Kärnkraftsindustrin är en bransch som präglas av avancerad teknik och omfattande säkerhetskrav. För att säkerställa en trygg arbetsmiljö krävs därför kontinuerlig fortbildning av medarbetarna. Syftet med denna studie var att undersöka en strålskyddsutbildning på ett svenskt kärnkraftverk och bidra med förslag på hur utbildningen kan förbättras för att minska kunskapsbortfallet över tid hos medarbetarna. För att utvärdera kunskapsbortfallet genomfördes en enkätundersökning med frågeformulär innehållandes kunskapsprov. Som grund för förbättringsförslagen intervjuades lärare som undervisar den utvalda kursen. Enkätsvaren analyserades statistiskt och intervjuerna behandlades med tematisk analys. En svag korrelation mellan kunskapsnivå och tid uppmättes men undersökningen visade även att medarbetarna hade goda teoretiska kunskaper om kursinnehållet även lång tid efter kurstillfället. Förbättringsförslag som presenteras inkluderar bland annat mer stöttning till lärarna för att säkerställa fysikalisk förståelse och bra exempel på erfarenhetsåterföring, samt utveckling av lokalerna för att stimulera samtal och mer autenticitet i det praktiska momentet. Det goda kunskapsresultatet styrker lärarnas bild av att radiologiska tillbud på kärnkraftverket förmodligen inte i första hand beror på kunskapsbrist utan snarare på andra faktorer så som attityd, stress och slarv. / The nuclear power industry is characterized by advanced technology and extensive safety requirements. Continuous training of employees must therefore ensure a safe working environment. The purpose of this study was to investigate a radiation protection training at a Swedish nuclear power plant and contribute suggestions on how the course can be improved to reduce knowledge loss over time among employees. Surveys containing a knowledge test were used to evaluate memory retention. As a basis for improvement suggestions, teachers who teach the selected course were interviewed. The surveys were statistically analyzed, and the interviews were subjected to thematic analysis. A weak correlation between knowledge level and time was measured, but the study also showed that employees had good theoretical knowledge of the course content even long after the course. Improvement suggestions presented include, among other things, more support to teachers to ensure physical understanding and good examples of experience feedback, as well as development of facilities to stimulate discussions and more authenticity in practical activities. The demonstrated proficiency level support the teachers' perception that radiological incidents at the nuclear power plant probably do not primarily result from lack of knowledge but rather from other factors such as attitude, stress, and negligence.

This master thesis investigates how the Swedish regional libraries are perceived as support for public libraries in their work with competence development and the libraries' ability to utilise this support. It focuses on the strate­gies, and obstacles involved in implementing new knowledge following the activities. The thesis uses mixed methods, including both a quantitative questionnaire and qualitative interviews con­ducted. The questionnaire was aimed towards workers in public libraries while the interviews were conducted primarily with public library managers. Quantitative and qualitative analyses were carried out on the data, which related to 537 questionnaire respondents and five interviews. The theory used in the analysis covers organizational theory and Jay Hall’s model of the competence process. The study reveals that the organisation around competence development varies depending on the type of activity and library. Follow-up is commonly conducted through meeting structures or written reports. Successful implementation strategies include fostering a positive work environment and thorough pre-planning, while major obstacles are primarily resource constraints and a lack of clear alignment with the organisation's goal. Continued education provided by the regional libraries are generally viewed positively, examples that they do not always meet local needs. The regional libraries are described as organising a substantial number of activities, which do not always align proportionately with the worker's capacity to participate. This thesis provides a deeper understanding of the competence development efforts in public libraries and the role of regional libraries as a support function. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

