Global ETD Search

91	Managing freight transport as a city : Decreasing climate change impact and reaching sustainable mobility / Att hantera godstransporter som stad : Minska klimatpåverkan och nå hållbar mobilitet Lundström, Linnéa January 2019 (has links) Climate change impose a major challenge to the world. About 23% of the world’s energy-related CO2 emissions derive from transportation. Urban freight transport has been increasing because of a growing demand for goods. Cities need to manage freight transportation to decrease its climate change impact. The purpose of this study is to investigate what the cities Gothenburg, Copenhagen, and Turku need in order to manage urban freight transport and what measures the cities have adapted to reduce the CO2 emissions deriving from urban freight transport. The study aims to reflect upon how the elements included in the practice of municipal freight transport management relate to the sustainable mobility paradigm and identify measures to decrease climate change impact and reach sustainable mobility. Social practice theory guided the analysis, where meanings, materials, and competences was searched for in the empirical material. Data was collected through a document analysis and interviews with employees at the cities’ administrations. The results showed that the reasons for managing freight is to reduce environmental and negative social impacts, ensure good ease of passage for freight transportation, strengthen the economy and create jobs, and avoid conflicting goals and find joint solutions. Needed materials are funding, guidelines, and personnel resources. Needed competences include taking a systems perspective, understanding the private sector, engaging in cooperation, seeking and managing funding, transport planning, and procurement and planning of the own municipal freight transportation. The need and behaviour that steers the freight transportation seem to be excluded from the freight transport management practice. This is the need for goods and its connected consumption behaviour. The cities’ adapted measures to reduce the climate change impact from freight transportation focus on technological and logistical improvements. The freight transport management practice includes features that are in line with the sustainable mobility paradigm as well as features that are not. To strengthen sustainable mobility, the inclusion of stakeholders when managing freight transport could be expanded to inhabitants and persons with competence in environmental and social aspects. / Klimatförändringar innebär en stor utmaning för världen. Ungefär 23% av världens energirelaterade CO2-utsläpp härstammar från transportsektorn. Urbana godstransporter fortsätter öka som ett resultat av en ökande efterfrågan på varor. Städer behöver hantera godstransportflöden för att minska klimatpåverkan från dem. Syftet med denna studie är att undersöka vad städerna Göteborg, Köpenhamn och Åbo behöver för att hantera godstransporter och vilka åtgärder de har antagit för att minska CO2-utsläppen från dem. Studiens mål är att reflektera kring hur elementen i den kommunala godstransportshanteringspraktiken förhåller sig till det hållbara mobilitetsparadigmet och identifiera möjliga åtgärder för att minska klimatpåverkan och nå hållbar mobilitet. Social praktikteori guidade analysen där betydelser, material och kompetenser identifierades från det empiriska materialet. Data insamlades genom dokumentanalys samt genom intervjuer med anställda vid städerna. Resultatet visar att anledningarna till att hantera godstransporter är att minska miljöpåverkan, minska negativ social påverkan, säkerställa god framkomlighet för godstransporterna, stärka ekonomin och skapa jobb samt undvika målkonflikter och hitta gemensamma lösningar. Material som behövs inkluderar finansiering, riktlinjer samt personella resurser. Kompetenser som behövs är systemperspektiv, förståelse för den privata sektorn, söka och hantera finansiering, samarbetsförmåga, transportplanering samt upphandling och planering av stadens egna interna godstransporter. Behovet och beteendet som styr godstransporterna verkar vara exkluderat från praktiken. Detta är behovet av varor samt konsumtionsbeteendet som är kopplat till det. Åtgärderna som städerna har antagit för att minska klimatpåverkan från godstransporter fokuserar på tekniska och logistiska lösningar. Själva praktiken innehåller både drag som är i linje med det hållbara mobilitetsparadigmet och drag som inte är det. Den hållbara mobiliteten skulle stärkas ifall deltagandet breddas så att privatpersoner och personer med kompetens inom miljö och sociala aspekter också inkluderas i godstransporthanteringen. Freight transport freight transport management climate change sustainable mobility paradigm city municipality local level Gothenburg Copenhagen Turku Godstransport godshantering klimatpåverkan hållbara mobilitetsparadigmet stad kommun lokal nivå Göteborg Köpenhamn Åbo Environmental Sciences Miljövetenskap Social Sciences Interdisciplinary
