer.

Godstransporter ökar i takt med att utrikeshandeln växer, vilket bidrar till utsläpp av växthusgaser. Hållbar utveckling och miljö är viktiga faktorer i dagens samhälle vilket gör att det ställs krav på nya och innovativa transportlösningar. Ett alternativ att bemöta dessa krav är genom högkapacitetstranporter, som i dagsläget testas, utförs och forskas kring frekvent i Sverige. Högkapacitetstransport avser lastbilsfordon som är längre och/eller tyngre än dagens konventionella lastbil som har fått dispens att trafikera vissa zoner på det svenska vägnätet. Denna studie baseras på att utvärdera två intermodala transportlösningar för transport av gods på sträckan mellan Göteborgs hamn och Viared, Borås. Den ena transportlösningen baseras på högkapacitetstransport och den andra baseras på en järnvägsbaserad transportlösning. De alternativa transportlösningarna utvärderas med avseende på effektivitet omfattande transportkostnad, flexibilitet och tid samt miljöpåverkan omfattande koldioxidutsläpp genom en fallstudie.Slutsatserna har resulterat i att högkapacitetstransport genererar en högre transporteffektivitet jämfört med dagens dragbil som trafikerar den utpekade vägsträckan i fallstudien. I brist på material har inga konkreta kostnader kunnat beräknats för de olika transportlösningarna. Däremot kunde en slutsats dras kring att de alternativa transportlösningarna ej bör uppgå till en högre kostnad än vad dagens transportlösning genererar. Ur miljösynpunkt har koldioxidutsläpp för de olika transportlösningarna beräknats. Implementeras hela vägsträckan med högkapacitetstransport har resultatet gällande koldioxidutsläpp genererat i en minskning med 30,6 procent jämfört med dagens dragbil. Däremot visade studien att järnvägstransporten vinner miljömässiga fördelar då den jämfört med dragbilen som trafikerar vägsträckan idag reducerar utsläppen med 80,4 procent. Dock visar koldioxidutsläppet i den intermodala järnvägslösningen att vägtransporterna bidrar med 98 procent av utsläppen.Denna studie väger för- och nackdelar gentemot varandra för en implementering av högkapacitetstransport. Högkapacitetstransporten jämförs även gentemot järnvägens för- och nackdelar vid transport av containergods. Studien bidrar dessutom till att stärka och reflektera över tidigare publicerade studier som finns inom ämnet. / Freight transport increases as foreign trade grows, which contributes to greenhouse gas emission. Sustainable development and the environment are important factors in today's society, which imposes demands on new and innovative transport solutions. One way of meeting these demands is through high capacity transports, which are currently being tested, performed and researched frequently in Sweden. High capacity transport refers to truck vehicles that are longer and/or heavier than today's conventional truck that has been given the dispensation to traffic certain areas on the Swedish road network. This study is based on evaluating two intermodal transport solutions for the carriage of goods on the route between Port of Gothenburg and Viared, Borås. One transport solution is based on high capacity transport and the other is based on a rail-based transport solution. Through a case study, the alternative transport solutions are evaluated based on efficiency, including transportation costs, flexibility and time, and the environmental impact including CO2 emissions.The conclusions have resulted in high capacity transport generating a higher transport efficiency compared with today's truck that operates the designated road distance in the case study. In lack of material, no concrete costs have been calculated for the various transport solutions. On the other hand, a conclusion could be drawn that alternative transport solutions should not be at a higher cost than today's transport solution results in. From an environmental point of view, CO2 emissions for the various transport solutions have been calculated. Implementing the entire road haulage with high capacity transport has resulted in a reduction of CO2 emissions by 30,6 percent compared to the current truck. On the other hand, the study showed that rail transport wins environmental benefits, as compared to the truck that carries the route today, emissions reduce by 80,4 percent. However, CO2 emissions in the intermodal railroad solution show that road transport contributes 98 percent of emissions.This study weighs strengths and weaknesses towards each other for the implementation of high capacity transport on the designated route. High capacity transport is also set against the railroad with pros and cons of transporting container goods. The study also contributes to strengthening and reflecting the theory from previously published studies within the subject.