I läroplanen framgår att rektor har ett särskilt ansvar för att lärare ska få den kompetensutveckling som krävs för att de ska kunna utföra sitt uppdrag på ett professionellt sätt. Detta får givetvis konsekvenser för rektors arbete. Syftet med studien är att studera rektors föreställningar och strategier gällande lärares kompetensutveckling. Frågeställningarna berör de föreställningar som framträder när rektorer beskriver lärares kompetensutveckling och vilka strategier har rektor för att verkställa lärares kompetensutveckling? Diskursanalys har använts som teoretisk och metodologisk utgångspunkt. Sex intervjuer av rektorer i grundskolan har genomförts vilket också varit en totalundersökning för en kommunal huvudman. Resultatet visar att rektors föreställningar centreras kring att utveckla undervisningen i klassrummet, skolans kultur och kollegialt lärande.  För att få till en skolkultur som tar sig an kollegialt lärande behöver rektor använda sig av strategier exempelvis genom att lobba för att motivera lärarna till aktuell kompetensutveckling, men också genom att modellera och leva som man lär. Studien visar en tendens till att rektorer placerar lärares kompetensutveckling inom skolutvecklingsdiskursen. Detta får följder som att rektor behöver få till en skolkultur som möjliggör kollegialt lärande för skolutveckling. / The curriculum in Sweden states that the principal has a special responsibility for ensuring that teachers receive the competence development required for them to be able to carry out their assignment in a professional manner. This of course has consequences for the principal’s work. The purpose of the study is to study the principal's conceptions and strategies regarding teacher competence development. The questions are which perceptions emerge when principals describe teachers' competence development and which strategies does the principal have to implement teacher competence development? Discourse analysis has been used as a theoretical and methodological framework. Six interviews of principals in compulsory school have been conducted, which has also been a total survey for a municipality. The result shows that the principal's conceptions are centred on developing the teaching in the classroom, the school's culture and professional learning. In order to get a school culture that takes on collegial collaboration, the principal needs to use strategies, for example by lobbying to motivate the teachers to upcoming competence development, but also by modelling and practice what is preached. The study suggests that principals recognize teacher competence development as part of a school development discourse. Consequently, a school culture allowing professional learning, needs to be established.

This case study is conducted on teachers working in Non-Formal Education centers (NFE's), for the Non-Governmental Organization Seva Mandir, in the Udaipur district in Rajasthan, India. The setting for the study is remote rural villages around the small city Udaipur, with one million inhabitants. The purpose of this case study is to investigate what impact the capacity building course that Seva Mandir offers the teachers, the NFE certification course, have had on the teacher’s lives. The aim is to get a picture of the overall impact of the course on a professional level and on the individual NFE teachers’ personal life. The case study was conducted on a sample of eleven out of 50 NFE teachers working for Seva Mandir in the Jhadol block. The empirical data was collected through qualitative interviews conducted in the NFE schools. The NFE centers that are run by Seva Mandir are a complement to malfunctioning government schools in areas where most of the children are first generation learners. The schools aim to keep children from working or starting to work, through giving them an educational base. The teachers have no previous teachers training and are having an average prior education of 8th to 10th class. The general findings of the study are that a majority of the teachers felt an increase in self-confidence after participating in the course. They generally had more concrete and ambitious future plans after the course than before it, and they were highly dominated of plans for further education for themselves and their children. It was also found that the teachers felt major changes in their teaching approach after the course. They had learnt new teaching strategies and seemed to have changed their attitude against the children. The teachers used activities like games, songs and stories in their teaching as well as taking help of the local surroundings when teaching.

Socialtjänstens barnavårdsutredningar utgör samhällets verktyg för att bedöma när stöd eller skydd till barn och unga som riskerar att fara illa fordras. I dessa ingår svåra bedömningar som ställer höga krav på kompetens och samverkan. Studiens syfte var att undersöka vilka svårigheter barnavårdsutredande socialsekreterare möter i arbetet med psykologiska frågor rörande barn och familj samt hur kompetens i dessa frågor finns strukturellt och praktiskt tillgänglig i arbetet. Induktiv tematisk analys av elva intervjuer med socialsekreterare genererade tre övergripande områden; trångmål i utredningen, begränsningar utifrån arbetets ramar samt möjligheter. Centrala teman rörde konflikt mellan barnets behov och kravet på föräldrasamarbete, svårigheter relaterade till samarbete med andra verksamheter, tillgänglig kompetens samt tidsbrist i arbetet. Möjligheter fokuserade på struktur för kompetensutveckling, möjlighet till psykologisk avlastning, relationsbaserat arbete, samverkan och tvärprofessionellt arbete i barnavårdsutredningar. Resultaten går i linje med tidigare forskning rörande utmaningar inom social barnavård och samverkan kring utsatta barn. Implikationer för professionens specialisering och välfärdssystemets organisering av tjänster för att identifiera och stötta utsatta barn och familjer diskuteras.