92	Planning for Uncertainty in Bremen and Gothenburg: An Interdisciplinary Approach to Sea Level Rise / Osäkerhetsplanering i Bremen och Göteborg: En interdisciplinär studie av stigande havsnivåer Per, Björklund January 2016 (has links) This thesis examines the readiness and perception in the regions of Gothenburg and Bremen towards future sea level rise. It does so through the theoretical lens of risk psychology / policy research and of climate science research. Results are built on some of the most recent research of these fields, as well as interviews with 14 people on the local, regional and national level in Germany and Sweden. Key findings of this thesis are that both contexts struggle to deal with the great uncertainties inherent in sea level rise. On the German North Sea coast, there is long experience with sea level variation and extensive civil institutions created to deal with storm surges, dikes and sea level rise which may partially compensate for inherent vulnerability to future sea level rise in this region. The novelty of sea level rise in Gothenburg and Sweden means that it is in the process of creating similar institutions and national-regional divisions of responsibility from scratch. The great uncertainty around the pace and extent of future sea level rise is however an obstacle which may have to be overcome before a more coherent response may be developed. / Denna uppsats undersöker beredskap och uppfattningar kring framtida havsnivåhöjningar i Göteborg och Bremen. Detta görs med de teoretiska ansatserna riskpsykologi / beslutspsykologi och grundläggande klimatvetenskap. Uppsatsens resultat bygger på de senaste resultaten inom dessa fält, samt intervjuer med 14 personer på lokal, regional och nationell nivå i Tyskland och Sverige. Efter genomförd studie kan konstateras att bägge kontext har svårigheter att hantera de stora osäkerheter som havsnivåhöjningen medför. Tyska Nordsjökusten har mycket lång erfarenhet och kapabla offentliga institutioner vilka skapats för att hantera skyddsvallar, sjunkande landnivåer och stormfloder, vilket balanserar det prekära läge som området annars står inför. I Göteborg och i Sverige är havsnivåhöjning något fundamentalt nytt, vilket innebär att man nu försöker skapa liknande institutioner och ansvarsfördelning mellan nationellt och regionalt som de Bremen och Tyskland redan har. Ett hinder för detta är de stora osäkerheter som råder kring hastighet och absolut nivå på framtida havsnivåhöjningar. Dessa osäkerheter kan komma behöva reduceras innan problemet börjar hanteras på ett mer samordnat sätt. Gothenburg Bremen Sea Level Rise Uncertainty Heuristics Risk Assessment Climate Change Adaptation Climate Science Earth System Science Göteborg Bremen Havsnivåhöjning Osäkerhet Heuristik Riskbedömning Klimatanpassning Klimatvetenskap Social Sciences Interdisciplinary
93	Kvinna gråter och mannen kritiserar : En genuskritisk text- och innehållsanalys om manlig och kvinnlig katastrofjournalistik / The woman cries, the man criticizes : A gender critical text- and content analysis concerning male and female emergency reporting Rehn, Sandra, Siljeholm, Emma January 2018 (has links) Den här studien undersöker om det kan utrönas skillnader, och om så är fallet, i vad dessa skillnader består i, mellan manligt och kvinnligt skriftspråk i katastrofjournalistik med avseende på diskoteksbranden i Göteborg 1998 och tsunamikatastrofen 2004. Dessa händelser valdes med utgångspunkt av att de liknar varandra, inte bara i att de faller under katastrofjournalistik, utan för att de båda krävde ett stort antal svenska dödsoffer och genom detta haft djupgående påverkan på det svenska samhället. Studiens empiri består av 78 nyhetsartiklar från Dagens Nyheteroch Svenska Dagbladet, vilka genererats med hjälp av databasen Retriever. Dessa har sedan undersökt noga genom text- och innehållsanalys med både kvantitativa och kvalitativa inslag. Resultatet av studien visade att det i materialet