Födoämnesallergin i samhället ökar och det sker i en alarmerande hastighet. Samtidigt har mängden allvarliga reaktioner som sker till följd av födoämnesallergin fördubblats. En av anledningarna som framkommer är att maten inte alltid är säker. Vissa människor kan reagera på ämnen som finns i maten. I hem- och konsumentkunskap, där mat och måltider utgör en central del, möter läraren elever med födoämnesallergier och behöver information för att kunna skapa en inkluderande undervisningFödoämnesallergin i samhället ökar och det sker i en alarmerande hastighet. Samtidigt har mängden allvarliga reaktioner som sker till följd av födoämnesallergin fördubblats. En av anledningarna som framkommer är att maten inte alltid är säker. Vissa människor kan reagera på ämnen som finns i maten. I hem- och konsumentkunskap, där mat och måltider utgör en central del, möter läraren elever med födoämnesallergier och behöver information för att kunna skapa en inkluderande undervisning.

The purpose with this paper is to study the function of computer, in the teaching of One-to-One.   To get information and answers to the purpose and issues, a number of educators were interviewed. Research and literature in the field have been studied.   The questions discussed are: what strategies do teachers use and develop in their teaching and do they feel that their students reach higher results in One-to-One-teaching. The interviewed teachers have all good or very good computer experience but lack adequate teaching  methods in One-to-One.   The computer's function in the One-to-One is to be an educational tool. It replaces DVD, MP-3, pencil and paper and several other things. The study shows that communication between students and educators increases and leads to higher results. The increased communication will also ease a formative evaluation. God result in teaching requires well planned and structured lessons. You can see some shortcomings in pupils source criticism. The respondents request for a relevant education in One-to-One.   As One-to-One is a relatively new field of research, the research needs further and deeper studies. Research in the area didactics connected to an One-to-One project is an important area. It would be interesting to study how teachers use the computer from a didactic point of view.   Another field that needs to be studied is the question whether ”weak” students benefit from the One-to-One concept or not.   Do the students affects the socioeconomic background. A future research area would be: Are there differences in results based on the students' socioeconomic background, initially as well as by time, with the introduction of One-to-One. / Syftet med detta arbete är att studera vilken funktion datorn får i undervisningen inom En-till-En.   För att få information och svar till syfte och frågeställningar har ett antal pedagoger intervjuats. Forskning och litteratur inom området har studerats.   Frågeställningarna är vilka strategier som lärare använder och utvecklar i sin undervisning samt om pedagogerna upplever att deras elever når ett högre resultat inom En-till-En-undervisningen. De intervjuade pedagogerna har samtliga goda eller mycket goda datorkunskaper men saknar relevant utbildning inom En-till-En.   Datorns funktion inom En-till-En blir ett pedagogiskt redskap. Den ersätter DVD, mp-3, papper och penna och flera andra redskap. Studien visar att kommunikationen mellan elev och pedagog ökar och leder till att elever når högre resultat. Den ökade kommunikationen underlättar även en formativ bedömning. För att undervisningen skall vara givande krävs att lektionerna är grundligt planerade och har en tydlig struktur. En annan pedagogisk vinst är att även brister i elevernas källkritik upptäcks. Relevant fortbildning inom En-till-En efterfrågas.   Då En-till-En är ett relativt nytt forskningsfält pekar studien på ytterligare och djupare studier. Forskning inom området didaktik kopplat till En-till-En är ett angeläget område. Här skulle det vara intressant att se hur pedagoger använder datorn i sin didaktik.   Ett annat fält som vore angeläget att studera vidare är om svaga elever lyckas i lägre grad vid En-till-En i jämförelse med traditionell undervisning.   Ett framtida forskningsfält skulle kunna vara: Finns det skillnader i resultat som grundar sig i elevernas socioekonomiska bakgrund, såväl initialt som efter tid, vid införandet av En-till-En.