The purpose of this study is to examine how white-collar workers are affected by working borderless, that is, work that is flexible in relation to time, space, and organizational borders. The research questions address the workers experience of the boundless work, how it affects their relationship between working life and private life, and how it affects their organizational and social work environment. The study is qualitative. Semi-structured interviews have been conducted with eight individuals working in white collar work with the possibility to work in other spatial forms than at their specific workplace. The theoretical framework chosen as a tool for analyzing the results is; Sennetts (2000) theory about flexibility, Karasek and Theorells (1990) Demand-Control-Support-model and parts of Goffmans (2014[1959]) dramaturgical perspective. The results show that the borderless work has both pros and cons for the employee, the benefits being that it can contribute to a better balance between working life and private life for the employee. The disadvantages mainly concern the prolongation of working hours and the fact that, with the new information and communication technology development, it may be difficult for the employee to distance himself from work. The results also show that within the borderless work there may be lack of clear requirements as well as control of the employee. When combined with a borderless working time, that can lead to a pressured situation for the employee. / Syftet med denna studie är att undersöka hur individer inom tjänstemannasektorn påverkas av att arbeta gränslöst, det vill säga arbete som är flexibelt i förhållande till tidsmässiga, rumsliga och organisatoriska gränser. Frågeställningarna behandlar individernas upplevelse av det gränslösa arbetet, hur det påverkar deras relation mellan arbetsliv och privatliv samt hur det påverkar deras organisatoriska och sociala arbetsmiljö. Studien har en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta individer som arbetar inom tjänstemannasektor och har möjlighet att arbeta i andra rumsliga former än på sin specifika arbetsplats. Det teoretiska ramverk som valts ut som verktyg för att analysera resultatet är; Sennetts (2000) teori om flexibilitet, Karasek och Theorells (1990) krav/kontroll/stöd-modell samt delar av Goffmans (2014[1959]) dramaturgiska analysmodell. Resultaten visar att det gränslösa arbetet har både för- och nackdelar för arbetstagaren. En fördel är att det kan bidra till en bättre balans mellan arbetsliv och privatliv för arbetstagaren. Nackdelarna rör främst att arbetstiden ofta förlängs samt att det i och med den nya informations- och kommunikationsteknologiska utvecklingen kan vara svårt för arbetstagaren att distansera sig från arbetet. Resultaten visar även att det inom det gränslösa arbetet kan råda brist på tydliga krav samt kontroll på arbetstagaren, när detta kombineras med en gränslös arbetstid kan det leda till en pressad situation för arbetstagaren.

<p>During half a century the society has been changed from an industrial to knowledge-driven society. Industry companies have standardized requirements and companies that works with development in production has unique qualifications. The public employment office was created during a time that each tailored to then general requirements were dominating and the adaptation average appropriate worker and appropriate work where general. When the monopoly was stopped, crew companies begun to settle down on the market that flexibly adapt themselves to carried out now specialized needs that require sophisticated adaptation average work and job seekers. Companies lose the confidence for the public employment office and politicians threaten the organization with big closure. If the public employment office can continue to exist the adaptation of the average appropriate work and appropriate job seeker must function better. This led to the essay's aim: Which differences are between the public employment office and the private employment offices with respect to change ability?</p><p>In order to reply to the aim deductive run-up and qualitative survey method with semi structured interviews on a public employment office and private employment office were used. A higher manager and two section managers were interviewed on the public employment office and a manager on Adecco with snowball selection stem to get higher results that otherwise could not have been possible.</p><p>The result showed that the public employment office is devoting too much time to administrative information and meetings that instead would give results through communicating with carried out. But the personnel is motivated and becomes encouraged to giving new proposals, but that the legislation does not permit all changes. The crew company Adecco is a profit driven company that aims itself on profitable trade groups and does not have an extensive legislation what do that changes easy can come to levels. A lot of resources are imposed carried out and the adaptation goes good.</p><p>The conclusion is drawn that the public employment office can deliver a customer value to carry out. In order to that all companies will experience a value the public employment office also needs to concentrate against companies that require university graduates.</p> / <p>Under ett halvt sekel har samhället förändrats från industrisamhälle till kunskapssamhälle. Industriföretag har standardiserade krav och företag som sysslar med produktionsutveckling har unika kvalifikationer. Den offentliga arbetsförmedlingen skapades under en tid som var anpassad till då generella krav var dominerande och anpassningen mellan lämplig arbetare och lämpligt arbete var generell. När monopolet avvecklades började bemanningsföretag etablera sig på marknaden som flexibelt anpassar sig till företagens numera specialiserade behov som kräver förfinad anpassning mellan arbete och arbetssökande. Företag mister förtroendet för den offentliga arbetsförmedlingen och politiker hotar organisationen med stora nedläggningar. För att den offentliga arbetsförmedlingen skall kunna fortsätta existera måste anpassningen mellan lämpligt arbete och lämplig arbetssökande fungera bättre. Allt detta ledde fram till uppsatsens syfte: Vilka skillnader finns mellan den offentliga arbetsförmedlingen och de privata arbetsförmedlingarna med avseende på förändringsförmåga?