I denna studie undersöks vilka förmågor och kunskaper inom digital kompetens som anses viktiga på Stena AB samt vilka drivkrafter och hinder som finns för lärande inom digitalkompetens. Syftet är att utvärdera en metod och process för att arbeta med att öka digitalkompetens på företag samt att utröna drivkrafter och hinder som finns för att driva en lärandeprocess inom området.En fallstudie innehållande en workshop inspirerad av interventionsforskning, samt kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem medarbetare på Stena AB. De transkriberade intervjuerna analyserades med induktiv tematisk analys. Resultaten tolkades genom ett sociokulturellt perspektiv på lärande med dialog i fokus. Analys av resultatet tyder på att deltagarna ansåg att en kritisk och kommunikativ förmåga är viktigt inom digitalkompetens som medborgare och som medarbetare på Stena AB. Resultaten antyder att en diskussionsbaserad workshop rörande begreppet digital kompetens kunde bidra till deltagarnas förståelse för begreppet och ge perspektiv på hur andra ser på samma begrepp. Vad gäller drivkrafter och hinder för lärande inom digital kompetens skiljer dessa sig från individ till individ. Hinder för lärande berör områden som miljö och förutsättningar som är bortom ens kontroll, men även en omedvetenhet om vilka kunskaper som behöver utvecklas. Slutsatsen är att företaget behöver en kombination av både informell och formell utbildning, att digitala kunskaper och förmågor går att prioritera vilka tolkas som fokusområden till lärandeprocessen att höja digital kompetens. Vidare identifieras drivkrafter och hinder som svar på hur en strategi för en lärandeprocess inom digital kompetens kan se ut. Slutsatsen uppskattas vara applicerbar även på andra företag i en annan kontext. / This study examines which areas within digital competence that are considered important at Stena AB. Further, this study examines what incentives and hindrances that exist for learning in digital competence. The aim for this thesis is to evaluate a method and process for working to increase digital competence in companies and to find out the incentives and hindrances that exist to motivate a learning process in the area. A case study including a workshop inspired by intervention research, as well as qualitative semi-structured interviews were conducted with a number of employees at Stena AB. The transcribed interviews were analyzed with inductive thematic analysis. The results were interpreted through a socio-cultural perspective on learning with discussion and dialogue in focus. Analysis of the results indicate that the participants considered a critical and communicative ability is important in digital competence, both as a citizen and as an employee at Stena AB. The results suggest that a discussion-based workshop on the concept of digital competence could contribute to the participants' understanding of digital competence and provide perspective on how others view the same concept. In terms of incentives and hindrances to learning in digital competence, these differ from individual to individual. Hindrances to learning are areas such as the environment and conditions that are beyond one's control, but also an unawareness of what knowledge needs to be developed. The conclusion is that the company needs a combination of both informal and formal education, that digital knowledge and abilities can be prioritized which are interpreted as focus areas for the learning process to increase digital competence. Furthermore, incentive forces and obstacles are identified as a strategy for a learning process in digital competence. The conclusion is estimated to be applicable to other companies in other contexts as well.