Denna studie behandlar lärares användning av IKT i olika ämnen av deras undervisning från förskoleklass till år tre. Genom intervjuer har data samlats in och sedan tematiskt analyserats. Studien fokuseras på i vilket syfte IKT används i undervisningen och vilka faktorer som anses påverka implementeringen av IKT i undervisningen. Vidare jämförs resultatet med tidigare forskning inom området. I studien framkommer att lärare generellt upplever en osäkerhet kring IKT. Det finns även ett behov av bättre struktur och stöd gällande fortbildning kring IKT. Vidare visar resultatet att ramarna för hur lärare arbetar i olika ämnen med IKT är relativt fasta, där många lärare använder IKT på liknande sätt inom specifika ämnen. Studien uppmärksammar också problem gällande likvärdigheten i utbildningen för eleverna med avseende på IKT. Avslutningsvis lyfts några förslag till hur en fortsatt forskning skulle kunna te sig gällande lärares användning av samt fortbildning kring IKT. / This study addresses teachers' use of ICT in different subjects of their teaching from pre-school class to year three. Through interviews, data has been collected and then thematically analyzed. The study focuses on the purpose of ICT in teaching and what factors are considered to affect the implementation of ICT in teaching. Furthermore, the result is compared to the results of previous research in the field. The study shows that teachers generally experience uncertainty concerning ICT. There is also a need for better structure and support for teachers’ continuing education on ICT. Furthermore, the results show that the framework for how teachers work in different subjects with ICT is relatively fixed, where many teachers use ICT in a similar manner in specific subjects. The study also addresses issues regarding the educational equity for students with regard to ICT. Lastly, some suggestions for further research concerning teachers’ further education and use of ICT are highlighted.

Syftet med denna studie har varit att undersöka på vilket sätt Learning study kan fungera som modell för att utveckla kollegialt lärande och bidra till utbyte av erfarenheter mellan lärare i kommunal musik- och kulturskola. För att undersöka detta har ett arbetslag bestående av fyra gitarrlärare vid en kommunal musikskola fått genomföra en gemensam Learning study, med författaren som handledare. I studien användes en kombination av observation och intervju som metod för att följa arbetet och ta del av de deltagande lärarnas upplevelse av Learning study. Resultatet visade att det, genom att använda modellen Learning study, skapades kollegiala samtal och erfarenhetsutbyten som de deltagande lärarna knappt upplevt tidigare, trots lång erfarenhet i yrket. Likaså är ett resultat att modellen inspirerat lärarna till att prova nya idéer i den egna undervisningen. / The purpose of this study was to investigate how Learning Study can act as a model for developing collegial learning and contribute to experience-sharing between teachers in the Community School of Arts and Music. In order to investigate this, four guitar teachers at a Community School of Music has participated in a joint learning study, with the author as a researcher/facilitator. To evaluate the process and taking part of the participating teachers’ experience of learning study a method combining observation and interview was used. The result shows that by using the learning study method a kind of collegial conversations and experience-sharing was created, which the participating teachers had not experienced before. It also inspired the teachers to try new ideas in their own teaching.