</p><p>För att svara på syftet användes deduktiv ansats och kvalitativ undersökningsmetod med semistrukturerade intervjuer på en offentlig arbetsförmedling respektive privat arbetsförmedling. En högre chef och två mellanchefer intervjuades på den offentliga arbetsförmedlingen samt en chef på Adecco med snöbollsurval för att få fram högre resultat som annars inte hade varit möjligt.</p><p>Resultatet gav att inom den offentliga arbetsförmedlingen ägnas allt för mycket åt administrativa uppgifter och möten som istället skulle ge resultat genom att kommunicera med företagen. Men personalen är motiverad och blir uppmuntrade till att ge nya förslag, men att regelverket inte tillåter alla förändringar. Bemanningsföretaget Adecco är ett vinstdrivande företag som inriktar sig på lönsamma yrkesgrupper och har inte ett omfattande regelverk vilket gör att förändringar lätt kan komma till stånd. Mycket resurser läggs på företagen och anpassningen går bra.</p><p>Slutsatsen dras att den offentliga arbetsförmedlingen kan leverera ett kundvärde till företagen. För att alla företag skall uppleva ett värde behöver den offentliga arbetsförmedlingen även inrikta sig mot företag som kräver akademiker.</p>

During half a century the society has been changed from an industrial to knowledge-driven society. Industry companies have standardized requirements and companies that works with development in production has unique qualifications. The public employment office was created during a time that each tailored to then general requirements were dominating and the adaptation average appropriate worker and appropriate work where general. When the monopoly was stopped, crew companies begun to settle down on the market that flexibly adapt themselves to carried out now specialized needs that require sophisticated adaptation average work and job seekers. Companies lose the confidence for the public employment office and politicians threaten the organization with big closure. If the public employment office can continue to exist the adaptation of the average appropriate work and appropriate job seeker must function better. This led to the essay's aim: Which differences are between the public employment office and the private employment offices with respect to change ability? In order to reply to the aim deductive run-up and qualitative survey method with semi structured interviews on a public employment office and private employment office were used. A higher manager and two section managers were interviewed on the public employment office and a manager on Adecco with snowball selection stem to get higher results that otherwise could not have been possible. The result showed that the public employment office is devoting too much time to administrative information and meetings that instead would give results through communicating with carried out. But the personnel is motivated and becomes encouraged to giving new proposals, but that the legislation does not permit all changes. The crew company Adecco is a profit driven company that aims itself on profitable trade groups and does not have an extensive legislation what do that changes easy can come to levels. A lot of resources are imposed carried out and the adaptation goes good. The conclusion is drawn that the public employment office can deliver a customer value to carry out. In order to that all companies will experience a value the public employment office also needs to concentrate against companies that require university graduates. / Under ett halvt sekel har samhället förändrats från industrisamhälle till kunskapssamhälle. Industriföretag har standardiserade krav och företag som sysslar med produktionsutveckling har unika kvalifikationer. Den offentliga arbetsförmedlingen skapades under en tid som var anpassad till då generella krav var dominerande och anpassningen mellan lämplig arbetare och lämpligt arbete var generell. När monopolet avvecklades började bemanningsföretag etablera sig på marknaden som flexibelt anpassar sig till företagens numera specialiserade behov som kräver förfinad anpassning mellan arbete och arbetssökande. Företag mister förtroendet för den offentliga arbetsförmedlingen och politiker hotar organisationen med stora nedläggningar. För att den offentliga arbetsförmedlingen skall kunna fortsätta existera måste anpassningen mellan lämpligt arbete och lämplig arbetssökande fungera bättre. Allt detta ledde fram till uppsatsens syfte: Vilka skillnader finns mellan den offentliga arbetsförmedlingen och de privata arbetsförmedlingarna med avseende på förändringsförmåga? För att svara på syftet användes deduktiv ansats och kvalitativ undersökningsmetod med semistrukturerade intervjuer på en offentlig arbetsförmedling respektive privat arbetsförmedling. En högre chef och två mellanchefer intervjuades på den offentliga arbetsförmedlingen samt en chef på Adecco med snöbollsurval för att få fram högre resultat som annars inte hade varit möjligt. Resultatet gav att inom den offentliga arbetsförmedlingen ägnas allt för mycket åt administrativa uppgifter och möten som istället skulle ge resultat genom att kommunicera med företagen. Men personalen är motiverad och blir uppmuntrade till att ge nya förslag, men att regelverket inte tillåter alla förändringar. Bemanningsföretaget Adecco är ett vinstdrivande företag som inriktar sig på lönsamma yrkesgrupper och har inte ett omfattande regelverk vilket gör att förändringar lätt kan komma till stånd. Mycket resurser läggs på företagen och anpassningen går bra. Slutsatsen dras att den offentliga arbetsförmedlingen kan leverera ett kundvärde till företagen. För att alla företag skall uppleva ett värde behöver den offentliga arbetsförmedlingen även inrikta sig mot företag som kräver akademiker.