The aim of this study was to investigate seven in-service preschool teachers’ conception of their competence in physics, needs in further educational training and their perceptions around conditions surrounding physics education in preschool. The study is based on a phenomenographic approach where individual interviews have been conducted.The study shows that most of the preschool teachers feels that physics is difficult and something they are struggling with, both when it comes to teaching and understanding the subject themselves. Everyone in the study does not share these thoughts. The conception that also appears is that they do have good knowledge in the subject but not in teaching it. Most of the teachers are open minded in their needs of professional development. They express that they want education in the form of workshops, that both has a basic theoretical and practical approach. A minority feels that they can seek further development themselves through various types of literature. The study shows that there are many aspects of underlying conditions for why they do not teach preschoolers in physics. Perception that stands out are time-economic circumstances, their lack of knowledge in physics, lack of interest in the subject and arguments that indicate that they also use the preschoolers’ lack of interest as a defending argument. / Syftet med studien är att undersöka sju verksamma förskollärares uppfattningar kring deras egen kompetens, behov av fortbildning och deras uppfattningar kring förutsättningar för fysikundervisning i förskolan. Studien grundar sig på fenomenografisk teori och metodologi och semistrukturerade intervjuer har använts som datainsamlingsmetod.Studien visar att majoriteten av förskollärarna uppfattar sina kunskaper i fysik som mindre bra och upplever fysikämnet som svårt. De få som anser sig ha goda kunskaper i fysik uttrycker trots goda kunskaper i ämnet osäkerhet kring hur de ska undervisa i fysik. Studien visar att förskollärarna i allmänhet känner att de behöver kompetensutveckling framförallt i hur de ska undervisa i fysik i förskolan. Majoriteten av förskollärarna i studien vill ha fortbildning i form av workshops eller föreläsningar som har både teoretiska och praktiska inslag. Förskollärarnas uppfattningar om förutsättningar för fysik i förskolan visar på en mängd hinder för utvecklande av fysikundervisningen. De lyfter speciellt det tidsekonomiska begränsningar som finns, bristande kunskaper i fysik, bristande intresse i fysik och använder också barnens intressen som starkt argument till att de inte arbetar med fysik i förskolan.

Syftet med denna studie är att synliggöra lärares och andra aktörers syn på sex- och samlevnadsundervisningen för ungdomar. Frågeställningarna som arbetet syftar till att besvara är: Hur skapas en sex- och samlevnadsproblematik? Och vilka uppfattningar har lärare och andra samhällsaktörer (skolsköterska, barnmorska och folkhälsosamordnare) om ungdomars sex- och samlevnadsundervisning? Det är en kvalitativ studie med en fenomenologisk tolkningsram. Det har gjorts semistrukturerade intervjuer med fem lärare och sex andra aktörer.   I forskningsbakgrunden lyfts faktorer som man genom tidigare forskning sett som bidragande faktorer till en sex- och samlevnadsproblematik. Dessa faktorer är bland annat bristande utbildning, erfarenhet, tid och rum.   Resultatet är att problematiken i sex- och samlevnadsundervisningen består av brist på ämneskunskaper, tids- och rumsbrist, brist på samarbete och meningsskiljaktigheter i vem som bär ansvaret för sex- och samlevnadsundervisningen. I slutet av arbetet jämförs och diskuteras resultatet med tidigare forskning samt vad styrdokumenten säger. Slutsatsen för studien är att tids- och rumsbrist är en allmän problematik som återfinns i stora delar av skolvärlden, bristande ämneskunskaper har uppstått då en stor del av lärarutbildningarna ej undervisat studenterna i området och samarbetsproblematiken har skapats genom en bristande eller obefintlig övergripande plan för området. / The purpose of this study is to make visible teachers and other actors view on education in sex and human relationships for adolescents. The questions that the study aims to answer are: How is a sex and human relationships problematic created? And what are the perceptions of teachers and other social actors (school nurse, midwife and public health coordinator) about adolescent’s education in sex and human relationships? It is a qualitative study with a phenomenological interpretive framework. Semi-structured interviews have been conducted with five teachers and six other actors. In the research background, factors that have been seen in previous research as contributing factors to a sex and human relationship problem are highlighted. These factors include lack of education, experience, time and space.   The result is that the problems in education in sex and human relationships consist of a lack of subject knowledge, lack of time, lack of cooperation and disagreements in who is responsible for education in sex and human relationships. At the end of the work, I compare and discuss the results with previous research and what the governing documents say. The conclusion of the study is that lack of time and space is a general problem that is found in large parts of the school world, lack of subject knowledge has arisen since a large part of teacher educations is not educating students in the subject and cooperation problems have been created by a lack of or non-existent overall plan for the subject.