Syftet med studien är att få en ökad förståelse för hur skolkuratorer tänker kring användningen av metoder i det skolkurativa arbetet. Utifrån studiens syfte ville jag ta reda på vilka metoder använder de intervjuade skolkuratorerna i sitt arbete, hur de ser på kunskapskällor vid val av metod samt hur de ser på behovet av fortbildning kring metoder. Studien har en kvalitativ ansats som bygger på fem intervjuer med fyra skolkuratorer i grundskolan och en skolkurator på en gymnasieskola från tre städer i Sverige. Huvudresultaten i studien visar att skolkuratorer använder olika typer av metoder som används med syfte att driva deras skolkurativa arbete framåt, dessa är; samtalsmetoder såsom MI, behandlande metoder såsom KBT och olika metodprogram såsom ABC som används vid konflikthantering. Dock framgår det även att man som skolkurator har ett tankesätt som gör att man tillämpar dessa metoder på ett oreflekterat sätt genom att man går på magkänsla, blandar metoder samt provar sig fram utan att ha koll på metodernas effekter. Resultatet av studien visar även att man tycker att forskning som kunskapskälla vid val av metod är viktig och man uppger att man arbetar i en evidensbaserad praktik som enligt dem är eftersträvansvärt men enligt deras berättelser framgår det inte i praktiken. Dels beror det på bristen av reflektion över metoders effekter samt att man väljer att inte ta sig tid till fortbildning kring metoder, vilket en evidensbaserad praktik kräver då man ska ha en medvetenhet kring vilka metoder man använder och vilka effekter de har. Detta tankesätt kan utgöra en risk för utvecklingen hos den berörde eleven. Slutligen visar resultatet av studien att arbetsgivare inte uppmuntrar till fortbildning kring metoder såsom skolkuratorerna önskar, men samtidigt uppger skolkuratorerna att det handlar om en prioriteringsfråga där man tänker att eleven går före behovet av kunskap kring de metoder som man använder i det skolkurativa arbetet. / The aim of the study is to gain an increased understanding of how school counselors think about the use of methods in the school-based work. Based on the purpose of the study, I wanted to find out what methods the interviewed school counselors use in their work, how they look at sources of knowledge in the choice of methods and how they look at the need for further training on methods. The study has a qualitative approach based on five interviews with four school counselors in elementary school and a school counselor at a secondary school from three cities in Sweden. The main results of the study show that school counselors use different types of methods used to drive their school-based work forward, these are; Call methods such as MI, treatment methods such as KBT and various methodologies such as ABC used in conflict management. However, it is also apparent that, as a school counselor, you have a mindset that allows you to apply these methods in an unexplored way by feeling in the mood, mixing methods and trying out without looking at the effects of the methods. The result of the study also shows that research as a source of knowledge in choosing a method is important and it is stated that one works in evidence-based practice which, according to them, is desirable, but according to their stories, it does not appear in practice. This is partly because of the lack of reflection on the effects of methods, and that one chooses not to take time for further training on methods, which an evidence-based practice requires when you have an awareness of the methods used and the effects they have. This approach may pose a risk to the development of the pupil concerned. Finally, the results of the study show that employers do not encourage further education on methods that the school counselors had desired, but at the same time, the school counselors state that it is a priority issue, thinking that the student goes before the need for knowledge about the methods used in school-based work.

Syftet med denna studie är att undersöka mellanstadielärares ställningstaganden och erfarenheter av elevers digitala skrivande och skrivande för hand i svenskämnet. För att genomföra studien intervjuades fem verksamma lärare i årskurs 4–6. Den insamlade datan analyserades med hjälp av innehållsanalys och det sociokulturella perspektivet med de två begreppen mediering och scaffolding. Resultatet av studien visar att de deltagande lärarna använder sig olika mycket av digitalt skrivande och skrivande för hand i sin undervisning. En positiv aspekt som lärarna lyfter om det digitala skrivandet är möjligheten till redigering av texter. Lärarna i studien nämner även att det finns nackdelar med att låta eleverna skriva digitalt, som till exempel att det kan uppstå tekniska problem med datorer. Flera av lärarna anser att det är viktigt att låta eleverna skriva för hand för att utveckla en läslig handstil. Alla tar upp att eleverna tycker att det är jobbigt att skriva för hand och bygger därför upp ett motstånd som en negativ aspekt av detta skrivsätt. Resultatet visar även att samtliga lärare har fått fortbildning i användandet av digitala verktyg. Flera lärare uttrycker dock att den kunskap de har i digitala verktyg i undervisningen främst är eget inhämtande av kunskap, vilket signalerar att kunskap i digitalt skrivande inhämtas från annat håll än fortbildning.