fanns språkmässiga skillnader mellan könen. De kvinnliga journalisterna tenderade att använda fler pronomen i sina texter och att beskriva händelserna mer detaljrikt än männen. Dessutom tenderade nyhetstexterna som författats av kvinnor att vara mer emotionella och innehålla fler ord än de som författats av män, samtidigt som meningslängden i deras artiklar var kortare än männens. / This study is aiming to investigate if there is a detectable difference, and if so, what characterizes that difference, between female and male written language in news reports from two catastrophic events that have had great impact on the Swedish society, namely the disco fire in Gothenburg in 1998 and the tsunami that hit the Bay of Bengal in 2004. For the purpose of the investigation, 78 articles were pulled from the Swedish newspapers Dagens Nyheterand Svenska Dagbladet, with help by the newspaper search engine Retriever. Those articles were then closely examined through the use of both qualitative and quantitative content analysis. The study showed that there were some differences to be found in the language use of female and male journalists concerning the two news events. Some of these differences being that the female reporters both tended to use more pronouns in their texts, and too describe events in more detail than their male colleagues. Other features that set female and male articles apart, were that female texts tended to contain more words than male texts at the same time as being more emotionally orientated. Articles by female writers also tended to be divided into shorter sentences than articles by male writers. tsunami the disco fire of Gothenburg gender critical content analysis text analysis gender sex gender roles sex roles masculine and feminine attributes disaster journalism emergency reporting printed press sexolect tsunami diskoteksbranden i Göteborg genuskritisk innehållsanalys textanalys genus könsroller maskulina och feminina attribut katastrofrapportering tryckt press sexolekt Media and Communications Medie- och kommunikationsvetenskap
94	Hushållens vattenanvändning i Göteborg : Statistisk studie utifrån utomhustemperatur, byggår och socioekonomisk påverkan / Household water use in Gothenburg : Statistical study analyzing impacts of outdoor temperature, building year and socio-economicfactors Mahmoudi, Nazanin January 2017 (has links) Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, behöver människan använda minst 20 liter vatten per dag (Reed & Reed, 2013). I Sverige är vattenanvändningen ca 160 liter per person och dygn i hushållet (Svenskt vatten, 2016) och ungefär 87 % av Sveriges befolkning är anslutna till det kommunala vatten- och avloppsledningsnätet (SCB, 2016a). Dricksvattnet i Sveriges används bl.a. till mat, tvätt och toalettspolning. Svenskt Vattens riktlinjer för den dimensionerande vattenanvändningen baseras på bl.a. publikationen P83:s dimensionering av svenska vatten- och spillvattensystem. Dimensioneringen ger specifik vattenanvändning samt maxdygn- och maxtimfaktorer för sambanden mellan medelvattenanvändningen per dygn och vattenanvändningen maximalt under ett dygn respektive en timme vid dimensioneringen. I denna studie har påverkan av utomhustemperatur, byggår och socioekonomiska aspekter på vattenanvändningen undersökts. Områden i Göteborg som har undersökts är Hisingen, Centrum samt Östra delen av Göteborg. Dessa grupper och områden har även bl.a. statistiskt undersökts med hjälp av korrelations- och signifikansanalys. På grund av personuppgiftslagen har främst personer över 15 år inkluderats i studien, men även vissa underåriga. Med hjälp av data från Göteborgs Energi AB har dimensioneringsparametrar för områden och grupper kunnat beräknas. Bl.a. visades att medelinkomst oftast var den variabel med signifikant korrelation med dimensioneringsparametrarna. Ett annat resultat var att låginkomsttagare var gruppen med störst specifik vattenanvändning och maxdygnsfaktor. Centrum och Östras vattenanvändning visade signifikant korrelation med utomhustemperaturen år 2013 och 2014. Maxdygnsfaktor och maxtimfaktor (dygn) och maxtimfaktor (år) förefaller vara lämpliga parametrar som kan användas i framtida dimensioneringsberäkningar. / According to the World Health Organization, a human being has to use at least 1-3 liters of water a day (Reed & Reed, 2013). In Sweden, water use in households is about 160 liters per person and day in the household (Svenskt vatten, 2016) and around 87 % of the Swedish