Tekniken är ett skolämne i förvandling med en ökade komplexitet i allmänhet och ökat fokus på mångfacetterad hållbar utveckling i synnerhet. Denna studie syftar till att undersöka hur lärare framhåller att hållbar utveckling integreras i grundskolans teknikämne. Frågor som undersökts är vad lärare uttrycker om vilka arbetsområden som väljs, vilka dimensioner av hållbar utveckling som tenderar belysas och huruvida man använder färdigställda underlag, såsom globala målen eller 200 timmar teknik, i undervisningen. Dessutom framkommer en rad faktorer som lärarna anser verka möjliggörande eller hindrande för integrering av hållbar utveckling inom grundskolans teknikämne. En enkät och intervjuer av semistrukturerade/ostrukturerad typen har genomförts och analyserats med hjälp av innehållsanalys (enkät) respektive tematisk induktiv analys (intervjuer).Undersökningen visar att samtliga lärare som kommit till tals i detta arbete hävdar att de till någon del införlivat hållbar utveckling i sin teknikundervisning. Flera lärare anser dock detta behäftat med svårigheter som har sitt ursprung i exempelvis tidsbrist, brist på kompetens eller ämnets komplexitet. Vanligast är att man införlivar den ekologiska aspekten av hållbarhet, medan ekonomisk respektive social hållbarhet behandlas i mindre omfattning. De ämnesområden som verkar lämpa sig mycket väl för att ta upp hållbar utveckling i teknikämnet är samhällsbyggnadsprojekt, teknikutvecklingsprocesser, livscykelsprojekt samt teknikhistoriska projekt (inklusive hur framtiden ter sig).Nyexaminerade lärare har ofta större fokus på fler aspekter av hållbar utveckling då detta ingått i deras utbildning, medan fortbildningar med fokus på hållbarhet eftersöks för de lärare som inte har denna tradition.Elevernas attityd till undervisning om hållbar utveckling är generellt god och förbättras av att ta upp verkliga projekt med vardagsanknytning samt att arbeta lösningsfokuserat.De lärare som säger sig integrera hållbar utveckling i sin teknikundervisning utgår inte normalt från globala målen utan refererar snarare tillbaka till desamma. Materialet 200 timmar teknik används av några lärare, i vissa fall med ett specifikt fokus på hållbar utveckling. / This study investigates how sustainability is integrated in the school subject technology (teknik) in the Swedish primary and lower secondary school. The research questions examined include what topics teachers convey that they tend to choose, what aspects of sustainable development are of focus and whether specific support materials (such as the sustainable development goals) are used while teaching. In addition, several factors emerge that the teachers consider enable or hinder the ability to integrate sustainable development within the technology subject in the compulsory school. Data was collected using a survey as well as semistructured/unstructured interviews. The data was analysed using content analysis (a survey) and thematic inductive analysis (interviews).All teachers that were surveyed or interviewed state that they integrate sustainable development to some degree in their technology teaching. Several of the teachers, however, described difficulties to do so originating in lack of time or competence but also in the complexity of the topic. Most commonly, the ecological aspect of sustainable development was integrated, while the economic and social aspects of sustainability was less prevalent. Topic areas where it seemed most convenient to integrate sustainability included community building projects, technology development processes, life cycle projects and projects related to historical development of technology (including an outlook to the future).Technology teachers that graduated recently often had a greater focus on several aspects of sustainable development as this had been included as part of their education, while further training with a sustainability focus was sought by those teachers who did not have this background.The pupils usually had a positive attitude to teaching with respect to sustainable development. It was found that the positivity of students toward sustainability could be increased by involving real-life projects originating in the everyday life of the students, as well as using a solution-focused approach.The teachers that say that they integrated sustainable development in their technology teaching usually refer back to the Sustainable Development Goals, rather than using them as the basis for their teaching. The material 200 hours of technology (200 timmar teknik) was used by some teachers, in certain cases combined with a specific focus on sustainable development.