Malmö högskolaLärarutbildningenSkolutveckling och ledarskapMagisterkurs i specialpedagogikHöstterminen 2008Borgfors, S. (2008). Att få diagnosen dyslexi först under gymnasietiden: tio ungdomars verklighet - en kritisk betraktelse. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk magisterutbildning, Malmö högskola.Följande kvalitativa studie, med abduktiv ansats och reflexiv metod som vetenskapsfilosofisk grund, är resultatet av intervjuer med tio ungdomar som har fått diagnos dyslexi först under sin gymnasietid. Syftet var att utröna om diagnostiseringsprocessen och dyslexidiagnosen i sig hade haft någon betydelse för informanternas självbild, studiesituation och studieresultat. Intervjuerna reflekterade också betydelsen av omgivningens förhållningssätt till informanternas svårigheter, såväl före som efter diagnos. Den enskilda skolans och lärarens utövande av makt, bl.a. genom hur styrdokumentens riktlinjer för elever med särskilda behov tolkas, är av största vikt för den enskilda elevens möjligheter till kunskaps- och färdighetsutveckling. Vid jämförelser mellan intervjuerna och tidigare forskning synliggjordes betydelsen av såväl samhällsövergripande som individ- och klassrumscentrerade normativa mönster och brist på kunskap kring dyslexi, med risker för därpå följande stigmatiseringsprocesser. Studiens resultat visar att diagnostiseringen har haft en positiv inverkan på informanternas självbild, studiesituation och studieresultat. Studien visar också att informanterna är rädda för omgivningens okunskap och fördomar. Resultaten motsäger att diagnostisering i sig är stigmatiserande, men ger belägg för att omgivningens attityder till och värderingar av läs- och skrivsvårigheter kan vara det. Fortbildning av skolledare och pedagogisk personal i läs- och skrivutveckling/-problematik framstår som ytterst angelägen.Nyckelord: diagnostisering, dyslexi, fortbildning, kunskap, makt, normer, självbild, stigmatisering, värderingar, åtgärder Susanne Borgfors Handledare: Ingrid Sandén Examinator: Lena Lang / Malmö UniversitySchool of Education, School Development and LeadershipMasters Programme in Special Needs EducationAutumn Term 2008Borgfors, S. (2008). Getting the Diagnosis of Dyslexia only during Upper Secondary School: the Reality of Ten Adolescents – a Critical Study. School Development and Leadership, Masters Programme in Special Needs Education, Malmö University.This qualitative study, performed with an abductive and reflexive method, is the result of interviews with ten adolescents who have received the diagnosis of dyslexia during their time at upper secondary school. The fundamental aim of the study was to examine if the process of diagnosing, and the diagnosis of dyslexia in itself, have affected the informants’ regard of self, study situation and study results. The interviews reflected the significance of attitudes among adults and peers, concerning the informants’ reading and writing difficulties, both before and after the diagnosis. To enable the students’ development of cognition and proficiency, it is of great importance how schools and teachers wield their power when interpreting the principles in the steering documents regarding special education needs. When comparing the interviews with results of earlier research, the lack of knowledge about dyslexia, the importance of normative patterns, attitudes and values in society, the classroom and the individual, with the following risks of stigmatization processes, became evident.The results of the study indicate that the process of diagnosing and the diagnosis itself have had positive consequences for the informants’ concept of self, study situation and study results. The study results also show that the informants fear the ignorance and prejudice of adults and peers. The results suggest that a diagnosis of dyslexia in itself is not stigmatizing to the individual, but confirm that the attitudes and values of others can be so. Continuing professional development of school leaders and teachers regarding reading and writing development/difficulties is of the utmost importance.Keywords: continuing professional development, diagnosing, dyslexia, knowledge, measures, norms, power, self, stigmatization, valuesSusanne Borgfors Tutor: Ingrid Sandén Examiner: Lena Lang