population are connected to the municipal water and sewage networks (SCB, 2016a). The drinking water in Sweden is used for many purposes, for example cooking, laundry and toilet flushing. Swedish guidelines for the dimensioning of the water networks is based on the publication P83 dimensions of Swedish water- and wastewater systems. The dimensioning guidelines give maximum day factor and maximum hour factor in relation to mean water usage per day and also one day and one day hour usage maximums. The effects of outdoor temperature, building year and socio-economic characteristics on water usage were investigated in this study. Areas of Gothenburg such as Hisingen, Centrum and Östra were studied. These areas and also specific groups in these areas have also been statistically studied through correlation, significance tests and confidence interval investigation. Due to the Swedish personal record law, children under the age of 16 were included in the study but with a modification. The water use for addresses were obtained from Göteborgs Energi AB. Data quality was ensured before statistical analysis thorough data review and analysis. The study’s result showed that the mean income was usually the only variable with significant correlation with the dimensioning parameters. The low-income group was shown to have the highest specific water usage and maximum day factor. Centrum and Östra’s had significant correlation between water use outdoor temperature during 2013 and 2014. Maximum day factor and maximum hour factor (day) and maximum hour factor (year) were suitable parameter to be used for future water usage calculations. Building age Gothenburg maximum day factor maximum hour factor rental housing socioeconomic specific water use Sweden Swedish Water P83 user water use Byggår brukare flerbostadshus Göteborg hushåll hyresrätter maxdygnsfaktor maxtimfaktor socioekonomi specifik vattenanvändning Sverige Svenskt Vatten P83 vattenanvändning Engineering and Technology Teknik och teknologier Water Engineering Vattenteknik
95	Högtempererat borrhålslager för fjärrvärme / High Temperature Borehole Thermal Energy Storage for District Heating Hallqvist, Karl January 2014 (has links) The district heating load is seasonally dependent, with a low load during periods of high ambient temperature. Thermal energy storage (TES) has the potential to shift heating loads from winter to summer, thus reducing cost and environmental impact of District Heat production. In this study, a concept of high temperature borehole thermal energy storage (HT-BTES) together with a pellet heating plant for temperature boost, is presented and evaluated by its technical limitations, its ability to supply heat, its function within the district heating system, as well as its environmental impact and economic viability in Gothenburg, Sweden, a city with access to high quantities of waste heat. The concept has proven potentially environmentally friendly and potentially profitable if its design is balanced to achieve a good enough supply temperature from the HT-BTES. The size of the heat storage, the distance between boreholes and low borehole thermal resistance are key parameters to achieve high temperature. Profitability increases if a location with lower temperature demand, as well as risk of future shortage of supply, can be met. Feasibility also increases if existing pellet heating plant and district heating connection can be used and if lower rate of return on investment can be accepted. Access to HT-BTES in the district heating network enables greater flexibility and availability of production of District Heating, thereby facilitating readjustments to different strategies and policies. However, concerns for the durability of feasible borehole heat exchangers (BHE) exist in high temperature application. / Värmebehovet är starkt säsongsberoende, med låg last under perioder av högre omgivningstemperatur och hög last under perioder av lägre omgivningstemperaturer. I Göteborg finns en stor mängd spillvärme tillgängligt för fjärrvärmeproduktion sommartid när behovet av värme är lågt. Tillgång till säsongsvärmelager möjliggör att fjärrvärmeproduktion flyttas från vinterhalvår till sommarhalvår, vilket kan ge såväl lönsamhet som miljönytta. Borrhålsvärmelager är ett förhållandevis billigt sätt att lagra värme, och innebär att berggrunden värms upp under sommaren genom att varmt vatten flödar i borrhål, för att under vinterhalvåret användas genom att låta kallt vatten flöda i borrhålen och värmas upp. I traditionella borrhålsvärmelager används ofta värmepump för att höja värmelagrets urladdade temperatur, men på grund av höga temperaturkrav för fjärrvärme kan kostnaden för värmepump bli hög. I denna rapport föreslås ett system för att klara av att nå höga temperaturer till en lägre kostnad. Systemet består av ett borrhålsvärmelager anpassat för högre temperaturer (HT-BTES) samt pelletspannor för att spetsa lagrets utgående fluid för att nå hög temperatur. Syftet med rapporten är att undersöka potentialen för detta HT-BTES-system med avseende på dess tekniska begränsningar, förmåga till fjärrvärmeleverans, konsekvenser för fjärrvärmesystemet, samt lönsamhet och miljöpåverkan. För att garantera att inlagringen av värme inte är så stor att priset för inlagrad värme ökar väsentligt, utgår inlagringen från hur mycket värme som kyls bort i fjärrvärmenätet sommartid. I verkligheten finns betydligt mer värme tillgänglig till låg kostnad. När HT-BTES-systemet producerar fjärrvärme, ersätts fjärrvärmeproduktion från andra produktionsenheter, förutsatt att HT-BTES-systemets rörliga kostnader är lägre. I Göteborg ersätts främst naturgas från kraftvärme, men också en del flis. Kostnadsbesparingen beror på differensen för total fjärrvärmeproduktionskostnad med och utan HT-BTES-systemet. Undersökningen visar att besparingen är större om HT-BTES-systemet placeras i ett område där det är möjligt att mata ut fjärrvärme med lägre temperatur. Om urladdning från HT-BTES kan ske med hög temperatur ökar också besparingen. Detta sker om lagrets volym ökar, om avståndet mellan borrhål minskar eller om värmeöverföringen mellan det flödande vattnet i borrhålen och berggrunden ökar. Dessa egenskaper för lagret leder också till minskade koldioxidutsläpp. Storleken på besparingen beror dock i hög grad på hur bränslepriser utvecklas i framtiden. Strategiska fördelar med HT-BTES-systemet inkluderar; minskad miljöpåverkan, robust system med lång teknisk livslängd (för delar av HT-BTES-systemet), samt att inlagring av värme kan ske från många olika produktionsenheter. Dessutom kan positiva bieffekter identifieras. Undersökningen visar att HT-BTES-systemet har god potential att ge lönsamhet och minskad miljöpåverkan, och att anläggning och drift av lagret kan ske utan omfattande lokal miljöpåverkan. Det har också visats att de geologiska förutsättningarna för HT-BTES är goda på många platser i Göteborg, även om lokala förhållanden kan skilja sig åt. För att nå lönsamhet för HT-BTES-systemet krävs en avvägning på utformning av lagret för att nå hög urladdad temperatur utan att investeringskostnaden blir för stor. Undersökningen visar att om anslutning av HT-BTES-systemet kan ske mot befintlig anslutningspunkt eller till befintlig värmepanna kan investeringskostnaden minska och därmed lönsamheten öka. Placering av HT-BTES-systemet i områden med risk för överföringsbegränsningar kan också minska behovet av att förstärka fjärrvärmenätet, och således bidra till att minska de kostnader som förstärkning av nätet innebär. Betydelsefulla parametrar för att nå lönsamhet för HT-BTES-system inkluderar dessutom kostnaden för inlagrad värme liksom vilket vinstkrav som kan accepteras. Tillgång till HT-BTES möjliggör ökad nyttjandegrad och flexibilitet för fjärrvärmeproduktionsenheter, och därmed ökad anpassningsmöjlighet till förändrade förutsättningar på värmemarknaden. Dock återstår att visa att komponenter som klarar de höga temperaturkraven kan tillverkas till acceptabel kostnad. HT-BTES BTES TES High Temperature Borehole Duct Thermal Energy Storage District Heating Seasonal Storage Storage Pellet Heat Plant Energy Power Flow Martes Environmental impact Finance Investment Cost Technology Drilling Saving Gothenburg Heat Transfer Bedrock Review Feasibility Study Load Peak load Base load District Heating Production Network Grid Pipe Borehole Heat exchanger Collector New Future Generation Low temperature Bottle neck System Successive calculation Matlab Computor programming Science HT-BTES BTES TES Borrhålslager Säsongslager Fjärrvärme Martes Värmelager Pellets Panna Energi Effekt Flöde Miljöpåverkan Ekonomi Investeringskostnad Teknik Borrning Besparing Göteborg Värmeöverföring Berggrund Review Förstudie Borrhål Last Spetslast Baslast Fjärrvärmeproduktion Hög temperatur Produktion Nät Rör Kollektor Borrhålsvärmeväxlare Ny Framtid Generation Låg temperatur Flaskhals System Successive kalkylering Matlab Data programmering Vetenskap

Page generated in 0.0451 seconds