Malmö högskolaLärarutbildningenSkolutveckling och ledarskapMagisterkurs i specialpedagogikHöstterminen 2008Borgfors, S. (2008). Att få diagnosen dyslexi först under gymnasietiden: tio ungdomars verklighet - en kritisk betraktelse. (Getting the Diagnosis of Dyslexia only during Upper Secondary School: the Reality of Ten Adolescents – a Critical Study.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk magisterutbildning, Malmö högskola.Följande kvalitativa studie, med abduktiv ansats och reflexiv metod som vetenskapsfilosofisk grund, är resultatet av intervjuer med tio ungdomar som har fått diagnos dyslexi först under sin gymnasietid. Syftet var att utröna om diagnostiseringsprocessen och dyslexidiagnosen i sig hade haft någon betydelse för informanternas självbild, studiesituation och studieresultat. Intervjuerna reflekterade också betydelsen av omgivningens förhållningssätt till informanternas svårigheter, såväl före som efter diagnos. Den enskilda skolans och lärarens utövande av makt, bl.a. genom hur styrdokumentens riktlinjer för elever med särskilda behov tolkas, är av största vikt för den enskilda elevens möjligheter till kunskaps- och färdighetsutveckling. Vid jämförelser mellan intervjuerna och tidigare forskning synliggjordes betydelsen av såväl samhällsövergripande som individ- och klassrumscentrerade normativa mönster och brist på kunskap kring dyslexi, med risker för därpå följande stigmatiseringsprocesser. Studiens resultat visar att diagnostiseringen har haft en positiv inverkan på informanternas självbild, studiesituation och studieresultat. Studien visar också att informanterna är rädda för omgivningens okunskap och fördomar. Resultaten motsäger att diagnostisering i sig är stigmatiserande, men ger belägg för att omgivningens attityder till och värderingar av läs- och skrivsvårigheter kan vara det. Fortbildning av skolledare och pedagogisk personal i läs- och skrivutveckling/-problematik framstår som ytterst angelägen.Nyckelord: diagnostisering, dyslexi, fortbildning, kunskap, makt, normer, självbild, stigmatisering, värderingar, åtgärder Susanne Borgfors Handledare: Ingrid Sandén Examinator: Lena Lang / Malmö UniversitySchool of Education, School Development and LeadershipMasters Programme in Special Needs EducationAutumn Term 2008Borgfors, S. (2008). Getting the Diagnosis of Dyslexia only during Upper Secondary School: the Reality of Ten Adolescents – a Critical Study. School Development and Leadership, Masters Programme in Special Needs Education, Malmö University.This qualitative study, performed with an abductive and reflexive method, is the result of interviews with ten adolescents who have received the diagnosis of dyslexia during their time at upper secondary school. The fundamental aim of the study was to examine if the process of diagnosing, and the diagnosis of dyslexia in itself, have affected the informants’ regard of self, study situation and study results. The interviews reflected the significance of attitudes among adults and peers, concerning the informants’ reading and writing difficulties, both before and after the diagnosis. To enable the students’ development of cognition and proficiency, it is of great importance how schools and teachers wield their power when interpreting the principles in the steering documents regarding special education needs. When comparing the interviews with results of earlier research, the lack of knowledge about dyslexia, the importance of normative patterns, attitudes and values in society, the classroom and the individual, with the following risks of stigmatization processes, became evident.The results of the study indicate that the process of diagnosing and the diagnosis itself have had positive consequences for the informants’ concept of self, study situation and study results. The study results also show that the informants fear the ignorance and prejudice of adults and peers. The results suggest that a diagnosis of dyslexia in itself is not stigmatizing to the individual, but confirm that the attitudes and values of others can be so. Continuing professional development of school leaders and teachers regarding reading and writing development/difficulties is of the utmost importance.Keywords: continuing professional development, diagnosing, dyslexia, knowledge, measures, norms, power, self, stigmatization, valuesSusanne Borgfors Tutor: Ingrid Sandén Examiner: Lena Lang

Då data som transporteras över trådlösa nätverk sänds genom luften i form av radiovågor är det viktigt att säkra upp nätverkskommunikationen med nya, erkändasäkerhetsstandarder. Däremot är användningsgraden av nyare säkerhetsstandarder inom Wi-Fi, specifikt WPA3 och PMF, låg. Samtidigt finns ett behov att öka förståelsen för relevanta metoder för kunskapsinhämtning. Syftet med studien är att ge rekommendationer för hur små och medelstora företag kan öka säkerheten i trådlösa nätverk. Studien identifierar orsaker till den låga användningsgraden av nyare säkerhetsstandarder i trådlösa nätverk och även hur nätverksadministratörer håller sig uppdaterade om standarderna. En kvalitativ ansats valdes för att besvara studiens syfte, vilket genomfördes med hjälp av 23 semi-strukturerade intervjuer med nätverksadministratörer i Sverige. Studiens resultat visar på ett tydligt tema där klientbasen i nätverken är huvudanledningen till avvaktandet med att implementera nyare säkerhetsstandarder, där kompabilitet upplevs som ett problem samtidigt som det råder okunskap om standarderna. Bland respondenterna anses metoden praktiskt laborerande vara mest effektiv för kunskapsinhämtning och fortbildning, ofta i samband med läsande av teori för att bilda en grundläggande förståelse. Studien landar i rekommendationer om de nyare säkerhetsstandarderna och kunskapsinhämtning riktade mot nätverksadministratörer, företag och även myndigheter och organisationer som bidrar med riktlinjer om trådlösa nätverk. / As data transmitted over wireless networks is sent through air, in the form of radio waves, it is important to secure network communication with new, recognized security standards. However, the adoption rate of newer security standards in Wi-Fi, specifically WPA3 and PMF, is low. At the same time, there is a need to increase understanding of relevant methods for knowledge acquisition. This study’s purpose is to provide recommendations on how small and medium-sized enterprises can increase the security of wireless networks. The study identifies reasons for the low adoption rate of newer security standards in wireless networks and how network administrators stay updated on the standards. A qualitative approach was chosen to address the study's purpose, which was conducted through 23 semi-structured interviews with network administrators in Sweden. The study's results reveal a clear theme where the client base in the networks is the main reason for reservations to implement newer security standards, with compatibility being perceived as a problem alongside a lack of knowledge about the standards. Among the respondents, practical experimentation is considered the most effective method for knowledge acquisition and continuous education, often combined with reading of theory to form a fundamental understanding. The study concludes with recommendations on the newer security standards and knowledge acquisition targeted towards network administrators, companies, as well as authorities and organizations that provide guidelines on wireless networks.

Purpose and research questions: The purpose of the study is to investigate how digitization has affected the learning of students from a teacher’s perspective and their experiences. The study examines pros and cons as well opportunities and challenges with digital media. - How does digital media affect student learning according to teachers? - How do teachers perceive/describe their opportunity for continuing education with digital media? Method: The method includes qualitative interviews with teachers, which provide insights into the use of digital media in teaching and its impact on student learning.  Results: The results demonstrate the effectiveness of digital tools in education and highlight their role in improving engagement and learning effectiveness. The study emphasizes the importance of strategic implementation of digital media in the education sector and suggests continuous development of digital competence among teachers.  Conclusion: The conclusion underlines the transformative potential of digital media in modern teaching methods, where both benefits and challenges are balanced / Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka hur digitaliseringen har påverkat inlärningen hos elever utifrån ett lärarperspektiv och deras upplevelser och erfarenheter. Studien undersöker för och nackdelar samt möjligheter och utmaningar med digitala medier - - Hur påverkar digitala medier inlärningen hos elever enligt lärare? - Hur upplever/beskriver lärare sin möjlighet till fortbildning av digitala medier? Metod: Metoden innefattar kvalitativa intervjuer med 2 lärare, som ger insikter i användningen av digitala medier i undervisningen och dess påverkan på elevers lärande. Resultat: Resultaten visar på ett betydande beroende av digitala medier i utbildningen och lyfter fram deras roll i att förbättra engagemang och lärandeeffektivitet. Studien betonar vikten av strategisk implementering av digitala medier i utbildningssektorn och föreslår kontinuerlig utveckling av digital kompetens bland lärare. Slutsats: Slutsatsen understryker digitala mediers transformerande potential i moderna undervisningsmetoder, där både fördelar och nackdelar balanseras